uargila 2, fergila, ahd., st. F. (ō), Sb.: nhd. Rucksack, Betrug?; ne. backback, deceit?, deception?; ÜG.: lat. (mantica) Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: EWAhd 3, 165

uba, ahd., Konj.: Vw.: s. ibu

ubar (1) 515, ahd., Präp., Präf.: nhd. über, gegenüber, jenseits, über ... hin, über ... hinaus, auf, bei, an, abgesehen von, hindurch, wegen, mehr als, um ... willen, darüber..., hinüber..., durch...; ne. over, opposite of, upon, apart from; ÜG.: lat. abundantius esse (= ubar wesan) T, adversus (Adv., Präp.) O, amplius (= ubar diu) N, (de) O, (desuper) O, (ex) NGl, extra Gl, in Gl, MF, N, O, Ph, T, insuper Gl, per MH, T, WK, perendie (= ubar morgane) Gl, post biduum (= ubar zwēne taga) Gl, praeter T, pro ante die (= ubar morgane) Gl, (prorsus) (Adv.) N, quin etiam (= mēr zisperi ubar daz) Gl, recidere (V.) (1) (= ubar kweman) Gl, secundo cras (= ubar morgane) Gl, secundum cras (= ubar morgane) Gl, super APs, B, Gl, I, MF, MH, MNPs, N, NGl, O, PT=T, T, WH, superesse (= ubar wesan) I, MF, O, superesse (= ubar daz wesan) Gl, superhumerale (= ubar diu ahsala) Gl, superhumerale (= ubar diu hartin) Gl, superlucrari (= gistriunen ubar) T, supervenire (= kweman ubar) T, supra Gl, I, N, O, T, toto orbe (= ubar al) N, trans Gl, (N), O, T, ubique (= ubar al) N, ultra Gl, N; Vw.: s. -bitten, -bolōn, -burien, -dekken, -dennen, -dingen, -fāhan, *-fallan?, -fangalōn, -faran, -fehtan, -ferien, -fliogan, -fliozan, -fuoren, -gān, -gangan, -ginuhtsamōn, -grīfan, -gulden, -gussōn, -heffen, -huggen, *-īlen?, -kēren, -koborōn, -kwellan, -kweman, -ladan, -lebēn, -leggen, -leiten, -līban, -loufen, -maganōn, -mahhōn, -meginōn, -mugan, -muotisōn, -muotōn, -nahtēn, -neman, -reihhen, *-rinnan?, -rīsan, -rukken, -sāen, -sagen, -sagēn, -salbōn, -sehan, -sezzen, -sigenōn, -sigirōn, -silabaren, -singan, -skīnan, -skorrēn, -skrikken, -skrītan, -slahan, -sprangōn, -sprehhan, -springan, -stekken, -stepfen, -stīgan, -strītan, -suohhen, -swimman, -teilen, -treffan, -trenken, -trinkan, -trunkanōn, -tuon, -undōn, -wahsan, -wartēn, -watan, -wegan, -wehan, -werdan, -werēn, -werfan, -wesan, -winnan, -wintan, -zetten, -ziohan; Hw.: s. ubari; vgl. anfrk. over (1, 2), as. ovar* (1), (2), uvar; Q.: APs, B, BG, Ch, G, GB, Gl, Hi (1. Hälfte 8. Jh.?, 8. Jh.), HM, I, L, M, MF, MH, MNPs, N, NGl, O, OT, Ph, PN, PT, RhC, T, WB, WH; I.: lat. beeinflusst?; E.: germ. *uber, *uberi, Adv., Präp., über; idg. *upér, *upéri, Adv., Präp., über, oberhalb, Pokorny 1105; s. idg. *upo, *up, *eup, Adv., Präf., unten, hinauf, über, Pokorny 1106; W.: mhd. über, Präp., über; nhd. über, Präp., über, DW 23, 72; R.: ubar mitti: nhd. mitten über etwas; ne. over the middle of s.th.; R.: ubar daz: nhd. überdies, darüber hinaus, außerdem, noch dazu, darüber, deshalb, deswegen; ne. more than, moreover, more than that, therefore; R.: ubar ist: nhd. es bleibt übrig; ne. s.th. remains; ÜG.: lat. superest MF; R.: ubar daz ist: nhd. es bleibt übrig; ne. s.th. remains; ÜG.: lat. superest MF; R.: ubar wio lang: nhd. wann endlich; ne. finally when; R.: ubar unlang: nhd. in kurzer Zeit; ne. in a short time; R.: ubar al: nhd. überall, insgesamt, allgemein, über alles, besonders, zumeist, völlig, ganz und gar; ne. everywhere, altogether, especially, absolutely; R.: ubar morgane: nhd. übermorgen; ne. day after tomorrow; ÜG.: lat. perendie Gl; L.: ChWdW8 302a (ubar), ChWdW9 879a (ubar); Son.: Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8) (4. Viertel 8. Jh.), Tgl04 = Tegernseer Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a), Tgl06 = Benediktbeurer Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4614), Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), Tgl014 = Sankt Emmeramer Glossen zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14379), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ubar* (2), ahd., Adv.: nhd. oben darauf, darüber hinaus; ne. above; ÜG.: lat. insuper Gl; Vw.: s. dār-; Hw.: vgl. as. ovar (1); Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. insuper?; E.: s. ubar (1); W.: mhd. über (2), Adv., über, hinüber, herüber; nhd. über, Adv., über, DW 23, 72

ubarahtodo* 1, ahd., Num. Ord.: nhd. „überachte“, über die Oktave hinausgehend; ne. more than eight; ÜG.: lat. sesquioctavus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. superoctavus?; E.: s. ubar (1), ahtodo

ubaral* 90, ahd., Adv.: nhd. überall, völlig, durchaus, überhaupt, über alles, im höchsten Grade, besonders, vollkommen, ganz und gar, in jeder Hinsicht, insgesamt, allgemein; ne. everywhere, at all, generally; ÜG.: lat. (ab solis ortu usque ad occasum) N, catholicus (= rehtlīh ubaral) Gl, cunctis Gl, in toto Gl, in totum Gl, omnibus O, (omnes fines terrae) N, (omnis) N, passim Gl, (per omnes gentes) N, (per orbem) N, per totum O, praesertim Gl, prorsus (Adv.) N, solide Gl, sparsim Gl, (ubique) N, usque? Gl, usquequaque Gl, vulgo Gl; Q.: Gl (765), N, O, OT, T, WH, WK; E.: s. ubar (1), al; W.: mhd. überal (1), uberal, Adv., überall, ausnahmslos, überallhin, ganz und gar, völlig, gänzlich, insgesamt; nhd. überall, Adv., überall, DW 23, 126; R.: niowiht ubaral: nhd. keineswegs; ne. not at all; L.: ChWdW8 302b (ubaral)

ubarano, ahd., sw. M. (n): nhd. Urgroßvater, Urahn; ne. great-grandfather; E.: s. ubar, ano; L.: Splett, Althochdeutsches Wörterbuch 1, 24

ubarāz* 2, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Gefräßigkeit, Übermaß, übermäßiges Essen, Übermaß im Essen, Völlerei; ne. gluttony; ÜG.: lat. crapula T; Hw.: vgl. as. ovarāt; Q.: T (830), WB; I.: Lüt. lat. edacitas?; E.: s. ubar (1), āz; W.: mhd. überāz, st. N., übermäßiges Essen; L.: ChWdW9 265a (ubarāz); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295)

ubarāzalī* 16, ubarāzalīn*, ahd., st. F. (ī): nhd. Gefräßigkeit, Übermaß, Übermaß im Essen, Übermaß im Essen und Trinken, Übersättigung, Fressgelage, Völlerei; ne. gluttony; ÜG.: lat. aplestia? Gl, (comissatio) Gl, (congeries) Gl, crapula B, Gl, edacitas Gl, (gula) Gl, (passio) Gl, plestia? Gl; Q.: B, GB, Gl (Ende 8. Jh.), JB; I.: Lüt. lat. edacitas?; E.: s. ubar (1), āzalī; L.: ChWdW8 118b (ubarāzalī), ChWdW9 265a (ubarāzalī); Son.: Tgl057 = Regensburger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14409), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ubarāzalīn*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ubarāzalī*

ubarāzī* 9, ahd., st. F. (ī): nhd. Gefräßigkeit, Übermaß im Essen, Übersättigung, Völlerei; ne. gluttony; ÜG.: lat. (aplestia)? Gl, (comissatio) Gl, LB, crapula Gl, plestia? Gl; Q.: Gl (nach 765?), LB; I.: Lüt. lat. edacitas?; E.: s. ubar (1), āz; L.: ChWdW8 118b (ubarāzī), ChWdW9 265a (ubarāzī); Son.: TrT25 = Sankt Galler Canonesglossar 299 (Sankt Gallen Stiftsbibliothek 299)

ubarāzida* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Gefräßigkeit, Übermaß im Essen, übermäßiges Essen und Trinken, Völlerei; ne. gluttony; ÜG.: lat. (aplestia)? Gl, plestia? Gl; Q.: Gl, RB (10. Jh.); I.: Lüt. lat. edacitas?; E.: s. ubar (1), āz

ubarāzigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Gefräßigkeit, Übermaß im Essen, übermäßiges Essen und Trinken, Völlerei; ne. gluttony; ÜG.: lat. edacitas Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. edacitas?; E.: s. ubar (1), āzīg; L.: ChWdW9 265a (ubarāzīgī); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

ubarbarti* 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Bärtigkeit, erste Mannbarkeit, erste Barthaare, sprossender Bart; ne. beardedness, puberty; ÜG.: lat. (pictura)? Gl, (sinpubium) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. conbarbatio?; E.: s. ubar (1), bart

ubarbitten* 1, ahd., st. V. (5): nhd. bitten, betteln; ne. supplicate, beg; ÜG.: lat. mendicus (= ubarbittenti) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. mendicus (= ubarbittenti); E.: s. ubar, bitten; W.: mhd. überbiten, st. V., durch Bitten bewegen zu; nhd. überbitten, st. V., durch Bitten überwinden, DW 23, 141; R.: ubarbittenti, (Part. Präs.=)Adj.: nhd. bettlerisch; ne. begging (Adj.); ÜG.: lat. mendicus Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1151 (ubarbitten), ChWdW8 89b (ubarbitten), EWAhd 2, 134

ubarbluotīg* 1, ahd.?, Adj.: nhd. an Blutfluss leidend, an Blutungen leidend; ne. bleeding chronically; ÜG.: lat. (sanguis superfluus) Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüt. lat. sanguis superfluus?; E.: s. ubar (1), bluot

ubarbolōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. überragen, darüberschütten?, darüberwerfen?, daraufwerfen?; ne. overtop; ÜG.: lat. (supereminere)? Gl, supermittere? Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. supereminere?; E.: s. ubar, bolōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1254 (ubarbolôn), EWAhd 2, 232

ubarbrāchi*, ahd., Adj.: Vw.: s. ubarbrāhhi*

ubarbrāchī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ubarbrāhhī*

ubarbrāhhi* 1, ubarbrāchi*, ahd., Adj.: nhd. übertrieben; ne. exaggerated; ÜG.: lat. (hyperbolice) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. hyberbolice?; E.: s. ubar (1), brehhan

ubarbrāhhī* 1, ubarbrāchī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Übertreibung, Übertriebenheit; ne. exaggeration; ÜG.: lat. (hyperbolice) Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. hyperbolice?; E.: s. ubar (1), brehhan; L.: ChWdW8 94b (ubarbrāhhī)

ubarbrāwa*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. obarbrāwa*

ubarbruchida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ubarbruhhida*

ubarbruhhida* 1, ubarbruchida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Übertretung, Pflichtverletzung, Verstoß; ne. violation?, offence?; ÜG.: lat. praevaricatio Gl; Hw.: s. ubarstepfida*; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.); I.: Lsch. lat. praevaricatio?; E.: s. ubar-, bruhhida; L.: ChWdW8 94b (ubarbruhhida); Son.: Tgl03a = Paulus-Glossen der Winithar-Handschrift (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 70) (3. Viertel 8. Jh.)

ubarbruohhes* 1, ubarbruoches*, obarbruohes*, obarbruohhes*, ahd., Adv.: nhd. oben am Körper, oberhalb der Körpermitte, oberhalb der Gürtellinie; ne. at the top of the body; ÜG.: lat. (prima facies) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: ubar (1), bruoh; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 16 (obarbruohhes)

ubarburien* 8, ubarburren*, ahd., sw. V. (1b): nhd. übertreffen, übersteigen, auslassen, unterlassen (V.), sich hinwegsetzen, aufschwellen; ne. exceed, leave out; ÜG.: lat. intermittere Gl, omittere Gl, paralipomenon (= ubarburit) Gl, praeterire Gl, superexaltare Gl, tumescere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar, burien; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1549 (ubarburien), Tiefenbach, Altsächsisches Handwörterbuch 48b (ovarburian), EWAhd 2, 468

ubarburren*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ubarburien*

ubardāht* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Verachtung; ne. contempt; ÜG.: lat. contemptus (M.) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch. lat. contemptus?; E.: s. ubar (1), denken; L.: ChWdW9 212b (ubardāht); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

ubardecken*, ahd., sw. V. (1a)?: Vw.: s. ubardekken*

ubardeckī*, ahd., st. F. (ī)?: Vw.: s. ubardekkī*

ubardekken* 1, ubardecken*, obardekken*, obardecken*, ahd., sw. V. (1a)?: nhd. „überdecken“, Dachbalken darübersetzen; ne. place (V.) the roof-trees; ÜG.: lat. (tectum) (= ubardekkit) Gl, (tīgnum) (= ubardekkit) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. superponere?; E.: s. ubar, dekken; W.: mhd. überdecken, sw. V., mit einem Dach versehen (V.), überdecken; nhd. überdecken, sw. V., überdecken, DW 23, 155; L.: EWAhd 2, 555

ubardekkī* 1, ubardeckī*, ahd., st. F. (ī)?: nhd. Decke, Bettdecke; ne. cover (N.); ÜG.: lat. coopertorium Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. coopertorium?; E.: s. ubar (1), dekkī; W.: nhd. Überdecke, F., „Überdecke“, DW 23, 155

ubardenen*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ubardennen*

ubardennen* 1, ubarthennen*, ubardenen*, ubarthenen*, ahd., sw. V. (1b): nhd. überdehnen, überspannen; ne. elongate excessively; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar, dennen; W.: mhd. überdenen, sw. V., über etwas ausdehnen, überdecken; nhd. überdehnen, sw. V., überdehnen, zu stark dehnen, DW 23, 156; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 399 (ubarthen[n]en), EWAhd 2, 585

ubardingen* 2, ubarthingen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. hoffen, von ganzem Herzen hoffen, völlig vertrauen; ne. hope (V.); ÜG.: lat. supersperare N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. supersperare; E.: s. ubar, dingen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 489 (ubarthingen), EWAhd 2, 655

ubardono* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Schweißtuch; ne. sudarium; ÜG.: lat. sudarium Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lsch. lat. sudarium?; E.: s. ubar (1); W.: mhd. überdone, sw. M., Leichentuch, Bahrtuch; nhd. (ält.-dial.) Überdon, M., Schweißtuch, Sargtuch, DW 23, 159

ubarfāhan* 5, ahd., red. V.: nhd. überschreiten, sich verstricken, entzücken, reißen, ergreifen, übertreffen, überragen, übertreten (V.), über sich hinausgelangen, vernachlässigen, abweichen (V.) (2); ne. exceed, tear (V.); ÜG.: lat. devincire Gl, praevaricari Gl, rapere Gl, superare WH; Hw.: vgl. anfrk. overfangan*, as. ovarfāhan*?; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), WH; I.: Lbd. lat. praevaricari?; E.: s. ubar, fāhan; W.: mhd. übervāhen, red. V., umfangen (V.), bedecken; nhd. überfangen, st. V., hinausgreifen, greifend überdecken, überweisen, DW 23, 207; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 519 (ubarfâhan), ChWdW9 269a (ubarfāhan); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tgl039 = Gennadius-Glossen in der Berner Canones/Gennadius-Handschrift (Bern, Burgerbibliothek Cod. 89 und Cod. 493), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.)

*ubarfallan?, ahd., red. V.: Hw.: vgl. anfrk. overfallan*

ubarfang* 3, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Übertretung, gewaltsame Besitznahme, Übergriff, Usurpation; ne. violation, invasion; ÜG.: lat. invasio Gl, praevaricatio NGl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), NGl; I.: Lbd. lat. invasio?, praevaricatio?; E.: s. ubar (1), fāhan; W.: mhd. übervanc, st. M., Übergriff auf fremden Grund, Umfang, Umkreis; nhd. (ält.-dial.) Überfang, M., „Überfang“, DW 23, 207; L.: ChWdW9 269a (ubarfang); Son.: Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417) (2. Viertel 9. Jh.)

ubarfangalī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Überschreitung, Ausschreitung, Verstoß; ne. transgression, excess; ÜG.: lat. excessus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lbd. lat. excessus?; E.: s. ubar (1), fāhan

ubarfangalōn* 6, ahd., sw. V. (2): nhd. überschreiten, hinausgehen über, übertreten (V.), übertreffen, sich entfernen, den geraden Weg der Pflicht verlassen (V.), Pflicht verletzen; ne. exceed, surpass (V.); ÜG.: lat. excedere Gl, praevaricari Gl, supergredi Gl, transcendere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. supergredi?, transcendere?, Lsch. lat. praevaricari?; E.: s. ubar; vgl. germ. *fanhan, st. V., fassen, fangen; germ. *fangōn, sw. V., fangen; vgl. idg. *pā̆k̑-, *pā̆g̑-, V., festmachen, Pokorny 787; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 561 (ubarfangalôn), EWAhd 3, 46

ubarfangalōtī* 4, ahd., st. F. (ī): nhd. Übertretung, Ausschweifung, Überschreitung, Verstoß, Übermaß; ne. violation, excess; ÜG.: lat. excessus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lbd. lat. excessus?; E.: s. ubar (1), fāhan

ubarfangāri* 2, ahd., st. M. (ja): nhd. Übertreter; ne. offender; ÜG.: lat. praevaricans N, praevaricator id est praeceptum divaricans N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. praevaricator id est praeceptum divaricans; E.: s. ubar (1), fāhan

ubarfangida* 6, ubarfengida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Übermaß, Überschreitung, Ausschreitung, Verstoß, Übertretung, Aberglaube; ne. excess, superstition; ÜG.: lat. excessus Gl, superstitio Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lbd. lat. excessus?, superstitio?; E.: s. ubar (1), fāhan; L.: ChWdW9 269b (ubarfengida); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

ubarfangidī* 1, ubarfengidī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Überschreiten; ne. excess; ÜG.: lat. excessus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lbd. lat. excessus?; E.: s. ubar (1), fāhan

ubarfangila* 1, ahd., F.?: nhd. Schnalle?; ne. buckle (N.)?; ÜG.: lat. (monile) Gl, (segmentum)? Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar (1), fāhan

ubarfangōd* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Übertretung, Überschreitung, Ausschreitung, Verstoß; ne. excess; ÜG.: lat. excessus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lbd. lat. excessus?; E.: s. ubar (1), fāhan

*ubarfaralīh?, ahd., Adj.: nhd. überwindlich; ne. vincible; Vw.: s. un-

ubarfaran* 31, ahd., st. V. (6): nhd. hinausfahren, überschreiten, übertreten (V.), übersteigen, überwinden, besiegen, überkommen (V.), hinfahren, hingehen über, hinweggehen über, hinwegziehen, hinüberfahren, durchziehen, durchreisen, durchqueren, übergehen, unrecht handeln; ne. go (V.) out, exceed, defeat (V.); ÜG.: lat. abire N, ascendere N, circumire Gl, commeare Gl, evincere N, excedere Gl, extorquere Gl, invadere N, pervadere Gl, subvehi N, superare Gl, N, transcendere Gl, N, transcurrere Gl, transgressor (= ubarfaranti subst.) Gl, transigere Gl, transilire N, transire Gl, N, Ph, transmittere Gl, vincere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N, O, Ph; I.: Lüs. lat. transgressor (= ubarfaranti); E.: s. ubar, faran; W.: mhd. übervarn, st. V., „überfahren“, über etwas hinfahren, übertreten (V.); nhd. überfahren, st. V., überfahren, über etwas hinfahren, DW 23, 196; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 609 (ubarfaran), ChWdW8 122b (ubarfaran), EWAhd 3, 60; Son.: Tgl071 = Freisinger Ambrosiaster-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6312), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT15a = Rheinauer Väter-Glossar (Zürich, Zentralbibliothek Ms. Rh. 99a

*ubarfaro?, ahd., sw. M. (n): Hw.: vgl. as. ovarfaro

ubarfart* 2, ahd., st. F. (i): nhd. Überfahrt, Abschweifung, Abschweifen; ne. digression; ÜG.: lat. excessus Gl, transitus MH; Hw.: vgl. anfrk. overfarth*; Q.: Gl, MH (810-817); I.: Lbd. lat. excessus?; E.: s. ubar (1), fart; W.: mhd. übervart, st. F., Überfahrt, Übergang; nhd. Überfahrt, F., Überfahrt, DW 23, 200; L.: ChWdW9 278b (ubarfart)

ubarfehtan* 2, ahd., st. V. (4)?: nhd. erobern, besiegen, im Kampf überwinden; ne. conquer, defeat (V.); ÜG.: lat. devincere Gl, expugnare Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lsch. lat. devincere?; E.: s. ubar, fehtan; W.: mhd. übervëhten, st. V., besiegen, sich wehren; nhd. überfechten, st. V., kämpfend überwinden, sich allzu sehr ereifern, DW 23, 208; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 689 (ubarfehtan), ChWdW8 124a (ubarfehtan), EWAhd 3, 112

ubarfengida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ubarfangida*

ubarfengidī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ubarfangidī*

ubarferien* 5, ubarferren, ahd., sw. V. (1b): nhd. hinüberfahren, übersetzen (V.) (1), überqueren; ne. pass over, ferry over; ÜG.: lat. secare Gl, transfretare Gl, MF, T, verrere Gl; Q.: Gl, MF (Ende 8. Jh.), T; I.: Lüs. lat. transfretare; E.: s. ubar, ferien; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 744 (ubarferien), ChWdW9 278b (ubarferien), EWAhd 3, 168; Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

ubarferren, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ubarferien*

ubarfestinī* 2, ubarfestinīn*, ahd., st. F. (ī): nhd. Übermaß, Übertreibung; ne. excess; ÜG.: lat. excessus Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüt. lat. excessus?; E.: s. ubar (1), festi

ubarfestinīn*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ubarfestinī*

ubarfliogan* 2, ahd., st. V. (2a): nhd. überfliegen, fliegen über, steigen, über etwas hinaus fliegen, hinwegfliegen über; ne. fly over; ÜG.: lat. volare super N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. volare super; E.: s. ubar, fliogan; W.: mhd. übervliegen, st. V., vorüber fliegen, höher fliegen als, übertreffen; nhd. überfliegen, st. V., überfliegen, DW 23, 211; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 972 (ubarfliogan), EWAhd 3, 389

ubarfliozan* 5, ahd., st. V. (2b): nhd. überfließen, überströmen, maßlos sein (V.), vorhanden sein (V.); ÜG.: lat. affluere Gl, defluere Gl, profluere Gl, refluere Gl, superfluere T, superfluus (= ubarfliozanti) B, transfluere Gl; Q.: B, GB, Gl (nach 765?), OT, T; I.: Lüt. lat. affluere?, Lüs. lat. superfluere?; E.: s. ubar, fliozan; W.: mhd. übervliezen, st. V., vorüberfließen, überfließen; nhd. überfließen, st. V., überfließen, vorüberfließen, DW 23, 214; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 983 (ubarfliozan), ChWdW8 131a (ubarfliozan), ChWdW9 306b (ubarfliozan), EWAhd 3, 395

ubarfliozantī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Überfließen, Überfluss, Fülle; ne. overflowing (N.); ÜG.: lat. affluentia Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. affluentia?; E.: s. ubar (1), fliozan

ubarfliozida* 12, ahd., st. F. (ō): nhd. Überfluss, Aufwand, Unbescheidenheit; ne. overflow (N.); ÜG.: lat. superfluitas B, (superfluus) B; Q.: B (800), GB; I.: Lüs. lat. superfluitas?; E.: s. ubar (1), fliozan; L.: ChWdW9 306b (ubarfliozida)

ubarfluotida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. „Überflutung“, Unbescheidenheit, übergroße Ansprüche, Überfluss; ne. excess, overflow (N.); ÜG.: lat. superfluitas B; Q.: B (800), GB; I.: Lüs. lat. superfluitas?; E.: s. ubar (1), fluot; L.: ChWdW9 308b (ubarfluotida)

ubarfluozīg* 1, ahd.?, Adj.: nhd. „überfließend“, überströmend, reichlich vorhanden; ne. abundant; ÜG.: lat. affluens Gl, superabundans NGlP; Q.: Gl (14. Jh.), NGlP; I.: Lüt. lat. su-perabundans?; E.: s. ubar, fluozīg; W.: mhd. übervlüzzic (1), übervlüzzec, obervluzzic, Adj., überfließend, überströmend, überreichlich, überreich; nhd. überflüssig, Adj., Adv., überflüssig, überfließend, ausreichend, DW 23, 222

ubarfol* 1, ahd., Adj.: nhd. übervoll, betrunken, übersättigt; ne. filled up, drunken; ÜG.: lat. crapulatus Gl; Q.: Gl (790); I.: Lsch. lat. crapulatus?; E.: s. ubar (1), fol; W.: mhd. übervol, Adj., übervoll; nhd. übervoll, Adj., übervoll, DW 23, 620; L.: ChWdW9 310b (ubarfol); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ubarfullī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Überfüllung, Rausch (M.) (1), Übersättigung; ne. intoxication, surfeit (N.); ÜG.: lat. (crapula) Gl; Q.: Gl (790); I.: Lsch. lat. crapula?; E.: s. ubar (1), fullī; W.: mhd. übervülle, st. F., Überfülle, Übervollsein; nhd. Überfülle, F., Überfülle, der Zustand da etwas überfüllt ist, DW 23, 239; L.: ChWdW9 310b (ubarfullī); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ubarfuora* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Übermaß, Übermaß im Essen; ne. luxury, gluttony; ÜG.: lat. luxus (M.) N; Q.: N (1000); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. luxus?; E.: s. ubar (1), fuora; W.: nhd. (ält.) Überführe, F., „Überführe“, Luxus, DW 23, 234

ubarfuoren* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. überführen, hinübertragen, geleiten, durch etwas führen; ne. transport (V.), carry over; ÜG.: lat. transvehere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. transvehere?; E.: s. ubar, fuoren; W.: mhd. übervüeren, sw. V., überführen, anführen, betrügen; nhd. überführen, sw. V., überführen, vorbeileiten, hinüberführen, betrügen, DW 23, 234; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 1353 (ubarfuoren), ChWdW8 123a (ubarfuoren), EWAhd 3, 640; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ubargān* 5, ubarigān*, ahd., anom. V.: nhd. „übergehen“, hinübergehen, durchwandern, kommen über, überschreiten, übertreten (V.), übergehen, überströmen, überfließen; ne. cross (V.), walk through; ÜG.: lat. exuberare Gl, transgredi Gl, transire Gl; Hw.: s. ubargangan*; Q.: Gl (765), O; I.: Lüs. lat. transgredi?; E.: s. ubar, gān; W.: mhd. übergān, anom. V., hinübergehen, überlaufen (V.); nhd. übergehen, st. V., übergehen, hinübergehen, übermannen, überschreiten, DW 23, 257; L.: ChWdW8 139b (ubargān), ChWdW9 336b (ubargān), EWAhd 4, 62; Son.: TrT09a = Reichenauer Genesisglossar (Sankt Paul, Stiftsarchiv 37/6 [früher Extrav. s. n]), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ubargang* 2, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Untergang, Verderben, Abschweifung, Überschreiten; ne. ruin (N.), digression; ÜG.: lat. excessus Gl, lues Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. excessus?, Lbd. lat. lues?; E.: s. ubar (1), gang; W.: mhd. überganc, M., Übergang; nhd. Übergang, M., Übergang, DW 23, 245; L.: ChWdW8 140b (ubargang)

ubargangan* 8, ahd., red. V.: nhd. übertreten (V.), durchziehen, durchwandern, überströmen, überfließen, überschreiten, hinübergehen, kommen über; ne. cross (V.), walk through; ÜG.: lat. excedere Gl, praetergredi Gl, praeterire T, praevaricari Gl, transgredi T; Hw.: s. ubargān*; vgl. as. ovargangan*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), O, T; I.: Lüs. lat. praeterire?, transgredi?; E.: s. ubar, gangan; W.: s. mhd. übergān, übergēn, anom. V., übergehen, überfließen, gehen, durch etwas gehen, schreiten; s. nhd. übergehen, st. V., übergehen, hinübergehen, übermannen, überschreiten, DW 23, 257; L.: ChWdW8 140b (ubargangan), ChWdW9 339b (ubargangan), EWAhd 4, 62

ubargihugt* 3, ahd., st. F. (i): nhd. Aberglaube, Hochmut; ne. superstition, superciliousness; ÜG.: lat. supercilium Gl, superstitio Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. supercilium?, superstitio?; E.: s. ubar (1), gihugt; L.: ChWdW9 432a (ubargihugt); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

ubargihugtida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Hochmut; ne. superciliousness; ÜG.: lat. supercilium Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. supercilium?; E.: s. ubar (1), gihugtida

ubargimez* 1, ahd., Adj.: nhd. maßlos, unnütz, nutzlos, überflüssig; ne. immoderate, useless; ÜG.: lat. supervacuus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. supervacuus?; E.: s. ubar (1), gi, mez; L.: ChWdW8 209b (ubargimez)

ubarginuht* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Überfluss, Übermaß; ne. overflow (N.); ÜG.: lat. (satis superque) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. satis superque?; E.: s. ubar (1), ginuht; W.: mhd. übergenuht, st. F., Überfluss

ubarginuhtigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Überfluss; ne. overflow (N.); ÜG.: lat. (fluxus) (M.) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. fluxus?; E.: s. ubar (1), ginuhtīg; L.: ChWdW9 608b (ubarginuhtīgī); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

ubarginuhtsamōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. überfließen, genügen, in reichlicher Fülle hervorkommen, überreich vorhanden sein (V.); ne. overflow (V.), suffice; ÜG.: lat. exsuperare? Gl, exuberare? Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. exuberare?; E.: s. ubar, ginuhtsamōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 1413 (ubarginuhtsamôn), ChWdW8 217b (ubarginuhtsamōn), EWAhd 6, 1066; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ubarginuog* 3, ahd., Adv.: nhd. übergenug, im Überfluss; ne. more than enough; ÜG.: lat. satis superque Gl, satis ubertim Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. satis superque?; E.: s. ubar (1), ginuog; W.: mhd. übergenuoc, übergnuoc, Adj., übergenug; nhd. übergenug, Adj., Adv., übergenug, DW 23, 266; L.: ChWdW8 217b (ubarginuog)

ubargold* 1, ahd.?, st. N. (a): nhd. goldener Überzug; ne. golden cover; ÜG.: lat. (obryzum?) Gl; Q.: Gl (Anfang 14. Jh.); I.: Lsch. lat. obryzum?; E.: s. ubar (1), gold; W.: mhd. übergolt, st. N., Übergoldung

ubargrif* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Übergriff, Übertretung; ne. encroachment; ÜG.: lat. praevaricatio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lbd. lat. praevaricatio?; E.: s. ubar (1), grīfan; W.: mhd. übergrif, st. M., ungesetzliche Gewalttätigkeit; nhd. Übergriff, M., Übergriff, DW 23, 281

ubargrīfan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. „übergreifen“, überschreiten, übersteigen, über etwas hinausgehen; ne. transgress (V.), overstep; ÜG.: lat. transgredi Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); E.: s. ubar, grīfan; W.: mhd. übergrīfen, st. V., beschädigen, überlisten, benachteiligen, zu viel tun, Befugnis missbrauchen; nhd. übergreifen, st. V., übergreifen, greifend bedecken, hinausgreifen, verrenken, DW 23, 279; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 422 (ubargrîfan), EWAhd 4, 613

ubargulden* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. vergolden, mit Gold verzieren, mit Gold durchwirken; ne. gild (V.); ÜG.: lat. cresentida (= ubarguldit faz) Gl, deaurare N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. deaurare?; E.: s. ubar, gold; W.: mhd. übergulden, übergülden, sw. V., übergolden, vergolden, überbieten; nhd. übergolden, übergülden, sw. V., vergolden, mit goldenem Lichte überdecken, verschönern, DW 23, 277; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 742 (ubargulden), EWAhd 4, 677

ubarguldi 15, ahd., st. N. (ja): nhd. geläutertes Gold, Feingold, Goldsilber, Goldüberzug; ne. refined gold; ÜG.: lat. (electrum) Gl, electrum obryzum? Gl, (oblitaurum) Gl, (obryzum) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. electrum?, obryzum?; E.: s. ubar (1), gold; W.: s. mhd. übergulde, st. F., Übergoldung; nhd. (ält.) Übergülde, N., Übergüldung, DW 23, 283; L.: ChWdW8 146b (ubarguldi), ChWdW9 362a (ubarguldi); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ubargussōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. überfließen, im Überfluss vorhanden sein (V.), im Überfluss zuströmen, in reichem Maß zufließen; ne. overflow; ÜG.: lat. affluere MH; Q.: MH (810-817); I.: Lbd. lat. affluere?; E.: s. ubar, gussi; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 523 (ubargussôn), ChWdW9 377b (ubargussōn), EWAhd 4, 706

ubarhaltāri* 1, obarhaltāri*, ahd., st. M. (ja): nhd. Überlebender; ne. survivor; ÜG.: lat. superstes (M.) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. superstes?; E.: s. ubar (1), haltāri; L.: ChWdW9 487a (ubarhaltāri); Son.: TrA02 = Alphabetisches Pariser Bibelglossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 2685) (3. Viertel 9. Jh.)

ubarhefen*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. ubarheffen*

ubarheffen* 11, ubarheven*, ubarhefen*, ahd., st. V. (6): nhd. „überheben“, übergehen, übersteigen, sich überheben, eitel sein (V.), emporheben, entheben, auslassen, hinausheben; ne. lift (V.), give over, exceed; ÜG.: lat. extollere (= sih ubarheffen) NGl, intermittere Gl, omittere Gl, praeterire N, reticere N, transire N, ventosum esse (= sih ubarheffen) N; Hw.: vgl. anfrk. overhevon*; Q.: Gl, I (Ende 8. Jh.), N, NGl; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar, heffen; W.: s. mhd. überheben, st. V., sw. V., retten, verfehlen, über etwas heben; nhd. überheben, st. V., übergehen, leiden, emporheben, DW 23, 305; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 776 (ubarheffen), ChWdW8 155a (ubarheffen), EWAhd 4, 879

ubarheiz* 1, ahd., Adj.: nhd. „überheiß“, sehr heiß; ne. too hot, very hot; ÜG.: lat. nimis ignitus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. nimis ignitus?; E.: s. ubar (1), heiz; W.: nhd. (ält.) überheiß, Adj., Adv., „überheiß“ (dial.), sehr heiß, zu heiß, DW 23, 313

ubarhelī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Hülle, Gewand, Bedeckung, Decke, Zeltdecke; ne. wrap (N.); ÜG.: lat. operimentum Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. operimentum?; E.: s. ubar (1), helī; L.: ChWdW9 408a (ubarhelī); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ubarhemidi* 1, ahd.?, st. N. (ja): nhd. „Überhemd“, Oberhemd, Bauchbinde?; ne. upper shirt; ÜG.: lat. (fascia ventralis) Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lsch. lat. fascia ventralis?; E.: s. ubar (1), hemidi; W.: mhd. überhemede, st. N., Oberhemd; nhd. Überhemd, N., „Überhemd“, Oberhemd, DW 23, 314 (Überhemde)

ubarheven*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. ubarheffen*

ubarhīwī* 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Ehebruch; ne. adultery; ÜG.: lat. adulterium T; Q.: T (830), WB; I.: Lsch. lat. adulterium?; E.: s. ubar (1), hīwī; L.: ChWdW9 421a (ubarhīwī)

ubarhladan*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. ubarladan*

ubarhloufan*, ahd., red. V.: Vw.: s. ubarloufan*

*ubarhōren?, ahd., sw. V. (1a): Hw.: vgl. as. ovarhōrian*

*ubarhōrīg?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. anfrk. overhōrig*

*ubarhoubito?, ahd., sw. M. (n): Hw.: vgl. as. ovarhōfdio*

ubarhuggen* 3, ahd., sw. V. (1b): nhd. verachten, geringschätzen, verschmähen, übermütig sein (V.), sich überheben; ne. despise, refuse; ÜG.: lat. aspernari Gl, contemnere T, superbire Gl; Q.: Gl (765), OT, T; I.: Lbd. lat. contemnere?, Lüt. lat. superbire?; E.: s. ubar, huggen; W.: s. mhd. überhügen, sw. V., vergessen, worüber hinweg denken; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 1194 (ubarhuggen), ChWdW8 166a (ubarhuggen), ChWdW9 432b (ubarhuggen), EWAhd 4, 1194; Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ubarhugt* 3, ahd., st. F. (i): nhd. Hochmut; ne. haughtiness; ÜG.: lat. superbia Gl, T, (superbus) Gl, supercilium Gl; Hw.: vgl. as. ovarhugd; Q.: Gl (nach 765?), T; I.: Lüt.?, Lbd.? lat. superbia?; E.: s. ubar (1), hugt; L.: ChWdW8 166a (ubarhugt), ChWdW9 432b (ubarhugt); Son.: Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

ubarhugtī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Hochmut; ne. haughtiness; ÜG.: lat. superbia Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt?, Lbd.? lat. superbia?; E.: s. ubar (1), hugt

ubarhugtīg* 3, ahd., Adj.: nhd. stolz, hochmütig, besorgt; ne. haughty; ÜG.: lat. superbus Gl, T; Q.: Gl (nach 765?), OT, T; I.: Lüt.?, Lbd.? lat. superbus?; E.: s. ubar (1), hugt; L.: ChWdW8 166a (ubarhugtīg), ChWdW9 432b (ubarhugtīg); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

*ubarhuohi?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. ovarhōhi*

ubarhuorāri* 4, ahd., st. M. (ja): nhd. Ehebrecher; ne. adulterer; ÜG.: lat. adulter (M.) Gl, NGl, agagula Gl; Q.: Gl, NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lsch. lat. adulter?; E.: s. ubar (1), huorāri; W.: mhd. überhuorer, st. M., Ehebrecher

ubari 13, ubiri, ahd., Adv., Präf.: nhd. über, darüber hinaus, mehr, übrig, oben, oberhalb; ne. over, more; ÜG.: lat. desuper T, restare (= ubari werdan) N, super Gl, superesse (= ubari werdan) N, superesse (= ubari wesan) T, supra Gl, ultra Gl; Vw.: s. hera-, -bringan, -gileggen, -gisezzen, -kwedan, *līnen, -wonōn, -zimbarōn; Hw.: s. ubar (1); Q.: Gl (765?), N, T; E.: s. ubar (1); germ. *uberō, Adv., hinauf; idg. *upér, *upéri, Adv., Präp., über, oberhalb, Pokorny 1105; vgl. idg. *upo, *up, *eup, Adv., Präf., unten, hinauf, über, Pokorny 1106; L.: ChWdW8 302b (ubari), ChWdW9 880a (ubari); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX)

ubaribringan* 1, ahd., anom. V.: nhd. hinüberbringen; ne. transfer (V.); ÜG.: lat. traducere Gl; Q.: Gl (Ende 10. Jh.); I.: Lüs. lat. traducere; E.: s. ubar, bringan; L.: EWAhd 2, 342

ubarigān*, ahd., anom. V.: Vw.: s. ubargān*

ubarigi, ahd., Präf.: nhd. über..., ver...; ne. trans...; Vw.: s. -leggen, -sezzen; E.: s. ubar, gi

ubarigileggen* 1, ahd., sw. V. (1b): nhd. „überlegen“ (V.), legen über; ne. lay over; Q.: O (863-871); E.: s. ubar, gi, leggen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 730 (ubarigileggen), ChWdW9 516b (ubarigileggen), EWAhd 5, 1113

ubarigisezzen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. versetzen, gegenüber aufstellen, wegsetzen?; ne. displace; ÜG.: lat. deponere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. deponere?; E.: s. ubar, gi, sezzen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 554 (ubarigisezzen), ChWdW8 257a (ubarigisezzen), EWAhd 7, 1162; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ubarihlinēn*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. ubarilinēn*

ubarikwedan* 1, ubariquedan*, ahd., st. V. (5): nhd. oben sagen, vorher erwähnen, oben erwähnen, oben nennen; ne. say above; ÜG.: lat. superdicere B; Q.: B (800); I.: Lüs. lat. superdicere; E.: s. ubar, kwedan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 477 (ubariquedan), ChWdW9 650b (ubariquedan), EWAhd 7, 28

*ubarīlen?, ahd., sw. V. (1a): Hw.: vgl. anfrk. overīlon*, as. *ovarīlian?

ubarilinēn* 2, ubarihlinēn*, ahd., sw. V. (3): nhd. hervorragen, herausragen, sich auszeichnen; ne. stand (V.) out; ÜG.: lat. excellere Gl, (super niti) Gl, superniti? Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. superniti?; E.: s. ubari, linēn; W.: nhd. überlehnen, sw. V., „überlehnen“, DW 23, 390; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1016 (ubarilinēn), ChWdW8 194a (unbarilinēn), ChWdW9 523b (ubarilinēn), EWAhd 5, 1312; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ubariquedan*, ahd., st. V. (5): Vw.: s. ubarikwedan*

ubarītali* 1, ahd., Adj.: nhd. nichtig, eitel, unnütz; ne. vain; ÜG.: lat. (supervacuus) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. supervacuus; E.: s. ubar (1), ītal; L.: ChWdW8 171b (ubarītali)

ubariwerdan*, ahd., st. V. (3b): Vw.: s. ubarwerdan*

ubariwonōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. bleiben, bleiben über; ne. stay (V.), stay above; Q.: O (863-871); E.: s. ubar, wonēn; L.: ChWdW9 976b (ubariwonōn)

ubarizimbarōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. überbauen, darüber bauen, aufbauen; ne. build (V.); ÜG.: lat. superaedificare Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. superaedificare; E.: s. ubar, zimbarōn; W.: s. mhd. überzimbern, sw. V., überdecken; nhd. (ält.) überzimmern, sw. V., „überzimmern“, DW 23, 690

ubarkara* 3, ahd., st. F. (ō): nhd. Spreu, Auskehricht, Unflat, Unrat, Auswurf; ne. chaff (N.), sweepings (Pl.); ÜG.: lat. peripsema Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar (1); vgl. germ. *karjan, sw. V., kehren (V.) (2), fegen

ubarkēren* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. drehen, wenden, verdrehen; ne. turn (V.); ÜG.: lat. torquere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: s. ubar, kēren; W.: mhd. überkēren, über kēren, sw. V., „überkehren“, zurückkehren, umwenden, zurück ans andere Ufer fahren; nhd. überkehren, sw. V., umdrehen, aufwärts drehen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 127 (ubarkêren), EWAhd 5, 483

ubarkniuwi* 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Schenkel, Oberschenkel; ne. thigh; ÜG.: lat. femur Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. supergeniculum?; E.: s. ubar (1), knio; L.: ChWdW8 178b (ubarkniuwi)

uberkoberāri*, ahd., st. M. (ja): Vw.: s. ubarkoborāri*

ubarkoberida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ubarkoborida*

ubarkoborāri* 2, uberkoberāri*, ahd., st. M. (ja): nhd. Überwinder, Übertreffer, Besieger; ne. conqueror; ÜG.: lat. (exstinctor) Gl, victor RhC; Q.: Gl, RhC (900?); I.: z. T. Lw. lat. recuperator, Lbd. lat. victor; E.: s. ubar (1), koborōn

ubarkoborida* 2, ubarkoberida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Überwindung, Erlangung, Wiedererlangung, Rückgewinnung; ne. overcoming (N.), gain (N.); ÜG.: lat. recuperatio Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: z. T. Lw. lat. recuperatio; E.: s. ubar (1), koborōn

ubarkoborōn 8, ahd., sw. V. (2): nhd. überwinden, besiegen, wiedererlangen, belangen, streiten, übertreffen, mit jemandem rechten; ne. fight (V.), defeat (V.), regain; ÜG.: lat. contendere Gl, convincere Gl, recuperare Gl, vincere Gl; Q.: Gl, O (863-871); I.: z. T. Lw. lat. recuperāre; E.: s. lat. recuperāre, V., wieder erlangen, wieder bekommen; lat. recipere, V., zurücknehmen; vgl. lat. re, Präp., zurück, entgegen; lat. capere, V., fassen; idg. *kagʰ-, *kogʰ-, V., Sb., fassen, Flechtwerk, Hürde, Pokorny 518; W.: mhd. überkoberen*, überkobern, sw. V., erlangen, gewinnen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 295 (ubarkoborôn), ChWdW9 475a (ubarkoborōn), EWAhd 5, 666

*ubarkoufunga?, ahd., st. F. (ō): Hw.: vgl. as. ovarkōpunga*

ubarkurz* 1, ahd., Adv.: nhd. „über kurz“, nach kurzer Zeit; ne. soon; ÜG.: lat. (intermittere) N; Q.: N (1000); E.: s. ubar (1), kurz; W.: nhd. (ält.) überkurz, Adj., „über kurz“, DW 23, 358

ubarkwellan* 2, ubarquellan*, ahd., st. V. (3b): nhd. überquellen, überfließen, übersättigt sein (V.); ne. be surfeited; ÜG.: lat. congeries (= ubarkwollan subst.) Gl, congeries (= ubarkwellan N.) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); W.: mhd. überquellen, über quellen, st. V., überquellen; nhd. überquellen, st. V., überquellen, überfließen, überschäumen, über und über voll sein (V.), DW 23, 450; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 491 (ubarquellan)

ubarkwelligī* 1, ubarquelligī*, ahd., st. F. (ī): nhd. überreichliche Menge; ne. abundance; ÜG.: lat. congeries Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. congeries?, Lüt. lat. superabundantia?; E.: s. ubar (1), kwellan

ubarkweman* 6, ubarqueman*, ahd., st. V. (4) (5): nhd. „überkommen“, überraschen, besiegen, auftreten, kommen über, siegen, widerstehen, überwinden, überwältigen, zurückdrängen, niederdrücken; ne. surprise (V.), defeat (V.); ÜG.: lat. (reprimere) Gl, supervenire B, T, (vituperare) Gl; Q.: B, FP, GB, Gl (nach 765?), T; I.: Lüs. lat. supervenire?; E.: s. ubar, kweman; W.: mhd. überkomen, st. V., hinüberkommen, überfallen, zuvorkommen, bezwingen; nhd. überkommen, st. V., überkommen (V.), treffen, überfallen, in die Gewalt bekommen, DW 11, 343; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 497 (ubarqueman), ChWdW8 233b (ubarqueman), ChWdW9 655a (ubarqueman), EWAhd 7, 60; Son.: Tgl027 = Freisinger Alcuin- und Beda-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6404) (4. Viertel 9. Jh.), st. V. (4, z. T. 5)

ubarladan* 5, ubarhladan*, ahd., st. V. (6): nhd. überladen (V.), zu schwer beladen (V.), überlasten, übersättigen; ne. overload (V.), overburden (V.); ÜG.: lat. crapulatus (= ubarladan Part. Prät.) Gl, (fascinare) Gl, obesus (= ubarladan Part. Prät.) Gl, peresus (= ubarladan Part. Prät.) Gl; Q.: Gl (nach 765?), N; I.: Lbd. lat. crapulatus (= ubarladan Part. Prät.); E.: s. ubar, ladan; W.: mhd. überladen, st. V., überladen (V.), überbürden, überlasten; nhd. überladen, st. V., überladen (V.), DW 23, 359; R.: ubarladan, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. fettleibig; ne. corpulent; ÜG.: lat. crapulatus Gl, obesus Gl, peresus Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 575 (ubar[h]ladan), ChWdW8 184a (ubarladan), EWAhd 5, 953

ubarlaga* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Vorwurf; ne. reproach (N.); ÜG.: lat. declamatio (rhetorica) N; Q.: N (1000); I.: Lbd. lat. declamatio?; E.: s. ubar (1), liggen

ubarlang* 9, obarlang*, ahd., Adv.: nhd. „überlang“, spät, nach langer Zeit, später, endlich; ne. too long, late (Adv.); ÜG.: lat. in annum millesimum N, (intermittere) N, post aevum prolixum N, (quando) N, (sero) N, tandem Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.), N; E.: s. ubar (1), lang; W.: mhd. überlanc, Adv., sehr lange; nhd. überlang, Adv., „überlang“, DW 23, 362

ubarlebēn* 2, ahd., sw. V. (3): nhd. überleben, weiterleben; ne. survive; ÜG.: lat. superstes (= ubarlebēntēr) Gl, superstes (M.) (= ubarlebēnto subst.) Gl; Q.: Gl (vor Mitte 9. Jh.); I.: Lüt. lat. superstes (= ubarlebēnti); E.: s. ubar, lebēn (1); W.: mhd. überleben, sw. V., überleben; nhd. überleben, sw. V., überleben, DW 23, 379; R.: ubarlebēntēr, (Part. Präs.=)Adj.: nhd. überlebend; ne. surviving; ÜG.: lat. superstes Gl; R.: ubarlebēnto, (Part. Präs. subst.=)M.: nhd. Überlebender; ne. survivor; ÜG.: lat. superstes (M.) Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 708 (ubarlebên), ChWdW9 511b (ubarlebēn), EWAhd 5, 1092; Son.: TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a)

ubarlebēntēr*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. ubarlebēn*

ubarlebēnto*, ahd., (Part. Präs. subst.=)M.: Vw.: s. ubarlebēn*

ubarlebi* 1, ahd., Adj.?: nhd. nachgeboren, überlebend; ne. posthumous, surviving (Adj.); ÜG.: lat. (postumus) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. postumus?; E.: s. ubar (1), lebēn

ubarlebo* 2, ahd., sw. M. (n): nhd. Überlebender; ne. survivor; ÜG.: lat. (superstes) (M.) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. superstes?; E.: s. ubar (1), lebēn; L.: ChWdW9 511b (ubarlebo); Son.: TrT22 = Kölner Genesisglossar (Köln, Dombibliothek CVII) (2. Viertel 9. Jh.)

ubarleggen* 2, ahd., sw. V. (1b): nhd. vorwerfen, vorhalten; ne. blame (V.); ÜG.: lat. improbare N, increpare N; Q.: N (1000); E.: s. ubar, leggen; W.: mhd. überlegen (1), sw. V., überziehen, bedecken, bedecken mit, belegen (V.), beraten (V.) mit, überrechnen; nhd. überlegen, sw. V., überlegen (V.), überdecken, belasten, übereinander legen, DW 23, 384; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 730 (ubarleggen), EWAhd 5, 1113

ubarleibo* 1, ahd.?, sw. M. (n): nhd. Überlebender; ne. survivor; ÜG.: lat. (superstes) (M.) Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüt. lat. superstes?; E.: s. ubar (1), leiben

ubarleiten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. „überleiten“, hinüberführen, heranführen; ne. lead over; ÜG.: lat. traducere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. traducere?; E.: s. ubar, leiten; W.: nhd. überleiten, sw. V., überleiten, hinüberleiten, DW 23, 392; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 794 (ubarleiten), ChWdW8 191a (ubarleiten), EWAhd 5, 1157; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

*ubarlenti?, ahd., st. N. (ja): Hw.: vgl. as. ovarlendi*

ubarlīban* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. übrigbleiben; ne. be left, remain; ÜG.: lat. superare Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. superare?; E.: s. ubar; s. germ. *leiban, st. V., bleiben; idg. *leip- (1), V., beschmieren, kleben, Pokorny 670; vgl. idg. *lei- (3), Adj., V., schleimig, klebrig, gleiten, glätten, streichen, Pokorny 662; W.: nhd. überleiben, st. V., übriglassen, DW 23, 392; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 888 (ubarlîban), ChWdW9 509b (ubarlīban), EWAhd 5, 1233; Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

ubarlībo* 3, ahd., sw. M. (n): nhd. Überlebender; ne. survivor; ÜG.: lat. (superstes) (M.) Gl; Hw.: vgl. as. ovarlīvo*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. superstes; E.: s. ubar (1); germ. *leiban, st. V., bleiben; idg. *leip- (1), V., beschmieren, kleben, Pokorny 670; vgl. idg. *lei- (3), Adj., V., schleimig, klebrig, gleiten, glätten, streichen, Pokorny 662; L.: ChWdW9 509b (ubarlībo); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

*ubarlīdan?, ahd., st. V. (1a): Hw.: vgl. anfrk. overlīthan*

ubarligida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Ehebruch, Unzucht; ne. adultery; ÜG.: lat. (adulterium) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. adulterium?; E.: s. ubar (1), liggen; L.: ChWdW9 515b (ubarligida); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ubarligiri* 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Ehebruch; ne. adultery; Q.: JB (1000); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. adulterium?; E.: s. ubar (1), liggen

ubarlit 16, ahd., st. N. (a): nhd. Deckel, Oberfläche, Verschluss; ne. lid, surface; ÜG.: lat. cooperculum Gl, operculum Gl, operimentum Gl, (pessulus)? Gl, (propitiatorium) Gl, superficies Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); E.: s. ubar (1), lid; W.: mhd. überlit, st. N., Deckel; nhd. (ält.-dial.) Überlid, N., Deckel, DW 23, 396 (Überlied); L.: ChWdW9 532b (ubarlit); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

ubarloh* 1, ahd., st. N. (a): nhd. Deckel; ne. lid; ÜG.: lat. operimentum Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lsch. lat. operimentum?; E.: s. ubar (1), loh

ubarlosāri* 1, ahd., st. M. (ja): nhd. Zuhörer; ne. listener; ÜG.: lat. auditor NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. auditor?; E.: s. ubar (1), losāri

ubarloubnissī* 1, ubarloufnissī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Übertretung; ne. encroachment; ÜG.: lat. praevaricatio I; Q.: I (Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. praevaricatio; E.: s. ubar (1), louben?; L.: ChWdW8 199a (ubarloufnissī)

ubarloufan* 1, ubarhloufan*, ahd., red. V.: nhd. „überlaufen“, hinlaufen über; ne. run across; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. transcurrere?; E.: s. ubar, loufan; W.: mhd. überloufen, red. V., überlaufen, befallen; nhd. überlaufen, st. V., überlaufen (V.), DW 23, 372; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1351 (ubar[h]loufan), EWAhd 5, 1465

ubarloufnissī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ubarloubnissī*

ubarlūt 18, ahd., Adv.: nhd. „überlaut“, laut, deutlich, mit lauter Stimme, mit erhobener Stimme, klar; ne. very loud; ÜG.: lat. clamare (= ubarlūt ruofan) O; Q.: O, P (Mitte 9. Jh.?); E.: s. ubar (1), lūt; W.: mhd. überlūt, Adv., öffentlich, laut und deutlich; nhd. überlaut, Adv., überlaut, mit gar heller und erhobener Stimme, öffentlich, sehr, DW 23, 378; L.: ChWdW9 547b (ubarlūt); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747)

ubarmachōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ubarmahhōn*

ubarmagan*, ahd., Prät.-Präs.: Vw.: s. ubarmugan*

ubarmaganōn* 2, ahd., sw. V. (2): nhd. erstarken, die Oberhand gewinnen, herrschen, Macht haben über; ne. dominate, get the best of s. o.; ÜG.: lat. convalescere Gl, praevalescere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. convalescere?, praevalescere?; E.: s. ubar, magan (2)

ubarmahhōn* 3, ubarmachōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. überziehen, ausreichen; ne. cover (V.), be sufficient; ÜG.: lat. sufficere Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüs. lat. sufficere; E.: s. ubar, mahhōn; W.: mhd. übermachen, sw. V., umwinden mit; nhd. (ält.) übermachen, sw. V., „übermachen“, DW 23, 401

ubarmeginōn* 2, ahd., sw. V. (2): nhd. beherrschen, vermögen, Macht haben über, die Oberhand gewinnen, Macht bekommen (V.), herrschen, erstarken, groß sein (V.), übermächtig sein (V.); ne. control (V.), be able; ÜG.: lat. praevalere N; Hw.: s. ubarmaginōn; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. praevalere; E.: s. ubar, megin; W.: mhd. übermegenen, sw. V., an Stärke übertreffen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 333 (ubarmeginôn), ChWdW9 553a (ubarmeginōn), EWAhd 6, 232; Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

*ubarmerki?, ahd., Adj., st. N. (ja)?: Hw.: vgl. as. *ovarmerki?

ubarmezzīg* 1, ahd., Adj.?: nhd. abergläubisch, fanatisch; ne. superstitious; ÜG.: lat. superstitiosus Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. superstitious?; E.: s. ubar (1), mezzīg; L.: ChWdW9 583a (ubarmezzīg); Son.: Tgl009 = Glosse zu Hraban Ad Otgarium im Ottoboni Codex Glosse des Ottoboni Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295) (3. Viertel 9. Jh.)

ubarmezzigī* 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Übermaß, Unmäßigkeit, Fanatismus, Aberglaube; ne. excess; ÜG.: lat. (superstitio) Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lüt. lat. superstitio?; E.: s. ubar (1), mezzigī; L.: ChWdW8 210b (ubarmezzigī), ChWdW9 583a (ubarmezzīgī); Son.: Tgl15 = Sankt Gallener Cura-Glossen (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 217) (4. Viertel 8. Jh.), Tgl020 = Glossen zu Hrabans De consanguineorum nuptiis im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), TrA03 = Sankt Galler alphabetisches confecta-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299)

ubarmugan* 4, ubarmagan*, ahd., Prät.-Präs.: nhd. vermögen, können, übertreffen, stärker werden; ne. be able, surpass; ÜG.: lat. (sufficere) Gl; Q.: Gl, O (863-871); E.: s. ubar, mugan; W.: mhd. übermügen, anom. V., übertreffen, überwinden; nhd. übermögen, unr. V., vermögen, überwältigen, DW 23, 423; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 58 (ubarmagan), ChWdW9 552b (ubarmagan), EWAhd 6, 21

ubarmuot* 5, ahd., st. M. (a), st. N. (a): nhd. Hochmut, Übermut, Überheblichkeit, Anmaßung; ne. haughtiness; ÜG.: lat. animositas Gl, extollentia Gl, iactantia Gl, superbia NGl; Q.: GB, Gl (um 1000), NGl; I.: Lbd. lat. superbia; E.: s. ubar (1), muot; W.: nhd. Übermut, M., Übermut, Hochmut, DW 23, 426

ubarmuoti* 50, ahd., Adj.: nhd. hochmütig, überheblich, stolz, stolz auf, hochfahrend, übermütig; ne. haughty; ÜG.: lat. (compositus) Gl, elevatus N, (extollere) N, sublimis Gl, (superbia) N, superbus B, Gl, N, NGl; Hw.: vgl. as. ovarmōd; Q.: B (800), GB, Gl, N, NGl; I.: Lbd. lat. superbus?; E.: s. ubar (1), muot; W.: mhd. übermüete, Adj., stolz, übermütig; L.: ChWdW9 601b (ubarmuoti)

ubarmuotī* 44, ahd., st. F. (ī): nhd. Hochmut, Überheblichkeit, Stolz; ne. haughtiness; ÜG.: lat. animositas Gl, elatio B, Gl, superbia B, Gl, LB, N, NGl, O, (superbire) O, (superbus) Gl, superbos dispergere (= ubarmuotī giskeidan fona) O, triumphare (= ubarmuot werdan) N; Hw.: vgl. anfrk. overmuodi*, as. ovarmōdi*; Q.: B, GB, Gl (nach 765?), LB, N, NGl, O; I.: Lbd. lat. superbia?, elatio?; E.: s. ubar (1), muot; W.: mhd. übermüete, st. F., stolzer hochfahrender Sinn; L.: ChWdW8 215b (ubarmuotī), ChWdW9 601b (ubarmuotī)

ubarmuotīg* 3, ahd., Adj.: nhd. hochmütig, überheblich, halsstarrig, hochfahrend, dünkelhaft, stolz, übermütig; ne. haughty; ÜG.: lat. contumax I, sublimis Gl, superbus NGl; Hw.: vgl. as. ovarmōdig*; Q.: Gl, I (Ende 8. Jh.), NGl; I.: Lbd. lat. contumax?, superbus?; E.: s. ubar (1), muot; W.: mhd. übermüetec, Adj., hochmütig; nhd. übermütig, Adj., Adv., übermütig, hochmütig, DW 23, 248; L.: ChWdW8 215b (ubarmuotīg), ChWdW9 601b (ubarmuotīg)

ubarmuotiglīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ubarmuotiglīhho*

ubarmuotiglīh* 1, ahd., Adj.: nhd. hochmütig, überheblich, hochfahrend, anmaßend; ne. haughty; ÜG.: lat. sublimis Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. superbus?; E.: s. ubar (1), muot, līh (3)

ubarmuotiglīhho* 2, ubarmuotiglīcho*, ahd., Adv.: nhd. hochmütig, überheblich, anmaßend; ne. haughtily; ÜG.: lat. (superbe) N, (superbia) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. superbe?; E.: s. ubar (1), muot, līh (3)

ubarmuotisōn* 2, ahd., sw. V. (2): nhd. sich überheben; ne. be overbearing; ÜG.: lat. superbire N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. superbire?; E.: s. ubar (1), muot; L.: EWAhd 6, 665

ubarmuotlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ubarmuotlīhho

ubarmuotlīh* 4, ahd., Adj.: nhd. überheblich, übermütig, hochfahrend, anmaßend, sich brüstend; ne. haughty, boastful; ÜG.: lat. (iactatus) Gl, sublimis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.?); I.: Lüt. lat. superbus?; E.: s. ubar (1), muot, līh (3); W.: nhd. (ält.) übermütlich, Adj., Adv., übermütig, hochmütig, DW 23, 431

ubarmuotlīhho 5, ubarmuotlīcho*, ahd., Adv.: nhd. überheblich, übermütig, hochmütig, unverschämt, frech, übertrieben; ne. haughtily; ÜG.: lat. elate (Adv.) Gl, hyperbolice Gl, proterve Gl, superbe Gl, N; Q.: Gl (vor 790), N; I.: Lüt. lat. hyperbolice?, superbe?; E.: s. ubar (1), muot, līh (3); W.: nhd. (ält.) übermütlich, Adj., Adv., übermütig, hochmütig, DW 23, 431; L.: ChWdW9 601b (ubarmuotlīhho); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162) (1. Hälfte 9. Jh.)

ubarmuotōn* 2, ahd., sw. V. (2): nhd. überheblich werden, stolz werden, überheblich sein (V.); ne. grow overbearing; ÜG.: lat. superbire B; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. superbire; E.: s. ubar-, muotōn; L.: ChWdW9 601b (ubarmuotōn), EWAhd 6, 666

ubarnahten*, ahd., sw. V. (1): Vw.: s. ubarnahtēn*

ubarnahtēn* 1, ubarnahten*, ahd., sw. V. (3): nhd. übernachten, die Nacht über bleiben; ne. stay overnight; ÜG.: lat. pernoctare Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. pernoctare Gl; E.: s. ubar, nahtēn; W.: mhd. übernahten, sw. V., die Nacht überdauern; nhd. übernachten, sw. V., über Nacht bleiben, beherbergen, DW 23, 431; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 1019 (ubarnahten), EWAhd 6, 779; Son.: nach Karg-Gasterstädt/Frings ist der Ansatz sw V. (1)

ubarneman* 2, ahd., st. V. (4): nhd. überwinden, lindern; ne. overcome; ÜG.: lat. attenuare N; Q.: N (1000); E.: s. ubar, neman; W.: mhd. übernëmen, st. V., zu viel nehmen, unternehmen, die Überhand gewinnen; nhd. übernehmen, st. V., übernehmen, in Empfang nehmen, auf sich nehmen, DW 23, 436; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 1156 (ubarneman), EWAhd 6, 887

ubarōr* (1) 3, ubirōr*, ahd., Adj.: nhd. obere, höhere; ne. upper, higher; ÜG.: lat. (fastigium) Gl, superior Gl, (vertibulum) Gl; Q.: Gl (765); E.: s. ubar (1); L.: ChWdW8 302b (ubarōr)

ubarōr* (2) 1, ubirōr*, ahd., Adv.: nhd. jenseits, darüber hinaus; ne. on the other side; ÜG.: lat. (cis) Gl, (citer) Gl; Q.: Gl (765); E.: s. ubar (1); L.: ChWdW8 302b (ubarōr)

ubarōst, ahd., Adj., Superl.: Vw.: s. ubarōr* (1)

ubarquellan*, ahd., st. V. (3b): Vw.: s. ubarkwellan*

ubarquelligī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ubarkwelligī*

ubarqueman*, ahd., st. V. (4) (5): Vw.: s. ubarkweman*

ubarreichen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ubarreihhen*

ubarreihhen* 2, ubarreichen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. übersteigen, übertreffen, hinausreichen; ne. exceed; ÜG.: lat. praecedere N, superare N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. superare?; E.: s. ubar, reihhen (1); W.: mhd. überreichen, sw. V., übertreffen; nhd. überreichen, sw. V., „überreichen“, übergeben (V.), DW 23, 465; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 755 (ubarreihhen), EWAhd 7, 336

*ubarrinnan?, ahd., st. V. (3a): Hw.: vgl. as. ovarrinnan*

ubarrīsan* 2, ahd., st. V. (1a): nhd. „überreißen“, überfließen, überströmen, überquellen; ne. overflow (V.); ÜG.: lat. supereffluere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. supereffluere?; E.: s. ubar, rīsan; W.: fnhd. überreisen, st. V., überreisen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1079 (ubarrîsan), EWAhd 7, 552

ubarroccus*, lat.-ahd.?, M.: Vw.: s. uberruccus*

ubarrucken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ubarrukken*

ubarrucki*, ahd., st. N. (ja): Vw.: s. ubarrukki*

ubarrukken* 1, ubarrucken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. „überrücken“, übersteigen, überschreiten, hinter sich lassen; ne. exceed; ÜG.: lat. transcendere N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar, rukken; W.: nhd. überrücken, sw. V., überrücken, DW 23, 479; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1212 (ubarrucken), EWAhd 7, 720

ubarrukki* 2, ubarrucki*, ahd., st. N. (ja): nhd. Übergewand, tunikaartiges Oberhemd, Überwurf; ne. overcoat, tunica-like shirt; ÜG.: lat. levitatorium Gl, lat.-ahd.? uberruccus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lbd. lat. levitatorium?; E.: s. ubar (1), rok

ubarsāen* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. „übersäen“, säen, darüber säen, darübersäen, darüberstreuen; ne. sow on top of; ÜG.: lat. superseminare MF, T; Hw.: vgl. as. ovarsāian*; Q.: MF (Ende 8. Jh.), OT, T; I.: Lüs. lat. superseminare; E.: s. ubar, sāen; W.: mhd. übersæjen, sw. V., übersäen; nhd. übersäen, sw. V., übersäen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 11 (ubarsâen), ChWdW9 695a (ubarsāen), EWAhd 7, 847

ubarsagen* 5, ahd., sw. V. (1b): nhd. überführen, widerlegen; ne. convict (V.); ÜG.: lat. confutare (V.) (1) Gl, N, convincere Gl, N; Hw.: s. ubarsagēn*; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: Lbd. lat. convincere; E.: s. ubar, sagen; W.: mhd. übersagen, sw. V., widerlegen; nhd. (ält.) übersagen, sw. V., durch Zeugenaussage überführen, DW 23, 483

ubarsagēn* 2, ahd., sw. V. (3): nhd. überführen, widerlegen; ne. convict (V.); ÜG.: lat. convincere Gl; Hw.: s. ubarsagen; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lbd. lat. convincere?; E.: s. ubar, sagēn; W.: s. mhd. übersagen, sw. V., widerlegen; nhd. (ält.) übersagen, sw. V., durch Zeugenaussage überführen, DW 23, 483; nhd. (ält.) übersagen, sw. V., durch Zeugenaussage überführen, DW 23, 483; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 74 (ubarsagên), EWAhd 7, 867

ubarsalbōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. „übersalben“, salben, überstreichen, überschmieren; ne. anoint; ÜG.: lat. superungere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. superungere; E.: s. ubar, salbōn; W.: nhd. übersalben, sw. V., übersalben, mit Salbe überstreichen, DW 23, 484; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 114 (ubarsalbôn), ChWdW8 248a (ubarsalbōn), EWAhd 7, 907

ubarscīnan*, ahd., st. V. (1a): Vw.: s. ubarskīnan*

ubarscorrēn*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. ubarskorrēn*

ubarscouwāri*, ahd., st. M. (ja): Vw.: s. ubarskouwāri*

ubarscreckāri*, ahd., st. M. (ja): Vw.: s. ubarskrekkāri*

ubarscrift*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. ubarskrift*

ubarscricken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ubarskrikken*

ubarscrītan*, ahd., st. V. (1a): Vw.: s. ubarskrītan*

ubarscuohi*, ahd., st. N. (ja): Vw.: s. ubarskuohi*

ubarsehan* 4, ahd., st. V. (5): nhd. „übersehen“, überschauen, überblicken, weiter sehen als, hinwegblicken über, schauen auf, übertreffen, höher stehen; ne. survey (V.); ÜG.: lat. celsior oculus exsistere N, respicere super N, superspector (= ubarsehanti subst.) Gl; Hw.: vgl. as. ovarsehan*; Q.: Gl (nach 765?), N; I.: Lüs. lat. superspector (= ubarsehanti subst.); E.: s. ubar, sehan; W.: mhd. übersëhen, st. V., überblicken, übersehen; nhd. übersehen, st. V., „übersehen“, über etwas hinschauen, DW 23, 538; R.: ubarsehanti, (Part. Präs. subst.=)M.: nhd. Betrachter, Aufseher; ne. beholder, surveyor; ÜG.: lat. superspector Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 346 (ubarsehan), ChWdW8 251a (ubarsehan), EWAhd 7, 1033

ubarsetī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Übersättigung; ne. surfeit (N.); ÜG.: lat. (indigeries) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lbd. lat. indigeries?; E.: s. ubar (1), setī; W.: mhd. übersete, st. F., Übersättigung; L.: ChWdW9 708b (ubarsetī); Son.: TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (2. Viertel 9. Jh.)

ubarsezzen* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. übersetzen (V.) (1), hinübersetzen, ans andere Ufer bringen, aufstellen, darübersetzen, stellen über; ne. pass over; ÜG.: lat. exponere Gl, superponere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. superponere?; E.: s. ubar, sezzen; W.: mhd. übersetzen, sw. V., besetzen, überbürden, bedrängen; nhd. übersetzen, sw. V., übersetzen, überführen, umformen, DW 23, 544; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 554 (ubarsezzen), EWAhd 7, 1162

ubarsigenōn* 2, ubarsiginōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. „übersiegen“, besiegen, überwinden, Sieg erringen; ne. defeat (V.); ÜG.: lat. victoriam promere N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. victoriam promere?; E.: s. ubar, sigu; W.: s. mhd. übersigen, sw. V., „übersiegen“, siegen über, besiegen, überwinden, sich schwächen; nhd. übersiegen, sw. V., „übersiegen“, DW 23, 557; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 598 (ubarsiginôn), EWAhd 7, 1191

ubarsiginōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ubarsigenōn*

ubarsigirōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. besiegen, den Sieg erringen; ne. defeat (V.); ÜG.: lat. triumphare MH; Q.: MH (810-817); I.: Lbd. lat. triumphare?; E.: s. ubar; s. germ. *segizōn, sw. V., siegen; vgl. idg. *seg̑ʰ-, *seg̑ʰi-, *seg̑ʰu-, V., Sb., halten, überwältigen, Sieg, Pokorny 888; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 600 (ubarsigirôn), ChWdW9 723a (ubarsigirōn), EWAhd 7, 1191

ubarsilabaren* 1, ubarsilbaren*, ahd., sw. V. (1a): nhd. „übersilbern“, versilbern, mit Silber überziehen, silbern machen; ne. coat with silver; ÜG.: lat. deargentare NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. deargentare?; E.: s. ubar, silabaren; W.: mhd. übersilberen, sw. V., übersilbern, versilbern; nhd. übersilbern, sw. V., versilbern, DW 23, 557; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 627 (ubarsil[a]baren), EWAhd 7, 1213

ubarsilbaren*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ubarsilabaren*

ubarsīn 1, ahd., anom. V.: nhd. „übersein“, übertreffen; ne. exceed; Q.: WH (um 1065); E.: s. ubar, sīn (2)

ubarsingan* 1, ahd., st. V. (3a): nhd. übertreffen, im Klang übertreffen, übertönen; ne. exceed by singing; ÜG.: lat. (sonus artem musicam excedit) (= ubarsungan werdent ...) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. artem musicam excedere?; E.: s. ubar, singan; W.: mhd. übersingen, st. V., im Singen übertreffen; nhd. übersingen, st. V., übersingen, DW 23, 558; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 685 (ubarsingan), EWAhd 7, 1251

ubarskīnan* 3, ubarscīnan*, ahd., st. V. (1a): nhd. bescheinen, sich auszeichnen, glänzen, sich auszeichnen; ne. shine at, distinguish oneself, stand (V.) out; ÜG.: lat. excellere Gl, videre N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. supernitere?; E.: s. ubar, skīnan; W.: mhd. überschīnen, st. V., leuchten, scheinen über; nhd. überscheinen, st. V., überscheinen, mit Schein bedecken, an Glanz übertreffen, DW 23, 495; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1102 (ubarskînan), ChWdW9 750a (ubarscīnan); Son.: Tgl016 = Würzburger Glossen zum Alten Testament (Oxford, Bodleian Library Laud. lat. 92)

ubarskorrēn* 1, ubarscorrēn*, ahd., sw. V. (3): nhd. überragen, über etwas ragen; ne. exceed; ÜG.: lat. supereminere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. supereminere?; E.: s. ubar, skorrēn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1170 (ubarscorrên)

*ubarskōti?, *ubarscōti?, *obarskōdi?, ahd., st. N. (ja): Hw.: vgl. as. ovarskōthi*

ubarskouwāri* 2, ubarscouwāri*, ahd., st. M. (ja): nhd. Aufseher, Betrachter; ne. supervisor; ÜG.: lat. (superspector) Gl, (suspector) Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. superspector; E.: s. ubar (1), skouwāri; L.: ChWdW9 754a (ubarskouwāri); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ubarskrekkāri* 1, ubarscreckāri*, ahd., st. M. (ja): nhd. „Überspringer“, Hinüberspringender; ne. leaper; ÜG.: lat. transiliens (M.) NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. transiliens; E.: s. ubar (1), skrekken

ubarskrift* 2, ubarscrift*, ahd., st. F. (i): nhd. Grabschrift; ne. epitaph; ÜG.: lat. epitaphium Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. epitaphium?; E.: s. ubar (1), skrift; W.: mhd. überschrift, st. F., Aufschrift, Inschrift; nhd. Überschrift, F., Überschrift, DW 23, 520

ubarskrikken* 6, ubarscricken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. überspringen, hinüberspringen, hinübereilen, überfluten, übergehen, umgehen, vermeiden; ne. jump (V.) over, flood (V.); ÜG.: lat. exuberare Gl, transcendere N, transilire Gl, NGl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N, NGl; I.: Lüs. lat. transilire; E.: s. ubar, skrikken; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1237 (ubarscricken), ChWdW8 264b (ubarscricken); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ubarskrītan* 3, ubarscrītan*, ahd., st. V. (1a): nhd. überschreiten, sich entfernen, hinüberschreiten, hinwegbewegen über, springen über; ne. cross (V.), go (V.) away, go (V.) across; ÜG.: lat. excedere Gl, transilire Gl, transpassare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. transpassare?; E.: s. ubar, skrītan; W.: mhd. überschrīten, st. V., überschreiten; nhd. überschreiten, st. V., überschreiten, über etwas hinschreiten, DW 23, 518; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1243 (ubarscrîtan)

ubarskuohi* 1, ubarscuohi*, ahd., st. N. (ja): nhd. Oberleder?; ne. uppers (Pl.)?; ÜG.: lat. (thomar) Gl; Q.: Gl (11./12. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar (1), skuoh

ubarslahan* 7, ahd., st. V. (6): nhd. überschlagen, übersteigen, überragen; ne. exceed; ÜG.: lat. abundans .i. impar (= ubarslahanti) N, excedere N, (multiplicatus esse) N, praestare N, transcendere N; Q.: N (1000); E.: s. ubar, slahan; W.: mhd. überslahen, st. V., überschlagen, besiegen; nhd. überschlagen, st. V., überschlagen, DW 23, 502

ubarslehtida* 4, ahd., st. F. (ō): nhd. Oberfläche; ne. surface; ÜG.: lat. superficies Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. superficies?; E.: s. ubar (1), slehtida; L.: ChWdW8 267b (ubarslehtida); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ubarslihtī* 7, ahd., st. F. (ī): nhd. Oberfläche; ne. surface; ÜG.: lat. planities Gl, superficies Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. superficies?; E.: s. ubar (1), slihtī

ubarslihtida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Oberfläche; ne. surface; ÜG.: lat. superficies Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. superficies?; E.: s. ubar (1), slihten; L.: ChWdW9 767a (ubarslihtida); Son.: TrT09a = Reichenauer Genesisglossar (Sankt Paul, Stiftsarchiv 37/6 [früher Extrav. s. n]) (4. Viertel 9. Jh.)

ubarsloufi* 1, ahd., st. N. (a): nhd. Obergewand, Oberkleid; ne. wrapper; ÜG.: lat. peplum N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar (1), sloufen

ubarsnit* 1, ahd., st. M. (i): nhd. Schnittlauch; ne. chives (Pl.); ÜG.: lat. porrum sectile Gl; Q.: Gl (11./12. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar (1), snit

ubarspicki*, ahd., st. N. (ja): Vw.: s. ubarspikki*

ubarspikki* 1, ubarspicki*, ahd., st. N. (ja): nhd. Speck, Fett, Schmer; ne. bacon, fat (N.); ÜG.: lat. arvina Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. arvina?; E.: s. ubar (1), spek; L.: ChWdW8 274a (ubarspicki)

ubarsprācha*, ahd., st. F. (ō)?: Vw.: s. ubarsprāhha*

ubarsprāchalī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ubarsprāhhalī*

ubarsprāchi*, ahd., Adj.: Vw.: s. ubarsprāhhi*

ubarsprāchī*, ahd.?, st. F. (ī)?: Vw.: s. ubarsprāhhī*

ubarsprāhha* 1, ubarsprācha*, ahd., st. F. (ō)?: nhd. Großsprecherei, Prahlerei; ne. boast (N.); ÜG.: lat. (epilogositas) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. epilogositas?; E.: s. ubar (1), sprāhha

ubarsprāhhalī* 2, ubarsprāchalī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Großsprecherei, Prahlerei; ne. boast (N.); ÜG.: lat. (epilogositas) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. epilogositas? Gl; E.: s. ubar (1), sprāhhal

ubarsprāhhi* 1, ubarsprāchi*, ahd., Adj.: nhd. prahlerisch; ne. boastful; ÜG.: lat. magniloquus N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. magniloquus?; E.: s. ubar (1), sprāhha

ubarsprāhhī* 1, ubarsprāchī*, ahd.?, st. F. (ī)?: nhd. Großsprecherei; ne. boast (N.); ÜG.: lat. (epilogositas) Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüt. lat. epilogositas?; E.: s. ubar (1), sprāhha

ubarsprangōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. hinüberspringen; ne. jump (V.) over; ÜG.: lat. transilire NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. transilire; E.: s. ubar, sprangōn

ubarsprechan*, ahd., st. V. (4): Vw.: s. ubarsprehhan*

ubarsprehhan* 1, ubarsprechan*, ahd., st. V. (4): nhd. lästern; ne. blaspheme; ÜG.: lat. blasphemare Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. blasphemare?; E.: s. ubar, sprehhan; W.: mhd. übersprëchen, st. V., widerlegen; nhd. übersprechen, st. V., „übersprechen“, DW 23, 564

ubarspringan* 8, ahd., st. V. (3a): nhd. überspringen, hinüberspringen, überwinden, übergehen, verzichten; ne. jump (V.) over; ÜG.: lat. transilire Gl, NGl, WH; Hw.: vgl. anfrk. overspringan*; Q.: Gl, N (1000), NGl, WH; I.: Lüs. lat. transilire; E.: s. ubar, springan; W.: mhd. überspringen, st. V., überspringen; nhd. überspringen, st. V., überspringen, DW 23, 565

ubarspringo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Überspringer, Hinüberspringender; ne. leaper; ÜG.: lat. transiliens (M.) NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. transiliens; E.: s. ubar (1), springan; W.: nhd. (ält.) Überspringer, M., der etwas überspringt, DW 23, 567

ubarstecken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ubarstekken*

ubarstekken* 1, ubarstecken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. durchstecken, durchbohren, durchstechen; ne. stab (V.); ÜG.: lat. (transfigere) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. transfigere; E.: s. ubar, stekken; W.: mhd. überstecken, sw. V., überstecken, besetzen; nhd. (ält.) überstecken, sw. V., „überstecken“, DW 23, 572; L.: ChWdW8 278b (ubarstecken); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ubarstempfo* 2, ubarstempho*, ahd.?, sw. M. (n)?: nhd. Mörserkeule, Stampfer, Stößel; ne. pestle (N.); ÜG.: lat. lignum cum quo tunditur quod in pila est Gl, pilum (N.) (1) Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lsch. lat. pilum?; E.: s. ubar (1), stempfen

ubarstempho*, ahd.?, sw. M. (n)?: Vw.: s. ubarstempfo*

ubarstepfāri* 1, ubarstephāri*, ahd., st. M. (ja): nhd. Übertreter; ne. offender; ÜG.: lat. praevaricator NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. praevaricator?; E.: s. ubar (1), stepfen

ubarstepfen* 12, ubarstephen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. übersteigen, übertreffen, überschreiten, übergehen, sich vergehen, vom rechten Weg abweichen; ne. exceed; ÜG.: lat. excedere N, NGl, praevaricari Gl, supergredi N, transcendere N, transgredi N, transilire N, transire N; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.), N, NGl; I.: Lüs. lat. transgredi?, Lbd. lat. praevaricari?; E.: s. ubar, stepfen; L.: ChWdW9 808a (ubarstepfen); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64)

ubarstepfida* 4, ubarstephida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Übertretung, Übertreibung, Überschreitung; ne. transgression; ÜG.: lat. hyperbole N, praevaricatio Gl, transgressio NGl; Q.: Gl (8. Jh.), N, NGl; I.: Lüs. lat. transgressio?, Lbd. lat. praevaricatio?; E.: s. ubar (1), stepfen

ubarstephāri*, ahd., st. M. (ja): Vw.: s. ubarstepfāri

ubarstephen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ubarstepfen*

ubarstephida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ubarstepfida*

ubarstīgan* 16, ahd., st. V. (1a): nhd. übersteigen, überwinden, hinwegschreiten über, hinübersteigen, übertreffen; ne. overcome; ÜG.: lat. ascendere N, exaltari super N, exsuperare N, resurgere (= den tōd ubarstīgan) N, superare N, supergredi N, transcendere Gl, N, transire NGl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N, NGl, O; I.: Lbd. lat. transire?; E.: s. ubar, stīgan; W.: mhd. überstīgen, st. V., überwältigen, übertreffen; nhd. übersteigen, st. V., übersteigen, DW 23, 575; L.: ChWdW9 811a (ubarstīgan); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ubarstrītan* 2, ahd., st. V. (1a): nhd. erstreiten, bestreiten, widerlegen, durchsetzen, sich durchsetzen, erlangen; ne. contest (V.), refute, gain (V.), get through; ÜG.: lat. obtinere Gl, revincere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar, strītan; W.: mhd. überstrīten, st. V., überwinden; nhd. (ält.) überstreiten, st. V., kämpfend überwinden, überreden, DW 23, 586

ubarsuochen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ubarsuohhen*

ubarsuohhen* 3, ubarsuochen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. „übersuchen“, versuchen, über das Vermögen hinaus versuchen, durchführen; ne. try (V.); ÜG.: lat. temptare N, transigere Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. transigere?; E.: s. ubar, suohhen; L.: ChWdW9 701a (ubarsuohhen); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417) (2. Viertel 9. Jh.)

ubarsweifīg* 1, ahd., Adj.: nhd. übermäßig; ne. immoderate; ÜG.: lat. abundans NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. abundans?; E.: s. ubar (1), sweifan

ubarswello* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Schwelger, überbrandende Welle?; ne. glutton; ÜG.: lat. vorago Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. vorago?; E.: s. ubar (1), swellan

ubarswimman* 2, ahd., st. V. (3a): nhd. schwimmen, obenauf schwimmen, hinüberschwimmen; ne. swim (V.); ÜG.: lat. innare Gl, tranare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. tranare?, Lüt. lat. innare?; E.: s. ubar, swimman; W.: mhd. überswimmen, st. V., überschwimmen, durchschwimmen; nhd. überschwimmen, st. V., „überschwimmen“, durchschwimmen, DW 23, 536

ubarteilāri* 4, ahd., st. M. (ja): nhd. „Urteiler“, Richter; ne. judge (M.); ÜG.: lat. iudex NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lsch. lat. iudex?; E.: s. ubar (1), teilen

ubarteilen* 17, ahd., sw. V. (1a): nhd. verurteilen, richten; ne. condemn, judge (V.); ÜG.: lat. (condemnare) N, damnare N, damnatus (= ubarteilit subst.) NGl, iudicare N, NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. iudicare?; E.: s. ubar, teilen; W.: mhd. überteilen, sw. V., übervorteilen, übermäßig austeilen; nhd. (ält.) überteilen, sw. V., „überteilen“, DW 23, 594 (übertheilen)

ubarteilida* 12, ahd., st. F. (ō): nhd. Urteil, Verurteilung, Gericht (N.) (1); ne. judgement; ÜG.: lat. damnatio N, iudicium N, NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. iudicium?; E.: s. ubar (1), teilida

ubarthenen*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ubardennen*

ubarthennen*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ubardennen*

ubarthingen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ubardingen*

*ubartrank?, ahd., st. M. (a): Hw.: vgl. as. ovardrank*

ubartreffan* 8, ahd., st. V. (4): nhd. übertreffen, hervorragen, überragen, emporragen, sich auszeichnen; ne. exceed; ÜG.: lat. excellere Gl, exstare Gl, imminere Gl, praecellere WH, praeeminere WH, supereminere Gl; Hw.: vgl. anfrk. overdrepan*, as. ovardrepan*; Q.: Gl (11. Jh.), WH; I.: Lüt. lat. excellere?, supereminere?; E.: s. ubar, treffan; W.: mhd. übertrëffen, st. V., überragen, übertreffen, übertreten (V.); nhd. übertreffen, st. V., übertreffen, DW 23, 604

ubartreffunga* 2, ahd.?, st. F. (ō): nhd. Vortrefflichkeit, Vorzüglichkeit, Herausragen; ne. excellence; ÜG.: lat. eminentia Gl, excellentia Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lsch. lat. eminentia?, excellentia?; E.: s. ubar (1), treffan

ubartrenken* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. tränken; ne. water (V.); ÜG.: lat. inebriare Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. inebriare?; E.: s. ubar, trenken

ubartrincan*, ahd., st. V. (3a): Vw.: s. ubartrinkan*

ubartrinkan* 8, ubartrincan*, ahd., st. V. (3a): nhd. betrinken, sich betrinken; ne. drink too much; ÜG.: lat. aestuare vino Gl, crapulatus (= ubartrunkan) Gl, ēbriōsus (= ubartrunkan) Gl, fatigatus a vino (= ubartrunkan) Gl, inebriatus (= ubartrunkan) Gl, (madere) Gl, temulentus (= ubartrunkan) Gl; Q.: Gl (765); E.: s. ubar, trinkan; W.: mhd. übertrinken, st. V., betrinken; nhd. (ält.) übertrinken, st. V., zu viel trinken, sich berauschen, DW 23, 615; R.: ubartrunkan, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. betrunken, trunken, berauscht; ne. drunken; ÜG.: lat. crapulatus Gl, ebriosus Gl, inebriatus Gl, temulentus Gl; L.: ChWdW8 297b (ubartrinkan); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX)

ubartrunk* 1, ubartrunc*, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Trunksucht, Trunkenheit, übermäßiges Trinken; ne. intoxication; ÜG.: lat. ebrietas T; Q.: T (830); I.: Lüt. lat. ebrietas?; E.: s. ubar (1), trunk; W.: vgl. nhd. Übertrunk, M., „Übertrunk“, DW 23, 617; L.: ChWdW9 862a (ubartrunk)

ubartrunkan*, ubartruncan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ubartrinkan*

ubartrunkanheit* 1, ubartruncanheit*, ahd., st. F. (i): nhd. Trunksucht, Trunkenheit, Übermaß im Trinken; ne. intoxication; ÜG.: lat. (madere) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. ebrietas?; E.: s. ubar (1), trunkan, heit; W.: mhd. übertrunkenheit, st. F., Betrunkenheit; nhd. (ält.) Übertrunkenheit, F., Zustand des Betrunkenseins, DW 23, 617

ubartrunkanī* 7, ubartruncanī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Trunksucht, Trunkenheit, Übermaß im Trinken; ne. intoxication; ÜG.: lat. crapula Gl, ebrietas B, Gl, temulentia Gl, (temulentus) Gl; Q.: B, FB, GB, Gl (nach 765?), WB; I.: Lüt. lat. ebrietas?; E.: s. ubar (1), trunkanī; L.: ChWdW8 297b (ubartrunkanī), ChWdW9 862a (ubartrunkanī); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ubartrunkanōn* 1, ubartruncanōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. sich betrinken, betrunken sein (V.); ne. get drunk, be drunk; ÜG.: lat. madere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. inebriari?; E.: s. ubar (1), trunkan

ubartrunkī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Trunksucht, Trunkenheit, Übermaß im Trinken; ne. intoxication; ÜG.: lat. ebrietas LB; Q.: LB (Ende 9. Jh.); I.: Lüt. lat. ebrietas?; E.: s. ubar (1), trunk; L.: ChWdW9 862a (ubartrunkī)

ubartrunkida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Trunksucht, Trunkenheit, Übermaß im Trinken; ne. intoxication; Q.: RB (10. Jh.); I.: Lüt. lat. ebrietas?; E.: s. ubar (1), trunk

ubartrunkilī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Trunksucht, Trunkenheit, Übermaß im Trinken; ne. intoxication; Q.: JB (1000); I.: Lüt. lat. ebrietas?; E.: s. ubar (1), trunkali

ubartuon* 3, ahd., anom. V.: nhd. übertreten (V.), etwas darüber hinaus geben, darüber hinaus tun; ne. pass (V.), trespass (V.); ÜG.: lat. praevaricari B, satietatem superfluis urgere N, transigere Gl; Q.: B, GB, Gl (nach 765?), N; I.: Lüs. lat. transigere?; E.: s. ubar, tuon; W.: mhd. übertuon, anom. V., übertreten, überheben; nhd. (ält.-dial.) übertun, unr. V., „übertun“, DW 23, 595; L.: ChWdW8 300b (ubartuon), ChWdW9 875a (ubartion)

ubartur* 5, ahd., st. N. (a): nhd. „Übertür“, Türsturz, Türpfosten; ne. lintel; ÜG.: lat. (postis) Gl, superliminare Gl; Hw.: s. ubarturi; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.); I.: Lüt. lat. superliminare?; E.: s. ubar (1), turi; W.: mhd. übertür, st. N., Oberschwelle der Türpfosten; L.: ChWdW8 301b (ubartur); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913) (3. Viertel 8. Jh.)

ubarturi 16, ahd., st. F. (i): nhd. „Übertür“, Türsturz, Türpfosten; ne. lintel; ÜG.: lat. coopertorium Gl, (posticium) Gl, (postis) Gl, superliminare Gl, (superlimitar)? Gl, (superlimitas)? Gl; Hw.: s. ubartur*; vgl. as. ovarduru*; Q.: Gl (2. Hälfte 8. Jh.); I.: Lüt. lat. superliminare?; E.: s. ubar (1), turi; W.: mhd. übertüre, st. N., Oberschwelle der Türpfosten; nhd. (ält.) Übertüre, F., Querbalken über der Türe, DW 23, 595 (Überthüre); L.: ChWdW9 877a (ubarturi); Son.: Tgl028 = Echternacher Glossen zu Hieronymus-Briefen (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 9532), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT25 = Sankt Galler Canonesglossar 299 (Sankt Gallen Stiftsbibliothek 299)

ubarundōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. „überwogen“, überströmen; ne. overflow (V.); ÜG.: lat. redundare Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. redundare?; E.: s. ubar, undōn; L.: ChWdW8 303b (ubarundōn)

ubarwāgī* 1, ahd.?, st. F. (ī)?: nhd. Abwägen, Abwägung, Überlegung; ne. consideration; ÜG.: lat. perpensio Gl; Q.: Gl (14. Jh.); I.: Lüt. lat. perpensio?; E.: s. ubar (1), wegan

ubarwahsan* (1) 5, ahd., st. V. (6): nhd. wachsen (V.) (1), überwachsen, wachsen (V.) (1) über; ne. grow; ÜG.: lat. spurius (= ubarwahsan Part. Prät.) Gl, superadultus (= ubarwahsan Part. Prät.) Gl, (supra abuncaari) N, vitiosus (= ubarwahsan Part. Prät.) Gl; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: Lüs. lat. superadultus?, Lbd. lat. spurius, vitiosus?; E.: s. ubar, wahsan; W.: mhd. überwahsen, st. V., überwachsen (V.), übermäßig wachsen (V.) (1), wuchern; nhd. überwachsen, st. V., „überwachsen“, wachsend überdecken, DW 23, 622; R.: ubarwahsan, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. erwachsen (Adj.), übergroß, üppig; ne. grown up (Adj.), opulent; ÜG.: lat. spurius Gl, superadultus Gl, vitiosus Gl

ubarwahsan* (2), ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ubarwahsan* st. V.

ubarwahsanī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. „Überwuchs“, Wildwuchs, üppiges Wachstum; ne. overgrowth; ÜG.: lat. (illuvies) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. incrementum?, supercrescentia?; E.: s. ubar (1), wahsan

ubarwahst* 1, ahd., st. M. (i): nhd. „Überwuchs“, Überfluss, ungesundes Wachstum?; ne. overgrowth, overflow (N.); ÜG.: lat. luxuria Gl, luxuries Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. luxuria?; E.: s. ubar (1), wahsan

ubarwān* 1, ahd., st. M. (a): nhd. Hochmut; ne. haughtiness; ÜG.: lat. superbia NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. superbia?; E.: s. ubar (1), wān; W.: nhd. (ält.) Überwahn, M., Stolz, Anmaßung, DW 23, 627

ubarwāni* 2, ahd., Adj.: nhd. hochmütig; ne. haughty; ÜG.: lat. superbus NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. superbus?; E.: s. ubar (1), wān

ubarwānī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Hochmut; ne. haughtiness; ÜG.: lat. superbia NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. superbia?; E.: s. ubar (1), wānī; W.: nhd. Überwahn, F., Stolz, Anmaßung, DW 23, 627

ubarwānida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Hochmut; ne. haughtiness; ÜG.: lat. superbia NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. superbia?; E.: s. ubar (1), wān

ubarwānīg* 1, ahd., Adj.: nhd. hochmütig; ne. haughty; ÜG.: lat. superbus NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. superbus; E.: s. ubar (1), wān; W.: mhd. überwænec, Adj., übermütig, anmaßend; nhd. (ält.) überwähnig, Adj., stolz, anmaßend, DW 23, 627

ubarwant* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Überwindung, Sieg; ne. victory; Q.: O (863-871); E.: s. ubar (1), wintan; R.: ubarwant tuon: nhd. jemanden überwinden, besiegen; ne. overcome s.o.; L.: ChWdW9 955b (ubarwant)

*ubarwart?, ahd., st. M. (a): Hw.: vgl. as. ovarward*

ubarwartēn* 3, ahd., sw. V. (3): nhd. überschauen, blicken, blicken über; ne. look (V.); ÜG.: lat. (oculus) N, respicere super N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. respicere super?; E.: s. ubar, wartēn; W.: nhd. (ält.) überwarten, sw. V., „überwarten“, DW 23, 635

ubarwatan* 1, ahd., st. V. (6): nhd. waten, schreiten, hinschreiten über; ne. wade (V.); ÜG.: lat. pertransire N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. pertransire?; E.: s. ubar, watan; W.: mhd. überwaten, obirwatin, st. V., überwaten nhd. überwaten, sw. V., über etwas hin waten, DW 23, 636

ubarwegan* 4, ahd., st. V. (5): nhd. „überwiegen“, übersteigen, erwägen, überlegen (V.), durchdenken; ne. exceed, consider; ÜG.: lat. excedere N, perpendere Gl, (perpensio)? Gl; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. perpendere?; E.: s. ubar, wegan

ubarweganī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Abwägen; ne. consideration; ÜG.: lat. perpensio Gl; Q.: Gl (1175); I.: Lüt. lat. perpensio?; E.: s. ubar (1), wegan

ubarwehan* 3, ahd., st. V. (5): nhd. siegen, überwinden, widerstehen, übertreffen; ne. overcome; ÜG.: lat. exsuperare Gl; Q.: FP, Gl (790), PN; I.: Lüt. lat. exsuperare?; E.: s. ubar, wehan; L.: ChWdW8 322b (ubarwehan), ChWdW9 914b (ubarwehan); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ubarwerdan* 6, ubariwerdan*, ahd., st. V. (3b): nhd. übrigbleiben, verschont bleiben von, zur Überfülle werden, im Überfluss vorhanden sein (V.); ne. be left, overflow (V.); ÜG.: lat. (parcere) N, superfluere Gl; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. superfluere?; E.: s. ubar, werdan; W.: überwërden, st. V., übrigbleiben

ubarwerēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. währen, reichen, überdauern; ne. last (V.); ÜG.: lat. permanere N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. permanere?; E.: s. ubar, werēn (2); W.: mhd. überwërn, sw. V., überdauern; nhd. (ält.) überwähren, sw. V., „überwähren“, DW 23, 628

ubarwerfan* 1, ahd., st. V. (3b): nhd. „überwerfen“, hinüberwerfen; ne. throw (V.) over; ÜG.: lat. transicere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. transicere?; E.: s. ubar, werfan; W.: mhd. überwërfen, st. V., werfend übertreffen; nhd. überwerfen, st. V., überwerfen, DW 23, 645; L.: ChWdW8 318b (ubarwerfen); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ubarwesan* 1, ahd., st. V. (5): nhd. übrig sein (V.); ne. be left; ÜG.: lat. superesse Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüs. lat. superesse?; E.: s. ubar, wesan (2)

ubarwinnan* 9, ahd., st. V. (3a): nhd. überwinden, siegen, besiegen, gerichtlich überführen; ne. defeat (V.); ÜG.: lat. (convincere) Gl, devincere Gl, MH, expugnare Gl, superare B, vincere T; Q.: B, GB, Gl (nach 765?), MH, O, OT, T; E.: s. ubar, winnan; W.: mhd. überwinnen, st. V., überwinden, besiegen, vermögen; L.: ChWdW8 324a (ubarwinnan), ChWdW9 952b (ubarwinnan); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

ubarwint* 4, ahd., st. M. (a)?: nhd. Sieg, Überwindung; ne. victory; ÜG.: lat. vincere (= ubarwint gituon) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar (1), wintan; W.: mhd. überwint, st. M., Überwindung; R.: ubarwint gituon: nhd. etwas überwinden; ne. over come s.th.; ÜG.: lat. vincere N

ubarwintan* 54, ahd., st. V. (3a): nhd. überwinden, besiegen, übertreffen, überwältigen, vorherrschen, überführen, überzeugen, überstehen; ne. overcome; ÜG.: lat. comprimere N, concludere N, (confirmare) Gl, convincere Gl, N, excedere O, exuberare Gl, frangere Gl, invictus (= niowiht ubarwuntan) N, (opprimere) N, pellere N, praecellere Ph, reprimere N, sternere N, superare N, vincere Gl, N, NGl, Ph; Hw.: s. unubarwuntan*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N, NGl, O, Ph, WH; E.: s. ubar, wintan; W.: mhd. überwinden, st. V., überwältigen, übertreffen, besiegen, überstehen; nhd. überwinden, überwinnen, st. V., überwinden, DW 23, 653; L.: ChWdW8 324b (ubarwintan), ChWdW9 955b (ubarwintan); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ubarwintāri* 1, ahd., st. M. (ja): nhd. Überwinder, Bezwinger; ne. conqueror; ÜG.: lat. convincens (M.) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. convincens; E.: s. ubar (1), wintan; W.: nhd. Überwinder, M., Überwinder, Sieger, DW 23, 659

ubarwintelingūn* 1, ahd., Adv.: nhd. überlegen (Adv.); ne. superiorly; ÜG.: lat. (superstitiose) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar (1), wintan?

ubarwizzo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Weiser (M.) (1), Philosoph, Vielwissender; ne. wise man, man of knowledge; ÜG.: lat. (philosophus) Gl; Q.: Gl (790); I.: Lsch. lat. philosophus; E.: s. ubar (1), wizzo; L.: ChWdW9 969b (ubarwizzo); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ubarwort* 3, ahd., st. N. (a): nhd. Nachwort, Schlusswort, Epilog; ne. epilog; ÜG.: lat. epilogus Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. epilogus; E.: s. ubar (1), wort; W.: nhd. (ält.) Überwort, N., Überschrift, DW 23, 666; L.: ChWdW9 978b (ubarwort); Son.: TrT27 = Sankt Galler Glossar zu den Hieronymus-Briefen (Sankt Gallen Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.)

ubarwuntan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. überwunden; ne. conquered; Vw.: s. un-; Hw.: s. ubarwintan*

*ubarwuntanlīh?, ahd., Adj.: nhd. überwindbar; ne. vincible; Vw.: s. un-

ubarzan*, ahd., st. M. (i): Vw.: s. ubarzand*

ubarzand* 2, ubarzan*, ahd., st. M. (i): nhd. „Überzahn“, Haken (M.), Widerhaken; ne. hook (N.); ÜG.: lat. dens incurvus Gl, uncus (M.) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. dens incurvus?, Lbd. lat. uncus?; E.: s. ubar (1), zand; W.: nhd. (ält.) Überzahn, M., „Überzahn“, DW 23, 672

ubarzetten* 1, ahd., sw. V. (1b): nhd. überstreuen; ne. sprinkle (V.); ÜG.: lat. (supereminere) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. supereminere?; E.: s. ubar, zetten; L.: ChWdW9 988a (ubarzetten); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

ubarzimbar* 3, ahd., st. N. (a): nhd. Aussage; ne. statement; ÜG.: lat. declarativum (N.) N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. declarativum?; E.: s. ubar (1)

ubarzimbari* 3, ubarzimbri, ahd., st. N. (ja): nhd. Überbau, Dach, Überbälkung, Gebälk, Deckengebälk; ne. roof (N.), timber (N.); ÜG.: lat. contignatio Gl, (tectum sartum) Gl; Hw.: vgl. as. uvartimbri*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch. lat. contignatio?; E.: s. ubar (1), zimbar; W.: s. mhd. überzimber, st. N., Überbau; nhd. (ält.) Überzimmer, N., jeder Überbau aus Holz, Gebäude, DW 23, 689; L.: ChWdW9 998a (ubarzimbari); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ubarzimbri, ahd., st. N. (ja): Vw.: s. ubarzimbari*

ubarziohan* 1, ahd., st. V. (2b): nhd. vorziehen, überziehen?; ne. pull (V.) forward; ÜG.: lat. obducere Gl; Q.: Gl (vor 1165); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ubar, ziohan; W.: mhd. überziehen, st. V., überziehen, gewinnen; nhd. überziehen, st. V., überziehen, DW 31, 682

ubarzītīg* 1, ahd., Adj.: nhd. „überzeitig“, über die mannbaren Jahre hinaus, herangewachsen, mannbar; ne. overdue, aged; ÜG.: lat. superadultus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. superadultus?; E.: s. ubar (1), zītīg; W.: mhd. überzītec, Adj., überreif; nhd. überzeitig, Adj., mehr als zeitig, überreif, DW 23, 674

ubarzug* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Kleidungsstück, Überzug; ne. garment; ÜG.: lat. (superductio) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. superductio?; E.: s. ubar (1), zug; W.: mhd. überzuc, st. M., Überzug; nhd. Überzug, M., Überzug, DW 23, 691

ubb..., ahd.: Vw.: s. upp...

ubbi* (1), ahd., Adj.: Vw.: s. uppi* (1)

ubbi* (2), ahd., st. N. (ja): Vw.: s. uppi* (2)

ubbīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. uppīg

ubbīgheit*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. uppīgheit

ubbigī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. uppigī*

ubbiheit*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. uppiheit*

ubbōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. uppōn*

ube*, ahd., Konj.: Vw.: s. ibu

uberruccus* 1, ubarroccus*, ubirrochus*, lat.-ahd.?, M.: nhd. rockförmiges Überkleid; ne. overcoat; ÜG.: ahd. ubarrukki Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: s. ubarrukki

ubi, ahd., Konj.: Vw.: s. ibu

ubil (1) 398, ahd., Adj.: nhd. übel, böse, falsch, schlecht, schlimm, verkehrt, sündhaft, schwer, erbärmlich, unheilvoll, lasterhaft, gottlos, boshaft, schlecht schmeckend; ne. evil (Adj.), bad (Adj.), wrong (Adj.), sinful, heavy (Adj.), impious; ÜG.: lat. (amarus) N, carbunculus (= ubil blātara) Gl, contrarius Gl, difficilis N, fallax N, flagitiosus N, impius Gl, N, NGl, RhC, improbus Gl, N, inexplicabilis N, (infidelis) N, iniquus N, lubricus Gl, malannus (= ubil blātara) Gl, malefaber Gl, malesuada (= ubilo span) MH, malignus Gl, malitia (= ubil willo) NGl, malus (Adj.) B, Gl, I, KG, MF, MH, N, NGl, O, PG, T, (miser) (= ubil wiht) Gl, nequam N, T, nequissimus (= ubil wiht) Gl, peccans N, (peior) N, perfidia (= ubil gilouba) NGl, perniciosus Gl, N, perversus Gl, N, pravus N, NGl, prober N, (putor) N, quos videas scelus perficere (= tuon daz dir ubil ist) N, scaevus Gl, sceleratus N, sterilis N, (subrusticus)? Gl, suspectus (M.) (= ubil wān) Gl, suspicio (= ubil biwān) Gl, trux N, turbari (= in ubilemo werdan) N, vitiosus Gl, N, zizania (= krūt ubilaz) Gl; Vw.: s. eban-; Hw.: vgl. anfrk. uvel* (1), as. uvil* (2); Q.: B, FB, FP, GB, Gl (765), I, KG, MB, MF, MH, N, NGl, O, OT, PfB, PG, RhC, T, WB, WH; I.: Lbd. lat. difficilis?, impius?, iniquus?, peccans?, sterilis?; E.: germ. *ubela-, *ubelaz, *ubila-, *ubilaz, Adj., übel, schlecht, böse; idg. *upélos, Adj., übel, Pokorny 1107; s. idg. *upo, *up, *eup, Adv., Präf., unten, hinauf, über, Pokorny 1106; W.: mhd. übel, Adj., übel, böse, bösartig, boshaft, grimmig, schlecht; nhd. übel, Adj., Adv., übel, böse, schlecht, DW 23, 6; R.: ubil gismak: nhd. schlecht schmeckende Speise; ne. bad tasting dish; R.: in ubilemo werdan: nhd. verwirrt werden; ne. become confused; ÜG.: lat. turbari N; L.: ChWdW8 302b (ubil), ChWdW9 880a (ubil); Son.: MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410), Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913), Tgl008 = Würzburger Canonesglossen I (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146), ? Tgl049 = Regensburger Glossen zu Heiligenleben (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14364), Tgl059 = Darmstädter Eutychglossen (Darmstadt, Hessische Landes- und Hochschulbibliothek 739), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949), TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908])

ubil (2) 147, ahd., st. N. (a): nhd. Übel, Böses, Unheil, Untat, Schandtat, Bosheit, Schlechtes, Schlechtigkeit, Schlimmes, Strafe, Beleidigung, Sünde, Gottlosigkeit; ne. evil (N.), evil deed, sin (N.), punishment; ÜG.: lat. astutus (= swepfar ubiles) Gl, (calumniari) O, contumelia N, facinus N, flagitium Gl, (fugiendum) N, impietas NGl, iniquitas MF, O, insignis (= zi ubile gimārit) Gl, iracundia Gl, maledictus (= zi ubil ginemnit) N, maleficus (= ubil wurkenti) Gl, malum (N.) (1) B, Gl, GP, MF, MH, N, NGl, O, PT=T, WK, nefas Gl, pestis (= ander ubil) Gl, pravum Gl, publicanus (= ubilo irmārit) NGl, scelus N, supplicium N, tyrannus (= ubiles warg) Gl, vitium N; Hw.: vgl. anfrk. uvel* (2), as. uvil* (1); Q.: B, BG, GB, Gl (765), GP, M, MF, MH, N, NGl, O, OT, PT, T, WK; I.: Lbd. lat. impietas?, iniquitas?, malum?, nefas?; E.: germ. *ubela-, *ubelam, *ubila-, *ubilam, st. N. (a), Böses, Übel, Unheil; s. idg. *upélos, Adj., übel, Pokorny 1107; vgl. idg. *upo, *up, *eup, Adv., Präf., unten, hinauf, über, Pokorny 1106; W.: s. mhd. übel, st. F., Schlechtigkeit, Bosheit, Bösartigkeit, Erbostheit; nhd. Übel, N., Übel, DW 23, 25; R.: ubiles bitten: nhd. Unheil wünschen; ne. wish disaster; R.: zi ubile nemnen: nhd. verfluchen; ne. curse (V.); R.: zi ubile suohhen: nhd. Böses planen gegen; ne. plan s.th. evil against; ÜG.: lat. malum inquirere Gl; L.: ChWdW8 302b (ubil), ChWdW9 880b (ubil); Son.: Tgl011 = Freisinger Glossen zum Alten Testament (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6225), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ubila* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Übel, Übeltat, Missetat; ne. evil (N.), badness; ÜG.: lat. pravitas OG; Hw.: s. ubilī; Q.: OG (nach 1067); I.: Lüt. lat. pravitas?; E.: s. ubil

ubilblātara*, ahd., sw. F. (n): Hw.: s. blātara, ubil (1)

ubilī 64, ahd., st. F. (ī): nhd. Schlechtigkeit, Übel, Bosheit, Sündhaftigkeit, Übeltat, Böses, Schlechtes, Unvollkommenheit, Missetat, Gottlosigkeit; ne. evil (N.), badness, sinfulness, offence; ÜG.: lat. contagio N, impietas N, NGl, improbitas Gl, N, iniquitas N, insignis (= zi ubile gimārit) Gl, malignum (N.) N, malitia Gl, N, NGl, malum (N.) (1) APs, N, (morbus) N, nequitia N, NGl, (odium) N, pravum Gl, rabies N; Q.: APs (1. Hälfte 9. Jh.), Gl, N, NGl, O; I.: Lbd. lat. impietas?, iniquitas?, malum?; E.: germ. *ubilī-, *ubilīn, *ubelī-, *ubelīn, sw. F. (ī), Schlechtigkeit, Übel; s. idg. *upélos, Adj., übel, Pokorny 1107; vgl. idg. *upo, *up, *eup, Adv., Präf., unten, hinauf, über, Pokorny 1106; W.: mhd. übele, st. F., Schlechtigkeit, Bosheit, Bösartigkeit, Erbostheit; L.: ChWdW9 881a (ubilī); Son.: Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI)

ubilkōsōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. verleumden, Böses reden; ne. slander (V.); ÜG.: lat. mala loqui N; Q.: N (1000); I.: z. T. Lw. lat. causari?, Lüs. lat. loqui mala?; E.: s. ubil, kōsōn

ubillīcho, ahd., Adv.: Vw.: s. ubillīhho*

*ubillīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. ubillīhho*

ubillīhho* 1, ubillīcho, ahd., Adv.: nhd. übel, böse, böswillig, hämisch; ne. badly, maliciously; ÜG.: lat. malitiose Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. malitiose?; E.: s. ubil (1), līh (3); L.: ChWdW9 880b (ubillīhho); Son.: TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ubillistīg* 1, ahd., Adj.: nhd. boshaft, böse; ne. malicious; ÜG.: lat. malefaber Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. malefaber?; E.: s. ubil (1), listīg

ubilo 72, ahd., Adv.: nhd. übel, böse, schlecht, sündig, gottlos, ungehörig, in verkehrter Weise, ungerecht, schwer ums Herz, falsch; ne. sinfully, impiously, unjustly; ÜG.: lat. abuti (= ubilo sitīg wesan) Gl, exterminare (= ubilo mahhōn) Gl, ferrugineus (= ubilo gitānēr) Gl, fuscus (= ubilo gitānēr) Gl, impie N, improbe Gl, laborare (= ubilo biskehan) NGl, male B, Gl, N, NGl, O, T, maledicere (= ubilo kwedan) Gl, N, malefacere (= ubilo tuon) NGl, (malus) (Adj.) N, nequiter N, non convenienter N, odisse (= ubilo gituon) O, peccator (= ubilo tuonti) N, (peius) N, persequi (= ubilo gituon) O, (scelus) N, (turpissimum) (= ubilo gitān) N; Hw.: vgl. as. uvilo*; Q.: B, GB, Gl (nach 765?), N, NGl, O, OT, T; I.: Lbd. lat. impie?; E.: s. ubil (1); W.: mhd. übele, Adv., schwer, sehr, schlecht, leider, wenig, schlimm, schrecklich; nhd. übel, Adj., Adv., böse, schlecht, DW 23, 6; R.: ubilo tuon: nhd. Böses tun; ne. be (V.) wicked; R.: ubilo sitīg sīn: nhd. missbrauchen; ne. misuse (V.), abuse (V.); ÜG.: lat. abuti Gl; R.: ubilo in muote: nhd. schwer ums Herz; ne. a heavy heart; R.: ubilo kwedan: nhd. fluchen; ne. curse (V.); R.: ubilo gisizzen: nhd. teuer zu stehen kommen; ne. cost s.o. dear; R.: ubilo sprehhan: nhd. schmähen, jemanden schmähen; ne. abuse s.o.; L.: ChWdW8 302b (ubilo), ChWdW9 881a (ubilo); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277)

ubilogitānī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Hässlichkeit; ne. ugliness; ÜG.: lat. foeditas N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. foeditas?; E.: s. ubilo, gi, tuon

ubilolīh* 1, ahd., Pron.-Adj.: nhd. jedes Übel; ne. every evil; ÜG.: lat. omne malum (= allero ubilolīh) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. omne malum?; E.: s. ubilo, līh (3); W.: s. mhd. übellich, Pron.- Adj., jedes Übel; R.: allero ubilolīh: nhd. alle Übel; ne. all evils; ÜG.: lat. omne malum N

ubiltāt* 14, ahd., st. F. (i): nhd. Übeltat, Missetat, boshafte Tat, Vergehen, Fehltritt, Verbrechen; ne. evil deed; ÜG.: lat. crimen Gl, erratum Gl, facinus Gl, maleactum Gl, malum (N.) (1) Gl, NGl, tenebrae Gl; Hw.: s. ubil; Q.: Gl, N, NGl, O (863-871); I.: Lüt. lat. malum?, Lüs. lat. maleactum, maleficium?; E.: s. ubil (1), tāt; W.: nhd. Übeltat, F., Missetat, DW 23, 47; L.: ChWdW9 876b (ubiltāt)

ubiltātīg* 3, ahd., Adj.: nhd. „übeltätig“; ne. evil-doing; ÜG.: lat. iniquitatem operans N, mala faciens N; Hw.: vgl. anfrk. uveldādig*; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. maleficus; E.: s. ubil (1), tāt; W.: mhd. übeltætic, Adj., übeltätig, übel handelnd, gewalttätig, verbrecherisch; nhd. übeltätig, Adj., Schaden stiftend, verbrecherisch, DW 23, 51; R.: ubiltātīg, (subst. Adj.=)M.: nhd. Übeltäter; ne. wrongdoer; ÜG.: lat. mala faciens N, (iniquitatem operans N)

ubiltāto* 2, ahd., sw. M. (n): nhd. Übeltäter, Missetäter, Sünder; ne. evil-doer; ÜG.: lat. peccator O, qui iniquitatem faciunt MF; Q.: MF (Ende 8. Jh.), O; I.: Lüs. lat. maleficus?, Lbd. lat. peccator?; E.: s. ubil (1), tāt; L.: ChWdW9 876b (ubiltāto)

ubiltuonto* 1, ahd., (Part. Präs.=)sw. M. (n): nhd. Übeltäter, Böser, Bösewicht; ne. evil-doer; ÜG.: lat. malus (M.) MF; Q.: MF (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. maleficus?; E.: s. ubil (1), tuon; L.: ChWdW9 873a (ubiltuonto)

ubilwiht* 1, ahd., st. M. (a): nhd. Bösewicht, Übeltäter, schlechter Mensch; ne. villain, evil-doer; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. malefactor?; E.: s. ubil (1), wiht

ubilwillīg* 7, ahd., Adj.: nhd. übelwollend, böswillig, böse, übel gesinnt, arglistig; ne. malevolent; ÜG.: lat. malevolus Gl, NGl, malignus Gl, N, NGl, malitiosus Gl; Q.: Gl, N, NGl, O (863-871); I.: Lüs. lat. malevolus?; E.: s. ubil (1), willīg; W.: mhd. übelwillic, übelwillec, Adj., „übelwillig“, übelwollend, feindselig, bösartig; nhd. (ält.) übelwillig, Adj., „übelwillig“, DW 23, 53; L.: ChWdW9 881a (ubilwillīg)

ubilwilligī* 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Böswilligkeit, böser Wille, Bosheit, Missgunst, Arglist; ne. malice; ÜG.: lat. malignitas Gl, malitia Gl, N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. malevolentia?; E.: s. ubil (1), willīg

ubilwillo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. böser Wille, Bosheit, Missgunst; ne. evil will; ÜG.: lat. (malignus) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. malevolentia?; E.: s. ubil (1), willo

ubilwurhto* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Übeltäter; ne. evil-doer; ÜG.: lat. malefactor T; Q.: OT, T (830); I.: Lüt. lat. malefactor; E.: s. ubil, wurhto; L.: ChWdW9 881a (ubilwurhto)

*ubir?, ahd., st. N. (a): Hw.: vgl. as. *ovir?

ubiri, ahd., Adv.: Vw.: s. ubari

ubirōr* (1), ahd., Adj.: Vw.: s. ubarōr* (1)

ubirōr* (2), ahd., Adv.: Vw.: s. ubarōr* (2)

ubirōst*, ahd., Adj.: Vw.: s. ubarōr* (1)

ubirrochus*, lat.-ahd.?, M.: Vw.: s. uberruccus*

uccus* 2 und häufiger, lat.-ahd.?, M.: nhd. Schrei, Klage; ne. cry (N.), complaint; Q.: Urk (1. Hälfte 8. Jh.); E.: vgl. germ. *uhjōn, sw. V., lärmen; idg. *uk-, *euk-, V., Interj., schreien, rufen, uh, au, Pokorny 1103; s. idg. *u- (1), Interj., V., Sb., uh, schreien, Uhu, Pokorny 1103

ūcha, ahd., sw. F. (n)?: Vw.: s. ūhha*

uchezzen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. uhhezzen*

ūdirbalg* 4, ahd., st. M. (i): nhd. Schlauch, Weinschlauch; ne. leather-tube; ÜG.: lat. uter (M.) N, NGl; Hw.: s. ūtarbalg*; Q.: N (1000), NGl; E.: s. balg; s. germ. *ūdara-, *ūdaram, *ūdira-, *ūdiram, st. N. (a), Euter; vgl. idg. *ēudʰ-, *ūdʰ-, Sb., Euter, Pokorny 347

uersbotdo? 1, ahd.?, sw. M. (n): nhd. ein Unkraut; ne. a kind of weed; Hw.: s. beresboto; Q.: Gl (13. Jh.)

ūf 44, ahd., Adv., Präp., Präf.: nhd. hinauf, auf, empor, herauf, aufwärts, oben, obenauf, er...; ne. up, above; ÜG.: lat. a contrario (= widari ūf) Gl, ad Gl, alte Gl, (desursum) Gl, ērigere (= rihten ūf) Ph, (exhalans)? Gl, in N, super NGl, supra Gl, surgere (= stān ūf) Ph, sursum Gl, NGl, T, suspiciens in excelso (= ūf zi gote kapfēnto) N, ultra Gl; Vw.: s. hera-, hin-, hina-, -biogan, -burien, *-denken?, -faran, -fazzōn, -fliogan, -fliozan, -folgēn, -fuoren, -gān, -gangan, -gengen, -gikēren, -girihten, *-gispringan?, -gistepfen, -gnaneisten, -gneisten, -haben, -habēn, -heffen, -hōhen, -intragan, -inttuon, -irbulzen, -irburien, -irheffen, -irkweman, -irleinen, -irliotan, -irrekken, -irrihten, -irskaltan, -irskiozan, -irskrikken, -irstān, -irstantan, -irstīgen, -irwahsan, -irwegan, -kapfēn, -kēren, -klimban, -kweman, -ladōn, -leggen, -leiten, -lesan, *-reihhen?, -rekken, -rihten, -rukken, *-rūnen?, -sehan, -sezzen, -siuwen, -sizzen, -skaltan, -skorrēn, -skorzōn, -skouwōn, -skrikken, -slagōn, -slahan, -springan, -stān, -stantan, -stifulen, -stīgan, -stōzan, -tretan, -trīban, -tuon, -wahsan, -wallōn, -wānezzen, -wanizzen, -wārezzen, -wegan, -wenten, -werdan, -werfan, -wiumen, -ziohan, -zukken; Hw.: vgl. anfrk. up-, as. up, upp, uppa; Q.: Gl, M, N, NGl, O, Ph, WM (8. Jh.); E.: germ. *ūp, *upp, *upa, Adv., auf; idg. *upo, *up, *eup, Adv., Präf., unten, hinauf, über, Pokorny 1106; W.: mhd. ūf, Präp., auf; nhd. auf, Präp., auf, DW 1, 602, DW2 3, 404; L.: ChWdW8 303a (ūf), ChWdW9 881a (ūf); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

ūfan 140, ūffan, ahd., Präp.: nhd. auf, an, in, über, oben auf; ne. upon, into, over; ÜG.: lat. in N, NGl, O, T, WH, pro (Adv.) Gl, super N, NGl, supra NGl, O, T; Vw.: s. hina-; Hw.: vgl. as. uppan; Q.: Gl, N, NGl, O, OT, T, WH, WM (8. Jh.); E.: s. ūf; W.: mhd. ūfen, Präp., auf, gegen; L.: ChWdW9 881b (ūfan)

ūfana 1, ahd., Adv.: nhd. von oben, oben; ne. from above; ÜG.: lat. desuper (= fona ūfana) T; Q.: OT, T (830); E.: s. ūf, ana; L.: ChWdW9 881b (ūfana)

ūfanrunst* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Aufgang; ne. rise (N.); ÜG.: lat. ortus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. ortus?; E.: s. ūfan (1), runst

ūfartes*, ahd., Adv.: Vw.: s. ūfwartes*

ūfbiogan* 2, ahd., st. V. (2a): nhd. „aufbiegen“, nach oben biegen, aufwärts biegen, aufwärts richten; ne. open (V.); Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, biogan; W.: mhd. ūfbiegen, st. V., hochbiegen, aufsteigen; nhd. aufbiegen, st. V., aufbiegen, DW 1, 621, DW2 3, 434; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1079 (ûfbiogan), EWAhd 2, 80

ūfburien* 9, ūfburren*, ahd., sw. V. (1b): nhd. aufheben, aufrichten, aufwallen, in die Höhe heben, emporheben, sich aufbäumen; ne. uplift (V.), erect (V.), boil up; ÜG.: lat. attollere Gl, sublevare Gl, superare (= sih ūfburien) Gl, suscipere Gl, suscitare Gl, sustollere MH; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), MH; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, burien; W.: mhd. ūfbüren*, ūfbürn, ūf bürn, sw. V., aufheben, heben; nhd. (ält.) aufbühren, sw. V., aufbühren, aufheben, DW2 3, 449, nhd. (schweiz.) ūfbüren, sw. V., aufheben, aufrichten, aufwallen, Schweiz. Id. 4, 1533; R.: sih ūfburien: nhd. aufwallen; ne. boil up; ÜG.: lat. superare Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1549 (ûfburien), ChWdW9 183b (ūfburien), EWAhd 2, 468; Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ūfburren*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ūfburien*

*ūfdenken?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. hina-

*ūfe?, ahd., Adv.: Vw.: s. wār-

ūfen* 7, ahd., sw. V. (1a): nhd. eröffnen, verkünden, erhöhen, mitteilen, bekannt machen, vorbringen, veröffentlichen, erproben; ne. reveal, open (V.), announce; ÜG.: lat. comperiri Gl, depromere Gl, experiri Gl, promere Gl, promulgare Gl, vulgare Gl, vulgo (= giūfit) Gl; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (765); E.: s. ūf; W.: mhd. ūfen, sw. V., emporheben, erhöhen, errichten, wachsen (V.) (1), aufsteigen; vgl. nhd. äufnen, sw. V., äufnen, fördern, DW 1, 697, DW2 3, 636; L.: ChWdW8 303a (ūfen), ChWdW9 881b (ūfen); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

*uffa?, ahd., Adv.: Hw.: vgl. as. uppa

ūffan, ahd., Präp.: Vw.: s. ūfan

ūffaran* 7, ahd., st. V. (6): nhd. auffahren, sich erheben, emporsteigen, aufsteigen, hinaufkommen; ne. jump (V.) up, rise (V.); ÜG.: lat. ascendere NGl, Psb, exaltare N, surgere Gl; Vw.: s. hina-; Q.: Gl, N, NGl, Psb (um 930), WH; E.: s. ūf, faran; W.: mhd. ūfvaren*, ūfvarn, st. V., sich aufschwingen; nhd. auffahren, st. V., auffahren, in die Höhe fahren, aufsprießen, aufwachsen, DW 1, 642, DW2 3, 472; R.: ūffaranto, (Part. Präs.=)Adv.: nhd. sich erhebend, emporrichtend; ne. arisingly; ÜG.: lat. ascendendo NGl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 611 (ûffaran), EWAhd 3, 60

ūffaranto*, ahd., (Part. Präs.=)Adv.: Vw.: s. ūffaran*

ūffart 4, ahd., st. F. (i): nhd. Auffahrt, Himmelfahrt; ne. Ascension; ÜG.: lat. ascensio NGl, OG; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.), OG; I.: Lüs. lat. ascensio; E.: s. ūf, fart; W.: mhd. ūfvart, st. F., Himmelfahrt, Aufbau eines Turms; nhd. Auffahrt, F., Auffahrt, Himmelfahrt, DW 1, 643, DW2 3, 474

ūffartson, ahd., Adv.: Vw.: s. ūfwartson*

ūffazōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ūffazzōn*

ūffazzōn* 1, ūffazōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. „aufheben“, erheben, sich erheben; ne. lift (V.); ÜG.: lat. scandere N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, fazōn; W.: mhd. ūfvazzen, sw. V., erheben; nhd. auffassen, sw. V., auffassen, fassen, aufheben, DW 1, 644, DW2 3, 480; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 671 (ûffazzôn), EWAhd 3, 96

ūffliogan* 1, ahd., st. V. (2a): nhd. auffliegen, sich erheben; ne. fly up; ÜG.: lat. in altum tollere N; Vw.: s. hina-; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, fliogan; W.: mhd. ūfvliegen, st. V., auffliegen, sich in die Luft erheben; nhd. auffliegen, st. V., auffliegen, in die Luft fliegen, DW 1, 646, DW2 3, 485; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 972 (ûffliogan), EWAhd 3, 389

ūffliozan* 1, ahd., st. V. (2b): nhd. „hinauffließen“, aufsteigen, herausschwimmen, stromaufwärts fahren, den Fluss hinauffahren, hinaufschiffen; ne. flow up, rise (V.); ÜG.: lat. (condescendere) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); E.: s. ūf, fliozan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 983 (ûffliozan), ChWdW9 306b (ūffliozan), EWAhd 3, 395; Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

ūffolgēn 1, ahd., sw. V. (3): nhd. hinauffolgen; ne. follow up; ÜG.: lat. (converti) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, folgēn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 1040 (ûffolgên), EWAhd 3, 450

ūffuoren* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. hinauftragen, hinaufbringen, hinaufführen; ne. take up; ÜG.: lat. sursum movere N, summovere N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. summovere?; E.: s. ūf, fuoren; W.: mhd. ūfvüeren, sw. V., zu sich nehmen (von Maria); nhd. aufführen, sw. V., aufführen, anführen, einführen, vorführen, DW 1, 648, DW2 3, 491; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 1353 (ûffuoren), EWAhd 3, 640

ūfgān 17, ahd., anom. V.: nhd. aufgehen, hinaufgehen, heraufgehen, entstehen, wachsen (V.) (1), nach oben gehen, heraussteigen, anbrechen; ne. rise (V.), originate, grow (V.); ÜG.: lat. ascendere WH, aspirare WH, consurgere WH, nasci Gl, oriri N, (ortus) (= ūfgānti) N; Hw.: s. ūfgangan*; Q.: Gl, N (1000), OT, WH; I.: Lbd. lat. oriri?; E.: s. ūf, gān; W.: nhd. aufgehen, st. V., aufgehen, emporsteigen, aufwärts streben, emporschlagen, DW 1, 653, DW2 3, 507; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 81 (ûfgân), 4, 99 (ûfgânto), EWAhd 4, 62

ūfgang* 6, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Aufgang, Ursprung; ne. rise (N.), origin; ÜG.: lat. ascensus Gl, oriens (M.) T, origo Gl, ortus Gl, N, MH; Q.: Gl (765), MH, N, OT, T; I.: Lbd. lat. ascensus?, origo?; E.: s. ūf, gang; W.: mhd. ūfganc, st. M., Hinaufgehen, Aufgang, Osten, Anfang, Gedeihen, Zinsen; nhd. Aufgang, M., Aufgang, Aufsteigen, Aufsteige, Eingang, DW 1, 650, DW2 3, 500; L.: ChWdW8 140b (ūfgang), ChWdW9 339b (ūfgang)

ūfgangan* 16, ahd., red. V.: nhd. aufgehen, aufsteigen, entstehen, wachsen (V.) (1), aufwachsen, groß werden, hinaufgehen, heraufgehen; ne. rise (V.), originate, grow (V.); ÜG.: lat. adolescere Gl, exire Gl, exoriri MF, T, nasci MF, oriri B, Gl, N, T, (ortus solis) (= fona diu sunna ūfgangit) MF, scandere N; Hw.: s. ūfgān; Q.: B, GB, Gl (nach 765?), MF, N, O, OT, T; I.: Lbd. lat. oriri?; E.: s. ūf, gangan; W.: s. mhd. ūfgān, ūfgēn, anom. V., hinaufgehen, aufgehen, entstehen; s. nhd. aufgehen, st. V., aufgehen, emporsteigen, aufwärts streben, emporschlagen, DW 1, 653, DW2 3, 507; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 81 (ûfgangan), ChWdW8 140b (ūfgangan), ChWdW9 339b (ūfgangan), EWAhd 4, 62

ūfgengen 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. aufgehen; ne. rise (V.); Q.: OT; E.: s. ūf, gengen

ūfgi, ahd., Präf.: nhd. hinauf...; ne. up...; Vw.: s. -kēren, -rihten, *-springan?, -stepfen, -stīgan; E.: s. ūf, gi

ūfgikēren* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. hinaufkehren, nach oben kehren; ne. turn upward; ÜG.: lat. (mutare summis) N, (vertere) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, gi, kēren; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 128 (ûfgikêren), EWAhd 5, 483

ūfgirihten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. zusammenstellen, einrichten, aufstellen, aufbauen; ne. compose, arrange; ÜG.: lat. componere Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, gi, rihten; W.: mhd. ūfgerihten, sw. V., aufrichten, erheben; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1002 (ûfgirihten), ChWdW9 670b (ūfgirihten), EWAhd 7, 474; Son.: TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325) (2. Viertel 9. Jh.)

*ūfgispringan?, ahd., st. V. (3a): Vw.: s. hina-

ūfgistepfen* 1, ūfgistephen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. hinaufsteigen; ne. rise (V.); Q.: N (1000); E.: s. ūf, gi, stepfen

ūfgistephen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūfgistepfen*

ūfgistīgan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. hinaufsteigen; ne. mount (V.); ÜG.: lat. ascendere N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. ascendere?; E.: s. ūf, gi, stīgan

ūfgnaneisten* 1, ūfgneisten*, ahd., sw. V. (1a, 2): nhd. Funken sprühen, funkeln, aufsprühen; ne. sparkle; ÜG.: lat. scintillare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. scintillare?; E.: s. ūf, gnaneista; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 318 (ûfgneisten), EWAhd 4, 512

ūfgneisten*, ahd., sw. V. (1a, 2): Vw.: s. ūfgnaneisten*

ūfhaben* 1, ahd., sw. V. (1b): nhd. emporhalten, aufrichten, stützen; ne. hold up, raise (V.); ÜG.: lat. supportare Gl; Hw.: s. ūfhabēn*; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüt. lat. supportare?; E.: s. ūf, haben; W.: s. mhd. ūfhaben, ūfhān, V., halten, aufhalten, festnehmen, verhaften; vgl. s. aufhaben, unr. V., aufhaben, bedeckt sein (V.), DW 1, 659, DW2 3, 521

ūfhabēn* 2, ahd., sw. V. (3): nhd. emporhalten, hochhalten, stützen, aufrichten; ne. hold up; ÜG.: lat. erigere N, supportare Gl; Hw.: s. ūfhaben*; Q.: Gl (9./10. Jh.), N; E.: s. ūf, habēn; W.: s. mhd. ūfhaben, ūfhān, V., halten, aufhalten, festnehmen, verhaften; s. nhd. aufhaben, unr. V., aufhaben, bedeckt sein (V.), DW 1, 659, DW2 3, 521; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 577 (ûfhabên), EWAhd 4, 720

ūfhāhunga* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Aufhängen, Erhängen; ne. hanging (N.); ÜG.: lat. suspendium Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. suspendium; E.: s. ūf, hāhan

ūfhald* 1, ahd., Adj.: nhd. aufgerichtet, aufrecht, senkrecht; ne. erect (Adj.); Q.: O (863-871); E.: s. ūf, hald; L.: ChWdW9 381b (ūfhald)

ūfhaltāro* 2, ahd., sw. M. (n)?: nhd. Felderdeckenverfertiger, Deckenvertäfler, Vertäfler; ne. panel-maker; ÜG.: lat. laquearius Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. laquearius?; E.: s. ūf, haltan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 41 (ôfaldro), TAsHW 296a (ōfaldro); Son.: vielleicht as.?

ūfhefen*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. ūfheffen*

ūfheffen* 37, ūfheven*, ūfhefen*, ahd., st. V. (6): nhd. aufheben, erheben, emporheben, aufrichten, erhöhen, hochnehmen, hochheben, setzen, Segel setzen, sich aufmachen; ne. elevate; ÜG.: lat. allevare N, elevare N, O, T, exaltare MNPs, exserere N, extollere N, NGlP, ferre in sublime N, levare Gl, N, T, ponere in caelo N, progredi (= sih ūfheffen) Gl, sublevare N, sublimare RhC, suspendere Gl, tollere Gl, NGl; Hw.: vgl. anfrk. uphevon*, as. uphėbbian*; Q.: G, Gl, L, MNPs, N, NGl, NGlP, O, OT, RhC, T (830); E.: s. ūf, heffen; W.: vgl. mhd. ūfheben, V., erheben, einfordern, auffangen, ergreifen; nhd. aufheben, st. V., aufheben, DW 1, 663, DW2 3, 530; R.: sih ūfheffen: nhd. sich aufmachen; ne. make for; ÜG.: lat. progredi Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 777 (ûfheffen), 4, 767 (ûfhevento), ChWdW9 396b (ūfheffen), EWAhd 4, 879; Son.: MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410)

ūfhefī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Aufheben; ne. elevation; ÜG.: lat. elevatio N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. elevatio; E.: s. ūf, hefī

ūfheftida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Flicklappen, Flicken (M.); ne. patch (N.); ÜG.: lat. assumentum Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. assumentum?; E.: s. ūf, heften

ūfhengida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Aufhängen, Erhängung; ne. hanging (N.); ÜG.: lat. suspendium MH; Q.: MH (810-817); I.: Lüt. lat. suspendium?; E.: s. ūf, hangēn; L.: ChWdW9 379b (ūfhengida)

ūfheven*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. ūfheffen*

ūfhimil 1, ahd., st. M. (a): nhd. Himmel, Himmel oben; ne. heaven; Hw.: vgl. as. uphimil*, upphimil; Q.: W (766-800); E.: s. ūf, himil; W.: mhd. ūfhimil, st. M., der Himmel oben; L.: ChWdW9 417b (ūfhimil)

ūfhōhen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. „erhöhen“, aufheben, aufsammeln; ne. raise (V.), lift (V.); ÜG.: lat. tollere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. exaltare?; E.: s. ūf, hōhen; W.: mhd. ūfhœhen, sw. V., erhöhen; nhd. aufhöhen, sw. V., erhöhen, DW 1, 670; L.: EWAhd 4, 1098

ūfhōhī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Höhe, Erhebung; ne. height; ÜG.: lat. excelsum Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. excelsus; E.: s. ūf, hōhī; L.: ChWdW8 163b (ūfhōhī)

ūfhūs 4, ahd., st. N. (a): nhd. Vorhalle, Speicher, Saal, Vestibül; ne. hall, store (N.); ÜG.: lat. (cardo)? Gl, (consistorium) Gl, Maenianum Gl, (triclinium) Gl, vestibulum Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. solarium?; E.: s. ūf, hūs; W.: mhd. ūfhūs, st. N., Saal im oberen Stockwerk; s. nhd. Aufhaus, N., „Aufhaus“, DW 1, 663; L.: ChWdW8 167a (ūfhūs), ChWdW9 438b (ūfhūs); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT18 = Würzburger AT-Glossar (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 3)

ūfhūsi 3, ahd., st. N. (ja): nhd. Erker, Saal, Vorhalle, Vorbau, Söller; ne. alcove, hall; ÜG.: lat. anatus? Gl, cenaculum Gl, (doma) Gl, Maenianum Gl, (solarium) (N.) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lsch. lat. solarium?; E.: s. ūf, hūs

ūfin, ahd., Präf.: nhd. auf...; ne. open (Präf.), up (Präf.); Vw.: s. -tragan, -tuon; E.: s. ūf, in

*ūfinōn?, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. gi-

ūfint, ahd., Präf.: nhd. auf...; ne. open (Präf.), up (Präf.); Vw.: s. -tuon

ūfintragan* 1, ahd., st. V. (6): nhd. tragen, auf sich tragen; ne. carry (V.); ÜG.: lat. portare NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. portare?; E.: s. ūf, in, tragan

ūfinttuon* 4, ahd., anom. V.: nhd. auftun; ne. open up; ÜG.: lat. aperire N, clamare N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. uf, int, tuon

ūfir, ahd., Präf.: nhd. empor..., aufer..., auf..., er...; ne. up (Präf.); Vw.: s. -bulzen, -burien, -heffen, -kweman, -leinen, -liotan, -rekken, -rihten, -skaltan, -skiozan, -skrikken, -stān, -stantan, -stīgan, -wahsan, -wegan; E.: s. ūf, ir

ūfirbulzen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. aufschießen, heftig in Erscheinung treten, machtvoll auftauchen, rasch auftauchen; ne. spring (V.) up, emerge; ÜG.: lat. emergere Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. emergere?; E.: s. uf, ir, bolz; W.: s. nhd. (ält.) aufpolzen, sw. V., aufpolzen, DW 1, 700; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1488 (ûfirbulzen), ChWdW9 20a (ūfirbulzen), EWAhd 2, 432; Son.: Tgl079a = Freisinger Canonesglossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6355) (2. Viertel 9. Jh.)

ūfirburien* 9, ūfirburren*, ahd., sw. V. (1b): nhd. aufheben, erheben, erregen, emporheben, aufrichten, wegheben; ne. raise (V.), incite; ÜG.: lat. excitare Gl, extollere N, (iacere) (V.) (1) N, submovere Gl, suscipere Gl, suscitare Gl, suspendere Gl, tollere Gl; Q.: Gl (9. Jh.), N; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, ir, burien; W.: mhd. uferbürn, sw. V., erheben; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1550 (ûfirburien), EWAhd 2, 468

ūfirburren*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ūfirburien*

ūfirhabanī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Aufhebung, Annahme, Aufnahme; ne. acception; ÜG.: lat. assumptio Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. assumptio?; E.: s. ūf, ir, haben, habēn

ūfirhefen*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. ūfirheffen*

ūfirheffen* 18, ūfirheven*, ūfirhefen*, ahd., st. V. (6): nhd. aufheben, in die Höhe heben, erheben, emporheben, hochheben, erhöhen, aufrichten; ne. elevate; ÜG.: lat. ascendere B, attollere N, ductilis (= ūfirhaban) Gl, elevare NGl, T, eruere N, exaltare RhC, T, levare Gl, sublevare N, T, suspendere Gl; Q.: B (800), GB, Gl, N, NGl, O, OT, RhC, T; I.: Lbd. lat. exaltare?; E.: s. ūf, ir, heffen; W.: mhd. ūferheben (1), ūf erheben, ūferhaben, st. V., „auferheben“, hochheben, erheben, erhöhen, aufrichten, aufheben, annehmen; nhd. (ält.) auferheben, st. V., nach oben bringen, hochheben, DW2 3, 466; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 778 (ûfirheffen), ChWdW9 396b (ūfirheffen), EWAhd 4, 879; Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325)

ūfirheven*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. ūfirheffen*

ūfirhleinen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūfirleinen*

ūfirkweman* 1, ūfirqueman*, ahd., st. V. (4) (5): nhd. entstehen; ne. originate; ÜG.: lat. exoriri Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. exoriri?; E.: s. ūf, ir, kweman; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 589 (ûfirqueman), ChWdW9 655a (ūfirqueman), EWAhd 7, 60; Son.: st. V. (4, z. T. 5), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

ūfirleinen* 1, ūfirhleinen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. auflehnen, sich bäumen, sich aufbäumen; ne. oppose; ÜG.: lat. arduus (= ūfirleinit) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: s. ūf, ir, leinen; R.: ūfirleinit, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. sich bäumend; ne. rising up; ÜG.: lat. arduus Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 772 (ûfir[h]leinen), EWAhd 5, 1147

ūfirleinit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ūfirleinen*

ūfirliotan* 1, ahd., st. V. (2b): nhd. aufwachsen, wachsen (V.) (1), emporsprießen, herauswachsen; ne. grow up; ÜG.: lat. egredi I; Q.: I (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. egredi?; E.: s. ūf, ir, liotan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1166 (ûfirliotan), ChWdW8 196b (ūfirliotan), EWAhd 5, 1360

ūfirqueman*, ahd., st. V. (4) (5): Vw.: s. ūfirkweman*

ūfirrecken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūfirrekken*

ūfirrekken* 1, ūfirrecken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. erwecken, hervorrufen, heraufbeschwören; ne. wake up; ÜG.: lat. excitare N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. excitare?; E.: s. ūf, ir, rekken; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 902 (ûfirrecken), EWAhd 7, 373

ūfirrihten 11, ahd., sw. V. (1a): nhd. aufrichten, errichten, erheben, erbauen; ne. erect (V.); ÜG.: lat. aptare N, elevare N, erigere Gl, N, T, levare N, praeerigere Gl, subrigere Gl; Q.: Gl, N, O, T (830); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, ir, rihten; W.: mhd. ūferrihten*, ūf errihten, sw. V., „auferrichten“; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1002 (ûfirrihten), ChWdW9 671 (ūfirrihten), EWAhd 7, 474; Son.: TrT05 = Regensburger Vitenglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

ūfirrihtida* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Aufrichtung; ne. erection; ÜG.: lat. erectio N, (surgere) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. erectio?; E.: s. ūf, ir, rihtida; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1012 (irrihtida)

ūfirscaltan*, ahd., red. V.: Vw.: s. ūfirskaltan*

ūfirsciozan*, ahd., st. V. (2b): Vw.: s. ūfirskiozan*

ūfirscricken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūfirskrikken*

ūfirskaltan* 1, ūfirscaltan*, ahd., red. V.: nhd. fortrücken, aufschieben, eröffnen, aufrollen, hervorziehen, ausbreiten; ne. push (V.) away, delay (V.); ÜG.: lat. movere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. movere?; E.: s. ūf, ir, skaltan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 842 (ûfirscaltan), EWAhd 7, 1365

ūfirskiozan* 1, ūfirsciozan*, ahd., st. V. (2b): nhd. aufschießen, hervorsprudeln, heraussprudeln, hervorsprossen, hervorschießen, in die Höhe wachsen (V.) (1); ne. sprout (V.); ÜG.: lat. ebullire Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. ebullire?; E.: s. ūf, ir, skiozan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1119 (ûfirskiozan), ChWdW9 751a (ūfirskiozan); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

ūfirskrikken* 1, ūfirscricken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. aufspringen, hochfahren; ne. jump (V.) upon; ÜG.: lat. surgere O; Q.: O (863-871); I.: Lüt. lat. surgere?; E.: s. ūf, ir, skrikken; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1238 (ûfirscricken)

ūfirstān* 10, ūfirstēn*, ahd., anom. V.: nhd. auferstehen, aufstehen, sich erheben; ne. rise (V.); ÜG.: lat. assurgere Gl; Q.: G (Ende 9. Jh.), Gl, N; I.: Lüs. lat. exsurgere?, resurgere?; E.: s. ūf, ir, stān; W.: mhd. ūferstān, anom. V., erstehen, entstehen; nhd. auferstehen, unr. V., auferstehen, sich erheben, erscheinen, DW 1, 640, DW2 3, 468

ūfirstantan* 10, ahd., st. V. (6): nhd. auferstehen, aufstehen, sich erheben; ne. rise (V.) from the dead; ÜG.: lat. resurgere O, surgere O, T; Hw.: s. a. ūfirstān*; Q.: G, O, OT, T (830); I.: Lüt. lat. resurgere?; E.: s. ūf, ir, stantan; L.: ChWdW9 804a (ūfirstantan)

ūfirstēn*, ahd., anom. V.: Vw.: s. ūfirstān*

ūfirstīgan* 2, ahd., st. V. (1a): nhd. steigen, hinaufsteigen, aufsteigen, heraufsteigen, gehen, heraufgehen, hinaufgehen; ne. mount (V.); ÜG.: lat. ascendere T; Q.: OT, T (830); I.: Lüt.?, Lbd.? lat. ascendere; E.: s. ūf, ir, stīgan; W.: mhd. ūferstīgen, st. V., aufsteigen; L.: ChWdW9 810b (ūfirstīgan)

ūfirwahsan* 1, ahd., st. V. (6): nhd. wachsen (V.) (1), aufwachsen, emporwachsen, aufgehen; ne. grow up; ÜG.: lat. crescere MF; Q.: MF (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, ir, wahsan; L.: ChWdW9 890b (ūfirwahsan)

ūfirwegan* 4, ahd., st. V. (5): nhd. aufhängen, anhängen; ne. hang (V.); ÜG.: lat. suspendere Gl, (suspendium) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. suspendere?; E.: s. ūf, ir, wegan (1); L.: ChWdW9 913a (ūfirwegan); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

ūfkapfen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūfkapfēn*

ūfkapfēn* 7, ūfkaphēn*, ūfkapfēn*, ūfkepfen*, ahd., sw. V. (3, 1a): nhd. schauen, aufschauen, hinaufschauen, den Kopf zurückwerfen, in die Höhe schauen, in die Höhe heben; ne. look (V.) up; ÜG.: lat. resupinus (= ūfkapfēnti) Gl, supinare Gl, supinus (= ūfkapfēnti) Gl, suspicere Gl, N; Hw.: vgl. as. upkapōn*, uppkapōn*; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. suspicere?; E.: s. ūf, kapfēn; W.: mhd. ūfkapfen, sw. V., starren, in die Höhe schauen; nhd. aufkapfen, sw. V., ragend in die Höhe stehen, DW 11, 185; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 33 (ûfkaphên), 5, 34 (ûfkaphênto), EWAhd 5, 388, EWAhd 5, 476

ūfkapfīg* 1, ūfkaphīg*, ahd.?, Adj.: nhd. mit dem Kopf zurückgelehnt, hinaufschauend; ne. with o.’s head leaned back; ÜG.: lat. supinus Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüt. lat. supinus?; E.: s. ūf, kapfēn

ūfkaphēn*, ahd., sw. V. (3, 1a): Vw.: s. ūfkapfēn*

ūfkaphīg*, ahd.?, Adj.: Vw.: s. ūfkapfīg*

ūfkepfen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūfkapfēn*

ūfkēren* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. hinaufkehren, heraufwälzen, nach oben bringen; ne. turn upward; ÜG.: lat. exagitare N, supinus (= ufgikērit) Gl; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, kēren; W.: mhd. ūfkēren, sw. V., in die Höhe richten; nhd. aufkehren, sw. V., „aufkehren“, aufschlagen, in die Höhe wenden, DW 1, 673, DW2 3, 557; R.: ūfgikērit, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. mit dem Kopf in die Höhe hinaufschauend; ne. looking up with one’s head; ÜG.: lat. supinus Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 128 (ûfkêren), EWAhd 5, 483

ūfklimban* 1, ahd., st. V. (3a): nhd. hinaufsteigen, ersteigen, erklimmen; ne. climb up; ÜG.: lat. celsa sequi Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: s. ūf, klimban; W.: s. mhd. ūfklimmen, st. V., ersteigen; nhd. aufklimmen, st. V., ersteigen, DW 1, 675, DW2 3, 564; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 251 (ûfklimban), EWAhd 5, 600

ūfkumft* 3, ahd., st. F. (i): nhd. Aufkommen, Anfang, Ursprung, Herkunft, Aufgang, Entstehung; ne. origin; ÜG.: lat. (etymologia) Gl, (oriens) (M.) Gl, ortus Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lsch. lat. ortus?, Lbd. lat. etymologia?; E.: s. ūf, kumft; L.: ChWdW8 233b (ūfkumft), ChWdW9 655a (ūfkumft); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8) (4. Viertel 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ūfkumi*, ahd., st. M. (ja): Vw.: s. ūfkwimi*

ūfkweman* 17, ūfqueman, ahd., st. V. (4) (5): nhd. heraufkommen, aufkommen, entstehen, hervorgehen, auftauchen, zum Vorschein kommen, herauskommen; ne. come up; ÜG.: lat. ascendere T, egredi Gl, emergere Gl, MF, exire Gl, exoriri Gl, oriri B, Gl; Vw.: s. hina-; Q.: B, GB, Gl (765), MF, T; E.: s. ūf, kweman; W.: mhd. ūfkomen, st. V., heranwachsen, aufkommen; nhd. aufkommen, st. V., aufstehen, genesen, aufkommen, DW 1, 677, DW2 3, 568; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 588 (ûfqueman), ChWdW8 233b (ūfqueman), ChWdW9 655a (ūfqueman), EWAhd 7, 60; Son.: st. V. (4, z. T. 5), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ūfkwemo* 1, ūfquemo*, ahd., sw. M. (n): nhd. einer der sich erhebt; ne. a rising one; ÜG.: lat. (oriens) (M.) Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, kweman; L.: ChWdW8 233b (ūfquemo); Son.: Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8) (4. Viertel 8. Jh.)

ūfkwimi* 6, ūfquimi, ūfkumi*, ūfquemi*, ahd., st. M. (ja): nhd. Beginn, Anfang, Aufkommen, Ursprung, Aufgang, Herkunft; ne. origin; ÜG.: lat. exordium Gl, exorsus Gl, oriens (M.) Gl, origo Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. oriens?; E.: s. ūf, kweman; L.: ChWdW8 233b (ūfquimi), ChWdW9 655a (ūfquemi); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

ūfladōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. einladen (V.) (2), aufrufen, heraufrufen; ne. invite, call (V.); ÜG.: lat. advocare N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, ladōn; W.: mhd. ūfladen, st. V., einladen (V.) (2), beherbergen; nhd. aufladen, V., aufladen, DW 1, 680, DW2 3, 577; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 581 (ûfladôn), EWAhd 5, 957

ūflang* 1, ahd., Adj.: nhd. emporragend; ne. outstanding (Adj.); ÜG.: lat. sublimis NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lsch. lat. sublimis?; E.: s. ūf, lang

ūfleggen* 1, ahd., sw. V. (1b): nhd. auflegen; ne. put on to; Q.: N (1000); E.: s. ūf, leggen; W.: s. mhd. ūflegen, V., auflegen, auslegen, aufstellen, zeigen; nhd. auflegen, sw. V., auflegen, DW 1, 683, DW2 3, 589; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 731 (ûfleggen), EWAhd 5, 1113

ūfleiten 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. „emporleiten“, errichten, aufrichten, auftürmen; ne. lead up, raise (V.); ÜG.: lat. educere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. educere?; E.: s. ūf, leiten; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 794 (ūfleiten), EWAhd 5, 1157

ūflengī 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Länge, Körpergröße, aufrechte Gestalt?, Wegstrecke; ne. length, size (N.), distance; ÜG.: lat. (stadium)? Gl, statura Gl; Hw.: s. ūflenki*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lbd. lat. statura?; E.: s. ūf, lengī?; L.: ChWdW8 185b (ūflengī); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ūflenki* 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Rennbahn; ne. race-course?; ÜG.: lat. (stadium)? Gl; Hw.: s. ūflengī; Q.: Gl (790?); I.: Lsch. lat. stadium?; E.: s. ūf, lenkī?; L.: ChWdW9 796b (ūflenki); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ūflesan* 1, ahd., st. V. (5): nhd. auflesen, aufsammeln; ne. pick out, gather; ÜG.: lat. legere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: s. ūf, lesan; W.: mhd. ūflesen, st. V., auflesen, aufheben, aufsammeln; nhd. auflesen, st. V., lesen (V.) (2), sammeln, DW 1, 686, DW2 3, 597; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 857 (ūflesan), EWAhd 5, 1206

ūflīh 8, ahd., Adj.: nhd. obere, oben befindlich, hoch, erhaben; ne. upper, superior (Adj.); ÜG.: lat. (anagoge) Gl, (culmen) Gl, (Olympus) Gl, sublimis Gl, (super) Gl, supernus Gl, T; Q.: Gl (765), T; I.: Lbd. lat. supernus?, Lsch. lat. anagoge?; E.: s. ūf, līh (3); L.: ChWdW8 303a (ūflīh), ChWdW9 881a (ūflīh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

ūfmanigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. „Himmelsschar“, himmlische Schar; ne. heavenly host; ÜG.: lat. coetus aetherius N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. coetus aetherius?; E.: s. ūf (2), managī

ūfo* (1) 4, ūvo, ahd., sw. M. (n), sw. F. (n): nhd. Gaumenzäpfchen; ne. uvula; ÜG.: lat. (frumen) Gl, (sublingium) Gl; Q.: Gl (11./12. Jh.); I.: Lw. lat. uva; E.: s. lat. uva; W.: mhd. ūfe, sw. F., sw. M., das Zäpfchen im Halse

ūfo* (2) 21, ūvo, ūwo*, ahd., sw. M. (n): nhd. Uhu, Eule; ne. eagle-owl; ÜG.: lat. bubo Gl, bufo (= ūfo Fehlübersetzung?) Gl, noctua Gl; Q.: Gl (790), PN, ON; E.: germ. *ūf-, Sb., Uhu; germ. *uwwō-, *ūwwōn, Sb., Eule, Uhu; vgl. idg. *u- (1), Interj., V., Sb., uh, schreien, Uhu, Pokorny 1103; W.: mhd. ūfe, sw. M., Nachteule, Uhu; nhd. Auf, M., „Auf“, Uhu, DW2 3, 424; L.: ChWdW9 881b (ūfo); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba05 = Regensburger Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14429)

ūfōn* 3, ahd., sw. V. (2): nhd. verherrlichen, vermehren, anhäufen, aufhäufen; ne. glorify, increase (V.); ÜG.: lat. coacervare Gl, opimus (= giūfōt) N, uber (Adj.) (= ūfōnti) Gl; Q.: Gl (765), N; E.: s. ūf; W.: nhd. (ält.) aufen, sw. V., aufbringen, DW 1, 636; R.: ūfōnti, (Part. Präs.=)Adj.: nhd. fruchtbar; ne. fertile; ÜG.: lat. uber (Adj.) Gl; L.: ChWdW8 303a (ūfōn)

ūfōnti, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. ūfōn*

ūfort, ahd., Adv.: Vw.: s. ūfwert*

*ūfōt?, ahd., st. M. (a): Hw.: vgl. as. upōd*, uppōd*

ūfqueman, ahd., st. V. (4) (5): Vw.: s. ūfkweman*

ūfquemi*, ahd., st. M. (ja): Vw.: s. ūfkwimi*

ūfquemo*, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. ūfkwemo*

ūfquimi, ahd., st. M. (ja): Vw.: s. ūfkwimi*

ūfrecken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūfrekken*

ūfreht 2, ahd., Adj.: nhd. aufrecht; ne. upright; ÜG.: lat. erectus NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. ērēctus; E.: s. ūf, reht; W.: mhd. ūfrëht, Adj., aufrecht, aufrichtig; nhd. aufrecht, Adj., aufrecht, gerade (Adj.) (2), rein, edel, DW 1, 705, DW2 3, 652

*ūfreihhen?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. hina-

ūfrekken* 3, ūfrecken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. „aufrecken“, aufsteigen, herausstrecken, hervorragen lassen, emporheben, in die Höhe heben, erheben; ne. reach (V.) up; ÜG.: lat. dirigere N, (erectio) N, praetendere Gl, supinus (= ūfgirekkit)? Gl; Q.: Gl, N (1000); E.: s. ūf, rekken; W.: mhd. ūfrecken, sw. V., erheben, aufrecken; nhd. aufrecken, sw. V., emporrecken, DW 1, 706, DW2 3, 654; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 902 (ûfrecken), EWAhd 7, 373

*ūfrennunga?, ahd., st. F. (ō): Hw.: vgl. as. uprenninga*, upprenninga*

ūfrihten* 21, ahd., sw. V. (1a): nhd. aufrichten, erheben, sich erheben, emporstrecken, sich aufmachen, ermutigen, stärken, angreifen, wieder herstellen, erstehen lassen; ne. erect (V.); ÜG.: lat. construere N, (dirigere) N, erigere Gl, N, RhC, T, exsurgere N, implere N, prodire (= sih ūfrihten) Gl, (spectare) N, stare corpore recto N, surgere WH; Q.: Gl, N, Ph, RhC, T (830), WH; E.: s. ūf, rihten; W.: mhd. ūfrihten, V., anstrengen; nhd. aufrichten, sw. V., errichten, aufrichten, in die Höhe richten, DW 1, 710, DW2 3, 663; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1000 (ûfrihten), ChWdW9 671a (ūfrihten), EWAhd 7, 474

*ufrinnan?, ahd., st. V. (3a): Hw.: vgl. as. uprinnan*, upprinnan*

ūfruc*, ahd., st. M. (a?, i?): Vw.: s. ūfruk*

ūfrucken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūfrukken*

ūfruk* 1, ūfruc*, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Aufgang; ne. rise (N.); ÜG.: lat. ortus N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. ortus?; E.: s. ūf, ruk

ūfrukken* 2, ūfrucken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. „aufrücken“, sich nach oben bewegen; ne. advance (V.), move (V.); ÜG.: lat. motatio quae superius est (= ūfrukken subst.) N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. motatio quae superius est; E.: s. ūf, rukken; W.: mhd. ūfrücken, ūfrucken, ūf rücken, sw. V., hochrücken, erheben, wieder zur Sprache bringen; nhd. aufrücken, sw. V., aufrücken, DW 1, 712, DW2 3, 672; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1213 (ûfrucken), EWAhd 7, 720

*ūfrūnen?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. gi-

ūfruns* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Aufgang; ne. rise (N.); ÜG.: lat. ortus NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. ortus?; E.: s. ūf, runs

ūfscaltan*, ahd., red. V.: Vw.: s. ūfskaltan*

ūfscorrēn*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. ūfskorrēn*

ūfscorzōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ūfskorzōn*

ūfscouwolīb*, ahd., st. M. (a): Vw.: s. ūfskouwolīb*

ūfscouwōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ūfskouwōn*

ūfscricken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūfskrikken*

ūfsehan* 5, ahd., st. V. (5): nhd. aufsehen, nach oben sehen, emporsehen, aufgeben, vernachlässigen; ne. look (V.) up; ÜG.: lat. cernere N, deserere (V.) (2) N, oculos levare N; Hw.: vgl. as. upsehan*, uppsehan*; Q.: N, O (863-871); E.: s. ūf, sehan; W.: mhd. ūfsehen, st. V., aufschauen; nhd. aufsehen, st. V., aufsehen, in die Höhe schauen, DW 1, 733, DW2 3, 730; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 347 (ûfsehan), EWAhd 7, 1033

ūfsezzen 4, ahd., sw. V. (1a): nhd. aufsetzen, aufhängen, setzen auf, hinaufsetzen, anbringen, einsetzen, für eine bestimmte Aufgabe verwenden?; ne. place (V.), hang (V.); ÜG.: lat. imponere Gl, T, WH, suspendere N; Q.: Gl, N, T (830), WH; E.: s. ūf, sezzen; W.: mhd. ūfsetzen (1), ūf setzen, sw. V., aufladen, aufsetzen, festsetzen, bestimmen, anordnen; nhd. aufsetzen, sw. V., aufsetzen, DW 1, 736, DW2 3, 735; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 554 (ûfsezzen), ChWdW9 734a (ūfsezzen), EWAhd 7, 1162

ūfsezzo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Reiter (M.) (2); ne. rider; ÜG.: lat. assessor NGl, sessor N; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. assessor?; E.: s. ūf, sizzen

ūfsiuwen* 1, ahd., sw. V. (1b): nhd. aufnähen; ne. sew upon; ÜG.: lat. mezipe (= ūfsiuwit)? Gl; Q.: Gl (11./12. Jh.); I.: Lsch. lat. mezipe (= ūfsiuwit)?; E.: s. ūf, siuwen; L.: EWAhd 7, 1301

ūfsizzen* 1, ahd., st. V. (5): nhd. aufsitzen, sich aufrichten, aufsetzen, reiten; ne. sit up; ÜG.: lat. (praesidere) Gl; Hw.: vgl. as. upsittian, uppsittian*; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. praesidere?; E.: s. ūf, sizzen; W.: mhd. ūfsitzen, st. V., aufsitzen; nhd. aufsitzen, st. V., aufsitzen, DW 1, 739, DW2 3, 744; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 782 (ûfsizzen), EWAhd 7, 1309

ūfskaltan* 2, ūfscaltan*, ahd., red. V.: nhd. aufschieben, hinauszögern; ne. delay (V.); ÜG.: lat. (tempus redimere) Gl; Q.: Gl (2. Hälfte 11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, skaltan; W.: mhd. ūfschalten, red. V., aufbewahren; nhd. aufschalten, sw. V., aufschalten, anschalten, DW-; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 482 (ûfscaltan), EWAhd 7, 1365

ūfskorrēn* 1, ūfscorrēn*, ahd., sw. V. (3): nhd. hineinragen, emporragen, bedrohlich aufragen, drohen?; ne. project (V.), threaten?; ÜG.: lat. eminere Gl, (minari) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. eminere?; E.: s. ūf, skorrēn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1170 8ûfscorrên)

ūfskorzōn* 1, ūfscorzōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. aufschürzen; ne. tuck up; ÜG.: lat. succingere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. succingere?; E.: s. ūf; s. germ. *skurta-, *skurtaz, Adj., kurz; vgl. idg. *skerd-, *kerd-, V., schneiden, Pokorny 940; idg. *sker- (4), *ker- (11), *skerə-, *kerə-, *skrē-, *krē-, V., schneiden, Pokorny 938; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1171 (ûfscorzôn)

ūfskouwolīb* 1, ūfscouwolīb*, ahd., st. M. (a): nhd. „Aufschauleben“, „Betrachtungsleben“, Leben der Betrachtung; ne. contemplative life; ÜG.: lat. vita contemplativa NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. vita contemplativa; E.: s. ūf, skouwōn, līb

ūfskouwōn* 1, ūfscouwōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. aufschauen, aufblicken, den Blick nach oben richten; ne. look (V.) up; ÜG.: lat. sursum respicere T; Q.: T (830); I.: Lüt. lat. sursum respicere; E.: s. ūf, skouwōn; W.: mhd. ūfschouwen, sw. V., „aufschauen“, hinaufschauen; nhd. aufschauen, sw. V., aufschauen, betrachten, DW 1, 720, DW2 3, 691; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1187 (ûfscouuuôn), ChWdW9 754a (ūfskouwōn)

ūfskrikken* 4, ūfscricken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. aufspringen, aufstehen, hochfahren; ne. jump (V.) upon; ÜG.: lat. (corripere) Gl, surgere Gl; Q.: Gl, O (863-871); I.: Lüt. lat. surgere?; E.: s. ūf, skrikken; W.: mhd. ūfschrecken, sw. V., aufspringen; nhd. aufschricken, sw. V., aufspringen, DW 1, 731; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1238 (ûfscricken)

ūfslagōn* 8, ahd., sw. V. (2): nhd. aufschieben, verschieben, Zeit gewinnen; ne. put off; ÜG.: lat. differre Gl, (dilatione repellere) N, morose (= ūfslagōnto) Gl, redimere Gl, (restare) N, suspense (= ūfslagōnto) Gl; Vw.: s. gi-; Hw.: vgl. anfrk. upslagon*; Q.: Gl (9./10. Jh.), N; I.: Lbd. lat. differre?, redimere?; E.: s. ūf, slagōn; W.: s. nhd. aufschlagen, st. V., aufschlagen, in die Höhe schlagen, DW 1, 722, DW2 3, 699; R.: ūfslagōnto, (Part. Präs.=)Adv.: nhd. voll Verzug, aufgeschoben; ne. delayedly; ÜG.: lat. morose Gl, suspense Gl

ūfslagōnto*, ahd., (Part. Präs.=)Adv.: Vw.: s. ūfslagōn*

ūfslagunga* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Aufgeschobenes, Aufschub; ne. the delayed (N.); ÜG.: lat. suspensio N; Hw.: vgl. as. ūpslagunga, uppslagunga*; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. suspensio?; E.: s. ūf, slagunga

ūfslahan* 2, ahd., st. V. (6): nhd. aufschlagen, an etwas schlagen, aufhängen; ne. hit upon; ÜG.: lat. dissimulare? Gl, suffigere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. suffigere?; E.: s. ūf, slahan; W.: mhd. ūfslahen* (1), ūf slahen, ūfslāhen, ūfslān, st. V., aufschlagen, emporschlagen, aufsteigen, aufstellen, errichten, erheben; nhd. aufschlagen, st. V., aufschlagen, in die Höhe schlagen, DW 1, 722, DW2 3, 699*ūfspring?, ahd., st. N. (a)?, st. M. (a?, i?): Hw.: vgl. as. upspring*, uppspring*

ūfspringan* 2, ahd., st. V. (3a): nhd. aufspringen, springen; ne. jump (V.) up; ÜG.: lat. salire (V.) (2) T; Q.: N, T (830); E.: s. ūf, springan; W.: mhd. ūfspringen, st. V., aufspringen; nhd. aufspringen, st. V., aufspringen, in die Höhe springen, aufhüpfen, DW 1, 743, DW2 3, 754; L.: ChWdW9 794b (ūfspringan)

ūfstān 54, ūfstēn, ahd., anom. V.: nhd. aufstehen, sich erheben, auferstehen, aufspringen; ne. stand (V.) up; ÜG.: lat. assurgere Gl, consurgere N, (evigilare) N, exsilire Gl, exsurgere N, NGl, resurgere NGl, O, resurrectio (= ūfstān subst.) N, surgere N, O, Ph, WH, suscitare O; Hw.: vgl. anfrk. upstān*; Q.: Gl, N, NGl, O (863-871), Ph, WH; I.: Lbd. lat. resurgere?; E.: s. ūf, stān; W.: nhd. aufstehen, unr. V., aufstehen, DW 1, 746, DW2 3, 766

ūfstantan* 8, ahd., st. V. (6): nhd. aufstehen, sich erheben, sich in die Höhe richten, sich aufstellen, auferstehen, emporstehen, sich sträuben; ne. rise (V.); ÜG.: lat. exsurgere MNPs, resurgere MNPs, stare? Gl, surgere O, T, WH; Vw.: s. ingagan-; Hw.: s. ūfstantantī; vgl. anfrk. ūpstandan*; Q.: Gl (765?), MNPs, N, O, OT, T, WH; I.: Lüs. lat. exsurgere?; E.: s. ūf, stantan; W.: mhd. ūfstanden, anom. V., aufstehen, entstehen, geschehen, sich aufrichten; vgl. nhd. aufstehen, V., aufstehen, DW 1, 746, DW2 3, 766; L.: ChWdW8 277b (ūfstantan), ChWdW9 804a (ūfstantan)

ūfstantantī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Sich-Aufstellen; ne. formation; ÜG.: lat. (consistorium) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. consistorium?; E.: s. ūf, stantan

ūfstēn, ahd., anom. V.: Vw.: s. ūfstān

ūfstifulen* 1, ūfstivulen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. stärken, unterstützen; ne. strengthen, support (V.); ÜG.: lat. fulcire Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, stifulen

ūfstīg* 2, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Aufstieg, Aufgang; ne. ascent; ÜG.: lat. ascensio MG, ascensus B; Q.: B (800), GB, MG; I.: Lüt. lat. ascensio?, ascensus?; E.: s. ūf, stīg; W.: mhd. ūfstīc, st. M., Aufsteigen; s. nhd. Aufstieg, M., Aufstieg, DW 1, 750, DW2 3, 785; L.: ChWdW9 811a (ūfstīg)

ūfstīgan 29, ahd., st. V. (1a): nhd. steigen, aufsteigen, hinaufsteigen, heraufsteigen, gehen, hinaufgehen, heraufgehen, emporsteigen, sich erhöhen; ne. mount (V.); ÜG.: lat. ascendere B, Gl, GP, I, N, NGl, T, WK, celsa sequi Gl, conscendere N, (excedere) Gl, oriri MF, scandere Gl; Hw.: vgl. anfrk. upstīgan; Q.: B, GB, Gl (765), I, MF, N, NGl, OT, T, WK; I.: Lbd. lat. ascendere?; E.: s. ūf, stīgan; W.: mhd. ūfstīgen, st. V., aufsteigen; nhd. aufsteigen, st. V., aufsteigen, sich in die Höhe heben, DW 1, 748, DW2 3 772; L.: ChWdW8 280b (ūfstīgan), ChWdW9 811a (ūfstīgan); Son.: Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

ūfstivulen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūfstifulen*

ūfstōzan* 1, ahd., red. V.: nhd. hinaufarbeiten, stromaufwärts bewegen; ne. work up; ÜG.: lat. subigere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. subigere?; E.: s. ūf, stōzan; W.: mhd. ūfstōzen, ūf stōzen, st. V., red. V., aufstellen, erheben, aufpflanzen, stecken; nhd. aufstoßen, st. V., aufstoßen, DW 1, 751, DW2 3, 788

ūftretan 1, ahd.?, st. V. (5): nhd. „auftreten“, hinauftreten, hochtreten zu; ne. tread (V.) up; ÜG.: lat. (accessus) WH; Q.: WH (um 1065); E.: s. ūf, tretan*; W.: mhd. ūftreten, ūf treten, st. V., auftreten, aufgehen, entstehen, sich erheben; nhd. auftreten, V., auftreten, DW 1, 764, DW2 3, 814

ūftrīban* 3, ahd., st. V. (1a): nhd. erhöhen, stromaufwärts treiben, vorwärtstreiben, hervorstehen lassen; ne. highten; ÜG.: lat. excludere NGl, subigere Gl; Q.: Gl, NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. subigere?; E.: s. ūf, trīban; W.: mhd. ūftrīben, st. V., hinhalten, aufziehen, zerspotten; nhd. auftreiben, st. V., auftreiben, emportreiben, DW 1, 762, DW2 3, 810

ūftuon* 1, ahd., anom. V.: nhd. auftun, emporrichten; ne. open up, lift up; ÜG.: lat. subicere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. subicere?; E.: s. ūf, tuon; W.: mhd. ūftuon, anom. V., auftun, öffnen; nhd. auftun, st. V., auftun, hinauf tun, emportun, DW 1, 757, DW2 3, 818

ūfwahsan* 3, ahd., st. V. (6): nhd. hervorsprießen, aufwachsen, emporwachsen, emporragen; ne. grow up; ÜG.: lat. (invalescere) Gl, sursum germinare Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), WH; I.: Lüt. lat. sursum germinare?; E.: s. ūf, wahsan; W.: mhd. ūfwahsen, ūf wahsen, st. V., sw. V., aufwachsen (V.) (1), anwachsen (V.) (1), sich wachsen (V.) (1), anschwellen; nhd. aufwachsen, V., aufwachsen, DW 1, 767, DW2 3, 823; L.: ChWdW9 890b (ūfwahsan); Son.: TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325) (2. Viertel 9. Jh.)

ūfwallōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. hinaufgehen, sich hinaufbewegen; ne. go (V.) up; Q.: N (1000); E.: s. ūf, wallōn

ūfwānezzen*? 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. erwägen, lossprechen?; ne. consider; ÜG.: lat. librare Gl; Hw.: s. ūfwanizzen, ūfwārezzen; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. librare?; E.: s. ūf, wānen

ūfwanizzen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. erwägen?; ne. consider?; ÜG.: lat. librare Gl; Hw.: s. ūfwānezzen*, ūfwārezzen*; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. librare?; E.: s. ūf, wānen?, wārezzen?

ūfwārezzen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. erwägen; ne. consider; ÜG.: lat. librare Gl; Hw.: s. ūfwānezzen*, ūfwanizzen*; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. librare?; E.: s. ūf, wārezzen

ūfwartes* 1, ūfartes*, ahd., Adv.: nhd. aufwärts, in die Höhe; ne. upward; ÜG.: lat. (supinus) Gl; Hw.: vgl. as. ūpwardas*, uppwardas*; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. supinus?; E.: s. ūf, wartes; W.: s. mhd. ūfwart, Adv., aufwärts; nhd. aufwärts, Adv., aufwärts, DW 1, 772, DW2 3, 831

ūfwartīg* 1, ahd., Adj.: nhd. oben befindlich; ne. high (Adj.); ÜG.: lat. superus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. superus?; E.: s. ūf, wartīg; W.: nhd. aufwartig, aufwärtig, Adj., gewärtig, aufzuwarten bereit, DW 1, 772, DW2 3, 831

ūfwartson* 2, ūffartson, ahd., Adv.: nhd. aufwärts, in die Höhe; ne. upward; ÜG.: lat. (supinus) Gl, sursum Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūf, wartson; L.: ChWdW8 320a (ūfwartsun); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

*ufweg?, ahd., st. M. (a): Hw.: vgl. as. upweg*, uppweg*

ūfwegan* 6, ahd., st. V. (5): nhd. „aufwägen“, aufwiegen, wiegen (V.) (2), im Gleichgewicht halten, einschätzen, bestimmen; ne. weigh (V.); ÜG.: lat. librare Gl; Hw.: vgl. as. upwegan*, uppwegan*; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. librare?, pendere?; E.: s. ūf, wegan; W.: s. nhd. aufwägen, sw. V., „aufwägen“, DW 1, 768, DW2 3, 825

ūfwenten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. „heraufwenden“, aufrichten, aufwärts wenden, aufwerfen; ne. erect (V.); ÜG.: lat. suscitare Gl; Hw.: vgl. as. upwendian*, uppwendian*; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. suscitare?; E.: s. ūf, wenten; W.: mhd. ūfwenden, sw. V., in die Höhe strecken; s. nhd. aufwenden, unr. V., aufwenden, DW 1, 775, DW2 3, 840

ūfwerdan* 3, ahd., st. V. (3b): nhd. überkommen (V.), jemanden überkommen (V.), jemanden befallen (V.); ne. befall; ÜG.: lat. (redire) N; Q.: N (1000); E.: s. ūf, werdan

ūfwerfan* 2, ahd., st. V. (3b): nhd. aufwerfen, in die Höhe richten, in die Höhe schießen, daraufwerfen, branden über; ne. throw (V.) up; ÜG.: lat. subicere Gl, succrescere Gl, superiacere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. superiacere?; E.: s. ūf, werfan; W.: mhd. ūfwerfen, ūf werfen, st. V., aufwerfen, aufschlagen, aufwirbeln, erheben; nhd. aufwerfen, st. V., aufwerfen, DW 1, 775, DW2 3, 842

ūfwert* 2, ūfort, ahd., Adv.: nhd. aufwärts; ne. upward; ÜG.: lat. (resupinus) Gl, sursum Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. sursum?; E.: s. ūf, wert; W.: mhd. ūfwërt, Adv., aufwärts; s. nhd. aufwärts, Adv., aufwärts, DW 1, 772

ūfwertīg* 10, ahd., Adj.: nhd. hoch, himmlisch, erhaben; ne. high, heavenly; ÜG.: lat. aetherius N, caelestis N, supernus NGl, superus N; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüs. lat. supernus?, Lbd. lat. aetherius, caelestis, supernus, superus; E.: s. ūf, wertīg; W.: nhd. aufwartig, aufwärtig, Adj., gewärtig, aufzuwarten bereit, DW 1, 772, DW2 3, 831

ūfwertīgo* 1, ahd., Adv.: nhd. aufwärts, oben, von oben her; ne. upward, from above; ÜG.: lat. superne Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. superne; E.: s. ūf, wertīgo

ūfwertson* 1, ūfwertsun*, ahd., Adv.: nhd. aufwärts, nach oben, aufgerichtet, auf dem Rücken; ne. upward; ÜG.: lat. (supinus) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. supinus?; E.: s. ūf, wertson; L.: ChWdW9 936b (ūfwertsun); Son.: TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908]) (2. Viertel 9. Jh.)

ūfwertsun*, ahd., Adv.: Vw.: s. ūfwertson*

ūfwiumen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. aufwallen, aufsprudeln, hervorsprudeln; ne. well (V.); ÜG.: lat. ebullire Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. ebullire?; E.: s. ūf, wiumen

ūfziohan* 2, ahd., st. V. (2b): nhd. aufziehen, nach oben ziehen, hervorziehen; ne. pull (V.) up; ÜG.: lat. protrahere Gl, sursum vehere N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. sursum vehere?, protrahere?; E.: s. ūf, ziohan; W.: mhd. ūfziehen, ūf ziehen, st. V., aufziehen, sich erheben, hochziehen, emporschwingen; nhd. aufziehen, st. V., aufziehen, DW 1, 783, DW2 3, 858

ūfzucken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūfzukken*

ūfzukken* 2, ūfzucken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. „aufzucken“, emporziehen; ne. pull (V.) up; Q.: N (1000); E.: s. ūf, zukken; W.: mhd. ūfzücken, ūfzucken, sw. V., zurückzucken, aufreißen, hochreißen, schnell hochreißen; nhd. aufzucken, aufzücken (ält.), sw. V., aufzucken, aufflackern, DW 1, 786, DW2 3, 864

ugera 1, ahd., F.?: nhd. Herbstzeitlose?; ne. meadow-saffron?; Q.: Gl (11. Jh.)

ūhha* 6, ūcha, ahd., sw. F. (n)?: nhd. Kröte; ne. toad; ÜG.: lat. bufo Gl, rana Gl, rubeta Gl; Q.: Gl (9. Jh.); E.: germ. *ūkkōn, Sb., Kröte; W.: mhd. ūche, sw. F., Kröte; nhd. (ält.) Auke, F., Auke, Kröte, krötenartiges Tier, DW 1, 816, DW2 3, 912; L.: ChWdW9 881b (ūhha); Son.: Smr02 = Sankt Galler Bibelglossar III (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299), TrT29 = Pariser Bibelglossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 2685)

uhhezzen* 1, uchezzen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. trauern, klagen; ne. mourn; ÜG.: lat. lugubris (= uhhezzenti) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. lugubris (= uhhezzenti)?; E.: vgl. germ. *uhjōn, sw. V., lärmen; idg. *uk-, *euk-, V., Interj., schreien, rufen, uh, au, Pokorny 1103; s. idg. *u- (1), Interj., V., Sb., uh, schreien, Uhu, Pokorny 1103; R.: uhhezzenti, (Part. Präs.=)Adj.: nhd. trauernd; ne. mourning (Adj.); ÜG.: lat. lugubris Gl; L.: ChWdW8 225b (uhhezzen)

uhhezzenti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. uhhezzen*

ūhta* 14, ahd., sw. F. (n): nhd. Morgen, Frühe, Tagesanbruch, früher Morgen, Morgendämmerung; ne. morning (N.), dawn (N.); ÜG.: lat. diliculum N, matutinum N, vigilia matutina Gl?, N; Hw.: vgl. as. ūhta*, hufta*; Q.: Gl, N (1000), PN; I.: Lbd. lat. vigilia matutina?; E.: germ. *ūhtu-, *ūhtuz, Sb., Morgendämmerung, Zeit; W.: mhd. ūhte, sw. F., Morgendämmerung

ūhtbīta* 1, ūhtibīta*, ahd., st. F. (ō): nhd. Morgengebet, Warten auf die Morgendämmerung, nächtlicher Kult; ne. morning prayer, waiting for the dawn; ÜG.: lat. (orgia) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. mātūtīna?, orgia?; E.: s. ūhta, bīta

*ūhtfogal?, ahd., st. M. (a): Hw.: vgl. as. ūhtfugal

ūhtibīta*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ūhtbīta*

ūhtisang*, ahd., st. M. (a): Vw.: s. ūhtsang*

ūhtosterno 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Morgenstern; ne. morning star; ÜG.: lat. Lucifer N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. Lucifer; E.: s. ūhta, sterno

ūhtsang* 2, ūhtisang*, ahd., st. M. (a): nhd. Morgensang, Gesang zur Morgenröte, nächtlicher Gesang, Matutin; ne. morning song; ÜG.: lat. (orgia) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. mātūtīna?, Lsch. lat. orgia?; E.: s. ūhta, sang

*ūl?, ahd., Sb.: nhd. Sumpf; ne. swamp (N.); Q.: ON

ūla (1) 5, ahd., sw. F. (n): nhd. Topf, Kessel; ne. pot (N.); ÜG.: lat. alla Gl; Hw.: vgl. anfrk. ūla; Q.: Gl (11. Jh.); E.: germ. *aule, Sb., Topf; germ. *ōla, ōlla, Sb., Topf; s. lat. ōlla, aula, F., Topf, Hafen (M.) (2); vgl. idg. *aukᵘ̯-, *ukᵘ̯-, Sb., Kochtopf, Wärmepfanne, Pokorny 88; W.: mhd. ūle, sw. F., Topf; s. nhd. (ält.-dial.) Aul, M., Topf, DW 1, 817

ūla* (2), ahd., st. F. (ō), sw. F. (n): Vw.: s. ūwila; Hw.: vgl. as. ūla

ulm* 1, ahd., F.: nhd. Ulme; ne. elm; ÜG.: lat. ulmus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lw. lat. ulmus; E.: s. lat. ulmus, F., Ulme; idg. *elem-, Sb., Ulme, Pokorny 303; s. idg. *el- (1), *ol-, *ₑl-, *h₁el-, *h₁ol-, *h₁l-, Adj., rot, braun, Pokorny 302; W.: s. nhd. Ulme, F., Ulme, DW 23, 755

ulmboum* 10, ahd., st. M. (a): nhd. Ulme; ne. elm-tree; ÜG.: lat. ulmus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: z. T. Lw. lat. ulmus, Lüt. lat. ulmus; E.: s. ulm, boum; W.: s. nhd. Ulmenbaum, M., Ulme, DW 23, 756

ulmboumīn* 1, ahd., Adj.: nhd. Ulmen..., aus Ulmenholz; ne. made of elmwood; ÜG.: lat. (corticeus) Gl; Hw.: s. hulisboumīn*; Q.: Gl (12. Jh.); I.: z. T. Lw. lat. ulmus, Lüt. lat. ulminus?; E.: s. ulm, boum

ulmīn* 1, ahd.?, Adj.?: nhd. Ulmen..., aus Ulmenholz; ne. made of elmwood; ÜG.: lat. (ulmus) Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: z. T. Lw. lat. ulmus, Lw. lat. ulmīnus?; E.: s. ulm; W.: nhd. (ält.) ulmen, Adj., aus Ulmenholz, DW 23, 756

ulwurm* 3, ahd., st. M. (i)?: nhd. Eingeweidewurm, Regenwurm?; ne. parasite; ÜG.: lat. lumbricus Gl; Q.: Gl (11./12. Jh.); I.: Lsch. lat. lumbricus?; E.: s. wurm; W.: nhd. (ält.) Ulwurm, M., Engerling, DW 23, 760

umbi 512, ahd., Präp., Adv., Präf.: nhd. um, an, bei, herum, um ... herum, im Umkreis, durch, aus, wegen, mit, um ... willen, für, gegen, gegenüber, hinsichtlich, von, über, ringsum, rings umher, zurück..., umher..., weil; ne. at, around, out of, opposite (Präp.), back (Präf.); ÜG.: lat. ad N, (alterutro) N, causa (Abl.) N, circa Gl, (circuitus) Gl, circum B, N, T, circumquaque (= umbi iowar) Gl, de I, MF, N, NGl, erga MF, TC, ex MF, gratia (Abl.) N, idcirco (= umbi daz) Gl, in MF, N, NGl, WH, in circuitu NGl, ob Gl, N, pro (Adv.) MF, N, NGl, OG, propter N, NGl, quare (= umbi waz) MNPs=MNPsA, N, quia (= umbi daz) I, quia (= umbi diz) I, quocirca (= dār umbi) Gl, quocirca (= umbi diu sahha) Gl, ratione N, sub Gl, super Gl, N, unde (= umbi diz) I, unde (= sō umbi daz) MF; Vw.: s. dār-, wār-, -bahen?, -bidringan, -bifāhan, -bifaran, -bigeban, -bigurten, -bihabēn, -biheggen, -bihelsen, -bikweman, -biogan, -birēren, -bisehan, -bisellen, *-bisizzen?, -bituon, -biwenten, -biziohan, -bizūnen, -bougen, -breiten, -bringan, -dekken, -denken, -drangōn, -dringan, -ezzan, -fāhan, -faldan, -faran, -festinōn, -firezzan, -fizusōn, -fuoren, -gān, -gangan, -gangarōn, -geban, -gibahen, -gnagan, -graban, -grīfan, -grummōn, -gurten, -habēn, -halbōn, -hellen, -helsen, -hullen, -huohōn, -kēren, -kweman, -lahhan, *-leggen?, -leiten, -loufan, *-luohhōn?, -lūstaren, -markōn, -nusken, -ringen, -rītan, -rīzan, -sehan, -sellen, -sezzen, -sitōn, -sizzen, -skouwōn, -skrōtan, -slīfan, -slipfen, -snīdan, -stān, -stantan, -stekken, -stellen, -sweifan, -swīhhan, -trīban, -tuon, -warōn, -wellen, -welzen, -werban, -werben, -wintan, -zerben; Hw.: vgl. anfrk. ambi-, umbi-, as. um, umbi (1), umbi- (2); Q.: B, GA, GB, Gl, I, M, MF, MNPs, MNPsA, MZ (1. Hälfte 8. Jh.?), N, NGl, O, OG, OT, Ph, T, TC, WB, WH; E.: germ. *umbi, Adv., Präp., um; idg. *ambʰi, *m̥bʰi, *h₂n̥bʰ-, *h₂mbʰi, Präp., um herum, beiderseits, Pokorny 34?; W.: mhd. umbe, Präp., Adv., um, gegen, herum, für; nhd. um, Präp., Adv., um, DW 23, 761; R.: al umbi: nhd. ringsum, ringsherum, bei; ne. around; R.: umbi daz: nhd. dafür, deshalb, deswegen, darum; ne. therefore; ÜG.: lat. propter quod N; R.: umbi iowār: nhd. ringsumher, überall; ne. everywhere; ÜG.: lat. circumquaque Gl; R.: umbi diz: ne. daher; ne. therefore; ÜG.: lat. unde I; R.: umbi minna: nhd. um ... willen; ne. for the sake of; R.: umbi dīna minna: nhd. deinetwegen; ne. because of you; R.: umbi niowiht: nhd. unverdient; ne. undeserved; ÜG.: lat. pro nihilo N; R.: umbi waz: nhd. weswegen; ne. why; ÜG.: lat. quare MNPs=MNPsA; R.: umbi inti umbi untartān: nhd. untereinander gesetzt; ne. put below the other; L.: ChWdW8 303a (umbi), ChWdW9 881b (umbi); Son.: Tgl056 = Würzburger Glossen zum Alten Testament (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 147), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

umbibahen?, ahd., sw. V. (1): nhd. dauernd warm halten; ne. keep (V.) warm; E.: s. umbi, bahen*; L.: Splett, Althochdeutsches Wörterbuch 1, 36

umbibi, ahd., Präf.: nhd. um..., umher...; ne. around (Präf.); Vw.: s. -dringan, -fāhan, -faran, -geban, -gurten, -habēn, -heggen, -helsen, -kweman, -rēren, -sehan, -sellen, *-sizzen, -tuon, -wenten, -ziohan, -zūnen; E.: s. umbi, bi

umbibidringan* 1, umbibithringan*, ahd., st. V. (3a): nhd. dicht zusammendrängen, vollstopfen, umdrängen, umringen; ne. crowd (V.); ÜG.: lat. constipare Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. constipare; E.: s. umbi, bi, dringan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 655 (umbibithringan), ChWdW9 232a (umbidringan); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

umbibifāhan* 3, ahd., red. V.: nhd. umfangen (V.), umgeben (V.), umzäunen, umsäumen, umgrenzen, umhüllen, einhüllen, umfassen; ne. embrace (V.), surround; ÜG.: lat. amicire Gl, circumsaepire Gl, habere O; Q.: Gl (nach 765?), O; I.: Lüt. lat. amicire?; E.: s. umbi, bifāhan; W.: mhd. umbebevāhen, red. V., umfangen (V.), umarmen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 521 (umbibifâhan), ChWdW9 267a (umbibifāhan), EWAhd 3, 14; Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

umbibifangan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. umschlossen; ne. restricted; Vw.: s. un-

umbibifanganī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Umfassung, Krone, Umwundenes, Umzingeln?; ne. frame (N.), crown (N.); ÜG.: lat. corona Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. corona; E.: s. umbi, bi, fahan; L.: ChWdW8 119b (umbibifanganī); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

umbibifaran* 1, ahd., st. V. (6): nhd. „umfahren“, genau betrachten, durchforschen, umschreiten, durchwandern, bereisen; ne. „go round“, contemplate; ÜG.: lat. collustrare Gl; Q.: Gl (790); I.: Lsch. lat. collustrare?; E.: s. umbi, bi, faran; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 613 (umbibifaran), ChWdW9 275a (umbibifaran), EWAhd 5, 60; Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

umbibigeban* 2, ahd., st. V. (5): nhd. umgeben (V.), umringen, umhüllen, jemandem etwas umhängen; ne. surround; ÜG.: lat. circumdare T; Hw.: vgl. as. umbibigevan*; Q.: OT, T (830); I.: Lüt. lat. circumdare; E.: s. umbi, bi, geban; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 171 (umbibigeban), ChWdW9 347a (umbibigeban), EWAhd 4, 115

umbibigurten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. umgürten, rings umschließen, umgeben (V.); ne. gird (V.); ÜG.: lat. circumcingere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. circumcingere; E.: s. umbi, bi, gurten; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 521 (umbibigurten), ChWdW8 150a (umbigurten), EWAhd 4, 705

umbibigurtida* 1, ahd., st. F.: nhd. Umgürtung, Gürtel, Schurz; ne. girdle (N.); ÜG.: lat. perizoma Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. perizoma; E.: s. umbi, bi, gurten; L.: ChWdW8 150a (umbibigurtida); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

umbibihabēn* 2, ahd., sw. V. (3): nhd. umgeben (V.), umstellen, umgrenzen, umschließen; ne. surround; ÜG.: lat. circumdare Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. circumdare; E.: s. umbi, bi, habēn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 579 (umbibihabên), ChWdW8 155b (umbibihabēn), EWAhd 4, 720

umbibihalsen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. umbibihelsen*

umbibihegen*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. umbibiheggen*

umbibiheggen* 1, umbibihegen*, ahd., sw. V. (1b): nhd. umzäunen, umfassen, umgeben (V.); ne. fence in; ÜG.: lat. circumsaepire Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. circumsaepire; E.: s. umbi, bi, hegga; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 795 (umbibiheg[g]en), ChWdW9 378a (umbigiheggen), EWAhd 4, 884; Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

umbibihelsen* 2, umbibihalsen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. umhalsen, umarmen, umfassen, umschlingen; ne. embrace (V.); ÜG.: lat. circumplecti Gl; Q.: Gl (vor 790?); I.: Lüt. lat. circumplecti; E.: s. umbi, bi, helsen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 941 (umbihelsen), ChWdW9 385a (umbibihelsen), EWAhd 4, 948; Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

umbibikweman* 1, umbibiqueman*, ahd., st. V. (4) (5): nhd. herumgehen, umringen; ne. surround; ÜG.: lat. circumvenire Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. circumvenire; E.: s. umbi, bi, kweman; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 589 (umbibiqueman), ChWdW8 233a (umbibiqueman), EWAhd 7, 61; Son.: st. V. (4, z. T. 5)

umbibiogan* 2, ahd., st. V. (2a): nhd. umbiegen, herumbiegen, sich um etwas herumlegen; ne. deflect; ÜG.: lat. torquere N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi, biogan; W.: nhd. umbiegen, st. V., umbiegen, DW 23, 815?; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1079 (umbibiogan), EWAhd 2, 80

umbibiqueman*, ahd., st. V. (4) (5): Vw.: s. umbibiwekman*

umbibirēren* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. anfallen, angreifen; ne. attack (V.); ÜG.: lat. impetere Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. impetere?; E.: s. umbi, bi, rēren; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 916 (umbibirêren), ChWdW9 683b (umbibirēren), EWAhd 7, 405; Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

umbibisehan* 1, ahd., st. V. (5): nhd. umsehen, herumschauen, umschauen, umherblicken, Ausschau halten; ne. look (V.) around; Q.: O (863-871); I.: Lüt. lat. circumspicere?; E.: s. umbi, bi, sehan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 347 (umbibisehan), ChWdW9 712a (umbibisehan)

umbibisellen* 1, ahd., sw. V. (1b): nhd. umgeben (V.); ne. surround; ÜG.: lat. circumdare Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. circumdare?; E.: s. umbi, bi, sellen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 438 (umbibisellen), ChWdW9 717b (umbibisellen), EWAhd 7, 1092; Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

*umbibisizzen?, ahd., st. V. (5): Hw.: vgl. as. umbi, bisittian

umbibithringan*, ahd., st. V. (3a): Vw.: s. umbibidringan*

umbibituon* 1, ahd., anom. V.: nhd. umgeben (V.), umschließen, einschließen; ne. surround; ÜG.: lat. circumdare Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. circumdare?; E.: s. umbi, bi, tuon; L.: ChWdW8 300a (umbibituon)

umbibiwenten* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. umwenden; ne. turn (V.); ÜG.: lat. convertere N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. convertere?; E.: s. umbi, bi, wenten; R.: umbibiwentit werdan: nhd. in relativer Beziehung stehen; ne. be in a relationship

umbibiziohan* 1, ahd., st. V. (2b): nhd. umhüllen; ne. cover (V.); ÜG.: lat. (inducere) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi, bi, ziohan

umbibizūnen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. umzäunen, umhegen, ringsum einzäunen; ne. fence (V.); ÜG.: lat. circumsaepire Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. circumsaepire; E.: s. umbi, bi, zūnen; L.: ChWdW8 339b (umbibizūnen); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

umbibougen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. „umbeugen“, umbiegen, zurückbeugen, zurückwenden; ne. bend (V.) back; ÜG.: lat. (flectere) N, revocare N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. flectere?, revocare?; E.: s. umbi, bougen; W.: nhd. umbeugen, sw. V., umbiegen, DW 23, 814; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1292 (umbibougento), EWAhd 2, 263

umbibreiten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausbreiten, ergießen über; ne. spread (V.); ÜG.: lat. suffundere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lsch. lat. suffundere; E.: s. umbi, breiten; W.: nhd. umbreiten, sw. V., sich um etwas herum ausbreiten, DW 23, 827; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1347 (umbibreiten), EWAhd 2, 314

umbibringan* 1, ahd., anom. V.: nhd. umherführen, herumführen, umtreiben, rundumführen; ne. take (V.) around; ÜG.: lat. circumferre Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. circumferre; E.: s. umbi, bringan; W.: mhd. umbebringen, anom. V., umherführen; nhd. umbringen, st. V., an einen anderen Ort bringen, zurückbringen, umackern, DW 23, 828; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1402 (umbibringan), EWAhd 2, 342

umbibugi* 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Umlauf, Umweg, Abzweigung; ne. driving around; ÜG.: lat. ambages Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. ambages?; E.: s. umbi (1), biogan

umbidecken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. umbidekken*

umbidekken* 2, umbidecken*, umbithekken*, umbithecken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. bedecken, ringsherum bedecken; ne. cover (V.); Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi, dekken; W.: nhd. umdecken, sw. V., ringsum bedecken, umhüllen, DW 23, 836; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 369 (umbithecken), ChWdW9 206a (umbidecken), EWAhd 2, 555

umbidenken* 1, umbithenken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. denken, überlegen (V.), bedenken, wieder an etwas denken, überdenken; ne. think, consider; ÜG.: lat. recogitare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. recogitare; E.: s. umbi, denken; W.: nhd. umdenken, unr. V., umdenken, gründlich nachdenken, nochmals denken, DW 23, 837; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 393 (umbithenken), EWAhd 2, 582

umbidrangōn* 2, umbithrangōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. umdrängen, umringen; ne. throng around; ÜG.: lat. stipare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. stipare?; E.: s. umbi, drangōn; W.: nhd. umdrängen, sw. V., um jemanden herum drängen, bedrängen, DW 23, 839; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 627 (umbithrangôn), EWAhd 2, 754

umbidringan* 2?, umbithringan*, ahd., st. V. (3a): nhd. umdrängen, zusammendrängen, verschanzen, umringen; ne. enclose; ÜG.: lat. stipare Gl, vallatio (= umbidringan subst.) Gl; Q.: Gl (790); E.: s. umbi, dringan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 655 (umbithringan), ChWdW9 232a (umbidringan), EWAhd 2, 782; Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

umbiezzan* 2, ahd., st. V. (5): nhd. ringsum anfressen, verzehren, aufessen; ne. gnaw (V.); ÜG.: lat. ambedere Gl, obedere? Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. ambedere; E.: s. umbi, ezzan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 476 (umbiezzan), EWAhd 2, 1187

umbifāhan* 34, ahd., red. V.: nhd. umfangen (V.), umfassen, umringen, umgeben (V.), umschließen, einhüllen, umhüllen, bedecken, umspannen, erfassen, ergreifen, erkennen; ne. embrace (V.), enclose; ÜG.: lat. ambire Gl, amicire Gl, cingere Gl, circumcingere N, circumdare Gl, N, circumplecti N, circumsaepire Gl, induere N, obserere Gl, vallare Gl; Hw.: vgl. anfrk. umbifangan; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N; I.: Lbd. lat. ambire?; E.: s. umbi, fāhan; W.: mhd. umbevāhen, red. V., sich ausbreiten; nhd. umfangen, st. V., umfangen (V.), umarmen, ringsum umgeben (V.), DW 23, 865; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 520 (umbifâhan), ChWdW8 119b (umbifāhan), ChWdW9 269b (umbifāhan), EWAhd 3, 14; Son.: TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

umbifaldan* 1, umbifaltan*, ahd., red. V.: nhd. verwickeln, verschlingen, umfassen; ne. entwine, entangle; ÜG.: lat. implectere Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. implectere?; E.: s. umbi, faldan; W.: nhd. umfalten, sw. V., mit Falten umgeben (V.), umbiegen, DW 23, 859; L.: EWAhd 3, 28

umbifaltan*, ahd., red. V.: Vw.: s. umbifaldan*

umbifangida* 6, ahd., st. F. (ō): nhd. Umfangen, umgebender Kreis, Umschlingung, Umhüllung, Schutz, Verbindung, Fesselung; ne. enclosure; ÜG.: lat. (glutinum) Gl, gyrum Gl, nexus Gl, perizoma Gl; Q.: Gl (Ende 10. Jh.); I.: Lsch. lat. gyrum?, nexus?; E.: s. umbi (1), fahan

umbifaran* 15, ahd., st. V. (6): nhd. „umherfahren“, bereisen, umhergehen, umherlaufen, umfließen, durchstreifen, herumgehen, durchlaufen (V.); ne. travel around; ÜG.: lat. alluere Gl, ambire Gl, circuire N, glomerare Gl, gyrare Gl, interfundere Gl, lustrare Gl, oberrare Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. ambire?; E.: s. umbi, faran; W.: mhd. umbevarn, st. V., umfahren; nhd. umfahren, st. V., „umfahren“, umherfahren, einen Umweg fahren, umwenden, DW 23, 851; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 612 (umbifaran), ChWdW9 278b (umbifaran), EWAhd 5, 61; Son.: Aglr01 = Regensburger grammatisches Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14456) (2. Viertel 9. Jh.), Tgl020 = Glossen zu Hrabans de consanguineorum nuptiis im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295)

umbifart 8, ahd., st. F. (i): nhd. Umfahrt, Umlauf, Kreislauf, kurvenreicher Weg, Biegung, Umfang; ne. circling (N.), bend (N.); ÜG.: lat. ambitus Gl, anfractus (M.) Gl, circuitus? Gl, (lustrum) Gl, rota? Gl; Vw.: s. jār-; Hw.: vgl. as. umbifard*; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. ambitus?; E.: s. umbi (1), fart; W.: mhd. umbevart, st. F., Kreislauf, Umherwandern; nhd. Umfahrt, F., Umfahrt, Umherfahren, Fahren um etwas herum, DW 23, 854

umbifestinōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. „umfesten“, befestigen, verschanzen, ummauern, ringsumher befestigen; ne. fix (V.); ÜG.: lat. circumdare? Gl, munire Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. circumdare?, munire?; E.: s. umbi, festinōn; W.: nhd. (ält.) umfesten, sw. V., „umfesten“, ringsum befestigen, DW 23, 879; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 783 (umbifestinôn), ChWdW9 285a (umbifestinōn); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

umbifirezzan* 1, umbifrezzan*, ahd., st. V. (5): nhd. verzehren, fressen, völlig vernichten, allseitig verwüsten; ne. consume, eat (V.); ÜG.: lat. exedere Gl; Q.: Gl (1s1. Jh.); I.: Lüt. lat. ambedere; E.: s. umbi, firezzan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 1254 (umbifrezzan), EWAhd 3, 554

umbifizusōn* 2, umbifizzusōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. betrügen, hintergehen, täuschen; ne. deceive; ÜG.: lat. circumvenire Gl; Q.: Gl (11./12. Jh.); I.: Lsch. lat. circumvenire?; E.: s. umbi, fizusōn; L.: EWAhd 3, 342

umbifizzusōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. umbifizusōn*

umbiforbōt*?, ahd., Adj.?: nhd. ?; ne. ?; Hw.: s. unbifurbit*; Q.: Gl (765);

umbifuoren* 3, ahd., sw. V. (1a): nhd. „herumführen“, bewegen, herumtragen, heraustragen, herausführen, umherfahren, umhertreiben, auf einer Kreisbahn bewegen; ne. lead around, move (V.); ÜG.: lat. circumferre Gl, movere N; Q.: Gl (9./10. Jh.), N; I.: Lüt. lat. circumferre?; E.: s. umbi, fuoren; W.: mhd. umbevüeren, sw. V., rings umziehen mit, in Schaden bringen; fnhd. umführen, sw. V., „umführen“, DW 23, 886; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 1353 (umbifuoren), EWAhd 3, 640

umbifrezzan*, ahd., st. V. (5): Vw.: s. umbifirezzan*

umbigān 36, umbigēn, ahd., anom. V.: nhd. umhergehen, umlaufen, herumgehen, am Umzug teilnehmen, umgeben (V.), umschließen, einschließen, kreisen, umkreisen, umgreifen, behaftet sein (V.), umgekehrt werden, umkehrbar sein (V.); ne. go (V.) around, surround; ÜG.: lat. ambire Gl, WH, ambulare N, circumire Gl, N, WH, cogere in orbem N, (conversim) N, converti N; Hw.: vgl. anfrk. umbigān; Q.: G, GB, Gl (nach 765?), N, WH; I.: Lüs. lat. ambire?, circumire?; E.: s. umbi, gān; W.: mhd. umbegān, anom. V., umgehen, gehen um; nhd. umgehen, st. V., herumgehen, umgehen, DW 23, 905; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 82 (umbigân), ChWdW8 139b (umbigān), ChWdW9 336b (umbigān), EWAhd 4, 63; Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

umbigang 13, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Umgang, Umkehr, Verlauf, Abweg, Umkehrung, Wechselseitigkeit, Spaziergang, Säulengang; ne. return (N.), course (N.); ÜG.: lat. ambitus Gl, ambulatorium (N.) Gl, circuitus B, N, circulus B, (conversio) N, converti (= umbigang habēn) N, deambulacrum Gl, peribolus Gl, reciprocative (= after umbigange) N; Q.: B (800), GB, Gl, N; I.: Lüs. lat. ambitus?, Lüt. lat. deambulacrum?; E.: s. umbi (1), gang; W.: mhd. umbeganc, st. M., Umgang, Umfang, Umkreis; nhd. Umgang, M., Umgang, Umhergehen, feierlicher Umzug, Verkehr, DW 23, 890; L.: ChWdW9 339b (umbigang)

umbigangan* 7, ahd., red. V.: nhd. herumgehen, umhergehen, umkreisen, umschreiten, umgehen, umfassen, durchwandern, durchwandeln, besetzen, umgeben (V.), umschließen, einschließen; ne. go (V.) around; ÜG.: lat. circumire B, Gl, T, obambulare N; Hw.: s. umbigān*; vgl. anfrk. umbigangan*; Q.: B, Gl (nach 765?), N, OT, T; I.: Lüs. lat. circumcire?; E.: s. umbi, gangan; W.: s. mhd. umbegān, umbegēn, st. V., rund um etwas gehen, umgehen, umkreisen, umgeben; s. nhd. umgehen, anom. V., herumgehen, umgehen, DW 23, 905; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 82 (umbigangan), ChWdW8 140b (umbigangan), ChWdW9 339b (umbigangan), EWAhd 4, 63; Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

umbigangarōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. herumgehen, umschleichen, umherstreifen; ne. go (V.) around; ÜG.: lat. obambulare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. obambulare; E.: s. umbi, gangarōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 96 (umbigangarôn), EWAhd 4, 65

umbigangezzāri* 2, ahd., st. M. (ja): nhd. einer der umherzieht, Peripatetiker; ne. vagrant (M.); ÜG.: lat. (Peripateticus) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. Peripateticus?; E.: s. umbi (1), gang, gangan

umbigeban* 6, ahd., st. V. (5): nhd. umgeben (V.), umringen, umstellen; ne. surround; ÜG.: lat. circumdare Gl, T, N, conserere (V.) (1) Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.), N, T; I.: Lüs. lat. circumdare; E.: s. umbi, geban; W.: mhd. umbegëben, st. V., umgeben (V.), umschließen; nhd. umgeben, st. V., umgeben (V.), umschließen, umstricken, umstellen, DW 23, 900; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 170 (umbigeban), ChWdW9 347b (umbigeban), EWAhd 4, 115

umbigēn, ahd., anom. V.: Vw.: s. umbigān

*umbigengil?, ahd., st. M. (a): Hw.: vgl. as. umbigengil

umbigengo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Umhertreiber, Umherziehender, Vagabund, Wandermönch; ne. vagrant (M.); ÜG.: lat. gyrovagus Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. gyrovagus?; E.: s. umbi (1); s. germ. *gangjō-, *gangjōn, *gangja-, *gangjan, sw. M. (n), Gänger; vgl. idg. *g̑ʰengʰ-, V., Sb., schreiten, Schritt, Pokorny 438; idg. *g̑ʰē- (1), *g̑ʰēi-, *g̑ʰeh₁-, V., leer sein (V.), fehlen, verlassen (V.), gehen, Pokorny 418; L.: ChWdW9 339b (umbigengo); Son.: TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (2. Viertel 9. Jh.)

umbigi, ahd., Präf.: Vw.: s. -bahen; E.: s. umbi, gi

umbigibāen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. umbigibahen*

umbigibahen* 1, umbigibāen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. bähen, wärmen, warm halten, dauernd am Feuer halten, langsam rösten; ne. foment, warm (V.); ÜG.: lat. fovere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. fovere?; E.: s. umbi, gi, bahen; W.: nhd. (schweiz.) ummebäjen, sw. V., bähen, wärmen, Schweiz. Id. 1, 1101; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 775 (umbigibâen), EWAhd 1, 425

umbigibougida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Umschweife, Umweg; ne. detour (N.); ÜG.: lat. ambages Gl; Q.: Gl (1. Drittel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. ambages?; E.: s. umbi, gi, biogan; L.: ChWdW9 169b (umbigibougida); Son.: Tgl033 = Oxforder Cresconius-Glossen (Oxford, Bodleian Library Laud. misc. 436)

umbigift* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Umgeben, Umhängen, Anlegen; ne. surrounding (N.); ÜG.: lat. circumdatio Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. circumdatio?; E.: s. umbi (1), gift

umbigisezzan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. umbisezzen*

umbignagan* 1, ahd., st. V. (6): nhd. umnagen, wegfressen, aufzehren; ne. gnaw away; ÜG.: lat. obedere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. obedere; E.: s. umbi, gnagan; W.: s. mhd. umbenagen, st. V., umnagen, ringsum benagen, wegfressen; nhd. umnagen, sw. V., umnagen, ringsum benagen, DW 23, 1025; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 317 (umbignagan), EWAhd 4, 508

umbigraban* 3, ahd., st. V. (6): nhd. umgraben (V.), umgraben um ... herum, mit einem Graben umgeben (V.), einen Graben um etwas legen, Erde um etwas herum aufgraben; ne. dig up; ÜG.: lat. fodere circa T, indefossus (= umbigraban Part. Prät.?) Gl; Q.: Gl?, N, T (830); E.: s. umbi, graban; W.: mhd. umbegraben, st. V., mit einem Graben umgeben, sich verschanzen; nhd. umgraben, st. V., umgraben, Erde um etwas herum aufgraben, mit einem Graben einschließen, ringsum eingravierend mit etwas versehen (V.), DW 23, 921; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 393 (umbigraban), ChWdW9 367a (umbigraban), EWAhd 4, 571

umbigrīfan* 5, ahd., st. V. (1a): nhd. „umgreifen“, umgeben (V.), umfassen, umschließen; ne. surround, embrace (V.); ÜG.: lat. ambire N, ambitum possidere N, amplexari WH, circumdare N; Q.: N (1000), WH; E.: s. umbi, grīfan; W.: mhd. umbegrīfen, st. V., umfassen, umgeben (V.), umarmen; nhd. umgreifen, st. V., umgreifen, umarmen, umschlingen, umgeben (V.), DW 23, 923; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 422 (umbigrîfan), EWAhd 4, 613

umbigrummōn* 1, umbikrummōn*?, ahd., sw. V. (2): nhd. zernagen, an etwas herumnagen, benagen; ne. gnaw; ÜG.: lat. obrodere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. obrodere?; E.: s. umbi, krumb?; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 439 (umbikrummôn), EWAhd 5, 827

umbigurten* 4, ahd., sw. V. (1a): nhd. umgürten, bekleiden, umgeben (V.); ne. gird (V.); ÜG.: lat. accingere N, circumcingere Gl, incingere Gl, praecingere O; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N, O; I.: Lüs. lat. circumcingere?; E.: s. umbi, gurten; W.: mhd. umbegürten, sw. V., umgürten; nhd. umgürten, sw. V., umgürten, mit Gürtel umschlingen, rings umgeben (V.), DW 23, 928; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 521 (umbigurten), ChWdW9 377a (umbigurten), EWAhd 4, 705; Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

umbihabēn* 20, ahd., sw. V. (3): nhd. umgeben (V.), umstellen, umfassen, umschließen, verhüllen, zusammenhalten; ne. surround; ÜG.: lat. ambire? Gl, (circuitus) N, circumdare Gl, N, circumscribere N, claudere N, coercere N, complecti N, comprehendere N, continere N, obtinere N, obumbrare N, saepire N, (vallare) Gl; Q.: Gl (nach 765?); E.: s. umbi, habēn; W.: mhd. umbehaben, sw. V., umstellen, umringen, umstellt haben; fnhd. umhaben, sw. V., umhaben, tragen, umringen, DW 23, 931; R.: umbihabēnto, (Part. Präs.=)Adv.: nhd. beim Umgeben, beim Umschlingen, umschließend, sich herumlegend; ne. surroundingly, embracingly; ÜG.: lat. ambiendo Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 578 (umbihabên), 4, 581 (umbihabênto), ChWdW9 399b (umbihabēn), EWAhd 4, 720; Son.: Tgl016 = Würzburger Glossen zum Alten Testament (Oxford, Bodleian Library Laud. lat. 92)

umbihabēnto*, ahd., (Part. Präs.=)Adv.: Vw.: s. umbihabēn*

umbihaft*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbiheftit*

umbihalbōn* 6, ahd., sw. V. (2): nhd. umgeben (V.), umringen, umzingeln, umlagern; ne. surround, enclose; ÜG.: lat. circumdare N, circumire N, vallare Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. circumdare?, circumire?; E.: s. umbi, halb (2), halba; W.: mhd. umbehalben, sw. V., umringen, umgeben (V.), umfassen; nhd. (ält.) umhalben, sw. V., ringsum von den Seiten fassen, umringen, umzingeln, DW 23, 931; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 622 (umbihalbôn), ChWdW9 381b (umbihalbōn), EWAhd 4, 760; Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

umbihalbunga* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Umhegung; ne. enclosure; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi (1), halb (2), halba

umbihang 56, ahd., st. M. (a)?: nhd. Umhang, Vorhang, Wandteppich, Decke; ne. wrap (N.), curtain (N.); ÜG.: lat. aulaeum Gl, aulaeum (= gimālēt umbihang) Gl, aulaeum (= gimālōt, umbihang) Gl, cortina Gl, cortina regia Gl, (lectisternium)? Gl, (lineum) Gl, pallium? Gl, (pegma) Gl, peripetasma Gl, (sagum) Gl, (tentorium) Gl, velum (N.) (2) Gl, (velamen) Gl; Vw.: s. bettes-; Hw.: vgl. as. umbihang*; Q.: Gl (10. Jh.); E.: s. umbi (1), hangēn; W.: mhd. umbehanc, st. M., Umhang, Vorhang; nhd. Umhang, M., Umhang, DW 23, 934

umbihelito* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adv.: nhd. umhüllt, verdeckt; ne. wrapped; ÜG.: lat. (enucleatim)? Gl; Q.: Gl (nach 765)?; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi (1), hellen; L.: ChWdW8 159a (umbihelito)

umbihellen* 2, ahd., sw. V. (1b): nhd. umhüllen, bekleiden, umgeben (V.); ne. wrap (V.), dress (V.); ÜG.: lat. circumamicire N; Hw.: s. umbihelito*; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. circumamicire; E.: s. umbi, hellen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 932 (umbihellen), EWAhd 4, 942

umbihelsen* 1, umbihalsen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. umhalsen, umarmen, umfassen, umschlingen; ne. embrace (V.); ÜG.: lat. circumplecti Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. circumplecti; E.: s. umbi, helsen; W.: mhd. umbehelsen, sw. V., umhalsen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 941 (umbihelsen), ChWdW8 152b (umbihelsen), EWAhd 4, 948

umbiherza 1, ahd., sw. N. (n): nhd. Herzgegend; ne. region of the heart; ÜG.: lat. praecordia Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. praecordia?; E.: s. umbi (1), herz; L.: ChWdW8 161b (umbiherza)

umbihloufan*, ahd., red. V.: Vw.: s. umbiloufan*

umbihlouft*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. umbilouft*

umbihlūstaren*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. umbilūstaren*

umbihlūstren*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. umbilūstaren*

umbihringen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. umbiringen*

umbihugtīg* 1, ahd., Adj.: nhd. eifrig, besorgt; ne. anxious; ÜG.: lat. (sollicitus) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi (1), hugt

umbihullen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. umhüllen, bekleiden; ne. wrap (V.), clothe (V.); ÜG.: lat. amicire Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. amicire?; E.: s. umbi, hullen; W.: mhd. umbehüllen, sw. V., umhüllen, einhüllen; nhd. umhüllen, sw. V., umhüllen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 1350 (umbihullen), EWAhd 4, 1211

umbihuohōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. verhöhnen, verspotten; ne. scorn (V.), mock (V.); ÜG.: lat. deludere Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. deludere?; E.: s. umbi, huohōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 1380 (umbihuohôn), EWAhd 4, 1258

umbihūsi* 2, ahd., st. N. (ja): nhd. Schlupfwinkel, Dachtraufe, Gang (M.) (2), Galerie, umlaufende Galerie; ne. eaves (Pl.), gallery; ÜG.: lat. (doma) Gl, (recessus) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. doma?, recessus?; E.: s. umbi (1), hūs

umbihwerft*, ahd., st. M. (a?, i?): Vw.: s. umbiwerft*

umbihwurft*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. umbiwurft*

umbiinkirk*, umbiinkirc, ahd., Adv.: Vw.: s. umbikirk* (2)

umbikēr* 3, ahd., st. M. (i)?: nhd. Umkehr, Umkehrung; ne. reversion; ÜG.: lat. (conversio) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. conversio?; E.: s. umbi (1), kēr; W.: mhd. umbekēre, ummekēre, st. F., Umkehr, Wende (F.), Bekehrung, Rückkehr, Umwendung; s. nhd. Umkehr, F., Umkehr, DW 23, 960

umbikēren* 9, ahd., sw. V. (1a): nhd. umkehren, wenden, umwenden, umdrehen, drehen, umwälzen, wälzen, rollen, umgeben mit, sich wenden, herumkehren; ne. turn (V.), roll (V.); ÜG.: lat. circumducere Gl, gyrare Gl, reversare Gl, revertere O, rotare Gl, torquere Gl, versare Gl, vertere Gl, volvere Gl; Q.: Gl, O (863-871); E.: s. umbi, kēren; W.: mhd. umbekēren, sw. V., umkehren, umwenden; nhd. umkehren, sw. V., umkehren, DW 23, 962; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 128 (umbikêren), ChWdW9 464a (umbikēren), EWAhd 5, 483

umbikirk* (1) 4, umbikirc*, ahd., Adv.: nhd. ringsherum, ringsum, rings umher, im Umkreis; ne. around; ÜG.: lat. circumquaque Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), O; I.: z. T. Lw. lat. circulus?, circumquāque?, Lüt. lat. circulus, circumquāque; E.: s. umbi (1); s. lat. circulus, M., Kreis, Kreislinie, Ring; vgl. lat. circus, M., Kreislinie, Kreis; gr. κίρκος (kírkos), M., Kreis, Ring; vgl. idg. *kerk, V., drehen, biegen, Pokorny 935; idg. *sker- (3), *ker- (10), V., drehen, biegen, Pokorny 935; s. lat. circumquāque, Adv., überall, ringsumher; vgl. lat. circum, Adv., Präp., ringsumher, rundherum, ringsum; lat. quāque, Adv., wo nur; lat. quā, Adv., auf der Seite, da, da wo; idg. *kerk, V., drehen, biegen, Pokorny 935; vgl. idg. *sker- (3), *ker- (10), V., drehen, biegen, Pokorny 935; vgl. idg. *k̯o-, *k̯os (M.), *k̯e-, *k̯ā- (F.), *k̯ei-, Pron., wer, Pokorny 644; L.: ChWdW8 176b (umbikirk), ChWdW9 468b (umbikirk)

umbikirk* (2) 6, umbikirc*, umbiinkirk*, ahd., st. M. (a?, i?), Adv.?: nhd. Verlauf, Umkreis, Umlauf, im Umkreis; ne. course (N.), surrounding (N.); ÜG.: lat. circuitus APs, circulus B, circumquaque (= umbiinkirk) Gl, per gyrum (= umbiinkirk) Gl; Q.: APs, B, GB, Gl (nach 765); I.: s. umbikirk (1); E.: s. umbikirk (1); R.: umbiinkirk, Adv.: nhd. im Umkreis, rings umher; ne. in the surroundings, all around; ÜG.: lat. circumquaque Gl, per gyrum Gl; L.: ChWdW8 176b (umbiinkirk), ChWdW9 468b (umbiinkirk); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

umbikōsi* 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Lobrede; ne. praise (N.); ÜG.: lat. panegyricum (N.) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. panegyricum?; E.: s. umbi (1), kōsi

umbikrummōn*?, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. umbigrummōn*

umbikweman* 3, umbiqueman*, ahd., st. V. (4) (5): nhd. herumgehen, umringen; ne. surround; ÜG.: lat. circumdare? Gl, circumvenire Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. circumvenire; E.: s. umbi, kweman; W.: mhd. umbekomen, st. V., jemandem eine Sache auf Umwegen beibringen; nhd. umkommen, st. V., umkommen, sterben, DW 23, 978; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 589 (umbiqueman), ChWdW8 233b (umbiqueman), EWAhd 7, 61; Son.: st. V. (4, z. T. 5)

umbikwemannessi* 1, umbiquemannessi*, ahd., st. N. (ja): nhd. Hintergehung, Hintergehen; ne. deceit; ÜG.: lat. circumventio Gl; Hw.: s. umbikwemannessī*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. circumventio; E.: s. umbi (1), kweman

umbikwemannessī* 1, umbiquemannessī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Hintergehung, Hintergehen; ne. deceit; ÜG.: lat. circumventio Gl; Hw.: s. umbikwemannessi*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. circumventio; E.: s. umbi (1), kweman; L.: ChWdW8 233b (umbiquemannessī)

umbilachan*, ahd., st. N. (a): Vw.: s. umbilahhan*

umbilahhan* 4, umbilachan*, ahd., st. N. (a): nhd. Vorhang, Wandteppich, Wandbehang, Decke; ne. curtain (N.); ÜG.: lat. aulaeum Gl, cortina Gl, (lineum) Gl, peripetasma Gl; Q.: Gl (11./12. Jh.); I.: Lsch. lat. aulaeum?; E.: s. umbi (1), lahhan

umbileggen* 3, ahd., sw. V. (1b): nhd. umlegen, etwas umlegen, umgeben (V.), herumlegen; ne. surround (V.); ÜG.: lat. mittere Gl; Hw.: vgl. as. umbileggian*; Q.: Gl (10. Jh.), WH; E.: s. umbi, leggen; W.: mhd. umbelegen, umbe legen, sw. V., belegen (V.), bedecken, herumlegen, legend machen, umschließen; nhd. umlegen, sw. V., umlegen, ringsum belegen (V.), DW 23, 1012; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 731 (umbileggen), EWAhd 5, 1113

umbileiten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. „umherleiten“, umherführen, begleiten; ne. lead around; ÜG.: lat. circumducere RhC; Q.: RhC (900?); I.: Lüs. lat. circumducere?; E.: s. umbi, leiten; W.: mhd. umbeleiten, sw. V., herumführen; nhd. umleiten, sw. V., umleiten, umherleiten, DW 23, 1017; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 794 (umbileiten), EWAhd 5, 1157

umbiling* 2, ahd., st. M. (a)?: nhd. Umlauf, Umweg, Umkreisung, Abweg; ne. course (N.), detour (N.), circle (N.); ÜG.: lat. circuitus Gl, gyrus Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. circuitus?; E.: s. umbi (1); L.: ChWdW9 882a (umbiling); Son.: TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a)

umbiloufan* 1, umbihloufan*, ahd., red. V.: nhd. „umlaufen“, sich drehen; ne. surround, turn o.s.; ÜG.: lat. (velox) N; Q.: N (1000); E.: s. umbi, loufan; W.: mhd. umbeloufen, st. V., umlaufen, überlaufen (V.), überdenken; nhd. umlaufen, st. V., umlaufen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1351 (umbi[h]loufan), EWAhd 5, 1466

umbilouft* 1, umbihlouft*, ahd., st. F. (i): nhd. Umlauf; ne. course (N.); ÜG.: lat. curriculum Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. curriculum?; E.: s. umbi (1), louft; L.: ChWdW8 199a (umbilouft)

*umbiluohhōn?, *umbiluochōn?, ahd., sw. V. (2): Hw.: vgl. as. umbilōkon*

umbilūstaren* 1, umbihlūstaren*, umbilūstren*, umbihlūstren*, ahd., sw. V. (3): nhd. umherschauen, betrachten, umherblicken, aufmerksam blicken; ne. look (V.) around; ÜG.: lat. collustrare Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. collustrare?; E.: s. umbi, lūstaren; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1525 (umbi[h]lûst[a]ren), ChWdW8 201a (umbilūstaren), EWAhd 5, 1536

umbilūstren*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. umbilūstaren*

umbimarkōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. umgrenzen, begrenzen; ne. surround; ÜG.: lat. terminis inclusus (= umbimarkōt) N; Q.: N (1000); E.: s. umbi, markōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 297 (umbimarkôn), EWAhd 6, 179

*umbimerkit?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. umgrenzt, umschrieben; ne. bordered; Vw.: s. un-

umbinuscen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. umbinusken*

umbinusken* 1, umbinuscen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. schmücken, mit einem Schmuckstück umschließen, mit einer Schnalle zusammenhalten; ne. decorate; ÜG.: lat. (vincire) N; Q.: N (1000); E.: s. umbi, nuska; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 1436 (umbinusken), EWAhd 6, 1081

umbiqueman*, ahd., st. V. (4) (5): Vw.: s. umbikweman*

umbiquemannessi*, ahd., st. N. (ja): Vw.: s. umbikwemannessi*

umbiquemannessī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. umbikwemannessī*

umbireda* 2, ahd., st. F. (jō): nhd. Umschweife, weitläufige Rede, Weitschweifigkeit; ne. lengthy speech; ÜG.: lat. ambages Gl, exsecutio Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. ambages?; E.: s. umbi (1), reda; W.: mhd. umberede, st. F., weitläufige Rede; nhd. (ält.) Umrede, F., Umschweif, Umschreibung, Wechselrede, DW 23, 1032

umbiring* (1) 8, ahd., Adv.: nhd. ringsum, ringsherum, im Kreis; ne. around; ÜG.: lat. ad invicem (= untar in umbiring) O; Hw.: vgl. as. umbihring; Q.: O (863-871); E.: s. umbi (1), ring

umbiring* (2) 7, ahd., st. M. (a): nhd. Umkreis, Kreis, Erdkreis, Schar (F.) (1), Umschließung?; ne. circumference; ÜG.: lat. cardo Gl, I, (cohors) Gl, gyrus Gl, (obliquum) (N.) Gl, orbis Gl; Q.: Gl, I (Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. cardo?, gyrus?, orbis?; E.: s. umbi (1), ring; W.: mhd. umberinc, st. M., Umkreis; nhd. (ält.) Umring, M., „Umring“, Umfang, Inbegriff, DW 23, 1042; L.: ChWdW8 240b (umbiring), ChWdW9 679b (umbiring); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

umbiringen* 10, umbihringen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. umringen, umgeben (V.), umgrenzen, etwas mit einem Ring umgeben (V.), etwas in seinem Umfang bestimmen, befestigen, herumstellen, begrifflich eingrenzen; ne. surround; ÜG.: lat. ambire N, (circuitus) N, circumagere N, circumstare (= umbiringit stān) N, determinare circa N, immittere in circuitu N, saepire Gl, vallatio (= umbiringen subst.) Gl; Q.: Gl, I (Ende 8. Jh.), N; I.: Lsch. lat. vallare, Lüt. lat. gyrus?; E.: s. umbi, ringen (1); W.: mhd. umberingen, sw. V., umringen, umzingeln; nhd. umringen, sw. V., umringen; R.: umbiringit stān: nhd. im Kreis herumstehen; ne. stand (V.) in a circle; ÜG.: lat. circumstare N; R.: umbiringen, (subst. Inf.=)N.: nhd. Einschließung, Umschanzung; ne. entrenchment; ÜG.: lat. vallatio Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1041 (umbi[h]ringen), ChWdW8 240b (umbiringen), ChWdW9 679b (umbiringen), EWAhd 7, 507; Son.: TrT05 = Regensburger Vitenglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747)

umbirītan* 3, ahd., st. V. (1a): nhd. umreiten, herumreiten, umzingeln, zu Pferd umzingeln, im Kreisrund vorbeireiten, herumbewegen; ne. „ride around“; Hw.: vgl. as. umbirīdan; Q.: Gl, N, O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi, rītan; W.: mhd. umberīten, st. V., umreiten; nhd. umreiten, st. V., „umreiten“; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1089 (umbirîtan), ChWdW9 683b (umbirītan), EWAhd 7, 566

umbirīzan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. umreißen, darstellen, einritzen, als Umriss einzeichnen; ne. outline (V.), describe; ÜG.: lat. describere Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. describere?; E.: s. umbi, rīzan; W.: mhd. umberīzen, umbe rīzen, st. V., umreißen, aufreißen, umbrechen, umkreisen; nhd. umreißen, st. V., umreißen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1117 (umbirîzan), ChWdW9 685b (umbirīzan), EWAhd 7, 590; Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.)

umbiroht*?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unbiruohhit*

umbisaga* 8, ahd., st. F. (ō), sw. F. (n): nhd. Umschweif, Umschweife, Ausrede, Weitschweifigkeit, weitläufige Erzählung; ne. excuses; ÜG.: lat. ambages Gl, (amictus)? Gl, anfractus (M.) Gl, circuitus Gl, exsecutio Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. ambages?; E.: s. umbi (1), saga; W.: mhd. umbesage, st. F., umständliche Erzählung

umbiscouwōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. umbiskouwōn*

umbiscrōtan*, ahd., red. V.?: Vw.: s. umbiskrōtan*

umbiscurt*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. umbiskurt*

umbisedalo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Siedler, Nachbar, Anwohner; ne. settler, neighbour; ÜG.: lat. finitimus (M.) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. finitimus?; E.: s. umbi (1), sedal; L.: ChWdW8 250a (umbisedalo)

umbisegī 1, ahd., st. F. (ī)?: nhd. Weitläufigkeit im Reden, Weitschweifigkeit; ne. lengthiness of speech; ÜG.: lat. ambages Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. ambages?; E.: s. umbi (1), sagen

umbisehan* 3, ahd., st. V. (5): nhd. umsehen, umschauen, umherblicken, durchmustern; ne. look (V.) around; ÜG.: lat. circumspicere Gl, N; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N; I.: Lüs. lat. circumspicere?; E.: s. umbi, sehan; W.: mhd. umbesehen, st. V., aufmerken, sich umblicken, umsehen; nhd. umsehen, st. V., umsehen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 347 (umbisehan), ChWdW8 251a (umbisehan), EWAhd 7, 1034

umbisellen* 2, ahd., sw. V. (1b): nhd. umgeben (V.), umfangen (V.); ne. surround; ÜG.: lat. circumdare APs; Q.: APs (1. Hälfte 9. Jh.); I.: Lüs. lat. circumdare?; E.: s. umbi, sellen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 438 (umbisellen), ChWdW9 718a (umbisellen), EWAhd 7, 1092

umbisez* 1, ahd., st. N. (a): nhd. „Umsitz“, Belagerung, Besetzthalten; ne. encircling (N.), siege; ÜG.: lat. obsidio Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. obsidio; E.: s. umbi (1), sez; W.: mhd. umbesëz, st. N., Herumliegen im Kreise; L.: ChWdW9 731b (umbisez); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.)

umbisezzen* 3, ahd., sw. V. (1a): nhd. umschließen, umstellen, umzingeln, herumstellen, womit umgeben (V.), begrifflich umgrenzen; ne. surround, encompass; ÜG.: lat. captare N, circumicere Gl, determinare circa N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. circumicere?; E.: s. umbi, sezzen; W.: mhd. umbesetzen, sw. V., umstellen, umzingeln, belagern; nhd. umbesetzen, sw. V., umstellen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 555 (umbisezzen), EWAhd 7, 1163

umbisītōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. umgeben (V.), umringen; ne. surround; ÜG.: lat. circumvenire Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. circumvenire; E.: s. umbi, sīta; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 729 (umbisîtôn), ChWdW8 255b (umbisītōn), EWAhd 7, 1289

umbisizzen 4, ahd., st. V. (5): nhd. herumsitzen, umringen, einschließen, belagern; ne. surround; ÜG.: lat. in circuitu (= umbigisezzan) N, circumstare N, obsidere N, obsidio (= umbisizzenne subst.) Gl; Q.: Gl (790), N; E.: s. umbi, sizzen; W.: mhd. umbesitzen, st. V., umstellen, umzingeln, belagern; nhd. umsitzen, st. V., umsitzen, sitzend umgeben (V.), DW 23, 1154; R.: umbigisezzan, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. rings umher wohnend; ne. living all around; ÜG.: lat. in circuitu N, circumstans N; R.: umbisizzen, (subst. Inf.=)N.: nhd. Umlagerung, Umringung, Einschließung; ne. camp site; ÜG.: lat. obsidio Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 782 (umbisizzen), ChWdW9 731b (umbisizzen), EWAhd 7, 1309; Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

umbiskouwōn* 4, umbiscouwōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. umschauen, umsehen, umblicken, umherschauen, umherblicken, herumschauen, den Blick zurückwenden; ne. look (V.) around; ÜG.: lat. circumspicere T; Q.: O, OT, T (830); I.: Lüs. lat. circumspicere; E.: s. umbi, skouwōn; W.: mhd. umbeschouwen, sw. V., sich umsehen; nhd. umschauen, sw. V., umschauen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1187 (umbiscouuuôn), ChWdW9 754a (umbiskouwōn)

umbiskrōtan* 1, umbiscrōtan*, ahd., red. V.?: nhd. „umschroten“, zerschneiden, beschneiden?, abschneiden?, von außen herum abhauen; ne. cut (V.) out, cut (V.); ÜG.: lat. (excludere)? Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi, skrōtan; W.: nhd. umschroten, V., umschroten, um etwas herum schneiden, DW 23, 1117; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1250 (umbiscrôtan), ChWdW9 758a (umbiscrōtan); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

umbiskurt* 1, umbiscurt*, ahd., st. F. (i): nhd. Einschnitt; ne. cut (N.); ÜG.: lat. incisura Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. incisura?; E.: s. umbi (1), skeran

umbislīfan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. herabgleiten; ne. slide down; ÜG.: lat. allabi Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. allabi?; E.: s. umbi, slīfan

umbislipfen* 1, umbisliphen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. herabgleiten; ne. slide down; ÜG.: lat. allabi Gl; Q.: Gl (vor Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. allabi?; E.: s. umbi, slipfen; L.: ChWdW8 268a (umbislipfen)

umbisliphen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. umbislipfen*

umbisnīda* 2, ahd., st. F. (ō), sw. F. (n): nhd. Beschneidung; ne. circumcision; ÜG.: lat. circumcisio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. circumcisio; E.: s. umbi (1), snīdan

umbisnīdan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. rings umschneiden, beschneiden; ne. cut (V.) off around; ÜG.: lat. circumcidere Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lüs. lat. circumcidere?; E.: s. umbi, snīdan; W.: mhd. umbesnīden, st. V., beschneiden; nhd. umschneiden, st. V., umschneiden; L.: ChWdW8 271a (umbisnīdan); Son.: Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8) (4. Viertel 8. Jh.)

umbisnit* 2, ahd., st. M. (i): nhd. Beschneidung, Abfall; ne. circumcision; ÜG.: lat. circumcisio NGl, peripsema Gl; Q.: Gl, NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. circumcisio?; E.: s. umbi (1), snit; W.: mhd. umbesnit, st. M., Beschneidung; nhd. (ält.) Umschnitt, M., Beschneidung, Umschweife, DW 23, 1104

umbisnita 3, ahd., sw. F. (n): nhd. „Umschnitt“, Abgeschnittenes, Abfall; ne. cut away part; ÜG.: lat. (peripsema) Gl, (quisquiliae) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); E.: s. umbi (1), snita; W.: mhd. umbesnite, sw. F., Abfall beim Schneiden; nhd. (ält.) Umschnitte, F., Umherschneiden, Schnitt, Hieb, DW 23, 1105

umbisnitnessī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Beschneidung; ne. circumcision; ÜG.: lat. circumcisio T; Q.: T (830); I.: Lüt. lat. circumcisio?; E.: s. umbi (1), snīdan; L.: ChWdW9 775b (umbisnitnessī)

umbisprācha*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. umbisprāhha*

umbisprāhha* 1, umbisprācha*, ahd., st. F. (ō): nhd. weitläufige Rede, umständliche Rede; ne. lengthy speech; ÜG.: lat. ambages Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. ambages?; E.: s. umbi (1), sprāhha; W.: nhd. (ält.) Umsprache, F., Drumherumreden, Umschweife, DW 23, 1162

umbistān* 4, ahd., anom. V.: nhd. umstehen, umringen, ringsum stehen; ne. surround; ÜG.: lat. (circuitus) N, circumdare N, circumstantia (= umbistān subst.) NGl, circumstare N; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüs. lat. circumstare?; E.: s. umbi, stān; W.: mhd. umbestān, anom. V., schlechter werden, umstehen, umgeben; nhd. umstehen, st. V., umstehen

umbistantan* 3, ahd., st. V. (6): nhd. umstehen, umringen, herumstehen, stehen, umherstehen, ringsum stehen; ne. surround; ÜG.: lat. circumstantia (= umbistantano) Gl, circumstare T; Q.: Gl, N, OT, T (830); I.: Lüs. lat. circumstare?; E.: s. umbi, stantan; L.: ChWdW9 804a (umbistantan); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

umbistantanī* 2, umbistantinī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Umgebung; ne. surrounding (N.); ÜG.: lat. circumstantia N, NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüs. lat. circumstantia; E.: s. umbi (1), stantan

umbistantinī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. umbistantanī*

umbistekken 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. einfassen; ne. border (V.); ÜG.: lat. vallare WH; Q.: WH (um 1065); E.: s. umbi, stekken

umbistellen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. umstellen, sich umgeben (V.); ne. surround; ÜG.: lat. ambire N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. ambire?; E.: s. umbi, stellen; W.: mhd. umbestellen, sw. V., umstellen, umgeben (V.); nhd. umstellen, sw. V., umstellen; R.: dia sītūn umbistellen: nhd. sich umgeben (V.); ne. surround o.s.

umbisweif* 1, ahd., st. M. (a)?: nhd. Gürtel, Schürze, Schurz; ne. girdle (N.); ÜG.: lat. perizoma Gl; Q.: Gl (Ende 10. Jh.); I.: Lüt. lat. perizoma?; E.: s. umbi (1), sweif; W.: mhd. umbesweif, st. M., Umhüllung, Schutz; nhd. Umschweif, M., Umschweif, die unregelmäßig hin und her gehende Bewegung, Umdrehung, Umweg, DW 23, 1126

umbisweifan* 1, ahd., red. V.: nhd. einhüllen, umhüllen; ne. wrap (V.); ÜG.: lat. amicire Gl, amictum (= umbisweifan Part. Prät. subst.)? Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi, sweifan; W.: mhd. umbesweifen, red. V., umschweifen, umschlingen; nhd. umschweifen, sw. V., umschweifen; L.: ChWdW9 837a (umbisweifan); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

umbisweift* 3, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Windung, Gürtel, Schurz; ne. winding (N.), girdle (N.); ÜG.: lat. ambitus N, perizoma Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. ambitus?; E.: s. umbi (1), sweift; W.: mhd. umbesweift, st. M., Umkreis; L.: ChWdW9 837a (umbisweift); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

umbiswīchan*, ahd., st. V. (1a): Vw.: s. umbiswīhhan*

umbiswīhhan* 1, umbiswīchan*, ahd., st. V. (1a): nhd. betrügen, täuschen, hintergehen; ne. deceive; ÜG.: lat. circumvenire Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. circumvenire?; E.: s. umbi, swīhhan; L.: ChWdW9 841b (umbiswīhhan); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

umbithecken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. umbidekken*

umbithekken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. umbidekken*

umbithenken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. umbidenken*

umbithrangōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. umbidrangōn*

umbithringan*, ahd., st. V. (3a): Vw.: s. umbidringan*

umbitreta 9, ahd., st. F. (ō)?, sw. F. (n)?: nhd. Vogelknöterich; ne. knotweed; ÜG.: lat. poliacaria? Gl, polygonum Gl, proserpinaca Gl, sanguinaria Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi (1), tretan

umbitrīban* 4, ahd., st. V. (1a): nhd. drehen, umdrehen, herumtreiben, ringsumher wenden; ne. turn (V.); ÜG.: lat. agere Gl, rotare N, volvere N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lsch. lat. rotare?; E.: s. umbi, trīban; W.: mhd. umbetrīben, sw. V., herumtreiben, umherjagen; nhd. umtreiben, st. V., „umtreiben“

umbituon* 3, ahd., anom. V.: nhd. umlegen, herumsitzen, umgeben (V.), ringsum bestücken; ne. surround, sit round; ÜG.: lat. circumdare Gl, cum falcibus (= mit seganson umbigitān) Gl, obducere N; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N; I.: Lüs. lat. circumdare?; E.: s. umbi, tuon; nhd. umtun, unr. V., umtun; L.: ChWdW8 301a (umbituon)

umbiturna* 2, ahd., sw. F. (n): nhd. Umkreis, Kreis, Umringen; ne. circle (N.); ÜG.: lat. in circuitu (= umbiturnūn) NGl, (circum) Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.), NGl; I.: Lüt. lat. circuitus?; E.: s. umbi (1), turnen

*umbiwarb?, ahd., st. M. (a?, i?): Hw.: vgl. as. umbihwarf*

umbiwarōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. umfassen; ne. comprehend; ÜG.: lat. (circumferre) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. circumferre?; E.: s. umbi, warōn

umbiwellen* 1, ahd., sw. V. (1b)?: nhd. hineinstecken; ne. put inside; ÜG.: lat. (subdere) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi-?; s. germ. *wellan, st. V., wallen (V.) (1); idg. *u̯el- (7), V., drehen, winden, wälzen, Pokorny 1140

umbiwelzen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. fortwälzen, vergehen; ne. roll away; ÜG.: lat. evolvere Gl; Q.: Gl (Ende 10. Jh.); I.: Lüt. lat. evolvere?; E.: s. umbi, welzen; W.: mhd. umbewälzen, sw. V., herumwälzen; nhd. umwälzen, sw. V., umwälzen

*umbiwendīg?, ahd., Adj.: Vw.: s. umbiwendīgo*

umbiwentīgo* 1, ahd., Adv.: nhd. umgekehrt; ne. converse (Adj.); ÜG.: lat. conversim Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. conversim?; E.: s. umbi (1), wenten

umbiwerban* 5, ahd., st. V. (3b): nhd. umkehren, umdrehen, sich drehen, sich umherbewegen, durchstreifen, durchgehen; ne. turn around; ÜG.: lat. gyrare Gl, lustrare Gl, meatus rapidos flectere N; Hw.: vgl. as. umbihwerban*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N, O; E.: s. umbi, werban; W.: s. nhd. umwerben, st. V., „umwerben“; L.: ChWdW9 926b (umbiwerban); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

umbiwerben* 5, ahd., sw. V. (1a): nhd. umkehren, umdrehen, drehen, umgeben (V.), umfassen; ne. turn around, surround (V.); ÜG.: lat. circumferre Gl, torquere N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. circumferre?; E.: s. umbi, werben

umbiwerbunga* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Umkehrung, Herumgehen, Umlauf, Drehung; ne. reversion, circulation; ÜG.: lat. vertigo Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. vertigo?; E.: s. umbi (1), werban

umbiwerf* 3, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Kreis, Kreislauf, Umlauf, Umkehrung, Himmelssphäre; ne. circle (N.), cycle (N.); ÜG.: lat. anniversaria (= jāres umbiwerf) Gl, circumversio Gl, gyrus Gl; Q.: Gl (vor Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. anniversaria (= jāres umbiwerf)?; E.: s. umbi (1), werfan; R.: jāres umbiwerf: nhd. Kreislauf des Jahres; ne. course of the year; ÜG.: lat. anniversaria Gl; L.: ChWdW8 316a (umbiwerf), ChWdW9 926b (umbiwerf); Son.: Tgl021 = Regensburger Alcuin-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14510), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

umbiwerfī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Kreis, Kreislauf; ne. circle (N.), cycle (N.); ÜG.: lat. anniversaria (= jāres umbiwerfi) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. anniversaria (= jāres umbiwerfī)?; E.: s. umbi (1), werfan; R.: jāres umbiwerfī: nhd. Kreislauf des Jahres; ne. course of the year; ÜG.: lat. anniversaria Gl

umbiwerft* 3, umbihwerft*, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Erdkreis, Welt, Himmelskreis, Himmelssphäre, Kreislauf, Umlauf; ne. sphere, circulation; ÜG.: lat. aether Gl, anniversaria (= jāres umbiwerft) Gl, orbis T; Q.: Gl (765), OT, T; I.: Lbd. lat. aether, orbis; E.: s. umbi (1), werfan; R.: jāres umbiwerft: nhd. Kreislauf des Jahres; ne. course of the year; ÜG.: lat. anniversaria Gl; L.: ChWdW9 926b (umbiwerft)

umbiwintan* 1, ahd., st. V. (3a): nhd. umwinden, einhüllen, bekleiden; ne. bandage (V.); ÜG.: lat. amicire Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. amicire?; E.: s. umbi, wintan; W.: mhd. umbewinden, umbe winden, st. V., „umwinden“, einhüllen, verhüllen; nhd. umwinden, st. V., umwinden; L.: ChWdW9 955b (umbiwintan); Son.: Aglr01 = Regensburger grammatisches Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14456) (2. Viertel 9. Jh.)

umbiwurft* 5, umbihwurft*, ahd., st. F. (i): nhd. Umkreis, Kreis, Umkreisung, Erdkreis, Kreislauf, Flechtwerk; ne. cycle (N.); ÜG.: lat. gyrus Gl, orbis Gl, MH, (retiaculum) Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.), MH; I.: Lüt. lat. gyrus?; E.: s. umbi (1), werfan; R.: jāres umbiwurft: nhd. Kreislauf des Jahres; ne. course of the year; ÜG.: lat. anniversaria Gl; L.: ChWdW8 316a (umbiwurft), ChWdW9 926b (umbiwurft); Son.: Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8) (4. Viertel 8. Jh.), Tgl015 = Regensburger Regum-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 9534), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

umbiwurki* 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Umzäunung; ne. enclosure; ÜG.: lat. maceria N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. umbi (1), wurken?

umbizerben* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. umdrehen, sich umdrehen; ne. turn around; Q.: O (863-871); E.: s. umbi, zerben; L.: ChWdW9 993b (umbizerben)

umbizotēn*?, ahd., sw. V. (3)?: nhd. in Zotten herabhängen; ne. hang (V.) in tufts; Vw.: s. umbizotēnti; L.: ChWdW8 339a (umbizotēn)

umbizotēnti? 1, ahd., (Part. Präs.=)Sb.: nhd. Statthalterschaft?, in Zotten Herabhängendes?; ne. governorship?; ÜG.: lat. praefectura Gl; Hw.: s. umbizotēn*?; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lsch. lat. praefectura?; E.: s. umbi (1), zata?; L.: Seebold, Chronologisches Wörterbuch des deutschen Wortschatzes, 339a

umbrāl 1, ahd.?, st. N. (a): nhd. Humerale, Schultertuch; ne. humeral; ÜG.: lat. superhumerale Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lw. lat. superhumerāle; E.: s. lat. superhumerāle, N., Obergewand; vgl. lat. super, Adv., Präp., Präf., oben, drüber, darauf, bei, während; lat. umerāle, N., Schulterbedeckung; lat. umerus, humerus, M., Oberarmknochen; idg. *upér, *upéri, Adv., Präp., über, oberhalb, Pokorny 1105; s. idg. *upo, *up, *eup, Adv., Präf., unten, hinauf, über, Pokorny 1106; idg. *omesos, *omsos, M., Schulter, Pokorny 778; W.: mhd. umbrāl, st. N., Humeral; nhd. (ält.) Umbral, N., Schultertuch des katholischen Priesters, DW 23, 825

umsīta* 1, ahd., st. F. (ō)?, sw. F. (n)?: nhd. Seite des Körpers; ne. side of the body; ÜG.: lat. latus (N.) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. latus?; E.: s. sīta

un, ahd., Präf.: nhd. un...; ne. in..., un...; ÜG.: lat. in... Gl, non Gl, sine Gl?, O, LB, N; Vw.: s. *-biwantalōtilīk, -blīden, -blīdēn, -dankōn, -dulten, -ēren, -ērīn, *-fatīn?, -festen, -firwīzan, -frewen, -frouwen, *-fruoten?, -fruotēn, *-ganzēn?, -gifrēhtigīn, -gihirmigōn, -gihīwen, -gilīhhōn, -gimagēn, -gistuomigīn, -gizumften, -heilēn, *-hīwen?, *-hōrsamōn?, *-irwānēntlīh, -kreftigōn, -kūsken, -liumunthaftōn, -liumuntōn, -lustidōn, -magēn, -mahten, *-mahtēn?, -muozhaftōn, *-muozōn?, -reinen, -rihten, -sagēn, -sāligōn, *-slihten?, *-stillen?, -stillēn, -sūbaren, *-tiuren?, *-triuwēn?, -wātlīhhen, -werdēn, -werdōn, -willōn, -wirden, *-wirsirōn?, -wizzēn und weitere nichtverbale Zusammensetzungen; Hw.: vgl. anfrk. un-, as. un-; Q.: u. a. AB, AG, APs, B, BB, BG, BR, C, Ch, DH, E, FB, FP, FT, GA, Gl, GP, Hi, HH, HM, I, JB, L, LB, M, MB, MF, MH, MNPs, N, NGl, O, OG, P, PfB, Ph, Psb, RB, RhC, T, TSp, WB, WK; E.: germ. *un, Präf., un...; vgl. idg. *nē̆ (1), *nē, *nei, *n̥-, Konj., Negationspartikel, nicht, Pokorny 756, 757; W.: mhd. un, Präf., in..., un...; nhd. un, Präf., un..., DW 24, 1; L.: ChWdW8 303a (un-)

unabanemīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unzertrennbar, unabtrennbar; ne. inseparable; ÜG.: lat. inseparabilis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. inseparabilis?; E.: s. un, aba, neman

unadal* 1, ahd., st. M. (a?, i?), st. N. (a): nhd. unedles Wesen, niedriger Stand, Niedrigkeit; ne. ignoble character; ÜG.: lat. (ignobilis) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. ignobilis?; E.: s. un, adal; W.: s. mhd. unadel, st. N., st. M., unedles Wesen; nhd. Unadel, M., Unadel, DW 24, 108; L.: ChWdW8 75 (unadal)

unadalī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. „Unadel“, Niedrigkeit der Herkunft, niedrige Abstammung; ne. lowness of descent; ÜG.: lat. ignobilitas Gl; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.); I.: Lüs. lat. ignobilitas?; E.: s. un, adalī; L.: ChWdW8 75 (unadalī); Son.: Tgl03b = Paulus-Glossen der Winithar-Handschrift (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 70) (3. Viertel 8. Jh.)

unadalisk* 1, unadalisc*, ahd., Adj.: nhd. gemein, von niedriger Abkunft, von niedriger Herkunft; ne. common; ÜG.: lat. degener Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. ignobilis?; E.: s. un, adal; L.: ChWdW9 123 (unadalisc); Son.: TrT05 = Regensburger Vitenglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

unadallīh 2, ahd., Adj.: nhd. „unadlig“, nicht adlig, von niedriger Herkunft, ruhmlos, unbedeutend; ne. ignoble; ÜG.: lat. ignobilis Gl; Q.: Gl (nach 765?); E.: s. un, adal, līh (3); W.: mhd. unadellich, Adj., nicht adelig; nhd. unadelich, unadelig, Adj., Adv., unadelig, DW 24, 109; L.: ChWdW9 123a (unadallīh); Son.: TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (1. Viertel 9. Jh.)

unaholda, ahd., st. F. (ō), sw. F. (n): Vw.: s. unholda*

unallelīcho, ahd., Adv.: Vw.: s. unallelīhho*

unallelīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „unallgemein“, nicht allgemein; ne. not general; ÜG.: lat. non universalis N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non universalis?; E.: s. un, al, līh (3)

unallelīhho* 1, unallelīcho, ahd., Adv.: nhd. „unallgemein“, nicht allgemein; ne. not generally; ÜG.: lat. non universaliter N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non universaliter?; E.: s. un, al, līh (3)

unanasihtīg* 2, ahd., Adj.: nhd. unsichtbar; ne. invisible; ÜG.: lat. intellectualis N, invisibilis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. invisibilis?; E.: s. un, ana, sehan; W.: mhd. unanesihtic, Adj., unsichtbar; nhd. (ält.) unansichtig, Adj., unansehnlich, DW 24, 160

unantkundi* 1, ahd., Adj.: nhd. unkundig; ne. ignorant; Q.: N (1000); E.: s. un-, antkundi

unantreitlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. ungeordnet, außerordentlich; ne. extraordinary; ÜG.: lat. extraordinarius Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. extraordinarius?; E.: s. un, antreitī, līh (3)

unarmherz 1, ahd., Adj.: nhd. unbarmherzig; ne. merciless; ÜG.: lat. immisericors Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüs. lat. immisericors; E.: s. un, armherz; L.: ChWdW8 81 (unarmherz)

unarmherzi 1, ahd., Adj.: nhd. unbarmherzig; ne. merciless; ÜG.: lat. immisericors Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. immisericors; E.: s. un, armherz; L.: ChWdW9 143a (unarmherzi); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unartōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbewohnt, unbebaut, unwirtlich; ne. deserted, thorny; ÜG.: lat. sentus Gl; Hw.: s. artōn; Q.: Gl (765); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, artōn

unāruntes* 1, ahd., Adv.: nhd. ohne Botschaft; ne. without message; ÜG.: lat. (vacuus) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, ārunti

unbalawīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unschuldig, friedfertig; ne. innocent; ÜG.: lat. innocens I; Q.: I (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. innocens; E.: s. un, balawīg; L.: ChWdW8 83 (unbalawīg)

unbald 1, ahd., Adj.: nhd. verzagt, verzagt über, mutlos; ne. discouraged; ÜG.: lat. infirmatus N; Q.: N (1000); E.: s. un, bald

unbaldī* 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Mutlosigkeit, Verzagtheit, Zaghaftigkeit; ne. timidity; ÜG.: lat. (defectus) (M.) N, diffidentia N, ambigens fiducia minore (= in zwīfaligēro unbaldī) N; Q.: N (1000); E.: s. un, bald

unbaldo 1, ahd., Adv.: nhd. verzagt, mutlos, kraftlos; ne. discouragedly; ÜG.: lat. (non potestatem habens) N; Q.: N (1000), NGl; E.: s. un, bald

unbārīg 2, ahd., Adj.: nhd. unfruchtbar; ne. infertile; ÜG.: lat. sterilis WH; Q.: WH (um 1065); E.: s. un, bārīg

unbarmherzi* 2, ahd., Adj.: nhd. unbarmherzig, gleichgültig, herzlos; ne. merciless; ÜG.: lat. (socors) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. immisericors; E.: s. un, irbarmherzī

*unbartaht?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. unbardaht*, unbardoht*

unbartohti 1, ahd., Adj.: nhd. bartlos; ne. beardless; ÜG.: lat. imberbis Gl; Hw.: vgl. as. unbardoht; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. imberbis?; E.: s. un, bartohti; L.: ChWdW8 83 (unbartohti)

unbat* 1, ahd., Adj.: nhd. unbehilflich, träge, unbeholfen; ne. lazy, awkward; ÜG.: lat. (lentus) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, bat; L.: ChWdW8 83 (unbat)

unbera*, ahd., Adj.: Vw.: s. unberi*

unberahaft*, ahd., Adj.: Vw.: s. unberihaft*

unberahaftī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unberihaftī*

unberanti* 6, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unfruchtbar; ne. barren (Adj.); ÜG.: lat. sterilis Gl, O, T, (taura) Gl; Q.: Gl (765), O, OT, T; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, beran; L.: ChWdW8 84b (unberanti), ChWdW9 157a (unberanti); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unberi* 3, unbera*, ahd., Adj.: nhd. unfruchtbar; ne. barren (Adj.); ÜG.: lat. infecundus Gl, sterilis Gl, O; Q.: Gl, O (863-871); I.: Lüt. lat. infecundus?; E.: s. un, beran; L.: ChWdW9 157b (unberi)

unberihaft* 2, unberahaft*, ahd., Adj.: nhd. unfruchtbar; ne. barren (Adj.); ÜG.: lat. infecundus NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. infecundus; E.: s. un, berahaft; W.: s. mhd. unbërhaft, Adj., unfruchtbar; nhd. (ält.) unbärhaft, Adj., unfruchtbar, DW 24, 245

unberihaftī* 4, unberahaftī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Unfruchtbarkeit; ne. barrenness; ÜG.: lat. sterilitas Gl, N, NGl; Q.: Gl (Ende 10. Jh.), N, NGl; I.: Lüt. lat. infecunditas?; E.: s. un, berahaftī

unbiahtlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unschätzbar, unkundig, nichts ahnend; ne. inestimable; ÜG.: lat. nexilis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. inaestimabilis?; E.: s. un, bi, ahta, līh (3); W.: nhd. unbeachtlich, Adj., unbeachtlich

unbiahtōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerwartet, unvermutet, nichts ahnend; ne. unexpected; ÜG.: lat. (inopinate) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inopinatus?; E.: s. un, bi, ahtōn; W.: s. nhd. unbeachtet, (Part. Prät.=)Adj., unbeachtet; L.: ChWdW9 128a (unbiahtōt); Son.: TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908]) (2. Viertel 9. Jh.)

unbiborganlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unausweichlich, unvermeidbar; ne. inevitable; ÜG.: lat. inevitabilis Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. inevitabilis; E.: s. un, bi, bergan, līh (3); L.: ChWdW8 86a (unbiborganlīh)

unbideckit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unbidekkit*

unbidekkit* 1, unbideckit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbedeckt, unverdeckt; ne. not covered; ÜG.: lat. indigestus (= unbidekkit Fehlübersetzung) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüs. lat. intectus?; E.: s. un, bi, dekken; L.: ChWdW8 99b (unbideckit)

unbidenkida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unbedachtheit; ne. thoughtlessness; ÜG.: lat. temeritas N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. temeritas?; E.: s. un, bi, denken

unbidenkit* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbedacht, töricht, vernachlässigt; ne. thoughtless, neglected; ÜG.: lat. (nullo consilio) N, (temere) N; Hw.: s. bidenken*; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. nullo consilio?; E.: s. un, bi, denken; W.: nhd. unbedacht, (Part. Prät.=)Adj., unbedacht

unbiderbi* 39, ahd., Adj.: nhd. unbrauchbar, unnütz, untauglich, nichtig, ungenutzt, nutzlos, eitel, albern, närrisch, überflüssig, vergeblich; ne. useless; ÜG.: lat. cassus Gl, fatuus Gl, futilis Gl, inanis Gl, iners Gl, (infans) Gl, inutilis B, Gl, irritus Gl, mollis Gl, nugas (N.) (= unbiderbi subst.) Gl, nugax Gl, otiosus Gl, MF, (otium) Gl, (racha)? Gl, (spurius)? Gl, superfluus Gl, superstitiosus Gl, vacuus Gl, vanus Gl, N, (viridis)? O; Hw.: vgl. as. unbitharvi*; Q.: B, GB, Gl (765), MF, N, O, WB; I.: Lbd. lat. stultus; E.: s. un, bi; s. germ. *þarbi-, *þarbiz, *þarbja-, *þarbjaz, Adj., nützlich; idg. *terp-, *trep-, V., sättigen, genießen, Pokorny 1077; W.: mhd. únbidérbe, Adj., unnütz, nutzlos, schlecht; L.: ChWdW8 108a (unbiderbi), ChWdW9 235a (biderbi); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unbiderbī* 9, ahd., st. F. (ī): nhd. Nutzlosigkeit, Muße, unnützes Treiben, Eitelkeit, Torheit, Unsinnigkeit, Aberglaube; ne. uselessness, leisure, vanity; ÜG.: lat. (cassus) Gl, (inanis) Gl, otium Gl, (superstitio) Gl, (supervacuus) Gl, (ventus) (M.) (1)? Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); E.: s. un, bi; vgl. germ. *þarbi-, *þarbiz, *þarbja-, *þarbjaz, Adj., nützlich; idg. *terp-, *trep-, V., sättigen, genießen, Pokorny 1077; L.: ChWdW9 235b (znbiderbī); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277)

*unbiderblīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unbiderblīhho*

unbiderblīhho* 2, unbiderblīcho*, ahd., Adv.: nhd. unnütz, nutzlos, unfruchtbar, erfolglos, vergeblich; ne. uselessly; ÜG.: lat. infructuose Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. infructuose?; E.: s. un, bi, līh (3); s. germ. *þarbi-, *þarbiz, *þarbja-, *þarbjaz, Adj., nützlich; idg. *terp-, *trep-, V., sättigen, genießen, Pokorny 1077

unbidwungan* 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbezwungen, frei, ungezügelt, unbändig; ne. free (Adj.); ÜG.: lat. effrenatus Gl, fluens N, permissis habenis N; Hw.: s. bidwingan*; Q.: Gl, N (1000); E.: s. un, bi, dwingan; W.: mhd. unbetwungen, (Part. Prät.=)Adj., frei, unbändig, freiwillig; nhd. unbezwungen, (Part. Prät.=)Adj., unbezwungen, DW 24, 386

unbidwunganī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. „Unbezwungenheit“, Freiheit; ne. freedom; ÜG.: lat. libertas N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. libertas?; E.: s. un, bi, dwingan

unbifanganlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unbegreiflich, unerfassbar, unfassbar; ne. incomprehensible; ÜG.: lat. incomprehensibilis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. incomprehensibilis; E.: s. un, bi, fāhan, līh (3); L.: ChWdW8 119a (unbifanganlīh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unbiforbot*?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.?: Vw.: s. unbifurbit*

unbifuntan* 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeschickt, unbekannt, unerkannt, unerfahren, unerprobt; ne. unskilled, unknown, inexperienced; ÜG.: lat. inexpertus Gl; Hw.: s. bifindan*; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. inexpertus?; E.: s. un, bi, findan; L.: ChWdW9 298a (unbifuntan); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unbifurbit*? 1, unbiforbot*?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.?: nhd. unbestattet?, unbesorgt?; ne. unburied?, unconcerned?; ÜG.: lat. (a casu) Gl; Hw.: s. *bifurben?, umbiforbōt*?; Q.: Gl (nach 765?); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, bi, furben; L.: ChWdW8 138b (unbifurbit)

unbigangan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungepflegt, unbebaut; ne. uncultivated; ÜG.: lat. incultus Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. incultus?; E.: s. un, bi, gangan; W.: mhd. unbegangen, (Part. Prät.=)Adj., nicht begangen; nhd. unbegangen, (Part. Prät.=)Adj., „unbegangen“

unbigihtīg* 1, unbījihtīg*, ahd., Adj.: nhd. „beichtlos“, „ungeständig“, ohne Beichte; ne. without confession of sins; ÜG.: lat. (confessio) LB; Q.: LB (Ende 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, bi, gihtīg, jihtīg; L.: ChWdW9 435b (unbījihtīg)

unbigoumōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unentdeckt, unbemerkt; ne. unnoticed; ÜG.: lat. indeprensus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. indeprehensus?; E.: s. un, bi, goumōn

unbigraban* 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbegraben, unbeerdigt, unbestattet; ne. unburied; ÜG.: lat. (in defossum) Gl, inhumatus Gl; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. inhumatus?; E.: s. un, bi, graban

unbigriffan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unbegriffen“, unbegreiflich; ne. incomprehensive; ÜG.: lat. infinibilis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. infinibilis?; E.: s. un, bi, grīfan; W.: mhd. unbegriffen, (Part. Prät.=)Adj., nicht fassbar; nhd. unbegriffen, (Part. Prät.=)Adj., unbegriffen, DW 24, 287

unbigunnan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungewagt, nicht begonnen, nicht in Angriff genommen; ne. not begun, not dared; ÜG.: lat. inausus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. inausus?; E.: s. un, bi; s. germ. *gennan, st. V., beginnen; idg. *ginu̯-?, V., klaffen, gähnen (nur germ. u. slaw.); idg. *g̑ʰē- (2), *g̑ʰə-, *g̑ʰēi-, *g̑ʰī-, V., gähnen, klaffen, Pokorny 419

umbihaft*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. umbiheftit*

unbiheftit* 3, umbihaft*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbehaftet, ledig, frei, unbehindert; ne. not afflicted, free (Adj.); ÜG.: lat. expeditus Gl, vacans Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); E.: s. un, bi, haft; W.: mhd. unbehaftet, Adj., unbehaftet; nhd. unbehaft, unbehaftet, Adj., Adv., unbehaftet, DW 24, 288; L.: ChWdW9 397b (umbiheftit); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

unbihrinan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unbirinan*

unbihugit* 1, unbihugt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unberühmt, ruhmlos; ne. not famous; ÜG.: lat. inglorius N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inglorius?; E.: s. un, bi, huggen

unbihugt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unbihugit*

unbījihtīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbigihtīg*

unbikorōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbeteiligt, unerprobt; ne. unconcerned; ÜG.: lat. inexpers Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inexpers?; E.: s. un, bi, korōn; W.: mhd. unbekort, (Part. Prät.=)Adj., ungeprüft, unversucht; L.: ChWdW9 467a (unbikorōt); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

unbikwāmi* 2, unbiquāmi*, ahd., Adj.: nhd. unmöglich, unzugänglich, unerreichbar; ne. impossible, unapproachable; ÜG.: lat. inaccessus Gl, non idoneus N; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. inaccessus?; E.: s. un, bi, kweman; W.: mhd. unbequæme, Adj., unbequem, unpassend; nhd. unbequem, Adj., Adv., unbequem, unzukommend, unzuträglich, DW 24, 319; L.: ChWdW9 654a (unbiquāmi); Son.: TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325) (2. Viertel 9. Jh.)

unbikwāmo* 3, unbiquāmo*, ahd., Adv.: nhd. schwerfällig, unmöglich, unangenehm, lästig; ne. unpleasantly; ÜG.: lat. moleste Gl; Q.: Gl (10. Jh.), N, WH; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, bi, kweman; W.: mhd. unbequāme, Adv., unbequem; nhd. unbequem, Adj., Adv., unbequem, unzukommend, unzuträglich, DW 24, 319

*unbiliban?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unbilibano*

unbilibanlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unaufhörlich; ne. incessant; ÜG.: lat. incessabilis MH; Q.: MH (810-817); I.: Lüt. lat. incessabilis?; E.: s. un, bi, līh (3); s. germ. *leiban, st. V., bleiben; vgl. idg. *leip- (1), V., beschmieren, kleben, Pokorny 670; idg. *lei- (3), Adj., V., schleimig, klebrig, gleiten, glätten, streichen, Pokorny 662; L.: ChWdW9 509b (unbilibanlīh)

unbilibano* 1, ahd., Adv.: nhd. unaufhörlich, unablässig; ne. incessantly; Q.: FP (Anfang 9. Jh.); E.: s. un, bi; s. germ. *leiban, st. V., bleiben; vgl. idg. *leip- (1), V., beschmieren, kleben, Pokorny 670; idg. *lei- (3), Adj., V., schleimig, klebrig, gleiten, glätten, streichen, Pokorny 662; L.: ChWdW8 189b (unbilibano)

unbilidi* 3, ahd., st. N. (ja): nhd. Unförmigkeit, Unrecht, Hindernis; ne. shapelessness, injustice; ÜG.: lat. (informia)? Gl, (offendiculum) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. informia?; E.: s. un, bilidi; W.: s. mhd. unbilede*, unbilde, st. N., Unbill, Frevel, Unrecht, Unbegreifliches; nhd. Unbild, Unbill, N., F., M., Unbill, Verkehrtheit, was nicht zum Vorbilde taugt, DW 24, 388

*unbilidunga?, ahd., st. F. (ō): Hw.: vgl. as. unbilithunga*

unbilinnanlīchaz*, ahd., Adv.: Vw.: s. unbilinnanlīhhaz

*unbilinnanlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unbilinnanlīhhaz

unbilinnanlīhhaz 1, unbilinnanlīchaz*, ahd., Adv.: nhd. unaufhörlich; ne. incessantly; ÜG.: lat. (inaccessibiliter) B; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. inaccessabiliter?; E.: s. un, bi, līh (3); s. germ. *lennan, st. V., weggehen; germ. *linnan, sw. V., ablassen, weichen (V.) (2), aufhören; vgl. idg. *lei- (2), *leih₂-, V., Adj., eingehen, abnehmen, schwinden, mager, schlank, Pokorny 661; L.: ChWdW9 524a (unbilinnantlīh)

unbiloh* 1, ahd., st. N. (a): nhd. Öffnung; ne. opening (N.); ÜG.: lat. (clausura) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lsch. lat. clausura?; E.: s. un, biloh; L.: ChWdW8 200a (unbiloh)

unbinoman* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbenommen, unbeeinträchtigt; ne. permitted, unimpaired; ÜG.: lat. (fraudatus) N; Hw.: s. bineman*; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, bi, neman; W.: mhd. unbenomen, (Part. Prät.=)Adj., „unbenommen“, erhalten (Adj.); nhd. unbenommen, (Part. Prät.=)Adj., unbenommen, unversagt, nicht benommen, DW 24, 318

unbiquāmi*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbikwāmi*

unbiquāmo*, ahd., Adv.: Vw.: s. unbikwāmo*

unbireganōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unberegnet“, nicht beregnet; ne. without rain; ÜG.: lat. non complutus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. non complutus?; E.: s. un, bi, reganōn; W.: nhd. unberegnet, (Part. Prät.=)Adj., „unberegnet“

unbirīg* 7, ahd., Adj.: nhd. unfruchtbar; ne. barren (Adj.); ÜG.: lat. sterilis N, NGl, WH, (sterilitas) N; Q.: N (1000), NGl, WH; I.: Lüt. lat. infecundus?; E.: s. un, birīg

unbirigī 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Unfruchtbarkeit; ne. barrenness; ÜG.: lat. sterilitas NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. infecunditas?; E.: s. un, birīg

unbirinan* 1, unbihrinan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unberührt, unversehrt; ne. untouched; ÜG.: lat. intactus Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. intactus?; E.: s. un, bi, rīnan; L.: ChWdW9 678b (unbirinan); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

umbiroht*?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.?: Vw.: s. unbiruohhit*

unbiruochit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.?: Vw.: s. unbiruohhit*

unbiruoh* 3, ahd., Adj.: nhd. unbeachtet; ne. unwatched; Q.: O (863-871); E.: s. un, bi, ruoh; L.: ChWdW9 691b (unbiruoh)

unbiruohhit* 1, unbiruochit*, umbiroht*?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.?: nhd. vernachlässigt, unbeachtet, unversorgt?; ne. neglected; ÜG.: lat. (cadaver) Gl; Q.: Gl (nach 765?); E.: s. un, bi, ruohhen; W.: mhd. unberuochet, (Part. Prät.=)Adj., vernachlässigt, unversorgt; L.: ChWdW8 244b (unbiruhhit)

unbisehan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungepflegt; ne. uncultivated; ÜG.: lat. incultus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. incultus?; E.: s. un, bi, sehan; W.: mhd. unbesehen, (Part. Prät.=)Adj., unbesehen; nhd. unbesehen, (Part. Prät.=)Adj., unbesehen, DW 24, 354

unbismizan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unbismizzan*

unbismizzan* 3, unbismizan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbefleckt, ungeschminkt, rein, ehrlich, ohne Makel seiend; ne. immaculate; ÜG.: lat. immaculatus Gl, infucatus (Adj.) (1) Gl, intemeratus N; Hw.: s. bismīzan*; Q.: Gl (765), N; I.: Lüs. lat. immaculatus?; E.: s. un, bi, smīzan; L.: ChWdW8 270b (unbismizzan), ChWdW9 773b (unbismizan); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64)

unbisnitan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbeschnitten; ne. uncircumcised; ÜG.: lat. incircumcisus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. incircumcisus; E.: s. un, bi, snīdan; W.: mhd. unbesniten, (Part. Prät.=)Adj., unbeschnitten; nhd. unbeschnitten, (Part. Prät.=)Adj., unbeschnitten, nicht beschnitten, DW 24, 342

unbisorgida, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. unbisworgida*

unbisoufit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. nicht ertrunken, nicht versunken; ne. not drowned; ÜG.: lat. non submersus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, bi, soufen

unbisprochano*, ahd., (Part. Prät.=)Adv.: Vw.: s. unbisprohhano*

*unbisprohhan?, *unbisprochan?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unbisprohhano*

unbisprohhano* 1, unbisprochano*, ahd., (Part. Prät.=)Adv.: nhd. unbestreitbar, widerspruchslos; ne. indisputably; ÜG.: lat. necesse N; Q.: N (1000); E.: s. un, bi, sprehhan; W.: s. mhd. unbesprochen, (Part. Prät.=)Adj., Adv., unbesprochen

unbispurnit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungestört, ungehindert; ne. undisturbed; ÜG.: lat. inoffensus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. inoffensus?; E.: s. un, bi, spurnen

unbistumbalōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverstümmelt, ungeschoren, ungestutzt; ne. unshorn; ÜG.: lat. intonsus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. intonsus?; E.: s. un, bi, stumbalōn

unbisuochito*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.?: Vw.: s. unbisuohhito*

*unbisuohhit?, *unbisuochit?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unbisuohhito*

unbisuohhito* 1, unbisuochito*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.?: nhd. unerprobt; ne. not tried; ÜG.: lat. (improbe) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. improbe?; E.: s. un, bi, suohhen; L.: ChWdW8 246b (unbisuohhito); Son.: Tgl04 = Tegernseer Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a) (Ende 8. Jh.)

unbiswīhlīh* 2, ahd., Adj.: nhd. „untrügerisch“, ohne Trug, ohne Hinterlist, unverstellt, ungeschminkt; ne. not deceitful; ÜG.: lat. infucatus (Adj.) (1) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. infucatus?; E.: s. un, bi, swīh, līh (3); L.: ChWdW9 841b (unbiswīhlīh); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417) (2. Viertel 9. Jh.)

unbisworgida* 2, unbisorgida, ahd., st. F. (ō): nhd. Sorglosigkeit, Mangel an Sorgfalt, mangelnde Umsicht; ne. carelessness; ÜG.: lat. incuria Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. incuria?; E.: s. un, bi, sworga; L.: ChWdW9 781b (unbisorgida); Son.: TrT26 = Sankt Galler Glossar zu Gregors Dialogen (Sankt Gallen Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.)

unbitān* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „uneingeschlossen“, nicht eingeschlossen; ne. not included; Q.: N (1000); E.: s. un, bi, tuon

unbitrogan* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. untrüglich, ohne Trug; ne. sure (Adj.), not deceitful; ÜG.: lat. (infucatus) (Adj.) (1) Gl, perspicax N; Q.: Gl, N (1000); E.: s. un, bi, triogan; W.: mhd. unbetrogen, (Part. Prät.=)Adj., unbetrogen; nhd. unbetrogen, (Part. Prät.=)Adj., unbetrogen, nicht betrogen, DW 24, 374

unbitroganī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Wahrheit; ne. truth; ÜG.: lat. veritas N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. veritas?; E.: s. un, bi, triogan

unbitroganlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. untrüglich, ohne Trug, ungeheuchelt; ne. sure (Adj.), not deceitful; ÜG.: lat. (infucatus) (Adj.) (1) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. infucatus?; E.: s. un, bi, triogan, līh (3); L.: ChWdW9 863a (unbitroganlīh); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417) (2. Viertel 9. Jh.)

unbiwalzit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unbiwelzit*

unbiwānanlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbiwānantlīh*

unbiwānantlīh* 1, unbiwānanlīh*, unbiwānentlīh*, ahd., Adj.: nhd. unvermutet; ne. unexspected; ÜG.: lat. insuspicabilis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. insuspicabilis?; E.: s. un, bi, wānen, līh (3); L.: ChWdW8 308a (unbiwānentlīh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unbiwānentlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbiwānantlīh*

unbiwānit* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. achtlos, unbesorgt, nicht vorausgesehen, unvermutet, nicht eingedenk, arglos; ne. careless, unexspected; ÜG.: lat. immemoris Gl, improvisus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. improvisus?; E.: s. un, bi, wānen

unbiwānitlīh* 3, unbiwāntlīh*, ahd., Adj.: nhd. unvermutet, unerwartet; ne. unexspected; ÜG.: lat. inopinabilis Gl, inopinatus Gl, insuspicabilis Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüs. lat. insuspicabilis?; E.: s. un, bi, wānen, līh (3)

unbiwānito* 1, unbiwānto*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.: nhd. unvermutet, nichts vermutend, nichtsahnend, zufällig, zufälligerweise; ne. unexspectedly; ÜG.: lat. inopinate Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. inopinate?; E.: s. un, bi, wānen

unbiwānlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unvermutet; ne. unexspected; ÜG.: lat. insuspicabilis Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. insuspicabilis?; E.: s. un, bi, wān, līh (3)

*unbiwantalōntilīk?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. *unbiwandlondelīk?

unbiwāntlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbiwānitlīh*

unbiwānto*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.: Vw.: s. unbiwānito*

*unbiwarit?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unbiwarito*

unbiwarito* 1, unbiwarto*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.: nhd. unerwartet, unvermutet; ne. unexspectedly; ÜG.: lat. inopinate Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. inopinate?; E.: s. un, bi, wara; s. germ. *warōn, sw. V., hüten, beobachten, achtgeben, wahren; idg. *u̯er- (8), V., gewahren, achtgeben, Pokorny 1164; L.: ChWdW9 903b (unbiwarto); Son.: Tgl100 = Mainzer Cura-Glossen (Oxford, Bodleian Library Laud. misc. 263) (4. Viertel 9. Jh.)

unbiwarōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. taub, des Empfindens unfähig, stumpfsinnig; ne. deaf, numb (Adj.); ÜG.: lat. surdus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, bi, wara?; s. germ. *warōn, sw. V., hüten, beobachten, achtgeben, wahren; idg. *u̯er- (8), V., gewahren, achtgeben, Pokorny 1164

unbiwarto*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.: Vw.: s. unbiwarito*

unbiwelzit*, unbiwalzit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerschüttert, ungewälzt, fest, unaufgehoben; ne. undisturbed; ÜG.: lat. (inconvulsus) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. inconvulsus?; E.: s. un, bi, welzen; L.: ChWdW8 315a (unbiwelzit)

unbiwemmit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbefleckt, makellos; ne. unstained; ÜG.: lat. immaculatus B; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. immaculatus; E.: s. un, bi; vgl. germ. *wamma-, *wammam, st. N. (a), Fleck, Mal (N.) (2); idg. *u̯em-, *u̯emə-, V., speien, erbrechen, Pokorny 1146; L.: ChWdW9 894b (unbiwemmit)

unbiwizzanti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unwissend; ne. ignorant; ÜG.: lat. ignorans I; Q.: I (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. ignorans; E.: s. un, bi, wizzan; L.: ChWdW8 328a (unbiwizzanti)

unbiwollan* 7, ahd., Adj.: nhd. unbefleckt, unberührt, rein, ungemindert; ne. unstained; ÜG.: lat. (illibatus) Gl, MH, immunis Gl, impollutus N; Hw.: vgl. anfrk. unbiwollan*; Q.: Gl, MH (810-817), N, WH; I.: Lüt. lat. immaculatus?, impollutus?; E.: s. un, biwellan; W.: mhd. unbewollen, (Part. Prät.=)Adj., unbefleckt; L.: ChWdW9 918b (unbiwollan)

unbizeichantlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbizeihhantlīh*

unbizeihhantlīh* 1, unbizeichantlīh*, ahd., Adj.: nhd. unbezeichnet, ohne eigene Bezeichnung, ohne eigene Bedeutung; ne. unmarked; Q.: N (1000); E.: s. un, bi, zeihhanen, līh (3)

unblīden* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. sich betrüben, traurig sein (V.); ne. be sad; ÜG.: lat. contristari Gl, tristare Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. contristari?; E.: s. un, blīdi, blīdēn; L.: ChWdW8 91a (unblīden)

unblīdēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. traurig sein (V.); ne. be sad; ÜG.: lat. tristari Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. tristari?; E.: s. un, blīdēn; L.: ChWdW8 91a (unblīdēn)

unblīdi* 4, ahd., Adj.: nhd. unfroh, unfreundlich, ungehalten, zornig, traurig; ne. unkind, sad; ÜG.: lat. tristis Gl; Q.: Gl (765), O; E.: s. un, blīdi; W.: mhd. unblīde, Adj., unfroh, traurig; L.: ChWdW8 91a (unblīdi),  ChWdW9 179a (unblīdi)

unbouchanīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbouhhanīg*

unbouglīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unbeugsam; ne. inflexible; ÜG.: lat. inflexibilis NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. inflexibilis; E.: s. un, biogan, līh (3)

unbouhhanīg* 1, unbouchanīg*, unbouhnīg*, ahd., Adj.: nhd. „zeichenlos“, unbezeichnet, ohne Zeichen; ne. unmarked; ÜG.: lat. (ignavus) Gl; Q.: Gl (765); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, bouhnen; L.: ChWdW8 93a (unbouhhanīg)

unbouhnīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbouhhanīg*

unbrāchi*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbrāhhi*

unbrāhhi* 1, unbrāchi*, ahd., Adj.: nhd. unbiegsam, steif, unzerbrechlich; ne. inflexible; ÜG.: lat. rigidus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. rigidus?; E.: s. un, brehhan; L.: ChWdW8 95a (unbrāhhi)

unbrūchīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbrūhhīg*

unbrūhhīg* 1, unbrūchīg*, ahd., Adj.: nhd. überflüssig, unnütz, nutzlos; ne. useless; ÜG.: lat. (insuper) Gl; Q.: Gl (790); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, brūhhan; L.: ChWdW9 198a (unbrūhhīg); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unbūantlīh* 2, unbūwantlīh, ahd., Adj.: nhd. unbewohnbar, unbesiedelbar; ne. uninhabitable; ÜG.: lat. inhabitabilis Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. inhabitabilis?; E.: s. un, būan, līh (3); L.: ChWdW8 98b (unbūwantlīh), ChWdW9 204b (unbūwantlīh); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unbūhaft* 1, ahd., Adj.: nhd. unbewohnbar, unwirtlich; ne. uninhabitable; ÜG.: lat. (inhospitalis) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. inhabitabilis?; E.: s. un, būan, haft; W.: mhd. unbūhaft, Adj., unbewohnbar

unbūhafti* 1, ahd., Adj.: nhd. unbewohnbar; ne. uninhabitable; ÜG.: lat. invius N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. inhabitabilis?; E.: s. un, būan, haft

unbuochīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unbuohhīg*

unbuohhīg* 2, unbuochīg*, ahd., Adj.: nhd. ungelehrt, nicht buchgelehrt, schriftunkundig, dumm; ne. stupid (Adj.); ÜG.: lat. (idiota) Gl, (indictus) Gl; Q.: Gl (790); I.: Lsch. lat. idiota; E.: s. un, buoh; L.: ChWdW9 202a (unbuohhīg); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unbūwantlīh, ahd., Adj.: Vw.: s. unbūantlīh*

unc, ahd., st. M. (a?, i?): Vw.: s. unk*

unco*, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. unko*

unc...dlīchen*? 1, ahd., Adj.?: nhd. unentwirrbar; ne. involved; ÜG.: lat. inexplicitus Gl; Q.: Gl (Anfang 11. Jh.); E.: s. un

unda 27, ahd., st. F. (jō), sw. F. (n): nhd. Welle, Woge, Wasser, Flut; ne. wave (N.), water (N.); ÜG.: lat. fluctus Gl, O, T, (mare) O, unda Gl, N; Vw.: s. *sēo-, weralt-; Hw.: vgl. as. ūthia*; Q.: Gl (nach 765?), N, O, OT, PN, T; E.: germ. *unþi-, *unþiz, st. F. (i), Woge, Welle; germ. *unþjō, st. F. (ō), Woge, Welle; idg. (vgl. Falk/Torp 30); W.: mhd. unde, st. F., sw. F., Flut, Welle; nhd. (ält.) Unde, F., „Unde“, DW 24, 433; L.: ChWdW8 303b (unda), ChWdW9 882a (unda); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

undalōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. wogen, wanken, schwanken; ne. wave (V.); ÜG.: lat. vacillare Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. vacillare?; E.: s. unda; L.: ChWdW8 303b (undalōn)

undanc* (1), ahd., st. M. (a): Vw.: s. undank* (1)

undanc* (2), ahd., Adv.: Vw.: s. undank* (2)

undancbāri*, ahd., Adj.: Vw.: s. undankbāri*

undancbārīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. undankbārīg*

undancfellīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. undankfellīg*

undancfol*, ahd., Adj.: Vw.: s. undankfol*

undancōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. undankōn*

undank* (1) 1, undanc*, ahd., st. M. (a): nhd. Undank, Undankbarkeit; ne. ungratefullness; ÜG.: lat. (procella) Gl; Hw.: s. undankes; vgl. anfrk. unthank*; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. ingratia?; E.: s. un, dank; W.: mhd. undanc, st. M., Undank, Widerwille; nhd. Undank, M., Undank, DW 24, 429

undank* (2) 1, undanc*, ahd., Adv.: nhd. undankbar; ne. ungratefully; ÜG.: lat. (ingratus) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. ingratus?; E.: s. un, dank; W.: mhd. undanc, Adv., unfreiwillig

undankbāri* 3, undancbāri*, ahd., Adj.: nhd. undankbar, danklos; ne. ungrateful; ÜG.: lat. ingratus Gl, NGl, T; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), NGl, OT, T; I.: Lüt. lat. ingratus; E.: s. un, dank, bāri; W.: mhd. undancbære, Adj., undankbar; nhd. undankbar, Adj., Adv., undankbar, DW 23, 431; L.: ChWdW9 213a (undankbāri); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

undankbārīg* 2, undancbārīg*, ahd., Adj.: nhd. undankbar, danklos, unangenehm?; ne. ungrateful; ÜG.: lat. ingratus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. ingratus; E.: s. un, dank, bārīg

undankes 26, ahd., Adv.: nhd. unfreiwillig, unbeabsichtigt, zwangsläufig, gezwungen, gegen seinen Willen, gegen ihren Willen, gegen jemandes Willen, ungern, undankbar, wider Willen; ne. unvoluntarily, ungratefully; ÜG.: lat. (coactus) N, dum haec licet nolentes (= iro undankes) Gl, ex necessitate Gl, his invitis N, WH, (ingratus) Gl, invito Gl, N, (invitus) Gl, (necessitas) N, sine potestate? Gl, violenter Gl; Q.: Gl, N, O (863-871), WH; E.: s. un, dank; W.: mhd. undankes, Adv., ungern, unfreiwillig; L.: ChWdW9 213a (undankes)

undankfellīg* 1, undancfellīg*, ahd., Adj.: nhd. undankbar; ne. ungrateful; ÜG.: lat. ingratus NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. ingratus?; E.: s. un, dank, fallan

undankfol* 1, undancfol*, ahd., Adj.: nhd. undankbar; ne. ungrateful; ÜG.: lat. ingratus Gl; Q.: Gl (1. Hälfte 9. Jh.); I.: Lüt. lat. ingratus?; E.: s. un, dank, fol; L.: ChWdW9 213a (undankfol); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162) (1. Hälfte 9. Jh.)

undankōn* 1, undancōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. nicht danken, jemanden unbelohnt lassen; ne. thank not, leave without reward; ÜG.: lat. punire N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, dankōn; W.: nhd. (ält.) undanken, sw. V., undankbar sein (V.), DW 23, 432

undaralīchī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. undaralīhhī*

undaralīcho, ahd., Adv.: Vw.: s. undaralīhho*

undaralīh 9, undarlīh, undārlīh, ahd., Adj.: nhd. ungleich, unansehnlich, hässlich, gering, niedrig, grob, ungeschliffen, ungebildet, schräg, nebenbei erfolgend, mittelbar; ne. unequal, low (Adj.), sloping; ÜG.: lat. aeger Gl, agrestis Gl, (ex latere) Gl, ignobilis Gl, vilis Gl; Q.: Gl (765), N; E.: s. un, untar?, dāra?, līh (3); L.: ChWdW8 100b (undārlīh)

undaralīhhī* 7, undaralīchī*, undarlīhhī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Unansehnlichkeit, Schrägheit; ne. plainness, slope (N.); ÜG.: lat. ex latere (= fona undaralīhhī) Gl, ex obliquo (= fona undaralīhhī) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. obliquum?; E.: s. undaralīh; R.: fona undaralīhhī: nhd. nicht direkt, von der Seite, schräg; ne. not direct, from the side; ÜG.: lat. ex obliquo Gl, ex latere Gl; L.: ChWdW9 209b (undārlīhhī); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

undaralīhho* 4, undaralīcho, undarlīhho*, ahd., Adv.: nhd. unansehnlich, von der Seite, nicht direkt, indirekt, nebenbei, im Stillen; ne. undistinctly, from aside; ÜG.: lat. ex latere Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. ex latere?; E.: s. undaralīh; L.: ChWdW9 209b (undārlīhho); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

undarlīh..., ahd.: Vw.: s. undaralīh...

undarlīh, ahd., Adj.: Vw.: s. undaralīh

undārlīh, ahd., Adj.: Vw.: s. undaralīh

undarlīhhī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. undaralīhhī*

undarlīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. undaralīhho*

unden* 1, ahd., sw. V. (1): nhd. wogen, fluten, wallen (V.) (1); ne. wave (V.), flood (V.); ÜG.: lat. aestuare Gl; Hw.: vgl. as. ūthian*; Q.: Gl (10. Jh.); E.: s. unda; W.: mhd. unden, sw. V., fluten, wogen

undeōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. undōn*

undgengo* 1, untgengeo*, ahd., sw. M. (n): nhd. Entlaufener, Entflohener; ne. refugee; ÜG.: lat. (naufragus) (M.)? Gl, (profugus) (M.)? Gl; Q.: Gl (vor Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. profugus?, naufragus?; E.: s. germ. *gangjō-, *gangjōn, *gangja-, *gangjan, sw. M., Gänger; vgl. idg. *g̑ʰengʰ-, V., Sb., schreiten, Schritt, Pokorny 438; idg. *g̑ʰē- (1), *g̑ʰēi-, *g̑ʰeh₁-, V., leer sein (V.), fehlen, verlassen (V.), gehen, Pokorny 418; L.: ChWdW8 140b (undgengo)

undikki* 1, undicki*, ahd., Adj.?: nhd. nicht dicht (?); ne. not close, not dense; ÜG.: lat. (iniquus) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: s. un, dikki*

undiot* 2, ahd., st. M. (i), st. F. (i): nhd. „Nichtvolk“, kein Volk, schlechtes Volk; ne. bad people; ÜG.: lat. non gens Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. non gens?; E.: s. un, diot

undirrīg* 1, ahd., Adj.: nhd. treibend, getrieben, durch die Wellen schweifend; ne. driving (Adj.), driven; ÜG.: lat. fluctivagus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. fluctivagus; E.: s. und, irrīg

undiskahhōn* 1, undiscachōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. auf den Wellen schweifen; ne. float (V.); ÜG.: lat. fluctivagus (= undiskahhōnti) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. fluctivagus (= undiskahhōnti)?; E.: s. unda; s. germ. *skakan, st. V., schütteln, schwingen, enteilen?; idg. *skek-, *kek-, *skeg-, V., Sb., springen, bewegen, Bewegung, Pokorny 922; R.: undiskahhōnti, (Part. Präs.=)Adj.: nhd. auf den Wellen schweifend; ne. floating on the waves; ÜG.: lat. fluctivagus Gl; L.: EWAhd 7, 1336

undiskahhōnti*, undiscachōnti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. undiskahhōn*

undōn* 2, undeōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. wogen, fluten, Wellen schlagen, wallen (V.) (1); ne. surge (V.); ÜG.: lat. fluctuare Gl, (ire) Gl; Vw.: s. ubar-; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. fluctuare?; E.: s. unda; W.: mhd. unden, sw. V., fluten, wogen; L.: ChWdW9 882b (undōn); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

undrāti 3, ahd., Adj.: nhd. unwichtig, wertlos, bedeutungslos; ne. unimportant; Q.: O (863-871); E.: s. un, drāti; L.: ChWdW9 228b (undrāti)

undrātī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Schwäche; ne. weakness; ÜG.: lat. (infirmitas) N, (infirmus) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. infirmitas?; E.: s. un, drātī

undult 2, ahd., st. F. (i): nhd. Unruhe, Ungeduld, Leid; ne. restlessness; ÜG.: lat. defectum? Gl, defectus (M.)? Gl, fluctus N; Q.: Gl (10./11. Jh.), N; I.: Lüt. lat. impatientia?; E.: s. un, dult; W.: mhd. undult, st. F., ungeduldige, heftige Tat

undulten* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. „ungeduldig sein (V.)“, hitzig sein (V.), leidenschaftlich sein (V.); ne. be passionate; ÜG.: lat. aestuare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: s. un, dulten; W.: mhd. undulten, sw. V., unruhig sein (V.)

undultī* 3, ahd., st. F. (ī): nhd. „Ungeduld“, Leid, Betrübnis; ne. suffering (N.), impatience; Q.: O (863-871); I.: Lüt. lat. impatientia?; E.: s. un, dultī; L.: ChWdW9 226b (undultī)

undultīg* 2, ahd., Adj.: nhd. ungeduldig; ne. impatient; ÜG.: lat. impatiens Gl, ne egere (= undurft wesan) N; Q.: Gl (vor 790); I.: Lüs. lat. impatiens?; E.: s. un, dultīg; W.: mhd. undultec, Adj., ungeduldig, heftig; L.: ChWdW9 226b (undultīg); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

undurft 3, ahd., st. F. (i): nhd. „Nichtbedürftigkeit“; ne. no need; ÜG.: lat. (non necesse) N; Hw.: s. undurftes, undurftōn*, undurftōno*; Q.: N, O (863-871); E.: s. un, durft; W.: mhd. undurft, st. F., kein Bedürfnis; nhd. (ält.-dial.) Undurft, F., Nichtbedarf, DW 23, 442; R.: unbidurft sīn: nhd. nicht bedürfen, einer Sache nicht bedürfen, nicht nötig haben, etwas nicht nötig haben; ne. do not need s.th.; L.: ChWdW9 236b (undurft)

undurftes 9, ahd., Adv.: nhd. unnötig, grundlos, ohne Not, umsonst, vergeblich; ne. unnecessarily, in vain; ÜG.: lat. cassa opinatione N, gratis Gl, N, (in abundatnia) N, plus aequo N, sine causa N; Hw.: s. undurft; Q.: Gl (10. Jh.), N; E.: s. un, durft

undurftīg 7, ahd., Adj.: nhd. „unbedürftig“, nicht bedürftig, bedürfnislos; ne. not needy; ÜG.: lat. egens N, indigens N, (indigere) NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lbd. lat. indigens?; E.: s. un, durftīg; R.: undurftīg sīn: nhd. kein Bedürfnis haben nach, etwas nicht nötig haben; ne. have no need for, be not necessary; ÜG.: lat. indigere NGl; R.: undurftīg wesan: nhd. kein Bedürfnis haben nach, etwas nicht nötig haben; ne. have no need for, be not necessary

undurftōn*, ahd., Adv.: Vw.: s. undurftūn*

undurftōno* 1, ahd., Adv.: nhd. grundlos, vergeblich, umsonst; ne. without reason, in vain; ÜG.: lat. frustra Gl, incassum Gl; Hw.: s. undurft; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. incassum?; E.: s. un, durft; L.: ChWdW8 108b (undurftōno)

undurftūn* 1, undurftōn*, ahd., Adv.: nhd. grundlos; ne. without reason; ÜG.: lat. sine causa? Gl, sine particula? Gl; Hw.: s. undurft; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. sine causa?; E.: s. un, durft; W.: mhd. undurften, Adv., unnötig; L.: ChWdW8 108b (undurftōm)

unduruhfaranlīcho, ahd., Adv.: Vw.: s. unduruhfaranlīhho*

unduruhfaranlīh*?, ahd., Adj.: Vw.: s. unduruhfaranlīhho*, unduruhfarantlīh*?

unduruhfaranlīhho* 1, *unduruhfaranlīcho, ahd., Adv.: nhd. undurchdringlich; ne. impassable; ÜG.: lat. (non penetrabilis) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. impenetrabiliter?; E.: s. un, duruh, faran, līh (3)

unduruhfarantlīh* 2, unduruhfaranlīh*?, ahd., Adj.: nhd. unzugänglich, undurchdringlich; ne. inaccessible, impassable; ÜG.: lat. impenetrabilis Gl; Hw.: s. unduruhfaranlīh?; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. impenetrabilis?; E.: s. un, duruh, faran, līh (3); L.: ChWdW8 121b (unduruhfarantlīh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX)

unduruhlērit* 1?, ahd., Adj.: nhd. unausgebildet, ungebildet; ne. illiterate, uneducated; ÜG.: lat. ineruditus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. ineruditus?; E.: s. un, duruh, lēren; L.: ChWdW8 188b (unduruhlērit)

unduruhnohti* (1) 2, ahd., Adj.: nhd. unvollkommen; ne. imperfect (Adj.); ÜG.: lat. imperfectus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. imperfectus?; E.: s. un, duruhnoht

unduruhnohti* (2) 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Unvollkommenheit; ne. imperfection; ÜG.: lat. imperfectio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. imperfectio; E.: s. un, duruhnoht

unduruhsihtīg* 1, ahd., Adj.: nhd. undurchsichtig, unklar; ne. not transparent; ÜG.: lat. minime perspicax N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. minime perspicax; E.: s. un, duruhsihtīg; W.: nhd. undurchsichtig, Adj., Adv., undurchsichtig, DW 23, 442

unduruhtān* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvollendet, unvollkommen; ne. imperfect (Adj.); ÜG.: lat. imperfectus B, Gl; Q.: B (800), GB, Gl; I.: Lüs. lat. imperfectus; E.: s. un, duruh, tuon; L.: ChWdW9 873b (undurhtān)

unduruhzogan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerzogen, ungebildet, unausgebildet; ne. not learned; ÜG.: lat. impolitus Gl; Hw.: s. duruhziohan*; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. impolitus?; E.: s. un, duruh, ziohan; L.: ChWdW8 337b (unduruhzogan)

uneban* (1) 11, ahd., Adj.: nhd. uneben, ungleich, ungerade, rauh, unangemessen, schädlich; ne. uneven; ÜG.: lat. abundans .i. impar N, anhelans? Gl, asper Gl, T, impar Gl, iniquus Gl, (malignus)? Gl; Hw.: vgl. as. *unefni?; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N, OT, T; E.: s. un, eban; W.: mhd. unëben, Adj., uneben; nhd. uneben, Adj., Adv., uneben, DW 23, 443; L.: ChWdW8 109b (uneban), ChWdW9 239a (uneban); Son.: MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

uneban* (2) 1, ahd., Adv.: nhd. uneben, ungleich, verschieden (Adj.) (2); ne. unevenly, differently; Q.: N (1000); E.: s. un, eban; W.: mhd. unëben, Adv., ungleich; nhd. uneben, Adj., Adv., uneben, DW 23, 443

unebanfertīg* 1, ahd., Adj.: nhd. „ungleichlaufend“, ungleichmäßig umlaufend; ne. running unevenly; ÜG.: lat. anomalus N, inaequalis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inaequalis; E.: s. un, eban, fertīg

unebanī* 6, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungleichheit, Ungerechtigkeit, Unebene, Unebenheit; ne. injustice; ÜG.: lat. asperata? Gl, iniquitas N; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. iniquitas; E.: s. un, ebanī; W.: nhd. Unebene, F., Unebene; L.: ChWdW9 239a (unebanī); Son.: TrT05 = Regensburger Vitenglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

unebanlīchī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unebanlīhhī*

unebanlang* 1, ahd., Adj.: nhd. ungleich lang; ne. of different length; ÜG.: lat. (longus) N; Q.: N (1000); E.: s. un, eban, lang

unebanlīhhī* 1, unebanlīchī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungleichheit; ne. inequality; ÜG.: lat. inaequalitas Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. inaequalitas?; E.: s. un, eban, līh (3); L.: ChWdW9 239a (unebanlīhhī); Son.: Tgl007 = Benediktbeurer Glosse zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4542) (Anfang 9. Jh.)

unebanmāzi* 1, ahd., Adj.: nhd. „unebenmäßig“, ungleichmäßig; ne. uneven; ÜG.: lat. dispar N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inaequalis; E.: s. un, ebanmāzi

unebanmichil*, ahd., Adj.: Vw.: s. unebanmihhil*

unebanmihhil* 3, unebanmichil*, ahd., Adj.: nhd. ungleich groß; ne. of different size; ÜG.: lat. inaequalis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inaequalis; E.: s. un, eban, mihhil

*unebano?, ahd., Adv.: Hw.: vgl. as. unefno*

unebansītīg* 1, ahd., Adj.: nhd. ungleichseitig; ne. not equilateral; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. inaequilateralis?; E.: s. un, eban, sītīg

unedili* 6, ahd., Adj.: nhd. unadlig, wertlos, nicht adlig, unedel, ausgeartet; ne. not noble; ÜG.: lat. degener Gl, N, ignobilis N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. ignobilis?; E.: s. un, edili; W.: mhd. unedel, Adj., unadelig; nhd. unedel, Adj., Adv., unedel, DW 23, 446

unegihaft* 1, ahd., Adj.: nhd. zuchtlos, furchtlos, ungezogen; ne. undisciplined, bold; ÜG.: lat. indisciplinatus B; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. indisciplinatus; E.: s. un, egī, haft; L.: ChWdW9 242a (unegihaft)

unēht 5, ahd., st. F. (i): nhd. Armut, Mangel (M.); ne. poverty; ÜG.: lat. inopia Gl, N, (opes) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N; I.: Lüt. lat. inopia?; E.: s. un, eht; L.: ChWdW8 111b (unēht), ChWdW9 245a (unēht); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

unēhtīg 3, ahd., Adj.: nhd. unvermögend, arm, elend, kraftlos, ermangelnd; ne. poor (Adj.), miserable; ÜG.: lat. inops N, sine substantia N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inops?; E.: s. un, ehtīg

unēhtīga* 1, ahd.?, st. F. (ō): nhd. Mangel (M.), Armut; ne. poverty; ÜG.: lat. inopia Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüs. lat. inopia?; E.: s. un, ēhtīga

unein* 1, ahd., Adj.: nhd. uneins, verschieden (Adj.) (2); ne. not one, different; ÜG.: lat. dispar N, (soni varii sibi convenientes) N, succentibus convenire (= uneinen gihellan) N, varius N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, ein; W.: nhd. unein, Adj., uneins, DW 23, 457

unemizzī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungelegenheit, Untätigkeit, Trägheit; ne. inconvenience, laziness; ÜG.: lat. (inopportunitas) Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lüt. lat. inopportunitas?; E.: s. un, emizzī

unemizzigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungelegenheit, Untätigkeit; ne. inconvenience, laziness; ÜG.: lat. (inopportunitas) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inopportunitas?; E.: s. un, emizzigī; L.: ChWdW9 253a (unemizzīgī); Son.: Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525) (2. Viertel 9. Jh.)

unenti 7, ahd., st. N. (ja): nhd. Unendlichkeit; ne. infinity; ÜG.: lat. non finis esse (= unenti sīn) N, infinitas N, (infinite)? Gl, (infinitus)? Gl, N; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N; I.: Lüt. lat. infinitas?; E.: s. un, enti; W.: mhd. unende, st. N., Endlosigkeit; R.: unenti sīn: nhd. ohne Ende sein (V.), unendlich sein (V.); ne. be without end, be infinite; ÜG.: lat. non finis esse N; L.: ChWdW8 114a (unenti); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unentigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unendlichkeit; ne. infinity; ÜG.: lat. infinitas Gl; Q.: Gl (Ende 10./Anfang 11. Jh.); I.: s. un, enti

unentlīh* 7, ahd., Adj.: nhd. unendlich, endlos, unbegrenzt, grenzenlos; ne. endless; ÜG.: lat. immensus Gl, incircumscriptus Gl, (infimus)? Gl, infinitus Gl?, N, NGl, interminabilis N; Hw.: vgl. anfrk. unendelīk, *annimendelīk?; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N, NGl; I.: Lüt. lat. infinitus, interminabilis; E.: s. un, enti, līh (3); W.: mhd. unendelich, Adj., endlos, unvollendet; nhd. unendlich, Adj., Adv., unendlich, DW 23, 465; L.: ChWdW9 255a (unentlīh); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

unēra 43, ahd., st. F. (ō): nhd. Unehre, Schande, Schmach, Schändlichkeit, Schändliches, Unrecht, Sittenverletzung, Unverschämtheit, Schaden (M.); ne. dishonour (N.), shame (N.); ÜG.: lat. contumelia NGl, damnum Gl, N, flagitium Gl, dedecus Gl, N, (dignitas) N, impietas Gl, (indecor) Gl, iniuria Gl, N, obscuritas Gl, pudor N, (turpis) N, turpitudo N; Hw.: vgl. anfrk. unēra*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N, NGl, O; I.: Lbd. lat. damnum, iniuria?, impietas?; E.: s. un, ēra; W.: mhd. unëre, st. F., Unehre, Schande, Schmach; nhd. Unehre, F., Unehre, DW 23, 451; L.: ChWdW9 258a (unēra); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), Tgl021 = Regensburger Alcuin-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14510)

unerbo* 2, ahd., sw. M. (n): nhd. „Nichterbe“, fremder Erbe, Enterbter; ne. not heir, disinherited person; ÜG.: lat. (exheres) Gl, heres alienus N; Hw.: vgl. anfrk. *unervio?, as. unervio*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. exheres, heres alienus; E.: s. un, erbo; W.: mhd. unerbe, sw. M., der nicht erbt; nhd. (ält.) Unerbe, M., wer kein Erbgut besitzt, DW 23, 475

unēren* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. herunterreißen, entehren, herabsetzen, zugrunde richten; ne. dishonour (V.); ÜG.: lat. (delere) Gl, diruere Gl, (divellere) Gl; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. incestare?; E.: s. un, ēren; W.: mhd. unēren, sw. V., entehren, schänden; nhd. (ält.) unehren, sw. V., missehren, entehren, verunehren, DW 23, 453

unērhaft 4, ahd., Adj.: nhd. unehrenhaft, unverschämt, unehrerbietig, schamlos, lasterhaft; ne. dishonourable, disrespectful; ÜG.: lat. impudens Gl, (infrunite) Gl, (infrunitus) Gl, irreverens Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. impudens?; E.: s. un, ēra, haft; W.: mhd. unērhaft, Adj., nicht ehrhaft, unehrhaft; s. nhd. unehrenhaft, Adj., Adv., unehrenhaft, DW 23, 453; L.: ChWdW8 116a (unērhaft), ChWdW9 258b (unērhaft); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unēri* 5, ahd., Adj.?: nhd. schmähend, lasterhaft, unehrerbietig, schändlich, schamlos; ne. disrespectful, contumelious; ÜG.: lat. contumeliosus Gl, improbus Gl, irreverens Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. improbus?; E.: s. un, ēra

unērī 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Unehre, Schamlosigkeit; ne. dishonour (N.); ÜG.: lat. impudentia NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. inhonestas, Lbd. lat. impudentia?; E.: s. un, ēra; W.: s. mhd. unēre, st. F., Unehre; s. nhd. Unehre, F., Unehre, DW 23, 451

unērida* 1, ahd.?, st. F. (ō): nhd. Schande; ne. dishonour (N.); ÜG.: lat. (dedecor) Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüs. lat. inhonestas?; E.: s. un, ēra

unernustlīcho, ahd., Adv.: Vw.: s. unernustlīhho*

*unernustlīh?, ahd., Adj.: nhd. „unernstlich“; ne. „not severe“; Hw.: s. unernustlīhho*

unernustlīhho* 1, unernustlīcho, ahd., Adv.: nhd. „unernstlich“, nicht im Ernst, wollenlos; ne. not severely; ÜG.: lat. (enerviter) Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, ernust, līh (3)

unērōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. „verunehren“, schänden, schmähen, die Ehre schmähen, verunglimpfen, niederdrücken; ne. dishonour (V.), calumniate; ÜG.: lat. calumniari Gl; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. calumniari?; E.: s. un, ērōn; W.: s. mhd. unēren, sw. V., schänden, entehren; s. nhd. (ält.) unehren, sw. V., missehren, entehren, verunehren, DW 23, 453

unērsam 3, ahd., Adj.: nhd. „unehrsam“, unehrenhaft, schimpflich; ne. dishonourable; ÜG.: lat. foedus (Adj.) N, indecorus Gl, turpis N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. indecorus?; E.: s. un, ēra, sam; W.: mhd. unērsam, Adj., unanständig, nicht ehrenwert; nhd. (ält.) unehrsam, Adj., Adv., „unehrsam“, DW 23, 455

unērsamī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. „Unehrsamkeit“, Schlechtigkeit, Unverschämtheit, Schamlosigkeit; ne. dishonesty; ÜG.: lat. improbitas Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüs. lat. improbitas?; E.: s. un, ēra, sam

unērsamo 2, ahd., Adv.: nhd. „unehrsam“, unehrenhaft, schändlich, auf schändliche Weise; ne. dishonourably; ÜG.: lat. improbe Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüs. lat. improbe?; E.: s. un, ēra, sam; W.: nhd. (ält.) unehrsam, Adj., Adv., „unehrsam“, DW 23, 455

unērwirdīg* 1, ahd., Adj.: nhd. „unehrwürdig“, unehrerbietig, schamlos; ne. irreverent; ÜG.: lat. irreverens Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. irreverens?; E.: s. un, ēra, wirdīg; W.: nhd. unehrwürdig, Adj., Adv., „unehrwürdig“, DW 23, 456; L.: ChWdW8 116b (unērwirdīg); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unēwīg* 1, ahd., Adj.: nhd. zeitlich; ne. not eternal; ÜG.: lat. constitutus in tempore N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. constitutus in tempore; E.: s. un, ēwīg; W.: nhd. unewig, Adj., unewig, DW 23, 518

unfaranti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unbeweglich; ne. immobile; ÜG.: lat. immobilis Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. immobilis; E.: s. un, faran

unfarlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „unfahrbar“, unbefahrbar, unzugänglich; ne. impassable; ÜG.: lat. (non tractabilis) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. non tractabilis; E.: s. un, faran, līh (3)

unfastmuoti* 1, ahd., Adj.: nhd. unbeständig, wankelmütig; ne. unsteady; ÜG.: lat. non stans Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. non stans; E.: s. un, festi, muot; L.: ChWdW9 283b (unfastmuoti); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

*unfastmuotīg?, ahd., Adj.: Vw.: s. unfastmuotīgo*

unfastmuotīgo* 1, ahd., Adv.: nhd. unbeständig, wankelmütig; ne. unsteadily; ÜG.: lat. (inconstans) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inconstanter; E.: s. un, festi, muot

*unfatōn?, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. gi-

unfehtal* 2, ahd., Adj.: nhd. unbewaffnet, wehrlos; ne. unarmed; ÜG.: lat. inermis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. inermis?; E.: s. un, fehta, fehtan

*unfer?, ahd., Adj.: Vw.: s. unferro

unferro 1, ahd., Adv.: nhd. „unfern“, nicht weit; ne. not far; ÜG.: lat. (nomine parvo) (= unferro kweman) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, ferro; W.: mhd. unvërre, Adv., nahe, nicht weit; nhd. unfern, Adv., Adj., unfern, nicht fern, DW 23, 538

unfertīg* 3, ahd., Adj.: nhd. unzugänglich, ungangbar, unbefahrbar, unwegsam, ungeschützt, krank; ne. inaccessible, ill (Adj.); ÜG.: lat. inaccessus Gl, (infirmus) Gl, invius Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. inaccessus?, invius?; E.: s. un, fertīg; W.: mhd. unverteg, Adj., unwegsam, krank; nhd. unfertig, Adj., Adv., unfertig, zur Fahrt ungeeignet, nicht vollendet, DW 23, 538

unfesten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. gefährden, unsicher machen; ne. endanger; ÜG.: lat. infestare Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. infestare?; E.: s. un, festen

unfesti* 22, ahd., Adj.: nhd. „unfest“, unbeständig, schwach, unbefestigt, beweglich; ne. unsteady, weak; ÜG.: lat. affectus (M.) (= unfestiu haba) N, facilis N, immunis Gl, immunitus Gl, infirmatus MF, infirmitas (= unfesti fleisk) MF, infirmus Gl, MH, NGl, mobilis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), MF (Ende 8. Jh.), N, NGl; I.: Lbd. lat. facilis, immunis, mobilis?; E.: s. un, festi; W.: mhd. unveste, Adj., nicht fest, unsicher, wankend; nhd. unfest, Adj., Adv., nicht fest, DW 23, 543; L.: ChWdW8 125b (unfesti), ChWdW9 283a (unfesti); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

unfestī 2, ahd., st. F. (ī): nhd. „Unfestigkeit“, Schwachheit, Schwäche, unbefestigte Stelle; ne. infirmity; ÜG.: lat. immunita Gl, infirmiora (N. Pl.)? Gl, infirmitas MF; Q.: Gl, MF (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. infirmitas?; E.: s. un, festī; L.: ChWdW9 283a (unfestī)

unfirborgan* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverborgen; ne. unconcealed; ÜG.: lat. non absconditus N, non occultatus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non occultatus?; E.: s. un, fir, bergan; W.: mhd. unverborgen, (Part. Prät.=)Adj., unverborgen, ungeborgen; nhd. unverborgen, (Part. Prät.=)Adj., unverborgen, DW 23, 2009

*unfirbrennit?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Hw.: vgl. as. unfarbrennid*

unfirbrochan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unfirbrohhan*

unfirbrohhan* 1, unfirbrochan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverdorben, unversehrt; ne. unspoilt; ÜG.: lat. (incorruptio) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. incorruptus?; E.: s. un, fir, brehhan; W.: mhd. unverbrochen, (Part. Prät.=)Adj., unverbrüchlich; nhd. (ält.) unverbrochen, (Part. Prät.=)Adj., ungebrochen, ununterbrochen, DW 23, 2011; L.: ChWdW8 94a (unfirbrohhan); Son.: Tgl06 = Benediktbeurer Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4614) (Ende 8. Jh.)

unfirburtlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unenthaltsam, nicht enthaltsam; ne. incontinent; ÜG.: lat. incontinens Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. incontinens?; E.: s. un, fir, beran, līh; L.: ChWdW9 159b (unfirburtlīh); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

unfirdewit* 1, unfirdouwit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverdaut; ne. not digested; ÜG.: lat. indigestus Gl; Hw.: s. firdewen*; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. indigestus?; E.: s. un, fir, dewen; W.: mhd. unverdöuwet, unverdouwet, unverdout, (Part. Prät.=)Adj., unverdaut; nhd. unverdaut, (Part. Prät.=)Adj., Adv., nicht verdaut, nicht ausreichend verdaut, DW 23, 1017; L.: ChWdW9 216b (unfirdouwit); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unfirdewitī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unmäßigkeit, Übersättigung; ne. immoderateness; ÜG.: lat. indigeries B; Q.: B (800), GB; I.: Lüs. lat. indigeries; E.: s. un, fir, dewen; L.: ChWdW9 216a (unfirdewitī)

*unfirdionōt?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. *-līh?, *-līhho?; Hw.: vgl. as. *unfarthionod?; E.: s. un, fir, dionōn

*unfirdionōtlīh?, ahd., Adj.: Hw.: s. *unfirdionōtlīhho?; vgl. as. *unfarthionodlīk?

*unfirdionōtlīhho?, *unfirdionōtlīcho?, ahd., Adv.: Hw.: vgl. as. unfarthionodlīko*

unfirdouwit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unfirdewit*

unfirgoltan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvergolten; ne. unrewarded; Q.: N (1000); E.: s. un, fir, geltan; W.: mhd. unvergolten, (Part. Prät.=)Adj., unvergolten, unbezahlt; nhd. unvergolten, (Part. Prät.=)Adj., unvergolten

unfirhelit 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverdeckt; ne. uncovered; ÜG.: lat. (infrunitus)? Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. intectus?; E.: s. un, fir, helan; L.: ChWdW8 159a (unfirhelit)

unfirholan* 6, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverhohlen, unverborgen, offen, bekannt, offenbar, offenkundig; ne. open (Adj.), known; ÜG.: lat. (furtum) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), O; E.: s. un, fir, helan; W.: mhd. unverholn, (Part. Prät.=)Adj., nicht verborgen, nicht heimlich; nhd. unverhohlen, (Part. Prät.=)Adj., Adv., unverhohlen, DW 23, 2046; L.: ChWdW9 407b (unfirholan); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

unfirholano* 1, ahd., (Part. Prät.=) Adv.: nhd. unverhohlen, offen, unverborgen; ne. openly; ÜG.: lat. (peculatus) Gl; Q.: Gl (nach 765?); E.: s. un, fir, helan; W.: mhd. unverholn, (Part. Prät.=) Adv., nicht verborgen; vgl. nhd. unverhohlen, (Part. Prät.=)Adj., Adv., unverhohlen, DW 23, 2046; L.: ChWdW8 158b (unfirholano)

unfirkna-? 1, ahd., Adj.: nhd. plötzlich; ne. sudden; ÜG.: lat. repentinus Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); E.: s. un, fir, *knāen?; L.: ChWdW9 473a (unfirkna‑?); Son.: Tgl134 = Freisinger Glossen zu Isidor: Synonyma (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6433) (2. Viertel 9. Jh.)

unfirlāzan* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unfrei, nicht freigelassen, nicht verlassen; ne. not free; ÜG.: lat. (non) liber? N, non relictus Gl; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. non dimissus?; E.: s. un, fir, lāzan; W.: nhd. (ält.) unverlassen, (Part. Prät.=)Adj., nicht verlassen, DW 23, 2054

unfirmago* 1 und häufiger, ahd., Adj.?: nhd. unvermögend; ne. not able; ÜG.: lat. pauperinus qui defendere non potest Urk; Hw.: s. firmugan*; Q.: Urk; I.: Lüt. lat. non posse?; E.: s. un, fir, mugan; L.: ChWdW9 1026 (magan)

unfirmerrida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unverderblichkeit, Unverweslichkeit; ne. incorruptibility; ÜG.: lat. incorruptio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. incorruptio?; E.: s. un, fir, merrida

unfirmerrit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unverdorben“, unbestechlich; ne. incorrupt; ÜG.: lat. incorruptus N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. incorruptus?; E.: s. un, fir, merren

unfirmitanlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unfirmitanlīhho*

*unfirmitanlīh?, ahd., Adj.: nhd. unvermeidlich; ne. evitable; Hw.: s. unfirmitanlīhho*

unfirmitanlīhho* 1, unfirmitanlīcho*, ahd., Adv.: nhd. unvermeidlich; ne. inevitably; ÜG.: lat. (inevitabilis) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. inevitabiliter; E.: s. un, fir, mīdan, līh (3)

unfirnoman* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvernommen, unbekannt, nicht begriffen, nicht erkannt; ne. unheard, unknown; ÜG.: lat. non intellectus Gl; Q.: Gl, N (1000); E.: s. un, fir, neman; W.: mhd. unvernomen, (Part. Prät.=)Adj., unbekannt, besinnungslos; nhd. unvernommen, (Part. Prät.=)Adj., unvernommen

unfirnumft* 1, unfirnunst*, ahd., st. F. (i): nhd. Unverständnis, Unvernunft; ne. insensibility; ÜG.: lat. (intellegere) N; Q.: N (1000); E.: s. un, fir, numft; W.: mhd. unvernunst, st. F., Unverstand, Unkenntnis; nhd. Unvernunft, F., Unvernunft

unfirnumftīg* 2, unfirnunstīg*, unfirnumstīg*, ahd., Adj.: nhd. unverständig, unvernünftig, unfähig zu verstehen, unfähig, verständnislos, unempfänglich; ne. insensible, incapable; ÜG.: lat. incapax Gl; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. incapax?; E.: s. un, fir, numft; W.: mhd. unvernunftic, unvernünftic, unvernumftic, unvernumftec, Adj., unvernünftig, unverständlich; nhd. unvernünftig, Adj., unvernünftig

unfirnumftlīh* 2, unfirnunstlīh*, ahd., Adj.: nhd. unvernünftig, unverständlich, unbegreiflich, unfassbar; ne. unreasonable, insensible; ÜG.: lat. incapabilis Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüt. lat. incapabilis?; E.: s. un, fir, numft, līh (3)

unfirnumstīg, ahd., Adj.: Vw.: s. unfirnumftīg*

unfirnunst*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. unfirnumft*

unfirnunstīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unfirnumftīg*

unfirnunstlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unfirnumftlīh*

unfirruomit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. bescheiden (Adj.); ne. modest; ÜG.: lat. (iactantia) N; Hw.: s. firruomen*, ruomen*; Q.: N (1000); E.: s. un, fir, ruomen

unfirscalten*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unfirskaltan*

unfirscrōtan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unfirskrōtan*

unfirsehanti* 2, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. „unversehen“, unvorhergesehen, unvermutet; ne. not foreseen; ÜG.: lat. (ex improviso) Gl, invisus (Adj.) (1) Gl, subitus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. invisus; E.: s. un, fir, sehan; L.: ChWdW8 250b (unfirsehanti)

unfirskaltan* 1, unfirscalten*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverurteilt, nicht verurteilt; ne. not condemned; ÜG.: lat. (damnatus) N; Hw.: s. firskaltan* red. V.; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, fir, skeltan

unfirskrōtan* 3, unfirscrōtan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unzerschnitten; ne. not cut; ÜG.: lat. (non incisus) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non incisus?; E.: s. un, fir, skrōtan; W.: mhd. unverschrōten, (Part. Prät.=)Adj., unverletzt, nicht zerschnitten; nhd. unverschroten, (Part. Prät.=)Adj., unverschroten, DW 24, 2087

unfirslagan 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverriegelt, unbegrenzt, endlos; ne. unlocked, infinite; ÜG.: lat. (magnus) O; Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, fir, slahan; W.: mhd. unverslagen, (Part. Prät.=)Adj., „unverschlagen“, nicht betrügerisch, vollwichtig geprägt; nhd. (ält.) unverschlagen, (Part. Prät.=)Adj., unverschlagen, DW 23, 2086; L.: ChWdW9 764a (unfirslagan)

unfirslizzan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverschlissen; ne. not torn; ÜG.: lat. (non extritus) N; Hw.: s. firslīzan*; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non extritus?; E.: s. un, fir, slīzan; W.: mhd. unverslizzen, (Part. Prät.=)Adj., unverschlissen, unabgenutzt; nhd. unverschlissen, (Part. Prät.=)Adj., unverschlissen

unfirstantan* 1, ahd.?, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. nicht verstanden, unverstanden, unverständlich; ne. not understood; ÜG.: lat. (indeprehensus) Gl, (occultus) Gl; Hw.: s. firstantan* (1); Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüt. lat. indeprehensus?; E.: s. un, fir, stantan; W.: mhd. unverstanden, (Part. Prät.=)Adj., unverständig, nicht verstanden; nhd. unverstanden, (Part. Prät.=)Adj., Adv., unverstanden, nicht verstanden, DW 23, 2100

unfirstantlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unfirstantlīhho*

*unfirstantlīh?, ahd., Adj.: nhd. unverständig, unverständlich; ne. unreasonable; Hw.: s. unfirstantlīhho*

unfirstantlīhho* 1, unfirstantlīcho*, ahd., Adv.: nhd. unverständig, unvernommen, unbemerkt; ne. insensibly, unknown (Adv.); ÜG.: lat. (insensibiliter) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. insensibiliter; E.: s. un, fir, stantan, līh (3); W.: nhd. unverständlich, Adj., Adv., unverständlich, nicht verständlich, DW 23, 2103; L.: ChWdW9 803a (unfirstanltīhho); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

*unfirstolan?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unfirstolano

unfirstolano 1, ahd., (Part. Prät.=) Adv.: nhd. „unverstohlen“, unverborgen; ne. not stealthily; ÜG.: lat. (de furto) Gl; Hw.: s. firstelan*; Q.: Gl (nach 765?); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, fir, stelan; L.: ChWdW8 279b (unfirstolano)

unfirtīligōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvertilgt, bleibend, verbleibend; ne. not consumed; ÜG.: lat. (manens) N, (permanens) N, relictus N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, fir, tiligōn; W.: n mhd. unvertilget, unverteleget, (Part. Prät.=)Adj., unvertilgt; hd. unvertilgt, (Part. Prät.=)Adj., unvertilgt, nicht vertilgt, DW 23, 2108

unfirtraganī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unduldsamkeit, Ungeduld; ne. intolerance; ÜG.: lat. intolerantia Gl; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.); E.: s. un, fir, tragan; L.: ChWdW8 296a (unfirtraganī); Son.: Tgl03b = Paulus-Glossen der Winithar-Handschrift (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 70) (3. Viertel 8. Jh.)

unfirtraganlīh* 5, unfirtragantlīh*, ahd., Adj.: nhd. unerträglich; ne. unbearable; ÜG.: lat. importunus Gl, intolerabilis APs, non tolerabilis Gl; Q.: APs (1. Hälfte 9. Jh.), Gl, N; I.: Lüt. lat. importunus, intolerabilis, non tolerabilis; E.: s. un, fir, tragan, līh (3); W.: s. mhd. unvertragelich, Adj., unverträglich, unverzeihlich; nhd. unverträglich, Adj., unverträglich; R.: unfirtraganlīh sīn: nhd. nicht zu ertragen sein (V.); ne. be unbearable; ÜG.: lat. intolerabilis esse Aps; L.: ChWdW9 857a (unfirtraganlīh); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295)

unfirtragantlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unfirtraganlīh*

unfirtrōstit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungetröstet; ne. without comfort; ÜG.: lat. non oblitus N; Hw.: s. firtrōsten*; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non oblitus?; E.: s. un, fir, trōsten; R.: ungitrōstit habēn: nhd. ungetröstet sein (V.) über; ne. be without comfort about

unfirwantallīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unveränderlich; ne. not changing; ÜG.: lat. incommutabilis Gl; Hw.: vgl. as. unfarwandlondelīk*?; Q.: Gl (Ende 10./Anfang 11. Jh.); I.: Lüt. lat. incommutabilis?; E.: s. un, fir, wantal, līh (3); W.: mhd. unverwandelich, Adj., unveränderlich; s. nhd. (ält.) unverwandlich, Adj., unveränderlich, DW 24, 21117

unfirwart*, ahd., Adj.: Vw.: s. unfirwertit*

unfirwehsalit* 1, unfirwihsilit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverwechselt, unveränderlich; ne. not changed, not changing; ÜG.: lat. incommutabilis Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. incommutabilis; E.: s. un, fir, wehsalen; W.: mhd. unverwehselet*, unverwehselt, unferwehselt, Adj., ungeändert; nhd. unverwechselt, (Part. Prät.=)Adj., unverwechselt, ungeändert, DW 24, 2118; L.: ChWdW8 313b (unfirwehsalit)

unfirwehsalōt* 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverwechselt, unveränderlich, feststehend; ne. not changed, not changing; ÜG.: lat. (contingere) N, immobilis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. immobilis?; E.: s. un, fir, wehsalōn; W.: mhd. unverwehselet*, unverwehselt, unferwehselt, Adj., ungeändert; nhd. unverwechselt, (Part. Prät.=)Adj., unverwechselt, ungeändert, DW 24, 2118

unfirwertit* 4, unfirwart*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverdorben, unverletzt, unversehrt, makellos; ne. unspoilt; ÜG.: lat. illaesus Gl, intemeratus Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. intemeratus?; E.: s. un, fir, werten; W.: mhd. unverwertet, unverwert, (Part. Prät.=)Adj., unverdorben, unverletzt; L.: ChWdW9 930a (unfirwertit); Son.: Tgl035 = Reichenauer Sedulius- und Iuvencus-Glossen I (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CCXVII), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.)

unfirwihsilit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unfirwehsalit*

unfirwīzan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. verwerfen, missbilligen; ne. reject (V.), disapprove; ÜG.: lat. improbare Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. improbare?; E.: s. un, fir, wīzan (1)

unfluhtīg 1, ahd., Adj.: nhd. nicht flüchtig, nicht fliehend vor; ne. not flighty; Q.: O (863-871); E.: s. un, fluhtīg; W.: mhd. unvlühtic, unvlühtec, Adj., unflüchtig, nicht flüchtend, tapfer, unerschütterlich;nhd. (ält.) unflüchtig, Adj., „unflüchtig“, DW 24, 569; L.: ChWdW9 306b (unfluhtīg)

unfol 4, ahd., Adj.: nhd. unvollkommen; ne. imperfect (Adj.); ÜG.: lat. imperfectus N, (perfectus) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. imperfectus?; E.: s. un, fol; W.: nhd. (ält.) unvoll, Adj., nicht voll, DW 24, 2138

unfollanlīh* 1, unfollantlīh*, ahd., Adj.: nhd. unersättlich; ne. insatiable; ÜG.: lat. insatiabilis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. insatiabilis?; E.: s. un, fol, līh (3); L.: ChWdW8 132b (unfollantlih)

unfollantlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unfollanlīh*

unfollatān* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvollkommen; ne. imperfect (Adj.); ÜG.: lat. inconsummatus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. imperfectus; E.: s. un, folla, tuon

unfollatānī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Unvollkommenheit, Unvollendetheit; ne. imperfection; ÜG.: lat. imperfectio Gl, in dīmidio dierum meorum .i. non in plenitudine (= in unfollatānī mīnero tago) N; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. imperfectio; E.: s. un, folla, tuon

unfollawahsan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerwachsen, nicht reif, nicht ausgewachsen, schwach; ne. not grown; ÜG.: lat. inconsummatus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. inconsummatus?; E.: s. un, folla, wahsan

unfollīglīh* 2, ahd., Adj.: nhd. unvollkommen; ne. imperfect (Adj.); ÜG.: lat. imperfectus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. imperfectus; E.: s. un, follīg, līh (3)

unfollīh 1, ahd., Adj.: nhd. unersättlich; ne. insatiable; ÜG.: lat. insatiabilis Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. insatiabilis; E.: s. un, fol, līh (3); L.: ChWdW9 310b (unfollīh); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

unforabūit* 1, unforabūwit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.?: nhd. unvermutet, unvorhergesehen; ne. unexspected, not foreseen; ÜG.: lat. repentinus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?

unforabūwit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.?: Vw.: s. unforabūit*

unforagisehan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. nicht vorausgesehen, unvorgesehen, unbedacht; ne. not foreseen; ÜG.: lat. improvisus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. improvisus; E.: s. un, fora, gi, sehan; W.: nhd. unvorgesehen, (Part. Prät.=)Adj., unvorgesehen, unvorhergesehen, nicht vorhergesehen, DW 24, 2150

unforagiwizzan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvorhergesehen; ne. not foreseen; ÜG.: lat. improvisus N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. improvisus; E.: s. un, fora, gi, wizzan

unforahtal*, ahd., Adj.: Vw.: s. unforhtal*

unforahtenti, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. unforhtenti*

unforasiunīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unvorhergesehen, nicht vorausgesehen; ne. not foreseen; ÜG.: lat. improvisus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. improvisus; E.: s. un, fora; vgl. germ. *segwni-, *segwniz, *seuni-, *seuniz, st. F. (i), Sehen, Gesicht, Gestalt; vgl. idg. *sek̯- (1), V., folgen, Pokorny 896

unforawīso*, ahd., Adv.: Vw.: s. unforawisso*

unforawissi, ahd., Adj.: Vw.: s. unforawisso*

unforawissingūn* 1?, unforawissungūn*, unforawīsungūn*, ahd., Adv.: nhd. unvorhergesehen, zufällig; ne. unexspectedly, fortuitously; ÜG.: lat. fortuitu Gl; Q.: Gl (765); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. unforawisso; L.: ChWdW8 326b (unforawīsingūn), Seebold, Chronologisches Wörterbuch des deutschen Wortschatzes 2 (unforawīsungūn); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

unforawisso* 1, unforawīso*, ahd., Adv.: nhd. unvorhergesehen, unversehens, unvermutet; ne. unexspectedly; ÜG.: lat. ex improviso Gl; Q.: Gl (1. Drittel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. improviso; E.: s. un, fora; s. germ. *wissa-, *wissaz, Adj., gewiss, wissend, weise; s. idg. *u̯idusī-, Adj., wissend, Pokorny 1125; idg. *u̯eid- (2), *u̯edi-, *udi-, V., erblicken, sehen, finden, Pokorny 1125; L.: ChWdW9 962a (unforawīso); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (1. Drittel 9. Jh.)

unforawissūn* 2, unforawīsūn*, ahd., Adv.: nhd. unvorhergesehen, unversehens, unvermutet, plötzlich; ne. unexspectedly; ÜG.: lat. ex improviso Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. ex improviso?; E.: s. unforawisso; L.: ChWdW9 962a (unforawīsūn); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unforawissungūn*, ahd., Adv.: Vw.: s. unforawissingūn

unforawīsūn*, ahd., Adv.: Vw.: s. unforawissūn*

unforawīsungūn*, ahd., Adv.: Vw.: s. unforawissingūn

unforhta* 1, unforahta*, ahd., st. F. (ō): nhd. Furchtlosigkeit, Furchtlose (eine Göttin); ne. fearlessness; ÜG.: lat. (Neverita) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. Neverita; E.: s. un, forhta

unforhtal* 1, unforahtal*, ahd., Adj.: nhd. nicht ehrfürchtig, unehrerbietig; ne. irreverent; ÜG.: lat. irreverens Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. irreverens?; E.: s. un, forahtal; L.: ChWdW9 317a (unforhtal); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

unforhtenti* 1, unforahtenti, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. furchtlos, ohne Furcht seiend; ne. fearless; ÜG.: lat. sine timore O; Q.: O (863-871); I.: Lüt. lat. sine timore; E.: s. un, forahten; W.: mhd. unvorhtende, (Part. Präs.=)Adj., furchtslos; nhd. (ält.) unfürchtend, (Part. Präs.=)Adj., nicht fürchtend, DW 24, 607; L.: ChWdW9 317b (unforhtenti)

unforn 2, ahd., Adv.: nhd. unlängst, kürzlich, neulich; ne. lately; ÜG.: lat. nuper Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.?); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, forn; R.: nu unforn: nhd. neulich, vor nicht langer Zeit; ne. lately; ÜG.: lat. nuper Gl; L.: ChWdW8 133b (unforn); Son.: Tgl05 = Würzburger Homiliar (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 28) (4. Viertel 8. Jh.?), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unfrāwalīh, ahd., Adj.: Vw.: s. unfrōlīh

unfrazar* 1, ahd., Adj.: nhd. besonnen (Adj.), makellos; ne. considerate; ÜG.: lat. (intemeratus) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. intemeratus?; E.: s. un, frazar; L.: ChWdW9 320b (unfrazar); Son.: Tgl017 = Canonesglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295) (3. Viertel 9. Jh.)

unfreh* 1, ahd., Adj.: nhd. bescheiden (Adj.); ne. moderate (Adj.); ÜG.: lat. (parvo contentus) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, freh

unfrēht* 1, ahd., Adj.: nhd. unverdient; ne. undeserved; ÜG.: lat. immeritus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. immeritus; E.: s. un, frēht; L.: ChWdW8 111b (unfrēht); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unfrēhtī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unverdientes; ne. what is undeserved; ÜG.: lat. (immeritus) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. immeritus?; E.: s. un, frēht; L.: ChWdW8 111b (unfrēhti); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unfrēhtīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unverdient; ne. undeserved; ÜG.: lat. immeritus Gl; Hw.: vgl. as. unfrēhtig*; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüs. lat. immeritus; E.: s. un, frēhtīg

unfreisīg* 1, ahd., Adj.: nhd. ungefährlich; ne. not dangerous; ÜG.: lat. securus N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, freisīg

unfrewen* 1 und häufiger, ahd., sw. V. (1b): nhd. betrüben, erzürnen, traurig sein (V.), trauern; ne. sadden, enrage, be sad; ÜG.: lat. contristare B, N, conturbare N; für Gl s. unfrouwen; Vw.: s. gi-; Hw.: s. unfrouwen*; Q.: B, GB, Gl (765), N; E.: s. un, frewen

unfrewī* 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Traurigkeit, Betrübnis, Unruhe, Besorgnis; ne. sadness; ÜG.: lat. (nubilus) Gl, tristitia N; Hw.: s. unfrouwī*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N; E.: s. un, frewī

unfrewida* 4 und häufiger, ahd., st. F. (ō): nhd. Traurigkeit, Betrübnis; ne. sadness; ÜG.: lat. (tristis) O, tristitia Gl; Hw.: s. unfrouwida*; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), O; E.: s. un, frewida; W.: nhd. Unfreude, F., Unfreude, DW 24, 583; L.: ChWdW9 326a (unfrewida); Son.: Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI) (2. Viertel 9. Jh.), TrT37 = Todsünden-Glossar von Cambrai (Cambrai, Bibliothèque Municipale 204) (4. Viertel 9. Jh.)

unfrī* 2, ahd., Adj.: nhd. unfrei; ne. not free; ÜG.: lat. minus liber N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non liber?; E.: s. un, frī; W.: mhd. unvrī, Adj., unfrei, befangen, gelähmt; nhd. unfrei, Adj., Adv., unfrei, DW 24, 580

unfridu 5, ahd., st. M. (u): nhd. Unfriede, Friedlosigkeit, Not, Aufruhr, Zwietracht; ne. peacelessness, discord; ÜG.: lat. afflictio N, (pax) OG, (seditio) Gl, (tempestas) Gl, (tribulatio) N; Q.: Gl (790), N, OG; E.: s. un, fridu; W.: mhd. unvride, st. M., Unfriede, Unsicherheit, Unruhe; nhd. Unfriede, M., Unfriede, DW 24, 587; L.: ChWdW9 323a (unfridu); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unfriuntscaf*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. unfriuntskaf*

unfriuntskaf* 1, unfriuntscaf*, ahd., st. F. (i): nhd. „Unfreundschaft“, Feindschaft; ne. hostility; ÜG.: lat. (inimicus) (M.) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. inimicitia; E.: s. un, friuntskaf; W.: mhd. unvriuntschaft, unfriuntschaft*, st. F., „Unfreundschaft“, Feindschaft; nhd. Unfreundschaft, F., Unfreundschaft, DW 24, 586; L.: ChWdW8 136a (unfriuntscaf)

unfrō 19, ahd., Adj.: nhd. traurig, betrübt, traurig über, betrübt über, schwermütig, unerfreulich; ne. sad, unpleasant; ÜG.: lat. contristatus N, O, maestus Gl, (sinister) Gl, tristis Gl, N, NGl, (turbatus) O, (vultuosus)? Gl; Hw.: vgl. as. unfrāh; Q.: Gl (765), N, NGl, O; E.: s. un, fraō; W.: mhd. unvrō, Adj., unfroh, freudelos, betrübt; nhd. unfroh, Adj., Adv., nicht froh, freudlos, DW 24, 591; L.: ChWdW8 136b (unfrō), ChWdW9 326a (unfrō); Son.: MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410)

unfrōī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unfrouwī*

unfrōlīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unfrōlīhho*

unfrōlīh 2, unfrāwalīh, ahd., Adj.: nhd. traurig, betrübt; ne. sad; ÜG.: lat. tristis Gl, N; Q.: Gl, N (1000); E.: s. un, frō, līh (3); W.: mhd. unvrœlich, Adj., unfroh, betrübt; nhd. unfröhlich, Adj., Adv., unfröhlich, traurig, nicht fröhlich, DW 24, 592

unfrōlīhho* 1, unfrōlīcho*, ahd., Adv.: nhd. schweren Mutes, schweren Herzens; ne. with heavy heart; ÜG.: lat. (dure) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, frō, līh (3); W.: nhd. unfröhlich, Adj., Adv., unfröhlich, traurig, nicht froh, DW 24, 592

unfrouwen* 4, ahd., sw. V. (1b): nhd. betrüben, traurig sein (V.), trauern, beunruhigen, entmutigen; ne. sadden, mourn; ÜG.: lat. maerere Gl, (taedere)? Gl, tristari Gl; Vw.: s. gi-; Hw.: s. unfrewen*; Q.: Gl (765), N; E.: s. un, frouwen; W.: mhd. unvröuwen, sw. V., betrüben; L.: ChWdW8 136b (unfrouwen)

unfrouwī* 7, unfrōī, ahd., st. F. (ī): nhd. Traurigkeit, Betrübnis; ne. sadness; ÜG.: lat. angor Gl, (maeror) Gl, metus Gl, tristitia NGl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), NGl; E.: s. un, frouwī; L.: ChWdW8 136b (unfrouwī), ChWdW9 326a (unfrouwī); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unfrouwida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Traurigkeit, Betrübnis; ne. sadness; ÜG.: lat. maeror Gl, tristitia Gl; Hw.: s. unfrewida*; Q.: Gl (10. Jh.); E.: s. un, frouwida; W.: s. nhd. Unfreude, F., Unfreude, DW 24, 583

unfruma 6, ahd., st. F. (ō): nhd. Schaden (M.), Verlust, Nachteil, unnützes Zeug; ne. damage (N.), disadvantage; ÜG.: lat. damnum Gl, detrimentum B, dispendium Gl, fraus Gl, nugae Gl; Q.: B, GB, Gl (765); E.: s. un, fruma; W.: mhd. unvrume, sw. M., st. F., Schaden (M.), Unheil, Verderben; L.: ChWdW8 137a (unfruma), ChWdW9 327a (unfruma)

unfruot 25, ahd., Adj.: nhd. „unweise“, unklug, töricht, dumm, unverständig, unwissend, unerfahren, gefühllos, unsinnig; ne. unwise, unfeeling; ÜG.: lat. brutus Gl, caecus Gl, excors Gl, (hebes) Gl, ignarus Gl, ignoscere (= unfruot wesan) N, iners MH, infatuus Gl, insipiens NGl, sine prudentia N, stolidus Gl, (stulte) Gl, stultus B, Gl, vecors Gl; Q.: B, GB, Gl (765), MH, N, NGl; E.: s. un, fruot; W.: mhd. unvruot, Adj., unweise, töricht, unklug; L.: ChWdW8 137b (unfruot); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

*unfruoten?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. gi-

unfruotēn* 1, ahd., sw. V. (3)?: nhd. gefühllos werden?; ne. become unfeeling?; ÜG.: lat. torpescere Gl; Q.: Gl (8./9. Jh.); I.: Lüt. lat. infatuare?, Lsch. lat. torpescere?; E.: s. un, fruot, fruoten

unfruotheit* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Unklugheit, Torheit; ne. folly; ÜG.: lat. imprudentia N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. imprudentia?; E.: s. un, fruot, heit

unfruotī 10, ahd., st. F. (ī): nhd. Unklugheit, Unverstand, Torheit, Unwissenheit, Unverständigkeit, Einfalt, Unbesonnenheit, Stumpfsinn; ne. folly; ÜG.: lat. fatuitas Gl, imprudentia N, inertia Gl, (inopia) Gl, stultitia Gl, stultum (N.) NGl, superstitio Gl, vecordia Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N, NGl, O; I.: Lbd. lat. superstitio?; E.: s. un, fruotī; L.: ChWdW8 137b (unfruotī), ChWdW9 329a (unfruotī); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unfruotlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unfruotlīhho*

unfruotlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unfruotlīhho*

unfruotlīhho* 2, unfruotlīcho*, ahd., Adv.: nhd. unklug, unverständig, unreif, unbedacht; ne. foolishly; ÜG.: lat. immature Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. immature?; E.: s. un, fruot, līh (3); L.: ChWdW9 329a (unfruotlīhho); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a) (3. Viertel 9. Jh.)

unfuohsan* 1, ahd., Adj.: nhd. unrein (?); ne. dirty (Adj.), unclean, impure; ÜG.: lat. (communis et immundus)? Gl; Q.: Gl (1070); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un

unfuori* 1, ahd., Adj.: nhd. sinnlos, unpassend, untunlich, schlimm; ne. senseless; ÜG.: lat. absurdus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.?); I.: Lbd. lat. absurdus?; E.: s. un; s. germ. *fōrja-, *fōrjaz, Adj., fahrfähig, geeignet, beweglich; vgl. idg. *per- (2B), *perə-, V., hinüberführen, hinüberbringen, übersetzen, durchdringen, fliegen, Pokorny 816; L.: ChWdW9 281a (infuori); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

*unfuoti?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. unfōdi*

unfuriburtida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unmäßigkeit, Ausschweifung; ne. intemperance; ÜG.: lat. intemperantia Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. intemperantia?; E.: s. un, furiburt

unfuriburtīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unenthaltsam, unmäßig, schwach; ne. intemperate; ÜG.: lat. (infirmus) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. incontinens?, infirmus?; E.: s. un, furiburtīg; L.: ChWdW9 159b (unfuriburtīg); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

unfurisehanti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unvorgesehen, unvermutet; ne. not foreseen; ÜG.: lat. (ex improviso) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. improvisus?; E.: s. un, furi, sehan

unfuristantīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unfuristentīg*

unfuristentīg* 1, unfuristantīg*, ahd., Adj.: nhd. unverständig, empfindungslos, gefühllos; ne. unwise, insensible; ÜG.: lat. insensibilis Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. insensibilis; E.: s. un, furi, stantan

unga, ahd., Suff.: nhd. ...ung; ne. ...ing; Hw.: s. ungo; vgl. as. unga; E.: germ. *inga-, Suff., ...ung

unganz 5, ahd., Adj.: nhd. krank, nicht heil, nicht gesund, unheilvoll; ne. sick (Adj.), not whole; ÜG.: lat. aegrotativus N, insaluber N, (languor) N, (letifer) Gl, (minus) N; Q.: Gl, N (1000); E.: s. un, ganz; W.: mhd. unganz, Adj., unvollständig, unvollkommen; nhd. (ält.) unganz, Adj., Adv., „unganz“, DW 24, 610

*unganzēn?, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. ir-

unganzī* 4, ungenzī, ahd., st. F. (ī): nhd. Krankheit, Makel, Fehler; ne. sickness, stain (N.); ÜG.: lat. macula Gl; Q.: Gl, N, O (863-871); I.: Lbd. lat. macula?; E.: s. un, ganzī; W.: s. nhd. Unganze, F., „Unganzheit“, Ungänze, DW 24, 611; L.: ChWdW9 341b (ungenzī)

Ungar* 3, ahd., st. M. (a)=PN: nhd. Ungarn (Pl.) (= Ungara); ne. Hungarians (= Ungara); ÜG.: lat. Pannonii (= Ungara) Gl, (Parthi) (= Ungara) Gl, Ungarii (= Ungara) Gl; Hw.: s. Ungaro*; vgl. as. Ungar; Q.: Gl (11. Jh.); W.: mhd. Unger, unger, st. M., sw. M., Ungar, Ungarn; nhd. Ungar, PN, Ungar, DW 24, 611

Ungara*, ahd., st. M. Pl. (a)=PN: Vw.: s. Ungar*

ungarawit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unbereitet“, unvorbereitet; ne. not prepared; ÜG.: lat. imparatus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. imparatus?; E.: s. un, garawen

ungaro* (1) 1, ahd., Adj.: nhd. ungar, unfertig, nicht bereit, unvorbereitet; ne. not ready; ÜG.: lat. imparatus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. imparatus?; E.: s. un, garo; W.: mhd. ungar, Adj., ungar, ungekocht, nicht gar

Ungaro* (2) 3, ahd., sw. M. (n)=PN: nhd. Ungarn (Pl.) (= Ungaron); ne. Hungarians (= Ungaron); ÜG.: lat. (Pannonia) Gl, Pannonii (= Ungaron) Gl, Ungarii (= Ungaron) Gl; Hw.: s. Ungar*; Q.: Gl (12. Jh.); W.: s. mhd. Unger, unger, st. M., sw. M., Ungar, Ungarn; nhd. Ungar, M.=PN, Ungar, DW 24, 611

Ungaron*, ahd., sw. M. Pl. (n)=PN: Vw.: s. Ungaro*

ungāz*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungiāz*

ungenzī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unganzī*

ungern* 1, ahd., Adj.: nhd. „ungern“, widerwillig, unfreiwillig; ne. reluctant; ÜG.: lat. invitus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. invitus?; E.: s. un, gern; W.: nhd. ungern, ungerne, Adv., ungern, DW 24, 821

ungerno 10, ahd., Adv.: nhd. ungern, widerwillig, zögernd, unfreiwillig, nicht von sich aus, nicht; ne. reluctantly; ÜG.: lat. (contumaciter) N, (difficulter) Gl, (in angaria)? Gl, minus libenter Gl, (negare) N, (nolle) N, non sponte Gl, (poena) N; Q.: Gl, N, O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gerno; W.: mhd. ungerne, Adv., widerstrebend; nhd. ungern, ungerne, Adv., ungern, ungerne, DW 24, 821; L.: ChWdW9 354b (ungerno)

ungiafarit* 2, ungiavarit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unwiederholt; ne. not repeated; Q.: N (1000); E.: s. un, gi, afaren

ungialtēt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unveraltet, nicht gealtert; ne. not out-of-date; ÜG.: lat. inveteratus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inveteratus?; E.: s. un, gi, altēn; L.: ChWdW9 134a (ungialtēt); Son.: TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ungiantōt* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeahndet, unbestraft; ne. unpunished; ÜG.: lat. (misereri) N, (vindicare) N; Hw.: s. antōn; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. impunitus?; E.: s. un, gi, antōn; W.: s. nhd. ungeahndet, (Part. Prät.=)Adj., ungeahndet

ungiaran, ahd., Adj.: nhd. unbestellt; ne. not cultivated; Q.: WH (um 1065); E.: s. un, gi, aran* (1)

ungiarnēt* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungestraft, geschenkt, ungelohnt, kostenlos, unentgeltlich; ne. unrewarded, free of charge; ÜG.: lat. gratuitus Gl, impunitus N; Hw.: s. giarnēn*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. immeritus?; E.: s. un, gi, arnēn; W.: mhd. ungearnet, (Part. Prät.=)Adj., unverdient

ungiavarit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiafarit*

ungiāz* 1, ungāz*, ahd., Adj.: nhd. ohne gespeist zu haben, ohne gegessen zu haben; ne. not fed; ÜG.: lat. incenatus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. incenatus?; E.: s. un, gi, āzen; W.: s. mhd. ungeāz, Adj., ohne gegessen zu haben

ungiāzit* 1, ungiāzt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungespeist“, ohne gespeist zu haben, ohne gegessen zu haben; ne. not fed; ÜG.: lat. incenatus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. incenatus; E.: s. un, gi, āzen; L.: ChWdW9 265b (ungiāzit); Son.: TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ungiāzt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiāzit*

ungibackan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungibakkan*

ungibahhan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungibakkan*

ungibakkan* 2, ungibackan*, ungibahhan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungebacken; ne. not baked; ÜG.: lat. crudus Gl, (laganum) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lbd. lat. laganum?; E.: s. un, gi, bahhan; W.: mhd. ungebachen, (Part. Prät.=)Adj., unausgebacken, unfertig; nhd. ungebacken, (Part. Prät.=)Adj., ungebacken, DW 24, 617; L.: ChWdW9 148a (ungibackan); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ungibārida* 4, ahd., st. F. (ō): nhd. Toben, schroffes Benehmen, unrechtmäßiges Benehmen; ne. rage (N.), unruliness; ÜG.: lat. fastidium Gl, (incompositus) Gl, ira N, mos inordinatus Gl, rabies N; Q.: Gl (765), N; E.: s. un, gi, bārida; W.: mhd. ungebærde, st. F., unziemliches Benehmen; s. nhd. Ungebärde, F., N., Ungebärde, DW 24, 620; L.: ChWdW8 83 (ungibārida)

ungibart* 3, ahd., Adj.: nhd. bartlos, ohne Bart, unerwachsen; ne. beardless, young (Adj.); ÜG.: lat. impubis Gl, (investis) Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. impubis?; E.: s. un, gi, bart; L.: ChWdW9 152a (ungibart); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungibeitit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungezwungen, freiwillig; ne. easy (Adj.), voluntary (Adj.); ÜG.: lat. libere (Adv.) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. incoactus (Adj.) (1); E.: s. un, gi, beiten; W.: mhd. ungebeitet, (Part. Prät.=)Adj., ungetrieben, ungenötigt

ungiberit* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbetreten, ungebrochen, unzerstoßen; ne. not broken; ÜG.: lat. non tritus Gl, infractus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. infractus?; E.: s. un, gi, berien; W.: s. mhd. ungebert, (Part. Prät.=)Adj., nicht ausgetreten

ungibetalīh* 1, ungibetlīh*, ahd., Adj.: nhd. unerbittlich; ne. inexorable; ÜG.: lat. inexorabilis Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. inexorabilis; E.: s. un, gi, beta, līh (3); L.: ChWdW9 176a (ungibetlīh); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

ungibetlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungibetalīh*

ungibillōt* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbearbeitet, ungeglättet, ungeschliffen; ne. undressed; ÜG.: lat. azymus Gl, impolitus Gl, (sincerus) Gl; Q.: Gl (3. Drittel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. impolitus?; E.: s. un, gi, billi; L.: ChWdW9 167b (ungibillōt); Son.: MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410) (3. Drittel 9. Jh.)

ungiboganlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unbiegsam?, unbeugsam; ne. inflexible; ÜG.: lat. inflexibilis Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. inflexibilis?; E.: s. un, gi, biogan, līh (3); L.: ChWdW9 169b (ungiboganlīh); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

ungiboran* 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeboren, von niedriger Herkunft; ne. unborn; ÜG.: lat. clausus (Adj.) Gl, ingenitus Gl, MH; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.), MH; I.: Lüs. lat. ingenitus?; E.: s. un, gi, beran; W.: mhd. ungeborn, (Part. Prät.=)Adj., nicht geboren, von niedriger Herkunft; nhd. ungeboren, (Part. Prät.=)Adj., ungeboren, nicht geboren, DW 24, 626; L.: ChWdW8 85a (ungiboran), ChWdW9 156b (ungiboran); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300) (4. Viertel 8. Jh.), Tgl047 = Regensburger Glossen zu Bedas Kommentar zur Apostelgeschichte (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14478)

ungibotan* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeboten, unbefohlen, unaufgefordert, nicht gefordert; ne. not ordered; ÜG.: lat. non iussus N, (probatus) Gl; Q.: Gl, N (1000), Urk; I.: Lüs. lat. non iussus?; E.: s. un, gi, biotan; W.: mhd. ungeboten, (Part. Prät.=)Adj., nicht vor Gericht geladen; nhd. ungeboten, (Part. Prät.=)Adj., ungeboten

ungibrāchi, ahd., Adj.: Vw.: s. ungibrāhhi*

ungibrāhhi* 2, ungibrāchi, ahd., Adj.: nhd. hartnäckig, untätig, unbeweglich, beharrlich; ne. stubborn; ÜG.: lat. iners Gl, pertinax Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. iners?; E.: s. un, gi, brehhan; L.: ChWdW9 190a (ungibrāhhi); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.), MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

ungibreh* 1, ahd., st. N. (a): nhd. „Nichtbrechen“, Strudel; ne. whirl (N.)?; ÜG.: lat. (Charybdis) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lsch. lat. Charybdis?; E.: s. un, gi, brehhan; L.: ChWdW8 94b (ungibreh)

ungibrittilōt* 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungezäumt, zügellos, unbändig; ne. unbridled; ÜG.: lat. effrenatus Gl, effrenis Gl, sine frenis Gl; Q.: Gl (8./9. Jh.); I.: Lüs. lat. effrenatus?; E.: s. un, gi, brittil; L.: EWAhd 2, 350

ungibrochisōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungibrohhisōt*

ungibrohhisōt* 1, ungibrochisōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unzerbröckelt, unzerbrochen; ne. not broken; ÜG.: lat. (fractus) (Adj.) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, brohhisōn

ungibrostan* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeschwächt; ne. not weakened; ÜG.: lat. (astare) N, (deesse) N, mulier vigōris inexhausti (= ein wīb mihhiles maganes inti ungibrostanes) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inexhaustus?; E.: s. un, gi, brestan; R.: ungibrostan sīn: nhd. keinen Mangel leiden; ne. suffer no hardship; R.: ungibrostan wesan: nhd. nicht ablassen von; ne. not leave off

ungibrūchi*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungibrūhhi*

ungibrūhhi*, ungibrūchi*, ahd., Adj.: nhd. hinterlistig, böswillig; ne. malicious; ÜG.: lat. callidus Gl; Q.: Gl (765); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, brūhhi; L.: ChWdW8 97a (ungibrūhhi)

ungibuntan* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungebunden, nicht gebunden, unverbunden; ne. unbound; ÜG.: lat. inconiunctus N; Hw.: s. gibintan; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. inconiunctus?; E.: s. un, gi, bintan; W.: mhd. ungebunden, (Part. Prät.=)Adj., ungefesselt, nicht gebunden; nhd. ungebunden, (Part. Prät.=)Adj., ungebunden, nicht gefesselt, DW 24, 635

ungibuozit* 1, ungibuozt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungebüßt“, ungebessert, unkorrigiert, nicht verfeinert; ne. unrefined; ÜG.: lat. impolitus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. impolitus?; E.: s. un, gi, buozen; W.: mhd. ungebüezet, ungebuozet, (Part. Prät.=)Adj., „ungebüßt“, ungerächt, ungestraft, unbußfertig; nhd. ungebüßt, (Part. Prät.=)Adj., „ungebüßt“

ungibuozt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungibuozit*

ungidiuti 1, ahd., Adj.: nhd. unverständlich, fremdsprachig; ne. not understandable; ÜG.: lat. barbarus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. barbarus?; E.: s. un, gi, diuten; L.: ChWdW8 104b (ungidiuti)

ungidolēntlīh 1, ahd., Adj.: nhd. unerträglich; ne. unbearable; ÜG.: lat. intolerabilis Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. intolerabilis; E.: s. un, gi, dolēn, līh (3); L.: ChWdW8 105a (ungidolēntlīh)

ungidouwīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unsittlich, zügellos, unbeherrscht; ne. lascivious; ÜG.: lat. (lascivus) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch.?, Lbd. lat. lascivus?; E.: s. un, gi; vgl. germ. *þauwa-, *þauwaz, st. M. (a), Brauch, Sitte, Gewohnheit

ungidruzzi* 1, ahd., Adj.: nhd. unermüdlich; ne. indefatigable; ÜG.: lat. (infestus) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi; vgl. germ. *þreutan, st. V., belästigen, verdrießen, ermüden; idg. *treud-, V., quetschen, stoßen, drücken, Pokorny 1095; s. idg. *ter- (3), *terə-, *terh₁-, *teri-, *trēi-, *trī-, *teru-, *treu-, *terh₃u-, V., reiben, bohren, drehen, Pokorny 1071

ungidult* 9, ahd., st. F. (i): nhd. Ungeduld, Leidenschaft, Leidenschaftlichkeit, Unenthaltsamkeit; ne. impatience, passion; ÜG.: lat. affectus (M.) N, impatientia Gl, N, incontinentia Gl, (laesio) Gl, passio Gl, tumultus N; Q.: Gl, LB (Ende 9. Jh.), N; E.: s. un, gi, dult; W.: mhd. ungedult, st. F., Ungeduld, Schmerz, Heftigkeit; nhd. Ungeduld, F., Ungeduld, DW 24, 641

ungidultī* 12, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungeduld; ne. impatience; ÜG.: lat. impatientia Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), LB; I.: Lüs. lat. impatientia?; E.: s. un, gi, dultī; W.: mhd. ungedulde, st. F., Ungeduld, Schmerz, Heftigkeit; s. nhd. Ungeduld, F., Ungeduld, DW 24, 641; L.: ChWdW9 226b (ungdultī); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

ungidultīg* 2, ahd., Adj.: nhd. ungeduldig; ne. impatient; ÜG.: lat. impatiens Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüs. lat. impatiens?; E.: s. un, gi, dultīg; W.: mhd. ungedultic, Adj., ungeduldig, heftig; nhd. ungeduldig, Adj., Adv., ungeduldig, DW 24, 646; L.: ChWdW8 105a (ungidultīg)

ungidultīgo* 1, ahd., Adv.: nhd. ungeduldig, aufbegehrend; ne. impatiently; ÜG.: lat. (impatientia) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. impatienter?; E.: s. un, gi, dultīg; W.: nhd. ungeduldig, Adj., Adv., ungeduldig, DW 24, 646

ungidwing* 2, ahd., st. M. (a)?: nhd. Zügellosigkeit, Unbändigkeit; ne. licentiousness; ÜG.: lat. effrenatio Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. effrenatio?; E.: s. un, gi; s. germ. *þwenga-, *þwengam, st. N. (a), Zwang; vgl. idg. *tu̯eng̑ʰ-, V., bedrängen, Pokorny 1099; L.: ChWdW9 238a (ungidwing); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a) (3. Viertel 9. Jh.), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

ungidwungan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbezwungen, unbeherrscht, ungebändigt; ne. untamed; ÜG.: lat. (illuvies)? Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. indisciplinatus?; E.: s. un, gi, dwingan; W.: mhd. ungetwungen (1), (Part. Prät.=)Adj., „ungezwungen“; nhd. ungezwungen, (Part. Prät.=)Adj., ungezwungen, DW 24, 955; L.: ChWdW9 238b (ungidwungan); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungidwungida* 1, ahd., st. F. (ō)?: nhd. Zuchtlosigkeit, Ungehorsam, Disziplinlosigkeit; ne. indiscipline; ÜG.: lat. indisciplinatio Gl; Q.: Gl (1. Drittel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. indisciplinatio?; E.: s. un, gi, dwingan; L.: ChWdW9 238b (ungidwungida); Son.: Tgl033 = Oxforder Cresconius-Glossen (Oxford, Bodleian Library Laud. misc. 436) (1. Drittel 9. Jh.)

ungiebanōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeebnet, ungeglättet, rauh, ungefeilt, uneben; ne. raw (Adj.); ÜG.: lat. impolitus Gl; Hw.: vgl. as. ungiefnod*; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. impolitus?; E.: s. un, gi, ebanōn; W.: nhd. ungeebnet, (Part. Prät.=)Adj., ungeebnet

ungieckōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiekkōt*

ungieinōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungeeint“, unverbunden; ne. not united; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, einōn; W.: nhd. ungeeint, (Part. Prät.=)Adj., „ungeeint“

ungiekkōt* 1, ungieckōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeformt, unbearbeitet, unbehauen; ne. unformed, unworked; ÜG.: lat. informis Gl; Hw.: s. *ekkōn?; Q.: Gl (1070); I.: Lüt. lat. informis?; E.: s. un, gi, ekkōn

ungientīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unbeschlossen, unentschlossen; ne. undecided; ÜG.: lat. incertus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. incertus?; E.: s. un, gi, enti (1)

ungientōt* 6, ahd., Adj.: nhd. unbegrenzt, unendlich, endlos, unaufhörlich; ne. unlimited; ÜG.: lat. infinitus Gl, interminatus Gl, interminus Gl; Hw.: s. entōn, gientōn*; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. infinitus; E.: s. un, gi, entōn; L.: ChWdW8 114b (ungientōt), ChWdW9 255b (ungientōt); Son.: Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8) (4. Viertel 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungiērēt* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeehrt, ohne Ehrengabe; ne. not honoured; ÜG.: lat. non donatus Gl, sine supplicatus N; Hw.: s. ērēn*, giērēn*; Q.: Gl, N (1000); E.: s. un, gi, ērēn; W.: mhd. ungeēret, (Part. Prät.=)Adj., schändlich; nhd. ungeehrt, (Part. Prät.=)Adj., ungeehrt

ungifaldantlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unbiegsam, unbeugsam; ne. inflexible; ÜG.: lat. inflexibilis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. inflexibilis?; E.: s. un, gi, faldan, līh (3); L.: ChWdW8 120a (ungifaldantlīh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ungifalgan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungebeugt, ungewendet; ne. unbent; ÜG.: lat. inflexus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. inflexus?; E.: s. un, gi, felgen?

ungifarawit* 1, ungifarawōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungefärbt, ungeschminkt; ne. not dyed; ÜG.: lat. infucatus (Adj.) (1) Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüs. lat. infucatus?; E.: s. un, gi, farawen; W.: nhd. ungefarbt, ungefärbt, Adj., Adv., ungefärbt, nicht gefärbt, DW 24, 670

ungifarawōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungifarawit*

ungifaro* 1, ahd., Adj.: nhd. entfärbt, entstellt, ohne natürliche Farbe; ne. decolourized; ÜG.: lat. decolor Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. decolor?; E.: s. un, gi, faro; W.: s. mhd. ungevar, Adj., bleich; L.: ChWdW9 281a (ungifaro); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

ungifedari* 1, ahd., Adj.: nhd. ungefiedert; ne. not feathered; ÜG.: lat. implumis Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. implumis; E.: s. un, gi, fedara; W.: mhd. ungevëder, Adj., nicht befiedert

ungifellīg* 1, ahd., Adj.: nhd. nicht dazu gehörig; ne. inconvenient; ÜG.: lat. impertinens N; Q.: N (1000); E.: s. un, gi, fallan; W.: mhd. ungevellic, Adj., nicht gefällig; nhd. ungefällig, Adj., Adv., ungefällig, DW 24, 667

ungifergōt 1, ahd., (Part. Prät.=) Adv.: nhd. grundlos, unverlangt, umsonst; ne. without reason, unbidden; ÜG.: lat. (gratias) T; Hw.: s. fergōn, gifergōn*; Q.: OT, T (830); I.: Lsch. lat. gratias; E.: s. un, gi, fergōn; L.: ChWdW9 294a (ungifergōt)

ungifleckōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiflekkōt*

ungiflekkōt* 12, ungifleckōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbefleckt, makellos, rein; ne. immaculate; ÜG.: lat. immaculatus N, NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüs. lat. immaculatus; E.: s. un, gi, flekkōt

ungifrāgēt* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungefragt, nicht gefragt, nicht zu Rage gezogen; ne. not asked; ÜG.: lat. inconsultus Gl; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: Lüs. lat. inconsultus?; E.: s. un, gi, frāgēn; W.: mhd. ungevrāget, (Part. Prät.=)Adj., ungefragt; nhd. ungefragt, (Part. Prät.=)Adj., ungefragt, nicht gefragt

ungifrēht* 1, ahd., Adj.: nhd. unrein; ne. unclean; ÜG.: lat. (suffocatus) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, frēht

ungifrēhtigōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. verunreinigen; ne. pollute; ÜG.: lat. (suffocare) Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); E.: s. un, gi, frēhtīg

ungifrēhtigōt*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. ungifrēhtigōn*

*ungifremit?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Hw.: vgl. anfrk. ungifremit*

ungifrumīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unwirksam, nutzlos; ne. ineffective; ÜG.: lat. inefficax Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. inefficax?; E.: s. un, gi, frumīg

ungifrumit* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvollendet, unvollkommen; ne. imperfect (Adj.); ÜG.: lat. imperfectus Gl; Q.: Gl (8./9. Jh.); I.: Lüs. lat. imperfectus?; E.: s. un, gi, frummen

ungifuogi* 2, ahd., Adj.: nhd. ungefüge, ungelegen, ungeschickt, ungeschlacht, ungeheuer groß; ne. not fitting; ÜG.: lat. enormis Gl, importunus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. importunus?; E.: s. un, gi, fuogen; W.: mhd. ungevuoge, Adj., unartig, ungestüm, riesig; nhd. ungefüge, Adj., Adv., ungefüge, DW 24, 675

ungifuogida?, ahd., st. F. (ō): Hw.: vgl. as. ungifōgitha*

ungifuoglīh* 1, ahd., Adj.: nhd. ungelegen; ne. inconvenient; ÜG.: lat. importunus Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lüt. lat. importunus; E.: s. ungifuogi*; L.: ChWdW8 138a (ungifuoglīh); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300) (4. Viertel 8. Jh.)

ungifuora* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. ungünstiger Zustand; ne. unfavourable situation; ÜG.: lat. incommodum Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lüt. lat. incommodum?; E.: s. un, gi, fuora, gifuori

ungifuori* (1) 6, ahd., Adj.: nhd. unpassend, beschwerlich, lästig, schlimm; ne. unsuitable, inconvenient; ÜG.: lat. abstrusus Gl, absurdus Gl, adversus (Adj.) Gl, incommodus Gl, infestus Gl, malus (Adj.) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. incommodus?; E.: s. un, gifuori; W.: mhd. ungevüere, Adj., unbequem, nachteilig; nhd. (ält.) ungeführ, Adj., „ungeführ“, DW 24, 681; L.: ChWdW8 122b (ungifuori), ChWdW9 276b (ungifuori); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungifuori (2) 54, ahd., st. N. (ja): nhd. Unheil, Unglück, Verlust, Schaden (M.), gefährliche Lage, Schlechtigkeit, Unbequemes, Unbequemlichkeit; ne. desaster; ÜG.: lat. (acedia)? Gl, adversitas N, damnum Gl, detrimentum Gl, difficultas Gl, discrimen Gl, dispendium Gl, (imber) Gl, (impedimentum) Gl, improbitas Gl, (incommoditas) Gl, incommodum Gl, laesio Gl, malum (N.) (1) NGl, molestia Gl, (obiex) Gl, periculum Gl, (tempestas) Gl; Hw.: vgl. as. ungifōri*; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.), N, NGl, O, WB; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gifuori; W.: mhd. ungevüere, st. N., Schaden (M.), Nachteil, Widerwärtigkeit; nhd. (ält.) Ungeführ, Ungefuhr, F., „Ungeführ“, DW 24, 680; L.: ChWdW8 122b (ungifuori), ChWdW9 276b (ungifuori); Son.: MrA01 = Alphabetisches Murbacher Mischglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410), Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tgl22 (4. Viertel 8. Jh.), Tgl008 = Würzburger Canonesglossen I (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146), Tgl017 = Canonesglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), TrA03 = Sankt Galler alphabetisches confecta-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299), TrA04 = alphabetisches Berner Canones-Glossar (Bern, Burgerbibliothek A 26 + MS 89), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163), TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908]), TrT14 = Konstanzer confecta-Glossar (Stuttgart, Württembergische Landesbibliothek, HB VI 109), TrT15 = Berliner confecta-Glossar (Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin Preußischer Kulturbesitz Ms. Phillipps 1741), TrT21 = Würzburger confecta-Glossar (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146)

ungifuoro* 1, ahd., Adv.: nhd. unangemessen, unpassend; ne. unsuitably; ÜG.: lat. (incongruum) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüs. lat. incongrue?; E.: s. un, gifuoro; W.: s. nhd. (ält.) ungeführ, Adj., „ungeführ“, DW 24, 681; L.: ChWdW8 122b (ungifuoro)

ungifuorsamida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Hindernis; ne. hindrance; ÜG.: lat. impedimentum TC; Q.: TC (Mitte 10. Jh.); I.: Lüt. lat. impedimentum?; E.: s. un, gifuori, sam

ungigangan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbebaut, unwirtlich; ne. uncultivated; ÜG.: lat. incultus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. incultus?; E.: s. un, gi, gangan

ungigat* 1, ahd., Adj.: nhd. nicht passend, unpassend; ne. inconvenient, unsuitable; ÜG.: lat. (non conveniens) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non conveniens?; E.: s. un, gi; s. germ. *gad-, Adj., zugehörig, passend; vgl. idg. *gʰedʰ-, *gʰodʰ-, V., umklammern, zusammenhalten, vereinigen, passen, Pokorny 423

ungigroubit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungesotten, ungenießbar, albern; ne. uncooked, silly; ÜG.: lat. infrunitus Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. infrunitus?; E.: s. un, gi, gruoben; L.: ChWdW9 372a (ungigroubit); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungigruozit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungegrüßt“, unerregt, ruhig, friedlich; ne. „not greeted“, unstirred; ÜG.: lat. inexcitus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. inexcitus?; E.: s. un, gi, gruozen

ungigurtit* 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungegürtet, mit gelöstem Gürtel, ohne Gürtel; ne. ungirt; ÜG.: lat. discinctus Gl, (dissutus) Gl, recinctus Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. discinctus?; E.: s. un, gi, gurten; W.: mhd. ungegürtet, ungegurtet, (Part. Prät.=)Adj., ungegürtet; nhd. ungegürtet, (Part. Prät.=)Adj., ungegürtet; L.: ChWdW9 377a (ungurtit); Son.: TrT06 = Sankt Galler Bibelglossar I (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 295)

ungihab* 4, ahd., Adj.: nhd. undicht, nichtig, armselig, arm; ne. not tight, poor (Adj.); ÜG.: lat. futtilis Gl, inops Gl, (loquax)? Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. inops?; E.: s. un, gi, haben, habēn; L.: ChWdW9 399b (ungihab); Son.: Tgl019 = Tegernseer Boethius-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18765) (4. Viertel 9. Jh.)

ungihaba* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Zurückhaltung, Scheu; ne. shyness; ÜG.: lat. verecundia Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, habēn; W.: s. mhd. ungehabe, st. F., Klage, Leidwesen; L.: ChWdW8 156a (ungihaba)

ungihaft* 2, ahd., Adj.: nhd. unangebracht, nicht zugehörig; ne. not connected to; ÜG.: lat. alienus N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, haft

ungihalōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungeholt“, unerreicht; ne. unreached; ÜG.: lat. (indeptus) Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. indeptus?; E.: s. un, gi, halōn; W.: nhd. ungeholt, (Part. Prät.=)Adj., ungeholt; L.: ChWdW9 384a (ungihalōt); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungihaltan* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerlöst, nicht errettet, unenthaltsam; ne. not redeemed, incontinent; ÜG.: lat. (repudiatus) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.), N; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, haltan; W.: mhd. ungehalten, (Part. Prät.=)Adj., unbeherrscht; nhd. ungehalten, (Part. Prät.=)Adj., ungehalten, böse, zornig, unwillig, DW 24, 684; L.: ChWdW8 153a (ungihaltan), Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913) (3. Viertel 8. Jh.)

ungihantalōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbehandelt, unberührt; ne. unhandled; ÜG.: lat. intactus N; Q.: N (1000); I.: Lüt.?, Lbd.? lat. intactus?; E.: s. un, gi, hantalōn

*ungihanti?, ahd., Adj.: Hw.: s. ungihanto*; vgl. as. *ungihandi?

ungihanto* 1, ahd., Adv.: nhd. fern, von fern, nicht zur Hand; ne. not at hand; ÜG.: lat. eminus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. eminus?; E.: s. un, gi, hant

ungihasanit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungebildet, ungeglättet, ungeschliffen; ne. unsmoothed; ÜG.: lat. impolitus Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. impolitus?; E.: s. un, gi, hasanen; L.: ChWdW9 394b (ungihasanit); Son.: MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410) (3. Viertel 9. Jh.)

ungihasanōt* 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungebildet, ungeglättet, ungeschliffen, unbehauen; ne. raw (Adj.), unsmoothed; ÜG.: lat. impolitus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. impolitus?; E.: s. un, gi, hasanōn; L.: ChWdW9 394b (ungihasanōt); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ungihebīg* 2, ahd., Adj.: nhd. unhaltbar, gefährlich, bedenklich; ne. untenable, dangerous; ÜG.: lat. (lubricus) Gl, (insanus) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. insanus?; E.: s. un, gi, hefen

ungiheilida* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Unheil, Unglück; ne. misfortune; ÜG.: lat. (luridus) Gl, (malitia) Gl, pastura (= ungiheilida Fehlübersetzung) Gl, (venenum)? Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. insania?; E.: s. un, heilida

ungihellī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Unstimmigkeit, Missklang, Zwietracht, Zwiespalt; ne. discord; ÜG.: lat. discordia N, discors causa N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. discordia?; E.: s. un, gi, hellan

ungihengenti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. uneinig, nicht übereinstimmend, in Widerspruch stehend; ne. discordant; ÜG.: lat. dissentiens Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lüt. lat. dissentiens?; E.: s. un, gi, hengen

ungiherz* 2, ahd., Adj.: nhd. uneinig, uneins, entzweit; ne. discordant; ÜG.: lat. discors Gl; Q.: Gl (vor 790); I.: Lüt. lat. discors; E.: s. un, gi, herz; L.: ChWdW9 416a (ungiherz); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungiherzi* 2, ahd., Adj.: nhd. uneinig, uneins, entzweit; ne. discordant; ÜG.: lat. discordans B, discors Gl; Q.: B, GB, Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. discors?, Lbd. lat. discors?, discordans?; E.: s. un, gi, herz; L.: ChWdW9 416a (ungiherzi)

ungihirmigōn 1, ahd., sw. V. (2): nhd. stolz werden, sich übermütig benehmen, übermütig werden, überheblich werden; ne. become proud; ÜG.: lat. insolescere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. insolescere?; E.: s. un, gi, hirmen

ungihirmit* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. rücksichtslos; ne. inconsiderate; ÜG.: lat. importunus N, inquies (Adj.) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inquies?, importunus?; E.: s. un, gi, hirmen

*ungihirmlīh?, *ungihirmilīh?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. anfrk. ungihirmelīk*

ungihīt, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungihīwit*

ungihiuri* (1) 6, ahd., Adj.: nhd. ungeheuer, furchtbar, abscheulich, scheußlich, widernatürlich, Furcht erregend, grausam, wild; ne. monstrous; ÜG.: lat. atrox Gl, dirus Gl, monstruosus Gl, portentosus Gl; Q.: C, Gl (790); I.: Lsch. lat. monstruosus?; E.: s. un, gi; s. germ. *heurja, *heurjaz, *hiurja, *hiurjaz, *hiura, *hiuraz, Adj., mild, geheuer; idg. *k̑eiu̯o-, *k̑iu̯o-, Adj., vertraut, Pokorny 539; vgl. idg. *k̑ei- (1), V., Sb., Adj., liegen, Lager, vertraut, Pokorny 539; W.: mhd. ungehiure, Adj., unheimlich, ungeheuer, schrecklich; nhd. ungeheuer, Adj., Adv., ungeheuer, DW 24, 691; L.: ChWdW8 162b (ungihiuri), ChWdW9 420a (ungihiuri); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungihiuri (2) 5, ahd., st. N. (ja): nhd. Ungeheuer, naturwidrige Erscheinung, Wunder; ne. monster (N.); ÜG.: lat. monstrum Gl, portentum Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. monstrum?; E.: s. ungihiuri (1); W.: mhd. ungehiure, st. N., sw. F., sw. M., Ungeheuer, Waldmann, Drache (M.) (1); nhd. Ungeheuer, N., Ungeheuer, DW 24, 700; L.: ChWdW9 420a (ungihiuri); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

ungihiurida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Ungeheuerlichkeit, Zauberei, Spuk, Ungeheuer; ne. monstrosity; ÜG.: lat. monstrum Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. monstrum?; E.: s. ungihiuri (1); L.: ChWdW9 420b (ungihiurida); Son.: TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908]) (2. Viertel 9. Jh.)

ungihiuro 11, ahd., Adv.: nhd. ungeheuer, unnatürlich, widernatürlich; ne. monstrously; ÜG.: lat. portentose Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. portentose?; E.: s. ungihiuri (1); W.: mhd. ungehiure (2), Adv., ungeheuer; nhd. ungeheuer, Adj., Adv., ungeheuer, DW 24, 691; L.: ChWdW9 420b (ungihiuro); Son.: TrA03 = Sankt Galler alphabetisches confecta-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299), TrA04 = alphabetisches Berner Canones-Glossar (Bern, Burgerbibliothek A 26 + MS 89) (2. Viertel 9. Jh.), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163), TrT14 = Konstanzer confecta-Glossar (Stuttgart, Württembergische Landesbibliothek, HB VI 109), TrT15 = Berliner confecta-Glossar (Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin Preußischer Kulturbesitz Ms. Phillipps 1741), TrT21 = Würzburger confecta-Glossar (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146) (1. Viertel 9. Jh.), TrT34c = Glossar (Wolfenbüttel, Herzog August Bibliothek Cod. Guelf. 842 Helmstadiensis)

ungihīwen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. nicht heiraten; ne. marry not, wed not; Hw.: s. ungihīwit*; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, hīwen; L.: ChWdW9 420b (ungihīwen)

ungihīwit* 16, ungihīt, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverheiratet, ehelos; ne. unwed; ÜG.: lat. agamus Gl, caelebs Gl, N, (caelibatus) N, clausus (Adj.) Gl, (eunuchus) (= ungihīwitēr) Gl, illibatus Gl, innubus Gl, innuptus Gl, intactus N, vacans Gl; Hw.: s. ungihīwen*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. innuptus?; E.: s. un, gi, hīwen; W.: mhd. ungehīwet, (Part. Prät.=)Adj., unverheiratet; R.: ungihīwitēr, (Part. Prät. subst.=)M.: nhd. Unverheirateter; ne. one unmarried; ÜG.: lat. (eunuchus) Gl; L.: ChWdW9 420b (ungihīwen); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

ungihōnit 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungestraft, unangefochten; ne. unpunished, undoubted; ÜG.: lat. inultus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. inultus?; E.: s. un, gi, hōnen; W.: nhd. ungehöhnt, (Part. Prät.=Adj.), „ungehöhnt“; L.: ChWdW8 164a (ungihōnit)

ungihōrenlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungihōrentlīh*

ungihōrenti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. „nichthörend“, taub; ne. deaf; ÜG.: lat. non audiens N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non audiens?; E.: s. un, gi, hōren

ungihōrentlīh* 2, ungihōrenlīh*, ahd., Adj.: nhd. unerbittlich, unerhört; ne. inexorable; ÜG.: lat. (inexaudibilis) Gl; Q.: Gl (vor 790); I.: Lüt. lat. inexaudibilis; E.: s. un, gi, hōren, līh (3); L.: ChWdW8 164a (ungihōrentlīh), ChWdW9 426a (ungihōrentlīh); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungihōrīg* 1, ahd., Adj.: nhd. „nichthörend“, unnachgiebig, widerspenstig; ne. disobedient; ÜG.: lat. (durus) Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. inoboediens?; E.: s. un, gi, hōren; W.: mhd. ungehœrec, Adj., ungehorsam; nhd. ungehörig, Adj., Adv., ungehörig, DW 24, 713

ungihōrisamida* 1, ungihōrsamida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Ungehorsam; ne. disobedience; Q.: WB (Mitte 9. Jh.); I.: Lüs. lat. inoboedientia?; E.: s. un, gi, hōren, sam; L.: ChWdW9 426b (ungihōrsamida)

ungihōrit* 1, ahd., Adj.: nhd. ungehört; ne. unheard; ÜG.: lat. non auditus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non auditus?; E.: s. un, gi, hōren; W.: mhd. ungehœret, (Part. Prät.=)Adj., unerhört, taub; nhd. ungehört, (Part. Prät.=) Adv., ungehört, DW 24, 721

ungihōrlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unerbittlich; ne. inexorable; ÜG.: lat. (inexaudibilis) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inexaudibilis; E.: s. un, gi, hōren, līh (3); W.: nhd. (ält.) ungehörlich, Adj., Adv., ungehörig, DW 24, 715; L.: ChWdW9 426a (ungihōrlīh); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

*ungihōrsam?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. ungihōrsam

ungihōrsamī* 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungehorsam; ne. disobedience; ÜG.: lat. (inoboediens) LB; Q.: JB, LB (Ende 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. inoboedientia?; E.: s. un, gi, hōren, sam; W.: mhd. ungehōrsame, st. F., Ungehorsamkeit; s. nhd. Ungehorsam, M., Ungehorsam, DW 24, 718; L.: ChWdW9 426b (ungihōrsamī)

ungihōrsamida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ungihorisamida*

ungihugt* 3, ahd., st. F. (i): nhd. Teilnahmslosigkeit, Vergesslichkeit; ne. forgetfulness; ÜG.: lat. lethargus N, memoriam amittere (= in ungihugt kweman) N, oblivio N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. immemoria?; E.: s. un, gi, hugt; R.: in ungihugt kweman: nhd. das Erinnerungsvermögen verlieren; ne. lose memory; ÜG.: lat. memoriam amittere N

ungihugtīg* 8, ahd., Adj.: nhd. uneingedenk, vergessend, vergessen habend; ne. forgetting (Adj.), forgetful; ÜG.: lat. immemor Gl, N, in terra oblivionis (= in ungihugtīgemo lante) N, (minime interesse)? Gl, oblitus N; Q.: Gl (765), N; I.: Lüt. lat. immemor?; E.: s. un, gi, hugt; L.: ChWdW8 166a (ungihugtīg), ChWdW9 432b (ungihugtīg); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungihugtīgo* 1, ahd., Adv.: nhd. uneingedenk, vergessend, mit getrübtem Gedächtnis; ne. forgetfully; ÜG.: lat. caligante memoria N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. immemor?; E.: s. un, gi, hugt

ungiirrit* 4, ungirt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbeirrt, ungehindert, unbehindert, unangefochten, unerschütterlich; ne. unhampered; ÜG.: lat. (impeditus) N, inconcussus Gl; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: Lüt. lat. inconcussus?; E.: s. un, gi, irren; W.: mhd. ungeirret, (Part. Prät.=)Adj., unbehindert, unbeeinträchtigt, unangefochten; nhd. (ält.) ungeirrt, (Part. Prät.=)Adv., unbeirrt, DW 24, 722

ungikapitulōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverbessert, unausgearbeitet; ne. not corrected; ÜG.: lat. illucubratus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: z. T. Lw. lat. capitulum?; E.: s. un, gi, kapitulōn

ungikērlīh 1, ahd., Adj.: nhd. unbeugbar, unveränderlich, starr; ne. inflexible; ÜG.: lat. (indeflexus) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. indeflexus?; E.: s. un, gi, kēren, līh (3)

ungikiosantlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unschätzbar, unendlich, unberechenbar, unvergleichlich; ne. infinite (Adj.); ÜG.: lat. inaestimabilis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. inaestimabilis; E.: s. un, gi, kiosan, līh (3); L.: ChWdW8 176a (ungikiosantlīh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ungiklagōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbeklagt, unbetrauert; ne. not mourned; ÜG.: lat. illamentatus Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüs. lat. illamentatus?; E.: s. un, gi, klagōn

ungikoranlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungikoranlīhho*

*ungikoranlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. ungikoranlīhho*

ungikoranlīhho* 1, ungikoranlīcho*, ahd., Adv.: nhd. unerprobt, schamlos; ne. untriedly; ÜG.: lat. (improbe) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. improbe?; E.: s. un, gi, kiosan, līh (3)

ungikorōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungewählt“, schlecht; ne. „unchosen“, bad (Adj.); ÜG.: lat. (improbus) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. improbus?; E.: s. un, gi, korōn; L.: ChWdW8 176b (ungikorōt)

ungikoufit* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungekauft, unentgeltlich; ne. not bought; ÜG.: lat. (gratis) Gl, inemptus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüs. lat. inemptus?; E.: s. un, gi, koufen; W.: mhd. ungekoufet, (Part. Prät.=)Adj., ungekauft; nhd. (ält.) ungekauft, (Part. Prät.=)Adj., ungekauft, ohne zu kaufen, selbsterzeugt, schlicht, DW 24, 728

ungikundlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. zeugnisunfähig, testierunfähig, zeugenschaftsunfähig; ne. unable to give testimony; ÜG.: lat. intestabilis (Adj.) (1) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. intestabilis?; E.: s. un, gi, kund, līh (3); L.: ChWdW8 182b (ungikundlīh)

ungikwidit* 1, ungiquidit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungegrüßt, unbegrüßt; ne. ungreeted; ÜG.: lat. insalutatus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. insalutatus?; E.: s. un, gi, kwedan

ungikwitīg* 1, ungiquitīg*, ahd., Adj.: nhd. apokryph, unbeglaubigt, nicht beglaubigt; ne. not attested; ÜG.: lat. (apocryphus) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch. lat. apocryphus?; E.: s. un, gi, kwedan

ungiladōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeladen; ne. not invited; ÜG.: lat. (sua sponte) N; Q.: N (1000); E.: s. un, gi, ladōn

ungilērit* 8, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungelenk, unausgebildet, ungebildet, ungelehrt, stumpfsinnig; ne. untaught; ÜG.: lat. (hebes) Gl, idiota (= ungilēritēr) Gl, indoctus Gl, tiro (= ungilērito) Gl; Q.: Gl (765), N; I.: Lüs. lat. indoctus?; E.: s. un, gi, lēren; W.: mhd. ungelēret, (Part. Prät.=)Adj., ungelehrt, ungebildet; nhd. ungelehrt, (Part. Prät.=)Adj., ungelehrt, unstudiert, DW 24, 746; R.: ungilēritēr, (Part. Prät. subst.=)M.: nhd. Ungebildeter; ne. uneducated person; ÜG.: lat. idiota Gl; R.: ungilērito, (Part. Prät. subst.=)sw. M. (n): nhd. Ungebildeter; ne. uneducated person; ÜG.: lat. tiro Gl; L.: ChWdW8 189a (ungilērit), ChWdW9 507a (ungilērit); Son.: Tgl077 = Schlettstadter Glossen zu kanonischen Texten (Schlettstadt, Bibliothèque et Archives Municipales Ms. 132), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

ungilēritī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Zuchtlosigkeit, Ungebildetheit; ne. indiscipline; ÜG.: lat. indisciplinatio Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. indisciplinatio?; E.: s. un, gi, lēren; W.: nhd. (ält.) Ungelehrte, F., Ungelehrsamkeit, DW 24, 751

ungilīdiglīcho*, ahd., Adv.?: Vw.: s. ungilīdiglīhho*

*ungilīdiglīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. ungilīdiglīhho*

ungilīdiglīhho* 1, ungilīdiglīcho*, ahd., Adv.?: nhd. ohne dabei zu leiden, empfindungslos; ne. without suffering; ÜG.: lat. impassibiliter Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. impassibiliter?; E.: s. un, gi, līdan, līh (3)

ungilīh 78, ahd., Adj.: nhd. ungleich, ungleichartig, unähnlich, verschieden (Adj.) (2), verschieden von, ungerade, unsinnig, unangemessen, unpassend; ne. unequal, not alike; ÜG.: lat. absonus Gl, absurdus B, Gl?, aequivocus N, (alternus) N, (cicuta)? Gl, contrarius Gl, decolor Gl, differre a (= ungilīh sīn) N, discrepare a (= ungilīh sīn) N, dispar Gl, N, dissimilis Gl, N, NGl, dissimulare (= ungilīh wesan) Gl, dissonus Gl, N, distans N, (diversitas) N, diversicolor N, diversus N, exterminare (= ungilīhhaz iro annuzzi tuon) T, impar Gl, inaequalis N, inconveniens Gl, N, indisparabilis Gl, infirmus Gl, iniquus Gl, obiacere (= ungilīh sīn) N; Hw.: vgl. as. *ungilīk?; Q.: B, GB, Gl (nach 765?), N, NGl, O, OT, T; I.: Lbd. lat. absurdus?, decolor?; E.: s. un, gilīh; W.: mhd. ungelīch, Adj., ungleich; nhd. ungleich, Adj., Adv., ungleich, DW 24, 967; R.: ungilīh sīn: nhd. im Gegensatz stehen zu; ne. be in contrast to; ÜG.: lat. differre a N, discrepare a N, obiacere N; R.: ungilīh tuon: nhd. ungleich machen, verziehen; ne. make unequal; ÜG.: lat. exterminare T; L.: ChWdW8 192a (ungilīh), ChWdW9 518b (ungilīh); Son.: MrT02a = Rheinauer Mischglossar zum Neuen Testament (Zürich, Zentralbibliothek Ms. Rh. 99a), Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300), Tgl035 = Reichenauer Sedulius- und Iuvencus-Glossen I (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CCXVII), Tgl045 = Salzburger Cura-Glossen (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ungilīhherzi* 1, ahd., Adj.: nhd. uneins, verschiedenartig; ne. discordant; ÜG.: lat. (dissimilis cordis) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. dissimilis cordis?; E.: s. un, gilīh, herz; L.: ChWdW8 161b (ungilīhherzi)

ungilīchī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ungilīhhī

ungilīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungilīhho*

ungilīchōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ungilīhhōn*

ungilīhhī 5, ungilīchī, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungleichheit, Verschiedenheit, Unähnlichkeit; ne. unequality, difference; ÜG.: lat. dissimilitudo Gl, (qualis) N, varietas Gl; Q.: Gl (10. Jh.), N; E.: s. un, gilīhhī; W.: s. mhd. ungelīch, st. F., st. N.?, Ungleichheit

ungilīhho* 7, ungilīcho*, ahd., Adv.: nhd. ungleich, verschieden (Adv.) (2), auf verschiedene Weise, in ungleichem Maße, anders als, auf ungleiche Weise, auf ungehörige Weise; ne. unequally, differently, unseemly; ÜG.: lat. diverse N, (indifferenter) Gl, (intempestive) Gl, (magis) N, (minus) N, (opponere) N, (sine tempore)? Gl; Hw.: vgl. as. ungilīko*; Q.: Gl (9. Jh.), N; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gilīh; W.: mhd. ungelīche, Adv., unverhältnismäßig, auf ungleiche Weise; nhd. ungleich, Adj., Adv., ungleich, DW 24, 967; L.: ChWdW9 518b (ungilīhho); Son.: TrA03 = Sankt Galler alphabetisches confecta-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299), TrT14 = Konstanzer confecta-Glossar (Stuttgart, Württembergische Landesbibliothek, HB VI 109), TrT15 = Berliner confecta-Glossar (Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin Preußischer Kulturbesitz Ms. Phillipps 1741)

ungilīhhōn* 2, ungilīchōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. sich unterscheiden; ne. differ; ÜG.: lat. (dissidere) Gl, (insimulare) Gl; Q.: Gl (2. Hälfte 8. Jh.); I.: Lüt. lat. insimulare?; E.: s. un, gilīh; W.: mhd. ungelīchen, sw. V., ungleich sein (V.); nhd. (ält.) ungleichen, sw. V., nicht gleichen, DW 24, 978

ungilimpfanti* 3, ungilimphanti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. ungehörig, unziemlich, misstönend, wirr, unpassend; ne. undue; ÜG.: lat. incompetens B, inconveniens Gl; Q.: B, GB, Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. incompetens?; E.: s. un, gi, limpfan; L.: ChWdW8 194a (ungilimpfanti), ChWdW9 522a (ungilimpfanti); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ungilimpfi* 4, ungilimphi*, ahd., Adj.: nhd. unrichtig, unsinnig, unangemessen; ne. not correct, undue; ÜG.: lat. inconveniens N, inconvenientia (= manigiu ungilimpfe) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. inconveniens?; E.: s. un, gi, limpfan; W.: mhd. ungelimpf (1), Adj., nicht glimpflich, befangen, unangemessen; nhd. (ält.) unglimpf, Adj., Adv., ungnädig, unfreundlich, DW 24, 990

ungilimpflīh* 9, ungilimphlīh*, ahd., Adj.: nhd. unangemessen, unrichtig, unsinnig, unpassend, unziemlich, ungeregelt, misstönend, wirr; ne. undue; ÜG.: lat. absurdus B, (clandestinus) Gl, (incompositus) Gl, inconditus Gl, (incongruus) Gl, non conveniens N; Q.: B, GB, Gl (nach 765?), N; I.: Lüt. lat. non conveniens?; E.: s. un, gi, limpfan, līh (3); W.: mhd. ungelimpflich, Adj., unglimpflich, unangemessen; nhd. unglimpflich, Adj., unglimpflich, unangemessen, unansichtig, ungerecht, DW 24, 990; L.: ChWdW8 193b (ungilimpflīh), ChWdW9 522b (ungilimpflīh); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungilimpflīhho* 1, ungilimphlīcho*, ahd., Adv.: nhd. auf unpassende Weise, unpassend, unsinnig; ne. unduly; ÜG.: lat. (absurdus) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, limpfan, līh (3); W.: mhd. ungelimpflīche, Adv., unglimpflich, unangemessen; nhd. unglimpflich, Adv., unglimpflich, unangemessen, unansichtig, ungerecht, DW 24, 990

ungilimphanti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. ungilimpfanti*

ungilimphi*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungilimpfi*

ungilimphlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungilimpflīhho*

ungilimphlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungilimpflīh*

ungilirnēt* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungelernt, nicht gelernt; ne. unlearnt; ÜG.: lat. (discere) N, (non notus) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non notus?; E.: s. un, gi, lirnēn; W.: mhd. ungelernet, (Part. Prät.=)Adj., ungewohnt; nhd. ungelernt, (Part. Prät.=)Adj., ungelernt, DW 24, 755

ungilitlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unzugänglich; ne. inaccessible; ÜG.: lat. inaccessibilis Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. inaccessibilis; E.: s. un, gi, līdan, līh (3); L.: ChWdW8 190b (ungilitlīh)

*ungilobo?, ahd., sw. M. (n): Hw.: vgl. as. ungilovo*

ungilōnōt 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungelohnt, unbelohnt, ohne Lohn seiend; ne. unrewarded; Q.: O (863-871); I.: Lüs. lat. immeritus?; E.: s. un, gi, lōnōn; W.: mhd. ungelōnet, (Part. Prät.=)Adj., ohne Lohn; nhd. ungelohnt, (Part. Prät.=)Adj., ungelohnt; L.: ChWdW9 538a (ungilōnōt)

ungilos* 1, ahd., Adj.: nhd. ungehorsam; ne. disobedient; ÜG.: lat. non subiectus NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. non subiectus?; E.: s. un, gi, losēn; R.: ungilos sīn: nhd. einer Sache nicht gehorchen; ne. be disobedient to s.th.; ÜG.: lat. non subiectus esse NGl

ungilou..., ahd.: Vw.: s. unglou...

ungilouba* 22, ahd., st. F. (ō): nhd. Unglaube, heidnischer Glaube, Aberglaube; ne. unbelief, paganism; ÜG.: lat. fides modica O, infidelitas Gl, NGl, (non credere) (= in ungiloubu) O, perfidia Gl, (pestis) Gl, religio vana Gl, (superstitio) Gl; Hw.: vgl. as. ungilōvo*; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.), N, NGl, O; I.: Lüt.?, Lbd.? lat. infidelitas?; E.: s. un, gilouba; L.: ChWdW9 539b (ungilouba); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.)

ungiloubag* 1, ahd., Adj.: nhd. ungläubig, heidnisch; ne. heathen; ÜG.: lat. (arens) Gl; Hw.: s. ungiloubīg*; Q.: Gl (1070); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ungiloubīg; W.: s. mhd. ungeloubec, Adj., unglaublich, ungläubig; s. nhd. ungläubig, Adj., Adv., ungläubig, DW 24, 962

ungiloubenti* 3, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. ungläubig; ne. unbelieving (Adj.); ÜG.: lat. diffidens MF, incredulus I; Hw.: vgl. anfrk. ungilouvendi*; Q.: I (Ende 8. Jh.), MF; I.: Lüt. lat. incredulus?; E.: s. un, gi, louben; W.: nhd. (ält.) unglaubend, (Part. Präs.=)Adj., „unglaubend“, DW 24, 961; L.: ChWdW8 198b (ungiloubenti), ChWdW9 539a (ungiloubenti)

ungiloubfol 3, ahd., Adj.: nhd. ungläubig; ne. unbelieving (Adj.); ÜG.: lat. incredibilis T, incredulus T; Q.: OT, T (830); I.: Lüt. lat. incredibilis, incredulus; E.: s. un, gilouba, louben, fol; L.: ChWdW9 539b (ungiloubfol)

ungiloubfullī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungläubigkeit; ne. unbelief; ÜG.: lat. incredulitas T; Q.: OT, T (830); I.: Lüt. lat. incredulitas?; E.: s. un, gilouba, louben, fullī; L.: ChWdW9 539b (ungiloubfullī)

ungiloubīg* 23, ahd., Adj.: nhd. ungläubig, treulos, heidnisch; ne. unbelieving (Adj.); ÜG.: lat. incredulus N, O, infidelis B, Gl, NGl, (non credere) N, (perditus) (Adj.) MH, perfidus Ph, (superstitio) N; Hw.: s. ungiloubag*; vgl. as. ungilōvig*; Q.: B (800), GB, Gl, MH, N, NGl, O, Ph; I.: Lüs.?, Lbd.? lat. infidelis?, Lbd. lat. perfidus?; E.: s. un, giloubīg; W.: mhd. ungeloubec, Adj., ungläubig; nhd. ungläubig, Adj., Adv., ungläubig, DW 24, 962; L.: ChWdW9 539b (ungiloubīg); Son.: Tgl042 = Oxforder Glossen zu Gregors Homilien (Oxford, Bodleian Library Laud. misc. 275)

ungiloubigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unglaube; ne. unbelief; ÜG.: lat. infidelitas NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. infidelitas; E.: s. un, giloubīg

ungiloublīchī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ungiloublīhhī*

ungiloublīh* 5, ahd., Adj.: nhd. unglaublich, unvorstellbar, unglaubwürdig; ne. unbelievable; ÜG.: lat. incredibilis Gl, inopinabilis N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. incredibilis; E.: s. un, gilouba, louben, līh (3); W.: mhd. ungelouplich, Adj., ungläubig, unglaublich; nhd. unglaublich, Adj., Adv., unglaublich, DW 24, 964

ungiloublīhhī* 1, ungiloublīchī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Unglaublichkeit, Unvorstellbarkeit; ne. unbelievability; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. incredulitas?; E.: s. un, gilouba, louben, līh

ungiloubo* (1) 6, ahd., Adj.: nhd. ungläubig; ne. unbelieving (Adj.); ÜG.: lat. incredulus I, infidelis I, (Iudaeus) I, MF, non putare (= ungiloubo sīn) I, MF; Q.: I (Ende 8. Jh.), MF; I.: Lbd. lat. incredulus, infidelis; E.: s. un, gilouba, louben; W.: mhd. ungeloube, Adj., ungläubig; R.: ungiloubo sīn: nhd. etwas nicht glauben; ne. not believe s.th.; ÜG.: lat. non putare I, MF; L.: ChWdW8 198b (ungiloubo)

ungiloubo* (2) 5, ahd., sw. M. (n): nhd. Unglaube; ne. unbelief; ÜG.: lat. incredulitas T; Hw.: vgl. as. ungilōvo*; Q.: JB, T (830), WB; I.: Lüt. lat. incredulitas?; E.: s. un, giloubo; W.: mhd. ungeloube, sw. M., Unglaube, Aberglaube; nhd. Unglaube, M., Unglaube, DW 24, 958; L.: ChWdW9 540a (ungiloubo)

ungiloulīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungloulīhho*

ungiloulīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungloulīhho*

ungilust* 2, ahd., st. F. (i): nhd. Unlust, Widerwille; ne. aversion; ÜG.: lat. (affectus fugiendi) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, lust; W.: mhd. ungelust, st. M., Widerwille, Ekel

ungilustīg* 2, ahd., Adj.: nhd. unlustig, widerwillig, Widerwillen empfindend; ne. listless; ÜG.: lat. (fastidium) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, lustīg; W.: mhd. ungelustic, Adj., widerlich

ungimac..., ahd.: Vw.: s. ungimah...

ungimacha, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ungimahha*

ungimachī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ungimahhī

ungimachida, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ungimahhida*

ungimachīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungimahhīg*

ungimacho, ahd., Adv.: Vw.: s. ungimahho

ungimagēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. ermatten, zusammenbrechen, entkräftet sein (V.), schwach werden; ne. exhaust; ÜG.: lat. deficere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lsch. lat. deficere?; E.: s. un, gi, magēn; L.: EWAhd 6, 29

ungimah (1) 29, ahd., Adj.: nhd. „ungemach“, unangenehm, hart, unfähig, ungleich, unpassend, verschieden (Adj.) (2), verdrießlich, lästig; ne. unpleasant, unable, unseemly; ÜG.: lat. abstrusus Gl, absurdus Gl, dispar Gl, dissonare (= ungimah sīn) Gl, gravis Gl, improbus Gl, importunus Gl, iniquus N, iniuriosus Gl, (malus) (Adj.) Gl, O, minus idoneus Gl, molestus Gl, onerosus Gl; Hw.: vgl. as. ungimak (2); Q.: Gl (765), N, O; E.: s. un, gimah (1); W.: mhd. ungemach, Adj., unfreundlich, lästig; nhd. ungemach, Adj., Adv., „ungemach“, DW 24, 758; L.: ChWdW8 203b (ungimah), ChWdW9 557a (ungimah); Son.: Tgl05 = Würzburger Homiliar (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 28), Tgl008 = Würzburger Canonesglossen I (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146), Tgl011 = Freisinger Glossen zum Alten Testament (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6225)

ungimah (2) 12, ahd., st. N. (a): nhd. Ungemach, Verdruss, Leid, Schmerz, Unheil, Ungehörigkeit, lästiges Benehmen; ne. misery, pain (N.); ÜG.: lat. (anxius) N, iniuria Gl, malum (N.) (1) O, molestia N, (mors) O, (tristis) N, (typhus) Gl; Hw.: vgl. as. ungimak (1); Q.: Gl, N, O (863-871); E.: s. un, gimah (2); W.: mhd. ungemach, st. N., st. M., Verdruss, Leid; s. nhd. Ungemach, M., N., Ungemach, DW 24, 758; L.: ChWdW9 557a (ungimah); Son.: TrT24 = Zusätzliches Salzburger Canones-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

ungimahha* 3, ungimacha, ahd., st. F. (ō): nhd. Ungemach, Unglück, Missgeschick, Misslichkeit, Unruhe; ne. misery, disturbation; Q.: O (863-871); E.: s. un, gimahha; L.: ChWdW9 557a (ungimahha)

ungimahhī 3, ungimachī, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungemach, Ungelegenheit, unbequeme Lage, Aufdringlichkeit, Lästigkeit; ne. inconvenience, bothering (N.); ÜG.: lat. importunitas Gl, onerositas Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. importunitas?; E.: s. un, gimahhī

ungimahhida* 1, ungimachida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Feindschaft; ne. hostility; ÜG.: lat. simultas Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. simultas?; E.: s. un, gimahhida; L.: ChWdW8 203b (ungimahhida)

ungimahhīg* 1, ungimachīg*, ahd., Adj.: nhd. in eine unbequeme Lage versetzend, schlecht, verwerflich; ne. making uncomfortable; ÜG.: lat. (improbus) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. improbus?; E.: s. un, gimah (1)

ungimahho 6, ungimacho, ahd., Adv.: nhd. ungemach, heftig, mit Unbehagen, auf lästige Weise, ungünstig, unbehaglich, verdrießlich, ungelegen; ne. violently; ÜG.: lat. (aegre) Gl, importune Gl, moleste Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), O; I.: Lüs. lat. importune?; E.: s. un, gimah (1); W.: mhd. ungemache, Adv., „ungemach“, unangenehm, unlieb, ärgerlich, heftig; nhd. ungemach, Adv., „ungemach“, DW 24, 758; L.: ChWdW9 557a (ungimahho); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.), Tgl011 = Freisinger Glossen zum Alten Testament (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6225)

ungimahlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „ungemächlich“, unpassend; ne. inconvenient; ÜG.: lat. ineptus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. ineptus?; E.: s. un, gimah (1), līh (3); W.: nhd. (ält.) ungemächlich, Adj., Adv., ungemächlich, DW 24, 763

*ungimālōt?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Hw.: vgl. as. ungimālod*

ungimarkōt* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbestimmt; ne. indefinite; ÜG.: lat. indefinitus N, (infinite) NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüs. lat. indefinitus?; E.: s. un, gi, markōn

ungimāzi* 5, ahd., Adj.: nhd. ungemäß, ungleich, nicht entsprechend; ne. unequal; ÜG.: lat. inaequalis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inaequalis?; E.: s. un, gi, māza, mezzan; W.: s. mhd. ungemāz, Adj., ungleich, unpassend; nhd. ungemäß, Adj., Adv., ungemäß, DW 24, 766

ungimein*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungimeini*

ungimeini* 4, ungimein*, ahd., Adj.: nhd. ungemein, verschieden (Adj.) (2), nicht gemeinsam, uneinig, getrennt, unversehrt; ne. different, divided; ÜG.: lat. (immunis) Gl; Q.: Gl (9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. immunis?; E.: s. un, gimeini; W.: mhd. ungemeine, Adj., ungemeinsam, uneins; nhd. ungemein, Adj., Adv., ungemein, DW 24, 768; L.: ChWdW9 573b (ungimeini); Son.: Tgl011 = Freisinger Glossen zum Alten Testament (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6225)

ungimeinsamlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „ungemeinschaftlich“, nicht mittelbar; ne. not mediate?; ÜG.: lat. incommunicabilis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. incommunicabilis; E.: s. un, gimeini, sam, līh (3); L.: ChWdW8 208a (ungimeinsamlīh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ungimeiton 1, ahd., Adv.: nhd. umsonst, vergebens, folgenschwer?; ne. in vain; ÜG.: lat. non impune Gl; Hw.: s. ungimeitūn; vgl. as. ungimēdon; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gimeit

ungimeitūn 2, ahd., Adv.: nhd. umsonst, vergebens; ne. in vain; ÜG.: lat. in cassum? Gl, incassum? Gl, nequiquam Gl; Hw.: s. ungimeiton; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gimeit

ungimerrit 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungehindert; ne. unhampered; Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, merren; L.: ChWdW9 581a (ungimerrit)

ungimez* (1) 3, ahd., Adj.: nhd. unpassend, übermäßig, maßlos, unangemessen, ungeheuer, ungelegen; ne. immoderate, inconvenient; ÜG.: lat. enormis Gl, inconciliatus? Gl, incongruus? Gl, superfluus? Gl; Hw.: vgl. as. ungimet*; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüs. lat. incongruus?; E.: s. un, gi, mez, mezzan; W.: s. nhd. ungemäß, Adj., Adv., ungemäß, DW 24, 766; L.: ChWdW8 210a (ungimez); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913)

ungimez* (2) 1, ahd., st. N. (a)?: nhd. Unangemessenheit; ne. unsuitability; ÜG.: lat. (nimium) Gl, (tantum) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. incongruentia?; E.: s. un, gi, mez, mezzan

ungimezēn, ahd., Adv.: Vw.: s. ungimezzēn*

ungimezfast* 2, ahd., Adj.: nhd. unmäßig, maßlos, unbändig, unbescheiden; ne. immoderate; ÜG.: lat. immoderatus Gl, immodestus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. immoderatus; E.: s. un, gi, mez, mezzan

ungimezhaft* 2, ahd., Adj.: nhd. unmäßig, maßlos, ungezügelt; ne. immoderate; ÜG.: lat. immoderatus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. immoderatus; E.: s. un, gi, mez, mezzan, haft; L.: ChWdW8 210a (ungimezhaft), ChWdW9 581b (ungimezhaft); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungimezhaftida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unmäßigkeit, Maßlosigkeit, Zügellosigkeit; ne. immoderateness; ÜG.: lat. intemperantia Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. intemperantia?; E.: s. un, gi, mez, mezzan, haft; L.: ChWdW9 581b (ungimezhaftida); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungimezlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungimezlīhho*

*ungimezlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. ungimezlīhho*

ungimezlīhho* 1, ungimezlīcho*, ahd., Adv.: nhd. unmäßig, unangemessen, übertrieben; ne. immoderately; ÜG.: lat. hyperbolice Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. hyperbolice?; E.: s. un, gi, mez, mezzan, līh (3); L.: ChWdW8 210a (ungimezlīhho)

ungimezzan 6, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungemessen“, unermesslich, unfassbar; ne. immense; ÜG.: lat. immensus MH, WK; Q.: MH, WK (790?); I.: Lüs. lat. immensus?; E.: s. un, gi, mezzan; W.: mhd. ungemëzzen, (Part. Prät.=)Adj., ungemessen, unermesslich; nhd. (ält.) ungemessen, (Part. Prät.=)Adj., Adv., ungemessen, DW 24, 774; L.: ChWdW9 582a (ungimezzan)

ungimezēm*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungimezzēn*

ungimezzēn* 1, ungimezēn, ungimezzēm*, ahd., Adv.: nhd. überaus, sehr; ne. very much; Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, mez, mezzan; W.: s. nhd. (ält.) ungemessen, (Part. Prät.=)Adj., Adv., ungemessen, DW 24, 774; L.: ChWdW9 582a (ungimezzēm)

ungimezzi* 1, ahd., Adj.: nhd. unermesslich; ne. immense; ÜG.: lat. immensus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. immensus?; E.: s. un, gi, mez, mezzan; L.: ChWdW9 582a (ungimezzi)

ungimezzīg* 2, ahd., Adj.: nhd. unmäßig, unvergleichbar, maßlos; ne. incomparable; ÜG.: lat. incomparabilis Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. incomparabilis?; E.: s. un, gi, mezzīg; W.: nhd. (ält.) ungemäßig, Adj., unmäßig, DW 24, 768

ungimezzīgo* 3, ahd., Adv.: nhd. unmäßig, übermäßig, gewaltig, zu sehr; ne. immoderately; ÜG.: lat. immane Gl, improbe Gl, nimium Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. immoderate?; E.: s. un, gi, mezzīg

ungimezzon 1, ahd., Adv.: nhd. unermesslich, überaus, unermesslich viel, sehr, maßlos; ne. immensely; Q.: O (863-871); E.: s. un, gi, mez, mezzan; R.: ungimezzon drāto: nhd. überaus, unermesslich viel; ne. immensely; L.: ChWdW9 582a (ungimezzon)

ungimezzōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungemäßigt, unbeherrscht; ne. immoderate; ÜG.: lat. intemperans Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüs. lat. immoderatus; E.: s. un, gi, mezzōn; L.: ChWdW9 582a (ungimzzōn); Son.: Tgl022 = Sankt Galler Prudentius-Glossen (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 136)

ungimietit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbelohnt; ne. unrewarded; ÜG.: lat. gratis N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. gratis?; E.: s. un, gi, mieten

ungimiscilōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungimiskilōt*

ungimiscit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungimiskit

ungimiskilōt* 1, ungimiscilōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvermischt; ne. not mixed; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. impermixtus?; E.: s. un, gi, miskilōn

ungimiskit 1, ungimiscit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungemischt, nicht vermischt; ne. not mixed; ÜG.: lat. impermixtus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. impermixtus?; E.: s. un, gi, misken; W.: mhd. ungemischet, ungemischt, (Part. Prät.=)Adj., ungemischt, unvermischt, unverdünnt, rein; nhd. ungemischt, (Part. Prät.=)Adj., ungemischt, DW 24, 776

ungimuoit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unermüdet, unermüdlich, unbeschwert; ne. unburdened; ÜG.: lat. indefessus Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. indefessus?; E.: s. un, gi, muoen; W.: mhd. ungemuot, (Part. Prät.=)Adj., unbeschwert, unermüdlich

ungimuoti* (1) 4, ahd., Adj.: nhd. unangenehm, lästig, widerwärtig, kleinmütig, schwächlich, ungerecht; ne. unpleasant; ÜG.: lat. (iniurius) Gl, (pusillanimis) Gl; Q.: Gl, O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, muot; W.: mhd. ungemuot, Adj., verdrießlich, zornig, widerwärtig; nhd. ungemut, Adj., Adv., ungemut, DW 24, 776; L.: ChWdW9 603a (ungimuoti)

ungimuoti* (2) 2, ahd., st. N. (ja): nhd. Kränkung, Beleidigung, Kummer, Schaden (M.), Nachteil; ne. insult (N.); ÜG.: lat. (iniuria) N; Hw.: s. ungimuotī*; Q.: N, O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, muot; W.: mhd. ungemüete, st. N., Kummer, Zorn, Missmut; L.: ChWdW8 215a (ungimuoti)

ungimuotī* 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Missstimmung, Ungemach, Kleinmut, Schwäche, Nachteil, Schaden (M.); ne. ill-humour; ÜG.: lat. (contumelia) Gl, (dispendium) Gl, (pusillanimitas) Gl; Hw.: s. ungimuoti*; Q.: Gl (765); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, muot; L.: ChWdW9 603b (ungimuotī); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417)

ungimuotnissi* 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Misshelligkeit, Verstimmung; ne. disharmony; ÜG.: lat. dissensio Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.?); I.: Lsch. lat. dissensio?; E.: s. un, gi, muot; L.: ChWdW8 215b (ungimuotnissi); Son.: Tgl05 = Würzburger Homiliar (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 28) (4. Viertel 8. Jh.?)

ungimūzōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverändert; ne. unchanged; ÜG.: lat. immutatus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüs. lat. immutatus; E.: s. un, gi, mūzōn

ungināda* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Ungnade, Strenge, Erbarmungslosigkeit, Gnadenlosigkeit, Grausamkeit; ne. disgrace (N.); ÜG.: lat. immanitas Gl, severitas N; Q.: Gl (9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. immanitas?; E.: s. un, gināda; W.: mhd. ungenāde, st. F., Ungnade, Ungunst, Unheil; nhd. Ungnade, F., Ungnade, DW 24, 1017; L.: ChWdW9 607a (ungināda); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295)

unginādi* 3, ahd., Adj.: nhd. „ungnädig“, gottlos; ne. ungracious, godless; ÜG.: lat. impius MNPs; Q.: MNPs (9. Jh.); I.: Lbd. lat. impius; E.: s. un, gināda; W.: nhd. (ält.-dial.) ungnade, Adj., ungewohnt, DW 24, 1023

unginādīg* 4, ahd., Adj.: nhd. ungnädig, unbarmherzig, gottlos, ungerecht, streng, schonungslos; ne. unkind, godless; ÜG.: lat. immitis N, impius MNPs, inclemens Gl, iniustus Gl; Q.: Gl (765), MNPs, N; I.: Lüt.?, Lbd.? lat. impius?, inclemens?, iniustus?; E.: s. un, ginādīg; W.: mhd. ungenædec, Adj., ungnädig, grausam, lieblos; nhd. ungnädig, Adj., Adv., ungnädig, DW 24, 1023; L.: ChWdW8 217a (unginādīg)

unginādīglīh 1, ahd., Adj.: nhd. erbarmungslos; ne. merciless; Q.: WH (um 1065); E.: s. un, ginādīg, līh

unginādīgo* 1, ahd., Adv.: nhd. ungnädig, grausam; ne. ungraciously, cruelly; ÜG.: lat. (immaniter) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. immaniter?; E.: s. un, ginādīg; W.: ungnädig, Adj., Adv., ungnädig, DW 24, 1023

ungināit 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungenäht“, nahtlos, nicht zusammengenäht; ne. not sewed; ÜG.: lat. inconsutilis T, inconsutus Gl; Q.: Gl, O, OT, T (830); I.: Lüt. lat. inconsutilis?, Lüs. lat. inconsutus?; E.: s. un, gi, nāen; L.: ChWdW9 607b (ungināit)

unginandit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungewagt, unversucht; ne. not dared; ÜG.: lat. inausus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. inausus?; E.: s. un, gi, nenden

unginistīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unheilbar; ne. incurable; ÜG.: lat. insanabilis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. insanabilis?; E.: s. un, ginist

unginiusit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unbewährt“, unvertraut, nicht in Erfahrung genommen, nicht erfahren (Adj.), nicht erlebt; ne. not familiar, inexpert; ÜG.: lat. inexpertus Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inexpertus?; E.: s. un, gi, niusen; L.: ChWdW9 626b (unginiusit); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

unginoman* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungenommen, nicht genommen; ne. not taken; ÜG.: lat. (intemeratus) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, neman

unginōz* 1, ahd., st. M. (a): nhd. „Ungenosse“, jemandem ungleich; ne. no equal; ÜG.: lat. minor (M.) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. impar?; E.: s. un, ginōz; W.: mhd. ungenōz, st. M., sw. M., Ungenosse; nhd. (ält.) Ungenoss, M., „Ungenosse“, DW 24, 787

unginuht* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Unmäßigkeit; ne. immoderation; ÜG.: lat. (superfluitas) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, ginuht; W.: mhd. ungenuht, st. F., Unmäßigkeit; nhd. (ält.) Ungenucht, F., Unrat, Abfall; L.: ChWdW9 608b (unginuht); Son.: TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a) (3. Viertel 9. Jh.)

ungipflanzōt* 1, ungiphlanzōt*, ahd.?, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungepflanzt“, nicht gepflanzt; ne. not planted; ÜG.: lat. non plantatus Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüs. lat. non plantatus?; E.: s. un, gi, pflanzōn

ungiphlanzōt*, ahd.?, (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungipflanzōt*

ungiquidit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungikwidit*

ungiquitīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungikwitīg*

ungirad* 6, ahd., Adj.: nhd. ungerade; ne. odd (Adj.); ÜG.: lat. impar Gl, N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. impar?; E.: s. un, girad; W.: mhd. ungerat, Adj., ungleich, ungerade; nhd. ungerad, Adj., Adv., ungerade, DW 24, 795

ungirātfragōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unbefragt“, nicht zu Rate gezogen, nicht gefragt; ne. not asked; ÜG.: lat. inconsultus Gl; Q.: Gl (Mitte 9. Jh.?); I.: Lüs. lat. inconsultus?; E.: s. gi, rāt, frāgōn; L.: ChWdW9 321b (ungirātfragōt); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64) (Mitte 9. Jh.?)

ungirāti* 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Anschlag, böser Anschlag; ne. plot (N.); Q.: O (863-871); E.: s. un, gi, rāt; W.: mhd. ungeræte, st. N., böse Handlung; nhd. Ungerat, M., Ungerat, Unflat, DW 24 (799 (Ungerath); L.: ChWdW9 662a (ungirāti)

ungirāwēt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unruhig, ruhelos, ohne Ruhe, rastlos; ne. restless; ÜG.: lat. inquietus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. inquietus?; E.: s. un, gi, rāwēn

ungirec..., ahd.: Vw.: s. ungireh...

ungirechida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ungirehhida

ungiredi* 1, ahd., Adj.: nhd. langsam, schwerfällig; ne. slow (Adj.); ÜG.: lat. tardus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. tardus?; E.: s. un, gi, rad

ungirefsentlīh 1, ahd., Adj.: nhd. untadelig; ne. blameless; ÜG.: lat. irreprehensibilis Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. irreprehensibilis?; E.: s. un, gi, refsen, līh (3); L.: ChWdW8 236a (ungirefsentlīh)

ungireh* (1) 5, ahd., Adj.: nhd. unruhig, verwirrt, aufrührerisch; ne. confused; ÜG.: lat. conturbatus N, seditiosus Gl, turbatus N; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lsch. lat. seditiosus?; E.: s. un, gireh, reht; L.: ChWdW9 665b (ungireht); Son.: Tgl017 = Canonesglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), TrT30a = Berliner pragmaticum-Glossar (Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin Preußischer Kulturbesitz Hamilton 132), TrT30b = Pariser pragmaticum-Glossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 12445), TrT30c = pragmaticum-Glossar von Reims (Reims, Bibliothèque Municipale 671), TrT34a = Vatican-Handschrift des pragmaticum-Glossars (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana Vat. lat. 7222), TrT39 = Metzer pragmaticum-Glossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 3843) (2. Viertel 9. Jh.)

ungireh (2) 16, ahd., st. M. (a?, i?), st. N. (a): nhd. Verwirrung, Unruhe, Aufruhr, Ungetüm, Übel, Unglücksfall, Aufstand, Ruhestörung; ne. confusion; ÜG.: lat. (adversus) N, impetus T, inquietudo Gl, malum (N.) (1) N, (passio) Gl, seditio Gl, tumultus Gl, T, (turbatus) N; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.), N, OT, T; I.: Lüt. lat. impetus?; E.: s. un, gireh, reht?; W.: ungerëch, st. N., st. M., Missbehagen, Kummer; L.: ChWdW8 236b (ungireh), ChWdW9 665b (ungireh); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300) (4. Viertel 8. Jh.), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163), TrT14 = Konstanzer confecta-Glossar (Stuttgart, Württembergische Landesbibliothek, HB VI 109), TrT15 = Berliner confecta-Glossar (Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin Preußischer Kulturbesitz Ms. Phillipps 1741), TrT21 = Würzburger confecta-Glossar (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146), TrT34c = Glossar (Wolfenbüttel, Herzog August Bibliothek Cod. Guelf. 842 Helmstadiensis)

ungirehhida 1, ungirechida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Ruhestörung, Unruhe; ne. disturbation; ÜG.: lat. inquietudo Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. inquietudo?; E.: s. un, gireh, reht?

ungireht* 7, ahd., Adj.: nhd. unrecht, ungerecht, unregelmäßig, böse, lasterhaft, sündig, fehlerhaft; ne. injust, bad (Adj.); ÜG.: lat. incorrectus Gl, malus (Adj.) Gl, numquam rectus N, (pravus) N, vitiosus Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lbd. lat. iniustus?; E.: s. un, gi, reht; W.: mhd. ungerëht, Adj., unrichtig, unrecht, ungerecht; nhd. ungerecht, Adj., Adv., ungerecht, DW 24, 802; L.: ChWdW8 237a (ungireht), ChWdW9 668b (ungireht); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300) (4. Viertel 8. Jh.), Tgl087 = Würzburger Evangelienglossen II (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 65)

ungirehti* 1, ahd., st. N. (ja)?: nhd. Unrecht, Sünde; ne. injustice, sin (N.); Q.: Ph (nach 1067); I.: Lüt. lat. iniustitia?; E.: s. un, gi, reht

ungirehtī* 1, ahd., st. F. (ī), st. N. (ja): nhd. Unrecht, Sünde; ne. injustice, sin (N.); Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. iniustitia?; E.: s. un, gi, rehtī

ungireisanī* 4, ahd., st. F. (ī): nhd. Schandtat, ungesittetes Verhalten, Schande; ne. evil deed; ÜG.: lat. crimen Gl, drustum? Gl, dedecus Gl, flagitium Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. flagitium?; E.: s. un, gi, rīsan; L.: ChWdW8 242a (ungireisanī), ChWdW9 683b (ungireisanī); Son.: TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

ungireitinōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungebildet; ne. uneducated; ÜG.: lat. incultus N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. incultus?; E.: s. un, gireiti?

ungirihti 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Unrechtes; ne. injustice; Q.: OG (nach 1067); E.: s. un, gi, rihti*

ungirihtit* 4, ahd., Adj.: nhd. ungerichtet, unbestraft, ungeordnet; ne. not straightened, not condemned; ÜG.: lat. deesse (= ungirihtit sīn) Gl, incompositus Gl, (ne sileas a iudicio) N; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. incompositus?; E.: s. un, gi, rihten; W.: mhd. ungerihtet, (Part. Prät.=)Adj., ungerichtet; nhd. ungerichtet, Adj., Adv., ungerichtet; L.: ChWdW9 670b (ungirihtit); Son.: TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325) (2. Viertel 9. Jh.)

*ungirīmenti?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. ungirīmendi*

ungiringi* 1, ahd., Adj.: nhd. gewichtig; ne. important; Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, ringi; L.: ChWdW9 680a (ungiringi)

ungirīsanti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. ungehörig, ungeziemend, unpassend; ne. undue; ÜG.: lat. indecens Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. indecens?; E.: s. un, gi, rīsan; L.: ChWdW8 241b (ungirīsanti); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ungiristīg* 9, ahd., Adj.: nhd. ungehörig, ungeziemend, unpassend, unangebracht, unwürdig, ungleich, entstellt, unfähig; ne. undue; ÜG.: lat. (deformis) Gl, (impar) Gl, (incompetens) Gl, incongruus Gl, indignus Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lüt. lat. indignus?; E.: s. un, gi, rīsan; L.: ChWdW8 241b (ungiristīg), ChWdW9 683ª (ungiristīg); Son.: Tgl034 = Cura-Glossen aus Sankt Florian (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ungiristlīh* 7, ahd., Adj.: nhd. unwürdig, unsinnig, ruchlos, ungeziemend, unpassend, unangemessen; ne. absurd, undue; ÜG.: lat. (absurdus) B, Gl, (funestus)? Gl, inconveniens Gl, indignus Gl, N, nefandus Gl; Q.: B (800), GB, Gl, N; I.: Lüt. lat. indignus?; E.: s. un, gi, rīsan, līh (3); L.: ChWdW9 682b (ungiristlīh); Son.: Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163), TrT19 = exestimatis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ungiristlīhho 1, ahd., Adv.: nhd. abscheulich; ne. hideous; ÜG.: lat. nefas Gl; Q.: Gl (9. Jh.); E.: s. ungiristlīh*; L.: ChWdW9 683a (ungiristlīhho); Son.: Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2) (9. Jh.)

ungiriutit* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungerodet, nicht gerodet, nicht urbar; ne. not cleaned of roots; ÜG.: lat. (hirtus) Gl, (non incisus) Gl, (intonsus) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. non incisus?; E.: s. un, gi, riuten

ungirizzan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. nicht geschnitten, nicht beschnitten; ne. uncut; ÜG.: lat. non incisus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. non incisus?; E.: s. un, gi, rīzan

ungirochan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungirohhan*

ungirohhan* 9, ungirochan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungerächt, ungestraft; ne. not revenged; ÜG.: lat. impunitate concessa Gl, impunitus Gl, (indultus) Gl, (inulte) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. inultus?; E.: s. un, gi, rehhan; W.: mhd. ungerochen, (Part. Prät.=)Adj., ungerächt, ungestraft; L.: ChWdW9 666a (ungirohhan); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.), Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525), Tgl009 = Glosse zu Hraban Ad Otgarium im Ottoboni Codex Glosse des Ottoboni Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tgl017 = Canonesglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a)

ungirt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiirrit*

ungiruochida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ungiruohhida*

ungiruohhida* 1, ungiruochida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Nachlässigkeit, Gleichgültigkeit, Achtlosigkeit, Sorglosigkeit; ne. carelessness; ÜG.: lat. incuria Gl; Q.: Gl (1. Drittel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. incuria?; E.: s. un, gi, ruohhen, ruohha; L.: ChWdW9 692a (ungiruohhida); Son.: Tgl033 = Oxforder Cresconius-Glossen (Oxford, Bodleian Library Laud. misc. 436) (1. Drittel 9. Jh.)

ungiruorentlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unbeweglich, unerschütterlich; ne. immobile; ÜG.: lat. immobilis Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. immobilis?; E.: s. un, gi, ruoren, līh (3); L.: ChWdW9 693b (ungiruorentlīh); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungiruorīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unbeweglich; ne. immobile; ÜG.: lat. immobilis MH; Q.: MH (810-817); I.: Lüt. lat. immobilis?; E.: s. un, gi, ruoren; L.: ChWdW9 693b (ungiruorīg)

ungiruorit* 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungerührt, unbeweglich, unberührt; ne. unmoved, immobile; ÜG.: lat. immobilis Gl, intactus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. immobilis?, Lüs. lat. intactus?; E.: s. un, gi, ruoren; L.: ChWdW8 245a (ungiruorit), ChWdW9 693b (ungiruorit); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

ungisagēt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungesagt, nicht besprochen, unbesprochen, unerwähnt; ne. not said, not discussed; ÜG.: lat. (intactus) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. inconsultus?; E.: s. un, gi, sagēn; W.: mhd. ungesaget, (Part. Prät.=)Adj., unverraten, schweigsam, unsagbar; nhd. ungesagt, (Part. Prät.=)Adj., ungesagt

ungisaro 1, ahd., Adj.: nhd. ungerüstet; ne. unprepared; Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, saro; L.: ChWdW9 708a (ungisaro)

ungisazt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungisezzit*

ungisc..., ahd.: Vw.: s. ungisk...

ungiscaffan, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiskaffan*

ungisceid*, ahd., st. M. (a?, i?)?, st. N. (ja)?, Adj.?, Adv.?: Vw.: s. ungiskeit*

ungisceidan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiskeidan*

ungisceidano*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.: Vw.: s. ungiskeidano*

ungisceidlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungiskeidlīhho*

ungisceit*, ahd., st. M. (a?, i?)?, st. N. (ja)?, Adj.?, Adv.?: Vw.: s. ungiskeit*

ungiscentit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiskentit*

ungiscessōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiskessōt*

ungiscidōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiskidōt*

ungiscoran, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiskoran*

ungiscouwōntlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungiskouwōntlīh*

ungiscouwōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiskouwōt*

ungiscruofi*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungiskruofi*

ungisculdit*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.?: Vw.: s. ungiskuldit*

ungiscuohōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiskuohōt*

ungiscutit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiskuttit*

ungiscuttit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiskuttit*

ungisegit* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungesagt, nicht besprochen, unbesprochen, unerwähnt; ne. not discussed; ÜG.: lat. inconsultus Gl, (intactus) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. inconsultus?; E.: s. un, gi, sagen, sagēn

ungisehan* 3, ungisewan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungesehen, nicht gesehen, unsichtbar; ne. not seen; ÜG.: lat. invisus (Adj.) (1) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. invisus; E.: s. un, gi, sehan; W.: mhd. ungesehen, (Part. Prät.=)Adj., „ungesehen“, unbemerkt, nie gesehen; nhd. ungesehen, (Part. Prät.=)Adj., Adv., ungesehen, ohne gesehen zu werden; L.: ChWdW9 712a (ungisehan); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

ungisehanlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungisehanlīhho*

*ungisehanlīh?, ahd., Adj.: nhd. nicht offenbar; ne. not evident; Hw.: s. ungisehanlīhho*

ungisehanlīhho* 1, ungisehanlīcho*, ungisewanlīhho*, ungisewanlīcho*, ahd., Adv.: nhd. unsichtbar; ne. invisibly; ÜG.: lat. (invisibilis) O; Q.: O (863-871); I.: Lüt. lat. invisibilis?; E.: s. un, gi, sehan, līh (3); L.: ChWdW9 712a (ungisewanlīhho)

ungisewan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungisehan*

ungisewanlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungisehanlīhho*

ungisewanlīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungisehanlīhho*

ungisezzit* 2, ungisazt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungesetzt, nicht festgesetzt, haltlos; ne. not set, untidy; ÜG.: lat. (compositus)? Gl, (impositus)? Gl, incompositus Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüs. lat. incompositus?; E.: s. un, gi, sezzen; W.: mhd. ungesetzet, (Part. Prät.=)Adj., nicht ansässig; nhd. (ält.) ungesetzt, (Part. Prät.=)Adj., ungesetzt, DW 24, 864; L.: ChWdW8 256b (ungisezzit); Son.: Tgl03a = Paulus-Glossen der Winithar-Handschrift (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 70)

ungisihtīg* 5, ahd., Adj.: nhd. unsichtbar; ne. invisible; ÜG.: lat. invisibilis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. invisibilis?; E.: s. un, gi, sehan, siht; W.: mhd. ungesihtec, Adj., unsichtbar; nhd. (ält.) ungesichtig, Adj., unsichtbar, DW 24, 864

ungisiunlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungisiunlīhho*

ungisiunlīh* 3, ahd., Adj.: nhd. unsichtbar; ne. invisible; ÜG.: lat. inaccessus N, invisibilis NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. invisibilis; E.: s. un, gi, līh (2); s. germ. *segwni-, *segwniz, *seuni-, *seuniz, st. F. (i), Sehen, Gesicht, Gestalt; vgl. idg. *sek̯- (1), V., folgen, Pokorny 896; W.: mhd. ungesiunlich, Adj., unsichtbar

ungisiunlīhho* 1, ungisiunlīcho*, ahd., Adv.: nhd. unsichtbar; ne. invisibly; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. invisibiliter; E.: s. ungisiunlīh

ungiskaffan* 11, ungiscaffan, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeschaffen, unerschaffen; ne. not created; ÜG.: lat. increatus N, WK; Q.: N, O, WK (790?); I.: Lüs. lat. increatus?; E.: s. un, gi, skepfen; W.: mhd. ungeschaffen, (Part. Prät.=)Adj., nicht erschaffen; nhd. ungeschaffen, (Part. Prät.=)Adj., Adv., ungeschaffen, DW 24, 828; L.: ChWdW9 743b (ungiscaffan)

ungiskeidan* 23, ungisceidan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeschieden, ungeteilt, unteilbar, unzertrennlich, zusammengehörig, gemeinsam, nicht verschieden (Adj.) (2); ne. indifferent; ÜG.: lat. cohaerens N, (differre) N, (idem) N, non diversus N, indiscretus N, indivisus N, (simul) N, (unigenitus) N, (unus) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. indiscretus?; E.: s. un, gi, skeidan; W.: ungescheiden, (Part. Prät.=)Adj., unentschieden, ungeschieden

ungiskeidano* 2, ungisceidano*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.: nhd. ungeschieden, ungetrennt; ne. indifferently; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. indiscrete?; E.: s. un, gi, skeidan

*ungiskeidlīh?, *ungisceidlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. ungiskeidlīhho*

ungiskeidlīhho* 2, ungisceidlīcho*, ahd., Adv.: nhd. ungeschieden, unterschiedslos, ohne Unterschied; ne. indifferently, without difference; ÜG.: lat. indifferenter Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. indifferenter?; E.: s. un, gi, skeidan, līh (3); L.: ChWdW9 741a (ungisceidlīhho); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64)

ungiskeit* 1, ungisceit*, ungisceid*, ahd., st. M. (a?, i?)?, st. N. (ja)?, Adj.?, Adv.?: nhd. „Ungeschiedenheit“, Unterschiedlosigkeit; ne. indifference; ÜG.: lat. (discrimen) Gl, (supervacue) Gl; Hw.: vgl. anfrk. ungiskēth; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. discrimen?, Lüt. lat. indifferentia?; E.: s. un, gi, skeidan; L.: ChWdW8 259a (ungisceid)

ungiskentit* 1, ungiscentit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungeschändet“, frei von Schmach, frei von Schande; ne. not abused; ÜG.: lat. (non confusus) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non confusus?; E.: s. un, gi, skenten; W.: mhd. ungeschendet, (Part. Prät.=)Adj., frei von Schmach; nhd. ungeschändet, (Part. Prät.=)Adj., „ungeschändet“

ungiskessōt* 1, ungiscessōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbearbeitet, ungeglättet, unbehauen; ne. raw (Adj.); ÜG.: lat. impolitus Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lüt. lat. impolitus?; E.: s. un, gi, skessōn

ungiskidōt* 1, ungiscidōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeschieden; ne. indifferent; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. indiscretus?; E.: s. un, gi, skidōn

ungiskoran* 3, ungiscoran, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeschoren; ne. unshaved; ÜG.: lat. comae (= ungiskoran fahs) Gl, (comae nutritae) (= ungiskoran) Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, skeran; W.: mhd. ungeschorn, (Part. Prät.=)Adj., unbelästigt; nhd. ungeschoren, (Part. Prät.=)Adj., ungeschoren; L.: ChWdW9 745a (ungiscoran); Son.: Sglr04 = Walahfrids Körperteilglossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14754) (4. Viertel 9. Jh.)

ungiskouwōntlīh* 1, ungiscouwōntlīh*, ahd., Adj.: nhd. unbedacht, unüberlegt, nicht vorausschauend; ne. inconsiderate; ÜG.: lat. (inconsiderate) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. inconsiderate?; E.: s. un, gi, skouwōn, līh (3); L.: ChWdW8 263b (ungiscouwōntlīh)

ungiskouwōt* 2, ungiscouwōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbedacht, unüberlegt, nicht untersucht, unerforscht, unbekannt; ne. inconsiderate, not tested; ÜG.: lat. inconsideratus Gl, inexploratus Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüs. lat. inconsideratus?; E.: s. un, gi, skouwōn; L.: ChWdW8 263b (ungiscouwōt), ChWdW9 753b (ungiscouwōt); Son.: TrA03 = Sankt Galler alphabetisches confecta-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299)

ungiskruofi* 1, ungiscruofi*, ahd., Adj.: nhd. unregelmäßig, ungeheuer; ne. unregular; ÜG.: lat. enormis Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. enormis?; L.: ChWdW9 758a (ungiscruofi); Son.: TrT06 = Sankt Galler Bibelglossar I (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 295) (4. Viertel 9. Jh.)

ungiskuldit* 2, ungisculdit*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.?: nhd. unverschuldet, ohne Ursache; ne. without guilt; ÜG.: lat. (gratis) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, skulden; W.: nhd. ungeschuldet, (Part. Prät.=)Adj., „ungeschuldet“

ungiskuohōt* 1, ungiscuohōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unbeschuht“, ohne Schuhe; ne. without shoes; ÜG.: lat. discalceatus Gl; Q.: Gl (12. Jh.?); I.: Lüt. lat. discalceatus?; E.: s. un, gi, skuoh; W.: mhd. ungeschuochet*, ungeschuocht, (Part. Prät.=)Adv., „unbeschuht“, ohne Schuhe seiend nhd. (ält.) ungeschuht, (Part. Prät.=)Adj., „ungeschuht“, DW 24, 859

ungiskutit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiskuttit*

ungiskuttit* 2, ungiscuttit*, ungiskutit*, ungiscutit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerschüttert; ne. not shaken; ÜG.: lat. inconcussus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. inconcussus; E.: s. un, gi, skutten; W.: nhd. ungeschüttet, (Part. Prät.=)Adj., „ungeschüttet“; L.: ChWdW8 266a (ungiscutit), ChWdW9 762a (ungiscutit); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungislaht 1, ahd., Adj.: nhd. entartet; ne. degenerate (Adj.); ÜG.: lat. degener Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. degener?; E.: s. un, gi, slaht; W.: mhd. ungeslaht, Adj., übel geartet; nhd. ungeschlacht, Adj., Adv., ungeschlacht, DW 24, 846

ungislihtit* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeglättet, ungeschliffen, rauh, unbehauen, unförmig; ne. unpolished; ÜG.: lat. (impexus) Gl, impolitus Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. impolitus?; E.: s. un, gi, slihten; L.: ChWdW9 766b (ungislihtit); Son.: TrA02 = Alphabetisches Pariser Bibelglossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 2685)

ungismah* 1, ahd., Adj.: nhd. „unschmackhaft“, unangenehm, geschmacklos, ungenießbar; ne. unpleasant, not tasty; ÜG.: lat. desipiscere (= ungismah wesan) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. desipiscere (= ungismah wesan)?; E.: s. un, gi, smekken, smak; W.: mhd. ungesmach, Adj., widerlich schmeckend; nhd. (ält.) ungeschmach, Adj., Adv., „ungeschmach“, DW 24, 853; L.: ChWdW9 771b (ungismah); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

ungismeckarōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungismekkarōt*

ungismekkarōt* 1, ungismeckarōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unverfeinert“, nicht verfeinert, ungebildet, rauh, ungeschliffen; ne. not refined; ÜG.: lat. impolitus Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. impolitus?; E.: s. un, gi, smekkarōn; L.: ChWdW9 772b (ungismeckarōt); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungisotan* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungekocht; ne. uncooked; ÜG.: lat. incoctus Gl, styrax? (= ungisotan swebal) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüs. lat. incoctus?; E.: s. un, gi, siodan; W.: mhd. ungesoten, (Part. Prät.=)Adj., ungebrüht, ungekocht; nhd. ungesotten, (Part. Prät.=)Adj., ungesotten; L.: ChWdW8 255a (ungisotan)

ungisprāchal*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungisprāhhal*

ungisprāchi*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungisprāhhi*

ungisprāhhal* 1, ungisprāchal*, ahd., Adj.: nhd. ungesprächig, sprachlos, unbeholfen im Reden; ne. speechless; ÜG.: lat. incircumcisus labiis Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, sprāhhal

ungisprāhhi* 2, ungisprāchi*, ahd., Adj.: nhd. ungesprächig, sprachlos, fremd; ne. speechless, strange; ÜG.: lat. incircumcisus labiis Gl, (truculentus)? Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, sprehhan, sprāhha; W.: mhd. ungespræche, Adj., unberedt; L.: ChWdW8 275b (ungisprāhhi)

ungisprāhlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. ungesprächig, sprachlos, stumm; ne. speechless; ÜG.: lat. infans Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. infans?; E.: s. un, gi, sprehhan, sprāhha, līh (3)

ungispunnan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungesponnen, nicht gesponnen; ne. not spun; ÜG.: lat. (linum crudum) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, spinnan

ungistarkēt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungestärkt“, schwach; ne. not strengthened, weak; ÜG.: lat. infirmus N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. infirmus?, Lüs. lat. infirmatus?; E.: s. un, gi, starkēn; W.: nhd. ungestärkt, (Part. Prät.=)Adj., ungestärkt

ungistātigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. unstetes Wesen; ne. unsteady character; ÜG.: lat. (ventus) (M.) (1) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, stātīg

ungistillida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unruhe; ne. restlessness; ÜG.: lat. inquietas Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. inquietas?; E.: s. un, gi, stillida; L.: ChWdW8 281a (ungistillida)

ungistrālit* 9, ahd., Adj.: nhd. „ungestrählt“, ungekämmt, struppig, zerfetzt; ne. not combed; ÜG.: lat. (concretus) Gl, impexus Gl; Hw.: vgl. as. ungistrālit*; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. impexus?; E.: s. un, gi, strālen; W.: nhd. (ält.) ungestrählt, (Part. Prät.=)Adj., „ungestrählt“, nicht gestrählt, nicht gekämmt, DW 24, 877; L.: ChWdW9 817a (ungistrālit); Son.: Tgl019 = Tegernseer Boethius-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18765) (4. Viertel 9. Jh.)

ungistuomi 16, ahd., Adj.: nhd. ungestüm, wild, übermütig, lästig, ausgelassen, mutwillig, unverschämt; ne. wild (Adj.); ÜG.: lat. improbus Gl, importunus Gl, infestus Gl, inquietus Gl, insolens Gl, intemperans Gl, lasciviens Gl, petulans Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.), WH; I.: Lüt. lat. insolens?; E.: s. un, gi; s. germ. *stōmja-?, *stōmjaz, Adj., sanft, ruhig; vgl. idg. *stā-, *stə-, *steh₂-, *stah₂-, *stāu-, *stū̆-, V., stehen, stellen, Pokorny 1004; W.: mhd. ungestüeme, Adj., ungestüm, stürmisch; nhd. ungestüm, Adj., Adv., ungestüm, DW 24, 877

ungistuomī 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungestüm, Ausgelassenheit, Frechheit, Leichtfertigkeit; ne. hilarity, wildness; ÜG.: lat. petulantia Gl, protervitas Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. insolentia?; E.: s. ungistuomi; W.: mhd. ungestüeme, st. F., Ungestüm, Sturm; s. nhd. Ungestüm, F., N., M., Ungestüm, DW 24, 881

ungistuomida* 1, ahd.?, st. F. (ō): nhd. Ungestüm, Übermut; ne. wildness, hilarity; ÜG.: lat. (insolentia) Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüs. lat. insolentia?; E.: s. ungistuomi

ungistuomīg* 2, ahd., Adj.: nhd. ungestüm, ungemäßigt, ungezügelt; ne. wild (Adj.); ÜG.: lat. intemperans Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. intemperans?; E.: s. ungistuomi; W.: mhd. ungestüemec, Adj., ungestüm; nhd. (ält.) ungestümig, Adj., Adv., ungestüm, DW 24, 883

ungistuomigōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. ungestüm werden; ne. become wild; ÜG.: lat. insolescere? Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. insolescere?; E.: s. ungistuomi

ungiswās* 1, ahd., Adj.: nhd. unvertraut, ungastlich; ne. not familiar; ÜG.: lat. inhospitus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. inhospitus?; E.: s. un, gi, swās

ungiswichan*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungiswihhan*

ungiswīgēt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „nichtschweigend“; ne. not silent; ÜG.: lat. garrulus N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. garrulus?; E.: s. un, gi, swīgēn; R.: ungiswīgēt sīn: nhd. nicht schweigen; ne. be not silent; ÜG.: lat. garrulus esse N

ungiswihhan* 3, ungiswichan*, ahd., Adj.: nhd. untrüglich, unüberwunden, unermattet; ne. infallible; ÜG.: lat. invictus Gl, N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. invictus?; E.: s. un, gi, swīhhan; W.: mhd. ungeswichen, (Part. Prät.=)Adj., treu

ungitān 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungetan, unerfüllt; ne. undone; Q.: O (863-871); E.: s. un, gi, tuon; W.: mhd. ungetān, (Part. Prät.=)Adj., ungetan; nhd. ungetan, (Part. Prät.=)Adj., ungetan, Duden 6, 2692; L.: ChWdW9 874a (ungitān)

ungitarōt*, 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverletzt, unbeschädigt, unversehrt; ne. unhurt; ÜG.: lat. illaesus Gl; Q.: Gl (Ende 10./Anfang 11. Jh.); I.: Lüs. lat. illaesus?; E.: s. un, gi, tarōn

ungiteilit* 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeteilt, unteilbar; ne. undivided; ÜG.: lat. carens partibus N, individuus I, integer N; Q.: I (Ende 8. Jh.), N; I.: Lüt. lat. individuus?; E.: s. un, gi, teilen; W.: mhd. ungeteilet, (Part. Prät.=)Adj., ungeteilt; nhd. ungeteilt, (Part. Prät.=)Adj., ungeteilt, DW 24, 892 (ungetheilt); L.: ChWdW8 293a (ungiteilit)

ungiterit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverletzt, unversehrt; ne. unhurt; ÜG.: lat. illaesus Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lüs. lat. illaesus; E.: s. un, gi, terien; L.: ChWdW8 292b (ungiterit); Son.: Tglr Sankt Gallener Homilienglossar = Homilienglossar von Sankt Gallen (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 193) (4. Viertel 8. Jh.)

ungitorran* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungewagt, unversucht; ne. not dared; ÜG.: lat. inausus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. inausus?; E.: s. un, gi; s. germ. *dursan, Prät.-Präs., wagen, sich erkühnen; idg. *dʰers-, V., angreifen, wagen, kühn sein (V.), Pokorny 259; s. idg. *dʰer- (2), *dʰerə-, V., halten, festhalten, stützen, Pokorny 252

ungitoufit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungetauft; ne. not baptized; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non baptizatus?; E.: s. un, gi, toufen; W.: mhd. ungetoufet, ungetouft, (Part. Prät.=)Adj., ungetauft; nhd. ungetauft, (Part. Prät.=)Adj., ungetauft, DW 24, 891

ungitraganlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unerträglich; ne. unbearable; ÜG.: lat. importabilis T; Hw.: s. tragan, ungitragantlīh*; Q.: T (830); I.: Lüt. lat. importabilis?; E.: s. un, gi, tragan, līh (3)

ungitragantlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unerträglich; ne. unbearable; ÜG.: lat. importabilis Gl; Hw.: s. ungitraganlīh*; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. importabilis; E.: s. un, gi, tragan, līh (3); L.: ChWdW8 296a (ungitragantlīh)

ungitrāgi* 1, ahd., Adj.?: nhd. wild, unbändig, nicht träge; ne. wild (Adj.); ÜG.: lat. trux Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. trux?; E.: s. un, gi, trāgi; L.: ChWdW8 296b (ungitrāgi)

ungitriuwi* 8, ahd., Adj.: nhd. ungetreu, untreu, ungläubig, treulos, verschlagen (Adj.), misstrauisch, verdächtig; ne. untrue, unbelieving; ÜG.: lat. (astutus)? Gl, (callidus)? Gl, dolosus N, infidelis T, infidus Gl, suspectus (Adj.) Gl, versutus Gl; Q.: Gl, N, T (830); I.: Lbd. lat. infidelis; E.: s. un, gi, triuwi; W.: mhd. ungetriuwe, Adj., untreu, treulos; nhd. ungetreu, Adj., Adv., ungetreu, DW 24, 899; L.: ChWdW9 864b (ungitriuwi)

ungitriuwida* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Misstrauen, Untreue, Treulosigkeit; ne. suspicion; ÜG.: lat. diffidentia Gl, furti me arguent (= refsant mih diubōno ungitriuwida) Gl; Q.: Gl (Ende 10. Jh.); I.: Lüt. lat. diffidentia?; E.: s. un, gi, triuwa

ungitrōst* 1, ahd., Adj.: nhd. trostlos; ne. comfortless; ÜG.: lat. (desolatus) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, trōst, trōsten; W.: nhd. ungetrost, (Part. Prät.=)Adj., ungetröstet, DW 24, 903

ungitrōstit* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungetröstet, nicht getröstet; ne. not comforted; ÜG.: lat. contristavi (= fona mir ungitrōstit wortan) OG, nec praesentis solamen temporis abesse patiantur (= dih ni lāzent ungitrōstit) N; Q.: N (1000), OG; I.: Lüs. lat. non consolatus; E.: s. un, gi, trōsten; W.: mhd. ungetrœstet, ungetrōst, (Part. Prät.=)Adj., ungetröstet, trostlos, hoffnungslos; nhd. ungetröstet, (Part. Prät.=)Adj., ungetröstet, DW 24, 903

ungitruobit* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungetrübt, frei von Schrecken; ne. untroubled; ÜG.: lat. non turbatus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non turbatus?; E.: s. un, gi, truoben; W.: nhd. ungetrübt, (Part. Prät.=)Adj., ungetrübt, nicht getrübt, DW 24, 903

ungiturst* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Verzagtheit, Mutlosigkeit; ne. despair (N.); ÜG.: lat. formido N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. formido?; E.: s. un, gi; s. germ. *dursti-, *durstiz, st. F. (i), Kühnheit, Verwegenheit; vgl. idg. *dʰers-, V., angreifen, wagen, kühn sein (V.), Pokorny 259; idg. *dʰer- (2), *dʰerə-, V., halten, festhalten, stützen, Pokorny 252

*ungiuobit?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. ungiōvid*

ungiwāgi* 1, ahd., Adj.: nhd. unüberlegt; ne. unconsidered; ÜG.: lat. inconsideratus Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lüt. lat. inconsideratus?; E.: s. un, gi, wegan

ungiwahs* 1, ahd., Sb.: nhd. Spreu, Unkraut?; ne. chaff (N.); ÜG.: lat. palea Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lbd. lat. palea?; E.: s. un, gi, wahsan; W.: s. nhd. (ält.) Ungewächs, N., „Missgewächs“, DW 24, 905

ungiwahtlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungiwahtlīhho*

ungiwahtlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. schimpflich, verrucht, beklagenswert; ne. shameful; ÜG.: lat. (miserabilis)? Gl, (nefas)? Gl, nefarius Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, līh (3); vgl. germ. *wahnjan, *wahwnjan, st. V., erwähnen; idg. *u̯ek̯-, V., sprechen, Pokorny 1135; L.: ChWdW9 888b (ungiwahtlīh); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

ungiwahtlīhho* 1, ungiwahtlīcho*, ahd., Adv.: nhd. ruhmlos; ne. ingloriously; ÜG.: lat. (tacite) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ungiwahtlīh

ungiwaltīg* 8, ahd., Adj.: nhd. „ungewaltig“, schwach, machtlos, machtlos über, nicht mächtig, gefangen; ne. weak, powerless, captive (Adj.); ÜG.: lat. captivus Gl, imbecillis N, non sui iuris (= ungiwaltīg sīn selbes) N, (potens) N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. impotens?; E.: s. un, gi, waltan; W.: mhd. ungewaltic, Adj., machtlos, schwach; nhd. (ält.) ungewaltig, Adj., Adv., „ungewaltig“, DW 24, 907

ungiwānit* 12, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerwartet, unerhofft, unvermutet, zufällig, unverhofft, unentdeckt; ne. unexspected; ÜG.: lat. l (= ungiwānitiu giskiht) N, fortuitus N, inopinatus Gl, N, inopinus Gl, (insperate) Gl; Hw.: s. wānen*, giwānen*; Q.: Gl (2. Hälfte 8. Jh.), N; I.: Lüs. lat. inopinatus; E.: s. un, gi, wānen; L.: ChWdW9 897a (ungiwānit); Son.: MrA01 = Alphabetisches Murbacher Mischglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ungiwānito* 9, ahd., (Part. Prät.=) Adv.: nhd. „unerhofft“, unerwartet, unverhofft, zufällig, zufälligerweise; ne. unexpectedly; ÜG.: lat. fortuito N, fortuito et casu N, (inopinate) N, (insperate) N; Hw.: s. wānen*, giwānen*; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inopinus?, inopinatus?, insperatus?, improvisus?; E.: s. un, gi, wānen

ungiwannōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeworfelt; ne. not winnowed; ÜG.: lat. (granum cum furfuribus) Gl, (migma) Gl; Hw.: s. wannōn*; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, wannōn; L.: ChWdW9 899b (ungiwannōt); Son.: Tgl055 = Kölner Glossen zum Alten Testament (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 751) (4. Viertel 9. Jh.)

ungiwar* 11, ahd., Adj.: nhd. unbedacht, töricht, böse, uneinsichtig, nicht gewahr, unaufmerksam, geistig betäubt, unabsichtlich; ne. not aware, foolish, bad (Adj.); ÜG.: lat. (dormitans) Gl, fatuus O, improbus B, Gl, improvidus Gl, (improvisus)? Gl, impudens Gl, inconsideratus Gl, (incuria) Gl, incuriosus? Gl, indoctus Gl, protervus? Gl; Hw.: vgl. as. ungiwar*; Q.: B, GB, Gl (4. Viertel 8. Jh.), O; I.: Lüt. lat. improbus?, inconsideratus?; E.: s. un, gi; s. germ. *wara-, *waraz, Adj., aufmerksam, vorsichtig, genau wahrnehmend; idg. *u̯orós?, Adj., aufmerksam, Pokorny 1164; s. idg. *u̯er- (8), V., gewahren, achtgeben, Pokorny 1164; W.: mhd. ungewar, Adj., unvorsichtig, sorglos; nhd. (ält.) ungewahr, Adj., Adv., heimlich, ohne wahrzunehmen, DW 24, 906; L.: ChWdW8 309b (ungiwar), ChWdW9 901b (ungiwar); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300) (4. Viertel 8. Jh.), Tgl095 = Wiener Canonesglossen (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 2171), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325), TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ungiwār* 4, ahd., Adj.: nhd. unwahr, unaufrichtig, boshaft, unverschämt; ne. untrue; ÜG.: lat. improbus Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. improbus?; E.: s. un, gi, wār; W.: s. mhd. ungewære, Adj., falsch, unwahr

ungiwara* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Nachlässigkeit, Unachtsamkeit, Zufall; ne. accident; ÜG.: lat. casus B; Q.: B (800), GB, O; I.: Lsch. lat. casus?; E.: s. un, gi, wara; L.: ChWdW9 901b (ungiwara)

ungiwaraheit* 2, ahd., st. F. (i): nhd. Unachtsamkeit, Unvorsichtigkeit, Sorglosigkeit, Nachlässigkeit; ne. carelessness; ÜG.: lat. incuria Gl, temeritas N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. incuria?; E.: s. un, gi, wara, heit; W.: mhd. ungewarheit, st. F., Unsicherheit, Schutzlosigkeit

ungiwarilīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungiwaralīhho*

ungiwaralīh* 2, ungiwerilīh*, ahd., Adj.: nhd. unvorsichtig, unaufmerksam, unüberlegt, unbedacht, unbemerkt; ne. careless, unconsidered; ÜG.: lat. improvisus Gl, inconsideratus Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüs. lat. inconsideratus?; E.: s. un, gi, wara, līh (3); W.: mhd. ungewarlich, Adj., unsicher, gefährlich; nhd. (ält.) ungewährlich, Adj., Adv., gefährlich, DW 24, 906

ungiwaralīhho* 2, ungiwaralīcho*, ungiwerilīhho*, ungiwerilīcho*, ahd., Adv.: nhd. gleichgültig, sorglos; ne. indifferently, carelessly; ÜG.: lat. (incuriosus) Gl, indifferenter Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. incuriose?; E.: s. un, gi, wara, līh (3); W.: s. mhd. ungewerlīche, Adv., unvorsichtig, sorglos, unweigerlich, unvermerkt; L.: ChWdW9 902a (ungiwaralīhho); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.)

ungiwarī* 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Versagen, Sorglosigkeit, Zügellosigkeit; ne. failure; ÜG.: lat. detrimentum Gl, improbitas Gl, (pusillanimitas) Gl; Hw.: s. ungiwārī*; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lbd. lat. pusillanimitas?; E.: s. un, gi, wara; L.: ChWdW9 902a (ungiwarī); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.), TrA04 = alphabetisches Berner Canones-Glossar (Bern, Burgerbibliothek A 26 + MS 89) (2. Viertel 9. Jh.), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417) (2. Viertel 9. Jh.)

ungiwārī* 7, ahd., st. F. (ī): nhd. Unredlichkeit, Unaufrichtigkeit, Unverschämtheit; ne. insincerity, impropriety; ÜG.: lat. (detrimentum) Gl, improbitas Gl, (praesumptio)? Gl; Hw.: s. ungiwarī*; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. improbitas?; E.: s. un, gi, wārī

ungiwārida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unverschämtheit; ne. impropriety, insincerity; ÜG.: lat. improbitas Gl, (praesumptio)? Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. improbitas?; E.: s. un, gi, wār

*ungiwarit?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiwarito*

ungiwarito* 1, ahd., (Part. Prät.=) Adv.?: nhd. unüberlegt; ne. unconsiderately; ÜG.: lat. inconsulte Gl; Hw.: s. *waren?; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. inconsulte?; E.: s. un, gi, wara, ungiwar

ungiwarnōt* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungewarnt, unvermutet, unvorbereitet, ungerüstet, unbefestigt, unverwahrt, unvorhergesehen, unentdeckt; ne. unwarned; ÜG.: lat. immunitus Gl, imparatus Gl, inopinatus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inopinatus?; E.: s. un, gi, warnōn; W.: mhd. ungewarnet, (Part. Prät.=)Adj., unvorbereitet, überrascht; nhd. ungewarnt, (Part. Prät.=)Adj., ungewarnt; L.: ChWdW9 906a (ungiwarnōt); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

ungiwarnōtī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. unbefestigter Punkt, unbefestigte Stelle; ne. infirmity; ÜG.: (immunita) Gl, (infirmiora terrae) Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, warnōn

ungiwaro* 4, ahd., Adv.: nhd. unvorsichtig, unachtsam, unüberlegt, uneinsichtig, böse, schlecht; ne. carelessly; ÜG.: lat. incaute Gl, (inconsulte) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. inconsulte?; E.: s. ungiwar; L.: ChWdW9 901b (ungiwaro); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

ungiwāro* 1, ahd., Adv.: nhd. unaufrichtig; ne. unsincerely; ÜG.: lat. improbe Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüt. lat. improbe?; E.: s. un, gi, wār; W.: mhd. ungewāre, Adv., auf unrichtige treulose Weise

ungiwascan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiswaskan*

ungiwaskan* 1, ungiwascan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungewaschen; ne. not washed; ÜG.: lat. non lotus T; Q.: NG, T (830); I.: Lüs. lat. non lotus?; E.: s. un, gi, waskan; W.: mhd. ungewaschen, ungeweschen, (Part. Prät.=)Adj., ungewaschen, nicht gewaschen, ungespült; nhd. ungewaschen, (Part. Prät.=)Adj., ungewaschen; L.: ChWdW9 906b (ungiwascan)

ungiwātit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbekleidet, nicht gekleidet, ohne Gewand seiend; ne. not dressed; ÜG.: lat. non vestitus T; Q.: T (830); I.: Lüs. lat. non vestitus?; E.: s. un, gi, wāten; L.: ChWdW9 908a (ungiwātit)

ungiwegan* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungewägt“, nicht gewogen, unbezahlbar; ne. not weighed; ÜG.: lat. (impense) Gl, (impensus) Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lüt. lat. impensus?; E.: s. un, gi, wegan; W.: mhd. ungewëgen, (Part. Prät.=)Adj., ungleich, verschieden (Adj.) (2), ungewogen; nhd. (ält.) ungewegen, (Part. Prät.=)Adj., ungewogen, DW 24, 911; L.: ChWdW8 312b (ungiwegan); Son.: Tgl07b = Fuldaer Isidor- und Basilius-Glossen (Basel, Öffentliche Bibliothek der Universität F. III. 15c) (4. Viertel 8. Jh.), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX)

ungiwegit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbewegt, unerschütterlich; ne. unmoved; ÜG.: lat. non commotus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non commotus?; E.: s. un, gi, wegan; W.: mhd. ungeweget, (Part. Prät.=)Adj., unbewegt, unerschüttert, unwandelbar; s. nhd. (ält.) ungewegt, (Part. Prät.=) Adv., ohne zu bewegen, DW 24, 911

ungiwehsalōt* 5, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungewechselt“, unverändert; ne. unchanged; ÜG.: lat. (mutare) N, permanens N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non mutatus?; E.: s. un, gi, wehsalōn; W.: mhd. ungewehselet*, ungewehselt, (Part. Prät.=)Adj., ungewechselt, nicht ausgetauscht; nhd. ungewechselt, (Part. Prät.=)Adj., „ungewechselt“, ohne Wechsel, DW 24, 911

ungiweichit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungiweichit*

ungiweihhit* 2, ungiweichit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeschwächt, ungeweicht, nicht gewichen?, unbeugsam; ne. not softened?, inflexible; ÜG.: lat. inflexibilis Gl, infractus N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. inflexibilis?; E.: s. un, gi, weihhen; W.: nhd. ungeweicht, (Part. Prät.=)Adj., ungeweicht

ungiwemmit* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unberührt, unbefleckt, unvermindert, unversehrt, lauter; ne. immaculate, unhurt; ÜG.: lat. illibatus Gl, immaculatus MH, intemeratus Gl; Hw.: vgl. as. unwam*; Q.: Gl (790), MH; I.: Lüs. lat. immaculatus?; E.: s. un, gi; s. germ. *wamma-, *wammam, st. N. (a), Fleck, Mal (N.) (2); vgl. idg. *u̯em-, *u̯emə-, V., speien, erbrechen, Pokorny 1146; L.: ChWdW9 894b (ungiwemmit); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungiwenit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unwissend, unerfahren, ungewöhnt, ungewohnt, nicht gewöhnt an; ne. ignorant, inexpert; ÜG.: lat. (imprudens) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. imprudens?; E.: s. un, gi, wennen

ungiwenkit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unaufhörlich, niemals aufhörend; ne. incessant; ÜG.: lat. numquam deficiens N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. numquam deficiens?; E.: s. un, gi, wenken; W.: mhd. ungewenket, (Part. Prät.=)Adj., unwandelbar, unerschütterlich

ungiwententlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „unabwendbar“, unabänderlich, unveränderlich; ne. inevitable, unchangeable; ÜG.: lat. constans? Gl, contumax? Gl, (irrevocabilis) Gl, pertinax? Gl; Q.: Gl (790); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, wenten, līh (3); L.: ChWdW9 955a (ngiwententlīh); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungiwerbantlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unumstößlich, unabänderlich, unwiderruflich; ne. irrevocable; ÜG.: lat. (irrevocabilis) Gl; Q.: Gl (765); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, werban, līh (3); L.: ChWdW8 316a (ungiwerbantlīh)

ungiwerdōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverdient; ne. undeserved; ÜG.: lat. immeritus Gl; Q.: Gl (9. Jh.?); I.: Lüs. lat. immeritus?; E.: s. un, gi, werdōn

ungiwerī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Unachtsamkeit, Sorglosigkeit, Unbehutsamkeit, Nachlässigkeit, Unvorsichtigkeit, Fahrlässigkeit, Zügellosigkeit; ne. unawareness; ÜG.: lat. incuria Gl, improbitas Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. incuria?; E.: s. un, gi, wara; L.: ChWdW9 902a (ungiwerī); Son.: TrT14 = Konstanzer confecta-Glossar (Stuttgart, Württembergische Landesbibliothek, HB VI 109), TrT15 = Berliner confecta-Glossar (Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin Preußischer Kulturbesitz Ms. Phillipps 1741), TrT21 = Würzburger confecta-Glossar (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146) (1. Viertel 9. Jh.)

ungiwerida* 4, ahd., st. F. (ō): nhd. Unachtsamkeit, Unaufmerksamkeit, Sorglosigkeit, Nachlässigkeit, Leichtfertigkeit, Zügellosigkeit, Ungestüm; ne. unawareness; ÜG.: lat. (inconsideratio) Gl, incuria Gl, (procacitas) Gl, neglegentia Gl; Hw.: s. giwarida*; vgl. as. ungiwerida*; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. incuria; E.: s. un, gi, wara; L.: ChWdW9 902a (ungiwerida); Son.: Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI) (2. Viertel 9. Jh.)

ungiwerīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unabwendbar, unerbittlich?; ne. inescapable; ÜG.: lat. inexorabilis Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. inexorabilis?; E.: s. un, gi, werien (1)?

ungiwerilīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungiwaralīhho*

ungiwerilīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. ungiwaralīh*

ungiwerilīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungiwaralīhho*

ungiwerit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbekleidet, nicht gekleidet in; ne. not dressed; ÜG.: lat. non vestitus MF; Hw.: vgl. as. unwerid*; Q.: MF (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. non vestitus?; E.: s. un, gi, werien (2); L.: ChWdW9 933b (ungiwerit)

ungiwertit* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvergänglich, makellos, unverdorben; ne. imperishable; ÜG.: lat. incorruptus N, (ingratus)? Gl, intemeratus N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. incorruptus; E.: s. un, gi, werten

ungiwilli* 1, ahd.?, Adj.: nhd. widerwillig, böswillig; ne. unwilling; ÜG.: lat. (malitiosus) Gl; Q.: Gl (14. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, gi, willo, willen

ungiwillīg* 1, ahd., Adj.?: nhd. ungehorsam, widerwillig, nicht willfährig; ne. disobedient; ÜG.: lat. indevotus Gl, non devotus Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. indevotus?; E.: s. un, gi, willīg; W.: mhd. ungewillic, Adj., „ungewillig“, unwillig; nhd. (ält.) ungewillig, Adj., Adv., „ungewillig“, DW 24, 913

ungiwillīgo* 1, ahd., Adv.: nhd. unwillig, ungern; ne. unwillingly; ÜG.: lat. minus libenter Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. minus libenter?; E.: s. un, gi, willīg; W.: nhd. (ält.) ungewillig, Adj., Adv., „ungewillig“, DW 24, 913

ungiwīlōt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverschleiert, nicht verschleiert; ne. not veiled; ÜG.: lat. non velatus Gl; Hw.: s. wīlōn* (2); Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüs. lat. non velatus?; E.: s. un, gi, wīlōn (2)

ungiwis* 28, ahd., Adj.: nhd. ungewiss, unsicher, unbekannt, unbestimmt, zufällig, unzuverlässig, unkenntlich, ziellos; ne. uncertain; ÜG.: lat. ambiguus N, casibus fortuitis (= in ungiwissen giskihten) N, dubitare (= ungiwis wesan) N, fortuitus N, (improvisus) Gl, incertus Gl, N, inexpertus Gl, infinitus N; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N; I.: Lüs. lat. incertus?; E.: s. un, gi; s. germ. *wissa-, *wissaz, Adj., gewiss, wissend, weise; s. idg. *u̯idusī-, Adj., wissend, Pokorny 1125; vgl. idg. *u̯eid- (2), *u̯edi-, *udi-, V., erblicken, sehen, finden, Pokorny 1125; W.: mhd. ungewis, Adj., unwissend, unklug, unsicher, ungewiss, unzuverlässig; nhd. ungewiss, Adj., Adv., ungewiss, DW 24, 914; R.: in ungiwis: nhd. in Ungewissheit; ne. in uncertainty; R.: ungiwis wesan: nhd. etwas nicht wissen; ne. not know s.th.; L.: ChWdW8 328b (ungiwis), ChWdW9 973a (ungiwis); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

ungiwisheit* 2, ahd., st. F. (i): nhd. Ungewissheit; ne. uncertainty; ÜG.: lat. incertitudo N, (incertus) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. incertitudo?; E.: s. ungiwis, heit; W.: mhd. ungewisheit, st. F., Unsicherheit, Unzuverlässigkeit; nhd. Ungewissheit, F., Ungewissheit, DW 24, 922

ungiwissī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungewissheit; ne. uncertainty; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. incertitudo?; E.: s. ungiwis

ungiwisso* 3, ahd., Adv.: nhd. ungewiss, unbestimmt; ne. indefinitely; ÜG.: lat. (certus) N, indefinite N, interminate N, (non determinate) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. indefinite?; E.: s. ungiwis; W.: mhd. ungewis (2), Adv., unwissend, ungenau, unklug, unsicher; nhd. ungewiss, Adj., Adv., ungewiss, DW 24, 914

ungiwissōt* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungewiss, unbestimmt; ne. indefinite; ÜG.: lat. indefinitus N, interminatus N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst; E.: s. ungiwis

ungiwitari*, ahd., st. N. (ja): Vw.: s. ungiwitiri*

ungiwitiri* 28, ungiwitari*, ahd., st. N. (ja): nhd. Unwetter, Ungewitter, Sturm, rauhes Wetter, Gewitter; ne. thunderstorm; ÜG.: lat. aer durus? Gl, (asperitas) N, (frigus) Gl, grando Gl, hiems Gl, hiems undosa N, imber Gl, (laesio)? Gl, nimbus Gl, N, (nox)? Gl, nubilum commotionum assiduarum N, procella N, (rigor) N, (temperies) OG, tempestas Gl, N, NGl, (tenebrositas) Gl, (turbela)? Gl, ventus (M.) (1) Gl, ventus contrarius O; Hw.: vgl. anfrk. ungiwideri*, as. ungiwideri*; Q.: Gl, N, NGl, O (863-871), OG, WH; E.: s. un, gi, wetar; W.: mhd. ungewitere, st. N., Ungewitter, Sturm; nhd. Ungewitter, N., Unwetter, DW 24, 924; L.: ChWdW9 940b (ungiwitari)

ungiwīzinōt* 7, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungestraft, unbestraft; ne. not punished; ÜG.: lat. impunitus Gl, indamnatus? Gl, (inulte) Gl, invindicatus Gl, non damnatus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. invindicatus?; E.: s. un, gi, wīzinōn; L.: ChWdW8 327b (ungiwīzinōt), ChWdW9 968b (ungiwīzinōt); Son.: TrA04 = alphabetisches Berner Canones-Glossar (Bern, Burgerbibliothek A 26 + MS 89), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949), TrT30a = Berliner pragmaticum-Glossar (Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin Preußischer Kulturbesitz Hamilton 132), TrT30b = Pariser pragmaticum-Glossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 12445), TrT30c = pragmaticum-Glossar von Reims (Reims, Bibliothèque Municipale 671)

ungiwīzinōtī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Straffreiheit; ne. impunity; ÜG.: lat. impunitas Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. impunitas?; E.: s. un, gi, wīzinōn

ungiwizzan* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbewusst, unwissend, unkundig; ne. unconscious, ignorant; ÜG.: lat. ignarus Gl, ignorans N, inscius Gl; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. inscius?; E.: s. un, gi, wizzan; W.: mhd. ungewizzen, (Part. Prät.=)Adj., unbekannt, unverständlich; nhd. (ält.) ungewissen, (Part. Prät.=)Adj., unvernünftig, unverständig, DW 24, 921

ungiwizzanī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unwissenheit; ne. ignorance; ÜG.: lat. inscitia Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. inscitia?; E.: s. un, gi, wizzan

ungiwizzi* (1) 3, ahd., st. N. (ja): nhd. Unverstand, Einfalt, Torheit, Wahnsinn; ne. folly; ÜG.: lat. insania Gl, insipientia N, stultitia Gl; Q.: Gl (8. Jh.), N; I.: Lüs. lat. insipientia?; E.: s. un, gi, wizzi; L.: ChWdW9 970b (ungiwizzi); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295)

ungiwizzi* (2) 1, ahd., Adj.: nhd. unwissend; ne. ignorant; ÜG.: lat. ignarus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. ignarus?; E.: s. un, gi, wizzi, wizzan

ungiwizzīg* (1) 2, ahd., Adj.: nhd. einfältig, unwissend; ne. foolish, ignorant; ÜG.: lat. ignarus Gl, infrunitus Gl; Hw.: vgl. as. ungiwittig*; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüs. lat. ignarus?, infrunitus?; E.: s. un, gi, wizzīg, wizzan; L.: ChWdW9 970b (ungiwizzīg)

ungiwizzīg* (2), ahd., Adj.: Vw.: s. ungiwizzīg (1)?

ungiwon* 10, ahd., Adj.: nhd. ungewohnt, ungewöhnlich, außergewöhnlich; ne. unwonted; ÜG.: lat. (impatiens) Gl, insolens Gl, N, novus N, inusitatus Gl, (neglegens) Gl, non usitatus Gl; Q.: Gl (nach 765?), N; I.: Lüs. lat. inusitatus?, insolitus?; E.: s. un, gi; s. germ. *wana- (2), *wanaz, *wuna-, *wunaz, Adj., gewohnt; vgl. idg. *u̯en- (1), V., *u̯enə-, streben, wünschen, lieben, erreichen, gewinnen, siegen, Pokorny 1146; W.: mhd. ungewen, Adj., ungewohnt; nhd. (ält.) ungewohn, Adj., ungewöhnlich, DW 24, 931; L.: ChWdW8 330a (ungiwon), ChWdW9 975b (ungiwon); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), TrA04 = alphabetisches Berner Canones-Glossar (Bern, Burgerbibliothek A 26 + MS 89), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a), TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908])

ungiwonaheit* 3, ahd., st. M. (i), st. F. (i): nhd. Ungewohntes, Seltenheit; ne. not the custom, rareness; ÜG.: lat. (abusio) Gl, (diversitas) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. insolentia?; E.: s. ungiwon, heit; W.: mhd. ungewonheit, st. F., Ungewohntheit; nhd. (ält.) Ungewohnheit, F., „Ungewohnheit“, DW 24, 931; R.: in giwonaheiti: nhd. in schlechter Gewohnheit, missbräuchlich; ne. abusive (Adj.); ÜG.: lat. in abusione Gl; L.: ChWdW9 975b (ungiwonaheit); Son.: Smr02 = Sankt Galler Bibelglossar III (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.)

ungiwonaheiti* 2, ahd., st. N. (ja): nhd. Ungewohnheit, mangelnde Vertrautheit; ne. no wont, not the custom; ÜG.: lat. insolentia N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. insolentia?; E.: s. ungiwonaheit

ungiwonalīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungiwonalīhho*

*ungiwonalīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. ungiwonalīhho*

ungiwonalīhho* 1, ungiwonalīcho*, ahd., Adv.: nhd. ungewöhnlich, ungewohnt, wider Gewohnheit; ne. uncommonly; ÜG.: lat. insolite Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. insolite?; E.: s. ungiwon, līh (3); W.: mhd. ungewonlīche, ungewönlīche, Adv., ungewöhnlich, unüblich, ungewohnt, außerordentlich, unrechtmäßig;s. nhd. ungewöhnlich, Adj., Adv., ungewöhnlich, DW 24, 932; L.: ChWdW9 976a (ungiwonalīhho); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungiwonēt* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungewohnt?, ungewöhnlich, fremd, eingewachsen; ne. unwonted?; ÜG.: lat. inolitus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. inolitus?; E.: s. un, gi, wonēn; W.: nhd. ungewohnt, (Part. Prät.=)Adj., Adv., ungewohnt, DW 24, 936; L.: ChWdW8 330a (ungiwonēt); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ungiwonī* 5, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungewohnheit, Seltenheit, mangelnde Gelegenheit, mangelnde Vertrautheit; ne. no wont, not the custom; ÜG.: lat. insolentia Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. insolentia?; E.: s. ungiwon

ungiwonida* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Seltenes, Ungewohntes, Ungewohntheit, mangelnde Gelegenheit; ne. unwonted thing; ÜG.: lat. insolentia Gl, (inusitatus) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. insolentia?; E.: s. ungiwon

ungiwono* 1, ahd., Adv.: nhd. ungewohnt, ungewöhnlich; ne. unwontedly; ÜG.: lat. (inusitato) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. inusitato?; E.: s. ungiwon; L.: ChWdW9 975b (ungiwono); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

ungiworaht* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unbewirkt“, unbearbeitet; ne. not worked, not wrought; ÜG.: lat. infectus (Adj.) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. infectus; E.: s. un, gi, wurken

ungiwurkit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbewirkt, nicht hervorgebracht, unbearbeitet; ne. not worked out; ÜG.: lat. non genitus N; Q.: N (1000); E.: s. un, gi, wurken; W.: s. nhd. (ält.) ungewirkt, (Part. Prät.=)Adj., unbewirkt, ohne gewirkt zu haben, DW 24, 914

ungiwurt* (1) 1, ahd., Adj.: nhd. unangenehm; ne. unpleasant; Q.: O (863-871); E.: s. un, gi, wurt

ungiwurt* (2) 10, ahd., st. F. (i): nhd. Unwille, Unheil, Niedergeschlagenheit, unangenehme schlimme Lage, schlimmer Zustand, Überdruss, Verdruss, üble Laune, Traurigkeit; ne. reluctance, misery; ÜG.: lat. acedia Gl, (saccum) Gl, taedium Gl; Q.: Gl (765), O; I.: Lbd. lat. acedia?, taedium?; E.: s. un, gi, wurt; L.: ChWdW8 317b (ungiwurt), ChWdW9 929b (ungiwurt)

ungiwurtīg* 1, ahd., Adj.: nhd. erschöpft, entkräftet; ne. exhausted; ÜG.: lat. fessus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. fessus?; E.: s. un, gi, wurt; L.: ChWdW8 317b (ungiwurtīg)

ungizām* 1, ahd., Adj.: nhd. unziemlich, widersprechend, unverträglich, zwieträchtig; ne. unseemly; ÜG.: lat. discors Gl; Q.: Gl (790); E.: s. un, gi; s. germ. *tēmja-, *tēmjaz, *tǣmja-, *tǣmjaz, Adj., geziemend; vgl. idg. *dem-, *demə-, V., bauen, zusammenfügen, Pokorny 198; W.: s. mhd. ungezæme, Adj., unangemessen, widrig; nhd. (ält.) ungezähm, Adj., „ungezähme“, DW 24, 941

ungizāmi* (1) 7, ahd., Adj.: nhd. unziemlich, unangenehm, hässlich, unwillkommen, nicht geziemend, unpassend, ungeschickt; ne. unpleasant, unseemly; ÜG.: lat. deformis Gl, N, impar Gl, ineptus Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.), N, O; E.: s. ungizām; W.: mhd. ungezæme, Adj., unangemessen, widrig; nhd. (ält.) ungezähme, Adj., „ungezähme“, DW 24, 941; L.: ChWdW9 992a (ungizāmi); Son.: TrT09a = Reichenauer Genesisglossar (Sankt Paul, Stiftsarchiv 37/6 [früher Extrav. s. n]), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba07 = Alemannische Abrogans-Bearbeitung (Prag, Universitní knihovna MS XXIII E 54 [früher Prag, Fürstlich Lobkowitzsche Bibliothek 434])

ungizāmi* (2) 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Missgeschick; ne. misfortune; Q.: O (863-871); E.: s. ungizām; L.: ChWdW9 992a (ungizāmi)

ungizamōt 5, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungezähmt, unbändig; ne. not tamed, wild (Adj.); ÜG.: lat. effrenis Gl, (imberbis) Gl, indomitus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. indomitus?; E.: s. un, gi, zamōn; W.: mhd. ungezamet, ungezamt, Adj., „ungezähmt“; nhd. ungezähmt, (Part. Prät.=)Adj., ungezähmt, DW 24, 941; L.: ChWdW8 333b (ungizamōt); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ungiziug* 1, ahd., st. M. (a?, i?), st. N. (a): nhd. Verlust; ne. loss; ÜG.: lat. dispendium Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. dispendium?; E.: s. un, gi, ziohan?; W.: mhd. ungeziuc, st. M., st. N., nicht gehörige Rüstung; L.: ChWdW9 1000a (ungiziug); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295) (3. Viertel 9. Jh.)

ungizogan* 13, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unerwachsen“, unerzogen, ungezogen, noch nicht erwachsen (Adj.), unerfahren, unbändig, unmanierlich, zügellos, unbesonnen; ne. uneducated, wild (Adj.); ÜG.: lat. (Belial) Gl, (distractus)? (Adj.) Gl, (dyscolus) Gl, effrenus Gl, (imberbis)? Gl, indoctus Gl, indomitus Gl, (inutilis)? Gl, profanus Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. indoctus?, ineruditus?, Lbd. lat. indomitus?; E.: s. un, gi, ziohan; W.: mhd. ungezogen, (Part. Prät.=)Adj., unartig, zuchtlos; nhd. ungezogen, (Part. Prät.=)Adj., Adv., ungezogen, nicht gezogen, DW 24, 951; L.: ChWdW8 337b (ungizogan)

ungizoganī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Zügellosigkeit, Maßlosigkeit, Unerzogenheit; ne. licentiousness; ÜG.: lat. (Belial) Gl, intemperantia Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. intemperantia?; E.: s. un, gi, ziohan; L.: ChWdW8 337b (ungizoganī)

ungizoganlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. ungezogen, zuchtlos; ne. uneducated; ÜG.: lat. indisciplinatus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. indisciplinatus?; E.: s. un, gi, ziohan, līh (3); W.: s. mhd. ungezogenlich, Adj., „ungezogen“, ungehörig, unhöflich, unfreundlich; nhd. (ält.) ungezogenlich, Adj., „ungezogenlich“, DW 24, 953

ungizuckit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ungizukkit*

ungizuht* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Mangel an Bildung, Unverstand, Unerzogenheit; ne. lack of education; ÜG.: lat. ineruditio Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. ineruditio?; E.: s. un, gi, zuht

ungizukkit* 1, ungizuckit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeraubt; ne. not robbed; ÜG.: lat. non raptus N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non raptus?; E.: s. un, gi, zukken

ungizumft* 17, ahd., st. F. (i): nhd. Uneinigkeit, Streit, Zwietracht, Misshelligkeit, Zwistigkeit; ne. discord; ÜG.: lat. bellum N, (desidia)? Gl, discordia Gl, dissensio Gl, NGl, T, rixa Gl, seditio Gl, N, (simultatio)? Gl, tumultus Gl; Q.: Gl (8./9. Jh.?), N, NGl, O, T; I.: Lbd. lat. bellum?, dissensio?, seditio?; E.: s. un, gi, zumft; W.: nhd. (ält.) Ungezunft, F., „Ungezunft“, DW 24, 953; L.: ChWdW9 992b (ungizumft); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64), Tgl020 = Glossen zu Hrabans De consanguineorum nuptiis im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI), TrT37 = Todsünden-Glossar von Cambrai (Cambrai, Bibliothèque Municipale 204), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ungizumften* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. nicht übereinstimmen; ne. disagree; ÜG.: lat. dissidere Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. dissidere?; E.: s. un, gi, zumft; L.: ChWdW9 992b (ungizumften); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.)

ungizumftida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Uneinigkeit, Aufruhr, Zwietracht; ne. uproar (N.); ÜG.: lat. seditio Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. seditio?; E.: s. un, gi, zumft; L.: ChWdW9 992b (unigzumftida); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417) (2. Viertel 9. Jh.)

ungizumftīg* 2, ahd., Adj.: nhd. uneinig, streitend, zerstritten, unfriedsam, unverträglich; ne. discordant; ÜG.: lat. impacatus Gl; Q.: Gl, WB (Mitte 9. Jh.); I.: Lüt. lat. impacatus?; E.: s. un, gi, zumftīg; L.: ChWdW9 992b (ungizumtīg)

ungizungi* 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Fremdsprache, unverständliche Sprache; ne. foreign language; ÜG.: lat. (lingua barbara) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. lingua barbara?; E.: s. un, gi, zunga; L.: ChWdW9 1005b (ungizungi); Son.: TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325)

ungloulīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. ungloulīhho*

*ungloulīh?, *ungiloulīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. ungloulīhho*

ungloulīhho* 1, ungloulīcho*, ungiloulīhho*, ungiloulīcho*, ahd., Adv.: nhd. ungeschickt, untüchtig, unklug; ne. awkwardly; ÜG.: lat. insollerter Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. insollerter?; E.: s. un, glou, līh (3); L.: ChWdW9 360b (ungloulīhho); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

-ungo, ahd., Suff.: Vw.: s. *wis-; Hw.: vgl. as. *ungo?; E.: germ. *inga-, Suff., ...ung

ungoltan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbestraft; ne. unpunished; ÜG.: lat. impunitus Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. impunitus?; E.: s. un, geltan; L.: ChWdW9 351a (ungoltan); Son.: Tgl076a = Weißenburger Prosperglossen (Wolfenbüttel, Herzog August Bibliothek Cod. Guelf. 56 Weissenburg) (4. Viertel 9. Jh.)

ungouma* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unachtsamkeit, Sorglosigkeit, Nachlässigkeit; ne. carelessness; ÜG.: lat. incuria Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. incuria?; E.: s. un; s. germ. *gaumō, st. F. (ō), Obacht, Aufmerksamkeit, Beachtung; vgl. idg. *gʰou̯ē-, *gʰou̯-, V., wahrnehmen, beachten, sorgen, Pokorny 453; L.: ChWdW9 366a (ungouma); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ungoumī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unaufmerksamkeit, Trägheit; ne. carelessness, idleness; ÜG.: lat. ignavia Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. ignavia?; E.: s. ungouma; L.: ChWdW9 366a (ungoumī); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

ungrāwī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. „Ungrauheit“, Unterbleiben des Grauwerdens; ne. being not grey; Q.: N (1000); E.: s. un, grāwī

*ungremizzōnti?, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. ungremizzōnto, un, gremizzōn*

ungremizzōnto* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adv.: nhd. ohne Murren; ne. without complaint; ÜG.: lat. (infucatus) (Adj.) (1) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. infucatus?; E.: s. un, gremizzōn

unguot 11, ahd., Adj.: nhd. ungut, böse, nicht gut, schlecht, unheilig; ne. not good; ÜG.: lat. non bonus N; Q.: N, O (863-871); I.: Lüs. lat. non bonus?; E.: s. un, guot; W.: mhd. unguot, Adj., unfreundlich, übelwollend, übel, böse, schlecht, grausam; nhd. ungut, Adj., Adv., ungut, nicht passend, übelschmeckend, sachlich schlecht, DW 24, 1040; L.: ChWdW9 376a (unguot)

unhant* 1, ahd., st. F. (i, u?): nhd. Unhandlichkeit, Manövrierunfähigkeit; ne. unhandiness; Q.: N (1000); E.: s. un, hant; W.: mhd. unhant, st. F., Verderben; s. nhd. Unhand, F., Unhand, DW 24, 1047

unhantgreiflīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unbehandelbar, unbändig, unbeugsam; ne. wild (Adj.); ÜG.: lat. intractabilis Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. intractabilis; E.: s. un, hant, grīfan, līh (3); W.: nhd. unhandgreiflich, Adj., unhandgreiflich, DW 24, 1047

unhantlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unhandlich, unbehandelbar, schwer zu behandeln, ungefügig, unbeugsam; ne. unhandy; ÜG.: lat. intractabilis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. intractabilis; E.: s. un, hant, līh (3); W.: nhd. unhandlich, Adj., Adv., unhandlich, DW 24, 1047

unhefīg* 1, unhevīg*, ahd., Adj.: nhd. unschwer, leicht; ne. easy (Adj.); Q.: N (1000); E.: s. un, hefīg

unheil* (1) 4, ahd., Adj.: nhd. „unheil“, krank, wahnsinnig, seelenkrank; ne. not whole, insane; ÜG.: lat. insanus Gl, vesanus Gl; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.), MH, N; I.: Lüs. lat. insanus?; E.: s. un, heil; L.: ChWdW8 156b (unheil), ChWdW9 401a (unheil); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913) (3. Viertel 8. Jh.), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unheil (2) 4, ahd., st. N. (a): nhd. Unheil, Schaden (M.), Krankheit, Fluch; ne. misfortune, illness; ÜG.: lat. damnum Gl, (devotatio) Gl, (vesana) (N. Pl.)? Gl, (vesania) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lbd. lat. damnum?, Lüs. lat. insania?; E.: s. un, heil; W.: mhd. unheil, st. N., Unheil, Unglück, Verderben; nhd. Unheil, N., Unheil, DW 24, 1049; L.: ChWdW9 401a (unheil); Son.: TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

unheilāri* 1, ahd., st. M. (ja): nhd. Wahnsinniger, Narr; ne. lunatic (M.); ÜG.: lat. insanus (M.) MH; Q.: MH (810-817); I.: Lüt. lat. insanus?; E.: s. un, heilāri; L.: ChWdW9 401b (unheilāri)

unheilēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. nicht heilen, toll sein (V.), verrückt sein (V.), besessen sein (V.); ne. not cure, be mad; ÜG.: lat. insanire Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. insanire; E.: s. un, heilēn; L.: ChWdW8 156b (unheilēn); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unheilī 4, ahd., st. F. (ī): nhd. Krankheit, Wahnsinn, Tollheit, Unheil; ne. illness, insanity; ÜG.: lat. insania Gl, vesania Gl; Q.: Gl (nach 765?), O; I.: Lüs. lat. insania?; E.: s. un, heilī; L.: ChWdW8 156b (unheilī), ChWdW9 401a (unheilī); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

unheilida 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unheil, Bosheit, Schlechtigkeit, Unglück; ne. misfortune; ÜG.: lat. malitia Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); E.: s. un, heilida*; L.: ChWdW9 401b (unheilida); Son.: Tgl028 = Echternacher Glossen zu Hieronymus-Briefen (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 9532) (4. Viertel 9. Jh.)

unheilīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unheilig; ne. not holy; ÜG.: lat. non sanctus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non sanctus?; E.: s. un, heilīg; W.: nhd. unheilig, Adj., Adv., unheilig, DW 24, 1053

unheillīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unheilbar; ne. incurable; ÜG.: lat. insanabilis Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. insanabilis; E.: s. un, heil, līh (3); W.: nhd. (ält.) unheilich, Adj., unheilbar, DW 24, 1053; L.: ChWdW9 401b (unheillīh); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

unhelli* 1, ahd., Adj.: nhd. misstönend; ne. dissonant; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. dissonans?; E.: s. un, hellan; W.: nhd. (ält.) unhell, Adj., Adv., zwischen hell und dunkel, DW 24, 1059

unherti* 1, ahd., Adj.: nhd. „unhart“, weich, nicht hart; ne. not hard; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, herti

unhevīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unhefīg*

unhirmīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unruhig, rastlos; ne. restless; ÜG.: lat. anhelus N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, hirmen

unhiuri 2, ahd., Adj.: nhd. schrecklich, abscheulich, grauenhaft; ne. horrible; ÜG.: lat. dirus Gl; Hw.: vgl. as. unhiuri; Q.: Gl (790); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un; s. germ. *heurja, *heurjaz, Adj., mild, geheuer

*unhiurlīh?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. unhiurlīk*

*unhīwen?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ungihīwit*

unhliumunt, ahd., st. M. (a): Vw.: s. unliumunt

unhliumunthaft, ahd., Adj.: Vw.: s. unliumunthaft

unhol* 1, ahd., Adj.: nhd. „unhohl“, nicht hohl, voll; ne. full; ÜG.: lat. solidus (Adj.) N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. solidus?; E.: s. un, hol

unhold* 11, ahd., Adj.: nhd. unhold, feindlich, feindlich gesinnt, unehrerbietig, unfolgsam, widerwillig, abgeneigt; ne. hostile; ÜG.: lat. indevotus Gl, infernalis N, infestus Gl, inimicus (Adj.) N, manes (= diu unholden gota) N, (offensus) Gl; Hw.: vgl. as. unhold; Q.: Gl (9. Jh.), N; E.: s. un, hold; W.: mhd. unholt, Adj., feindlich, nicht geneigt; nhd. unhold, Adj., Adv., unhold, ungnädig, abgeneigt, DW 24, 1064

unholda 11, unaholda, ahd., sw. F. (n), st. F. (ō): nhd. Teufel, Dämon, Unholdin, Hexe; ne. devil, witch (F.); ÜG.: lat. apostata Gl, diabolus Gl, MH, (Eumenis) Gl, lamia Gl, monstrum Gl; Hw.: vgl. as. unhold*; Q.: FT, Gl (765), MH; I.: Lbd. lat. diabolus?, Eumenis?, monstrum?; E.: s. un, hold; W.: mhd. unholde, sw. F., Teufelin, Hexe, Zauberin; L.: ChWdW8 151b (unholda), ChWdW9 382b (unholda); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300)

unhōni* 1, ahd., Adj.: nhd. untadelig, vollkommen; ne. blameless; ÜG.: lat. vir iustus perfectus (= eino unhōno) O; Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, hōni; W.: s. mhd. unhœne, Adj., herablassend, zuvorkommend; L.: ChWdW9 425a (unhōni)

unhōno* 1, ahd., Adv.: nhd. untadelig, vollkommen; ne. blamelessly; Q.: O (863-871); E.: s. un, hōni; L.: ChWdW9 425a (unhōno)

unhōrsam* 3, ahd., Adj.: nhd. ungehorsam; ne. disobedient; ÜG.: lat. inoboediens B; Hw.: s. unhōrsami*; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. inoboediens; E.: s. un, hōren, sam; W.: mhd. unhōrsam, Adj., ungehorsam; nhd. unhorsam, Adj., unhorsam, ungehorsam, DW 21, 1072; L.: ChWdW9 426b (unhōrsam)

unhōrsami, ahd., Adj.: nhd. ungehorsam; ne. disobedient; ÜG.: lat. inoboediens B; Hw.: s. unhōrsam*; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. inoboediens; E.: s. un, hōren, sam; W.: mhd. unhōrsam, Adj., ungehorsam; L.: ChWdW9 426b (unhōrsami)

unhōrsamī 4, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungehorsam; ne. disobedience; ÜG.: lat. inoboedientia B, Gl; Q.: B (800), GB, Gl; I.: Lüt. lat. inoboedientia; E.: s. un, hōren, sam; L.: ChWdW9 426b (unhōrsamī); Son.: Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI), TrT37 = Todsünden-Glossar von Cambrai (Cambrai, Bibliothèque Municipale 204) (4. Viertel 9. Jh.)

*unhōrsamōn?, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. unhōrsamōnti

unhōrsamōnti 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. ungehorsam; ne. disobedient; ÜG.: lat. inoboediens B; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. inoboediens; E.: s. un, hōren, sam; L.: ChWdW9 427a (unhōrsamōnti)

unhorsc*, ahd., Adj.: Vw.: s. unhorsk*

unhorscī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unhurskī*

unhorsk* 2, unhorsc*, ahd., Adj.: nhd. träge, untätig, faul; ne. lazy; ÜG.: lat. iners B, Gl, piger Gl, segnis Gl; Q.: B, GB, Gl (790); I.: Lüt. lat. iners?; E.: s. un, horsk; L.: ChWdW9 428a (unhorsc); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unhorskī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unhurskī*

unhreini*, ahd., Adj.: Vw.: s. unreini

unhreinī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unreinī

unhreinida, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. unreinida*

unhuldī 10, ahd., st. F. (ī): nhd. Unhuld, Ungnade, Treulosigkeit, Feindschaft, Unehrerbietigkeit, Untreue, Erniedrigung, Anschuldigung; ne. disgrace (N.), hostility; ÜG.: lat. (crimen maiestatis) Gl, (laesio regis) Gl, (maiestas)? Gl, non es amicus Caesaris (= dih zīhan unhuldī) O; Hw.: vgl. as. unhuldi*; Q.: Gl, N, O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, huldī; W.: mhd. unhulde, st. F., Ungunst, Übelwollen, Ungnade, Feindseligkeit; s. nhd. Unhuld, F., Unhuld; L.: ChWdW9 382b (unhuldī); Son.: Tgl011 = Freisinger Glossen zum Alten Testament (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6225) (3. Viertel 9. Jh.), Tgl019 = Tegernseer Boethius-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18765)

unhurscī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unhurskī*

unhurskī 1, unhurscī*, unhorskī, unhorscī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Trägheit, Faulheit; ne. laziness; ÜG.: lat. inertia Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. inertia?; E.: s. un, hurskī; L.: ChWdW8 164b (unhurscī)

unifili? 1, ahd., Sb.: nhd. Zorn; ne. anger (N.); ÜG.: lat. ira Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?

unilouh* 3, ahd., st. M. (a)?: nhd. Zwiebel; ne. onion; ÜG.: lat. bulbus Gl, cepa Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: z. T. Lw. lat. ūnio?; E.: s. louh; s. lat. ūnio, F., längliche Zwiebel; lat. ūnio, F., Eins; vgl. lat. ūnus, Adj., eins; idg. *e- (3), Pron., er, der, Pokorny 281

unin...*, ahd.: Vw.: s. unint...*

uninfaran*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unintfaran*

uninfindanti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. unintfindanti*

uninfindantlīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unintfindantlīhho*

uninfuntan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unintfuntan*

uninfuntanlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unintfuntanlīh*

uninfuorit, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unintfuorit*

uningaltit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unintgeltit*

uningeltida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. unintgeltida*

uningeltit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unintgeltit*

uningeltitī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unintgeltitī*

uningoltan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unintgoltan*

uningoltanī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unintgoltanī*

uningoltano*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.?: Vw.: s. unintgoltano*

uninsegit, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unintsegit*

unintfaran* 2, uninfaran*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unentfahren“, nicht verlorengegangen; ne. not escaped; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, int, faran

unintfindanti* 1, uninfindanti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unempfindlich, nicht empfindend, gefühllos; ne. not sensitive; ÜG.: lat. non sentiens Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. non sentiens?; E.: s. un, int, findan; L.: ChWdW9 298b (unintfindanti); Son.: Tgl034 = Cura-Glossen aus Sankt Florian (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (4. Viertel 9. Jh.)

unintfindantlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unintfindantlīhho*

*unintfindantlīh?, *uninfindantlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unintfindantlīhho*

unintfindantlīhho* 2, unintfindantlīcho*, uninfindantlīhho*, ahd., Adv.: nhd. gefühllos, empfindungslos, unempfindlich; ne. insensibly; ÜG.: lat. insensibiliter Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. insensibiliter?; E.: s. un, int, findan, līh (3); L.: ChWdW9 298b (unintfindantlīhho); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.), Tgl034 = Cura-Glossen aus Sankt Florian (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

unintfuntan* 3, uninfuntan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unempfunden, gefühllos, empfindungslos, unempfindlich; ne. not felt, insensible; ÜG.: lat. insensatus Gl, insensibilis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. insensatus; E.: s. un, int, findan; L.: ChWdW8 127b (unintfuntan); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unintfuntanlīh* 2, uninfuntanlīh*, ahd., Adj.: nhd. unempfindlich, gefühllos, empfindungslos; ne. not sensitive, insensible; ÜG.: lat. insensibilis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. insensibilis; E.: s. un, int, findan, līh (3); L.: ChWdW8 127b (unintfuntanlīh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unintfuorit*, uninfuorit, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unentführt“, nicht entzogen; ne. not led away; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, int, fuoren; W.: nhd. unentführt, (Part. Prät.=)Adj., „unentführt“

unintgaltit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unintgeltit*

unintgeltida* 4, uningeltida*, ahd., st. F. (ō): nhd. „Nichtvergeltung“, Straflosigkeit; ne. impunity; ÜG.: lat. impunitas N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. impunitas; E.: s. un, int, geltan

unintgeltit* 7, uningeltit*, uningaltit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvergolten, unbestraft für, ungestraft, frei, verschont; ne. unpunished; ÜG.: lat. immunis Gl, (impunitas) N, impunitus Gl, N, iniustus N, (supplicium) N; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: Lüt. lat. impunitus?; E.: s. un, int, geltan

unintgeltitī* 1, uningeltitī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Straflosigkeit; ne. impunity; ÜG.: lat. impunitas Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. impunitas?; E.: s. un, int, geltan

unintgoltan* 3, uningoltan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvergolten, frei, verschont; ne. unpunished; ÜG.: lat. immunis Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. impunitus?; E.: s. un, int, geltan; W.: mhd. unentgolten, (Part. Prät.=)Adj., unbezahlt; L.: ChWdW9 351b (unintgoltan); Son.: TrT11 = Sankt Galler Bibelglossar II (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 9) (3. Viertel 9. Jh.), TrT20 = Sankt Galler Bibelglossar IV (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 1395)

unintgoltanī* 3, uningoltanī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Straflosigkeit; ne. impunity; ÜG.: lat. impunitas Gl; Q.: Gl (Ende 10./Anfang 11. Jh.); I.: Lüt. lat. impunitas?; E.: s. un, int, geltan

unintgoltano* 1, uningoltano*, ahd., (Part. Prät.=) Adv.?: nhd. schuldenfrei, ungestraft; ne. debtlessly, unpunishedly; ÜG.: lat. ex debito Gl, ex merito Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, int, geltan

unintlochan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unintlohhan*

unintlohhan* 1, unintlochan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. undurchdrungen, verschlossen, nicht geöffnet; ne. not penetrated; ÜG.: lat. (impenetratus) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. impenetratus?; E.: s. un, int; s. germ. *lūkan, st. V., schließen, drehen; idg. *leug- (1), V., biegen, Pokorny 685; L.: ChWdW9 544a (unintlohhan); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.)

unintsegit* 1, uninsegit, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unentsagt“, ohne Testament; ne. without will; ÜG.: lat. intestatus (Adj.) (1) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. intestatus?; E.: s. un, int, sagen, sagēn; W.: s. mhd. unentsaget, (Part. Prät.=)Adj., ohne Absage geleistet

unirbetanlīh* 2, ahd., Adj.: nhd. unerbittlich; ne. inexorable; ÜG.: lat. inexorabilis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. inexorabilis?; E.: s. un, ir, bitten, līh (3)

unirbetōnlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unirbetōntlīh*

unirbetōntlīh* 1, unirbetōnlīh*, ahd., Adj.: nhd. unerbittlich; ne. inexorable; ÜG.: lat. inexorabilis Gl; Q.: Gl (vor Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. inexorabilis; E.: s. un, ir, betōn, līh (3); L.: ChWdW8 90a (unirbetōntlīh)

unirbittentlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unerbittlich, unnachgiebig; ne. inexorable; ÜG.: lat. inexorabilis Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. inexorabilis; E.: s. un, ir, bitten, līh (3); L.: ChWdW9 175a (unirbittentlīh); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unirbruttit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerschrocken; ne. fearless; ÜG.: lat. imperterritus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. imperterritus; E.: s. un, ir, brutten

unirdrozzan* 5, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverdrossen, unermüdlich, unaufhörlich; ne. unwearied; ÜG.: lat. aeternus N, incessabilis N, infinitus N, sine cessatione N, sine intermissione N, stabilis N; Hw.: s. irdriozan*; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, ir; s. germ. *þreutan, st. V., belästigen, verdrießen, ermüden; idg. *treud-, V., quetschen, stoßen, drücken, Pokorny 1095; vgl. idg. *ter- (3), *terə-, *terh₁-, *teri-, *trēi-, *trī-, *teru-, *treu-, *terh₃u-, V., reiben, bohren, drehen, Pokorny 1071; W.: mhd. unerdrozzen, (Part. Prät.=)Adj., unverdrossen

unirdrozzano* 5, ahd., (Part. Prät.=) Adv.: nhd. unverdrossen, unaufhörlich, ohne Unterlass, unausgesetzt; ne. unweariedly; ÜG.: lat. (indissimulanter) Gl, (permanere) N, (securus) N, (tenere) (V.) N; Hw.: s. irdriozan*; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. unirdrozzan

unirfaranlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unirfarantlīh*

unirfarantlīh* 2, unirfaranlīh*, ahd., Adj.: nhd. undurchdringlich, unzugänglich, unbegreiflich; ne. impenetrable; ÜG.: lat. impenetrabilis Gl, incomprehensibilis Gl; Q.: Gl (790); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, ir, faran, līh (3); L.: ChWdW9 278a (unirfarantlīh); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unirfirwertit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverwest; ne. not decayed; ÜG.: lat. incorruptus NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. incorruptus NGl; E.: s. un, ir, fir, werten

unirflougit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerschrocken; ne. fearless; ÜG.: lat. imperterritus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. imperterritus?; E.: s. un, ir; s. germ. *flaugjan, sw. V., fliegen lassen, auffliegen machen; idg. *pleuk-, V., rinnen, fließen, fliegen, Pokorny 837; vgl. idg. *pleu-, V., rinnen, fließen, schwimmen, fliegen, Pokorny 835; idg. *pel- (1), *pelə-, *plē-, *pl̥h₁-, *pelh₁-, V., gießen, fließen, schütten, füllen, schwimmen, fliegen, Pokorny 798; L.: ChWdW8 130b (unirflougit); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unirforahtit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirforhtit*

unirforhtit* 1, unirforahtit*, unirfurihtit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerschrocken; ne. fearless; ÜG.: lat. imperterritus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. imperterritus?; E.: s. un, ir, forahten; L.: ChWdW8 134b (unirforhtit); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unirfullit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerfüllt, unersättlich; ne. unfulfilled; ÜG.: lat. inexpletus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. inexpletus; E.: s. un, ir, fullen; W.: nhd. unerfüllt, (Part. Prät.=)Adj., unerfüllt, DW 24, 481

unirfuntan* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbekannt; ne. unknown; ÜG.: lat. incognitus Gl, inexpertus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüs. lat. inexpertus?; E.: s. un, ir, findan

unirfurihtit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirforhtit*

unirgezzan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unvergessen, eingedenk; ne. not forgotten; ÜG.: lat. (oblivisci) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. inoblitus?; E.: s. un, ir, gezzan; R.: unirgezzan haben: nhd. eingedenk sein (V.); ne. remember s.th.

unirkant* 1, unirkennit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerkannt, unbemerkt; ne. not recognized; ÜG.: lat. incognitus Gl; Hw.: s. irkennen*; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. incognitus?; E.: s. un, ir; s. germ. *kannjan, sw. V., kennen; idg. *g̑en- (2), *g̑enə-, *g̑nē-, *g̑nō-, *g̑enh₃-, *g̑neh₃-, *g̑noh₃-, *g̑n̥h₃-, V., erkennen, kennen, Pokorny 376; W.: mhd. unerkannt, (Part. Prät.=)Adj., unbekannt, fremd, selten; nhd. unerkannt, (Part. Prät.=)Adj., unerkannt, unerfahren, unbekannt, DW 24, 488

unirkennit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirkant*

unirkērenlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unirkērentlīh*

unirkērentlīh* 2, unirkērenlīh*, ahd., Adj.: nhd. unbiegsam, unbeugsam, unwiderruflich, nicht zurückziehbar; ne. inflexible; ÜG.: lat. inflexibilis Gl, irrevocabilis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. inflexibilis?; E.: s. un, ir, kēren, līh (3); L.: ChWdW8 175a (unirkērentlīh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unirkērlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unbiegsam, unbeugsam; ne. inflexible; ÜG.: lat. inflexibilis Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. inflexibilis?; E.: s. un, ir, kēren, kēr, līh (3)

unirkiosantlīh* 1, ahd., Adj.?: nhd. unschätzbar, unvergleichlich; ne. inestimable; ÜG.: lat. inaestimabilis Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. inaestimabilis?; E.: s. un, ir, kiosan, līh (3)

unirlegan 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeschwächt; ne. unweakened; ÜG.: lat. non infirmatus N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non infirmatus?; E.: s. un, ir, liggen; W.: mhd. unerlegen, (Part. Prät.=)Adj., „unerlegen“, unermüdet; nhd. (ält.) unerlegen, (Part. Prät.=)Adj., „unerlegen“, DW 24, 494; R.: unirlegan sīn: nhd. nicht müde werden; ne. become not tired

unirlegit* 1, ahd., Adj.: nhd. nicht müde; ne. not tired; ÜG.: lat. non infirmatus NP; Q.: NP (12. Jh.?); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, ir, leggen

unirlescenti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. unirleskenti*

unirleskenti* 1, unirlescenti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unauslöschlich; ne. inextinguishable; ÜG.: lat. inextinguibilis T; Q.: OT, T (830); I.: Lüt. lat. inextinguibilis; E.: s. un, ir; s. germ. *leskan, st. V., sich legen, löschen (V.) (1), erlöschen; vgl. idg. *legʰ-, V., sich legen, liegen, Pokorny 658?; L.: ChWdW9 508b (unirlescanti)

unirloscan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirloskan*

unirloskan* 2, unirloscan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerloschen, unauslöschlich; ne. not expired; ÜG.: lat. inextinguibilis NGl, (vigil) Gl; Q.: Gl, NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. inextinguibilis?; E.: s. un, ir; s. germ. *leskan, st. V., sich legen, löschen (V.) (1), erlöschen; vgl. idg. *legʰ-, V., sich legen, liegen, Pokorny 658?; W.: nhd. unerloschen, (Part. Prät.=)Adj., unerloschen

unirloubenlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unirloubentlīh*

unirloubentlīh* 6, unirloubenlīh*, ahd., Adj.: nhd. unerlaubt; ne. illegal, not allowed; ÜG.: lat. illecebra (= unirloubentlīh subst.) B, Gl, illicitus B?, Gl, incestus (Adj.) Gl; Q.: B, GB, Gl (765); I.: Lüt. lat. illicitus?; E.: s. un, ir, louben, līh (3); R.: unirloubentlīh, (subst. Adj.=)Sb.: nhd. unerlaubte Gelüste; ne. forbidden desire; ÜG.: lat. illecebra? B, Gl; L.: ChWdW8 198b (unirloubentlīh), ChWdW9 540b (unirloubentlīh); Son.: Tgl009 = Glosse zu Hraban Ad Otgarium im Ottoboni Codex Glosse des Ottoboni Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unirloubit* 3, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerlaubt; ne. not allowed; ÜG.: lat. illicitus Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.), WB; I.: Lüt. lat. illicitus?; E.: s. un, ir, louben; W.: mhd. unerloubet, unerlōpt, (Part. Prät.=)Adj., unerlaubt; nhd. unerlaubt, (Part. Prät.=)Adj., Adv., unerlaubt, DW 24, 494; L.: ChWdW8 198b (unirloubit), ChWdW9 540b (unirloubit); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300) (4. Viertel 8. Jh.)

unirmuodenlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unirmuodentlīh*

unirmuodentlīh* 1, unirmuodenlīh*, ahd., Adj.: nhd. unermüdlich, unermüdet; ne. not exhaustible; ÜG.: lat. indefessus Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lüt. lat. indefessus?; E.: s. un, ir, muodēn, līh (3); L.: ChWdW8 215a (unirmuodēntlīh); Son.: Tglr Sankt Gallener Homilienglossar = Homilienglossar von Sankt Gallen (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 193) (4. Viertel 8. Jh.)

unirnesantlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unvermeidlich, zwingend; ne. inevitable; ÜG.: lat. inevitabilis Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inevitabilis?; E.: s. un, ir, nesan, līh (3); L.: ChWdW9 618b (unirnesantlīh); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

unirrachōntlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unirrahhōntlīh

unirrachōtlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unirrahhōtlīh*

unirrahhōntlīh* 4, unirrachōntlīh*, ahd., Adj.: nhd. nicht erzählbar, unaussprechlich, unbeschreiblich; ne. unspeakable; ÜG.: lat. (inaestimabilis) Gl, inenarrabilis Gl, infandus Gl, (insuspicabilis) Gl, non enarrabilis Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. non enarrabilis?; E.: s. un, ir, rahhōn, līh (3); W.: s. mhd. unerrechentlich, Adj., unaussprechlich

unirrahhōtlīh* 1, unirrachōtlīh*, ahd., Adj.: nhd. unaussprechlich, unsagbar; ne. unspeakable; ÜG.: lat. inenarrabilis B; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. inenarrabilis?; E.: s. un, ir, rahhōn, līh (3); L.: ChWdW9 659a (unirrahhōtlīh)

unirrātan* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerraten, unerforschlich; ne. infathomable; ÜG.: lat. incomprehensibilis NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. incomprehensibilis?; E.: s. un, ir, rātan

unirreckentlih*, ahd., Adj.: Vw.: s. unirrekkentlīh*

unirrekkentlīh* 2, unirreckentlih*, ahd., Adj.: nhd. unerklärlich, unbegreiflich, unentwirrbar, unlöslich; ne. inexplicable; ÜG.: lat. inexplicabilis Gl, inextricabilis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. inexplicabilis; E.: s. un, ir, rekken, līh (3)

unirrīmit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungezählt; ne. not counted; Q.: WB (Mitte 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, ir, rīmen; L.: ChWdW9 678b (unirrīmit)

unirrochan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirrohhan*

unirrohhan* 2, unirrochan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungerächt, ungestraft; ne. not revenged; ÜG.: lat. (inulte) Gl, inultus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. inultus?; E.: s. un, ir, rehhan; W.: mhd. unerrochen, (Part. Prät.=)Adj., ungerochen, nicht gerächt

unirsagalīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unirsagalīhho*

*unirsagalīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unirsagalīhho*

unirscrudilōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirskrudilōt*

unirsagalīhho* 1, unirsagalīcho*, unirsaglīhho?, ahd., Adv.: nhd. unsäglich, auf unsagbare Weise; ne. unspeakably; ÜG.: lat. ineffabiliter MF; Q.: MF (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. ineffabiliter; E.: s. un, ir, sagen, sagēn, līh; L.: ChWdW9 697b (unirsaglīhho)

unirsaglīhho?, ahd., Adv.: Vw.: s. unirsagalīhho*

unirskrudilōt* 1, unirscrudilōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerforscht, nicht untersucht, unerörtert; ne. unexplored, undicussed; ÜG.: lat. indiscussus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. indiscussus; E.: s. un, ir, skrudilōn

unirsmalzitī* 1, unirsmalzitīn*, unirsmelzitī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Mangel an Verdauung, Mängel der Verdauung, Übersättigung; ne. failure of digestion; ÜG.: lat. indigeries Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. indigeries?; E.: s. un, ir, smelzan; L.: ChWdW9 772b (unirsmelzitī); Son.: TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (2. Viertel 9. Jh.)

unirsmalzitīn*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unirsmalzitī*

unirsmelzitī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unirsmalzitī*

unirspurilīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unaufspürbar; ne. untraceable; ÜG.: lat. investigabilis Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. investigabilis?; E.: s. un, ir, spurien, līh (3); W.: nhd. (ält.-dial.) unerspürlich, Adj., „unerspürlich“, DW 24, 509; L.: ChWdW9 790a (unirspurilīh); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

unirsterbanti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unsterblich; ne. immortal; ÜG.: lat. immortalis MF; Q.: MF (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. immortalis?; E.: un, ir, sterban; L.: ChWdW9 808b (unirsterbanti)

unirstōrit* 4, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungestört, unbeweglich, fest, unverändert, unversehrt; ne. unstirred; ÜG.: lat. inconcussus Gl, immotus Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inconcussus?; E.: s. un, ir, stōren; L.: ChWdW9 815b (unirstōrit); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.)

unirstraht* 1, unirstrekkit*, unirstreckit, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unentwirrbar; ne. unextricable; ÜG.: lat. inexplicitus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. inexplicitus; E.: s. un, ir, strekken

unirstreckit, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirstraht*

unirstrekkit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirstraht*

unirstritan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbezwungen; ne. unconquered; ÜG.: lat. inexpugnabilis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inexpugnabilis?; E.: s. un, ir, strītan

unirsuochit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirsuohhit*

unirsuohhit* 2, unirsuochit*, unirsuoht*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ununtersucht“, nicht untersucht, nicht erörtert, unerörtert, nicht erkundet, unerforscht; ne. not examined, undiscussed; ÜG.: lat. indiscussus Gl, inexploratus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. inexploratus?; E.: s. un, ir, suohhen; W.: mhd. unersuocht, (Part. Prät.=)Adj., undurchsucht, unbebaut, unbewohnt; nhd. (ält.) unersucht, (Part. Prät.=)Adj., „unersucht“, DW 24, 510

unirsuoht*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirsuohhit*

unirtarkenit* 1, unirterkinit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverhohlen, offen; ne. obvious; ÜG.: lat. (insuspicabilis) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. insuspicabilis?; E.: s. un, ir, tarkenen

unirterkinit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirtarkenit*

*unirwānēntlīh?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. unāwāniandelīk*

unirwart*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unirwertit*

unirwartlīh* 2, ahd., Adj.: nhd. unverweslich, nicht verletzbar; ne. not decaying; ÜG.: lat. incorruptibilis NGl, non violabilis Gl; Q.: Gl, NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. incorruptibilis, Lüt. lat. non violabilis; E.: s. un, ir, werten, līh (3)

unirwartunga* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unverweslichkeit; ne. incorruptibility; ÜG.: lat. (corruptio) NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. incorruptio?; E.: s. un, ir, werten

unirwententlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „unwendbar“, unveränderlich, unerschütterlich; ne. not turnable; ÜG.: lat. incommutabilis Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. incommutabilis; E.: s. un, ir, wenten, līh (3); L.: ChWdW9 955b (unirwententlīh); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unirwentit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „ungewendet“, ungestört, unabgewandt, unerschüttert; ne. not turned, undisturbed; ÜG.: lat. inconvulsus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. inconvulsus?; E.: s. un, ir, wenten

unirwertit* 2, unirwart*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unverweslich, unversehrt; ne. incorruptible; ÜG.: lat. incorruptibilis N, (incorruptio) NGl, inviolatus N; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. incorruptibilis?; E.: s. un, ir, werten

unirwīsantlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unvermeidlich, unausweichlich, zwingend; ne. inevitable; ÜG.: lat. inevitabilis Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inevitabilis?; E.: s. un, ir, wīsan, līh (3); L.: ChWdW9 964ª (unirwīsantlīh); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

*unja, lang., F.: nhd. Wonne; ne. delight (N.)

unk* 6, unc, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Schlange, Unke; ne. snake (N.), toad; ÜG.: lat. anguis Gl, basiliscus (M.) (1) NGl, coluber Gl, serpens Gl, spalangus? Gl; Q.: Gl (765), NGl, ON, PN; E.: germ. *unkwi-, *unkwiz, st. M. (i), Schlange, Natter; vgl. idg. *enk-, *onk-, V., seufzen, stöhnen, Pokorny 322; W.: mhd. unc, st. M., Schlange; nhd. Unk, M., Unke, DW 24, 1078 f.; L.: ChWdW8 303b (unk), ChWdW9 882b (unk); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unkennenti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. nicht kennend, unerfahren, unwissend; ne. not knowing; ÜG.: lat. non agnoscens MF; Q.: MF (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. non agnoscens; E.: s. un; s. germ. *kannjan, sw. V., kennen; idg. *g̑en- (2), *g̑enə-, *g̑nē-, *g̑nō-, *g̑enh₃-, *g̑neh₃-, *g̑noh₃-, *g̑n̥h₃-, V., erkennen, kennen, Pokorny 376; L.: ChWdW9 484a (unkennenti)

unkērlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unbeugbar, unveränderlich, undeklinierbar; ne. unchangeable, indeclinable; ÜG.: lat. indeclinabilis NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. indeclinabilis; E.: s. un, kēren, kēra, līh (3)

unknodoht* 1, ahd., Adj.: nhd. „unknotig“, knotenlos, ohne Knoten; ne. without knots; ÜG.: lat. enodis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. enodis?; E.: s. un, knodo

unko* 1, unco*, ahd., sw. M. (n): nhd. Schlange; ne. snake (N.); ÜG.: lat. coluber Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: s. unk; W.: mhd. unke, sw. M., Schlange; s. nhd. Unk, M., Unke, DW 24, 1078 f.

unkraft* 15, ahd., st. F. (i): nhd. Schwäche, Schwachheit, Krankheit; ne. weakness; ÜG.: lat. imbecillitas Gl, N, infirmitas N, NGl, molestia Gl, (valetudo) Gl; Hw.: vgl. as. unkraft*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N, NGl, WH; I.: Lüt. lat. infirmitas?; E.: s. un, kraft; W.: mhd. unkraft, st. F., Kraftlosigkeit, Schwäche; nhd. (ält.) Unkraft, F., Mangel der Kraft, DW 24, 1105; L.: ChWdW8 179b (unkraft); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unkreftīg* 8, ahd., Adj.: nhd. „unkräftig“, kraftlos, schwach; ne. powerless; ÜG.: lat. elumbis Gl, imbecillis Gl, imbecillus B, infirmus NGl, invalidus NGl, sine viribus Gl; Hw.: vgl. as. unkraftag*; Q.: B (800), GB, Gl, N, NGl; I.: Lüs. lat. infirmus?; E.: s. un, kreftīg; W.: mhd. unkreftic, Adj., kraftlos, schwach; nhd. (ält.) unkräftig, Adj., Adv., nicht kräftig, DW 24, 1106; L.: ChWdW9 479a (unkreftīg)

unkreftigī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. „Unkraft“, Kraftlosigkeit, Schwäche; ne. weakness; ÜG.: lat. imbecillitas B; Q.: B (800), GB; I.: Lüs. lat. infirmitas?; E.: s. un, kreftīg; W.: mhd. unkreftige, st. F., Schwäche; L.: ChWdW9 479a (unkreftīgī)

unkreftigōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. giunkreftīgōt*

unkristāni* 1, ahd., Adj.: nhd. nicht christlich, unchristlich, teuflisch; ne. unchristian; ÜG.: lat. (energumenos) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, kristāni; W.: s. mhd. unkristen, Adj., gottlos, heidnisch, nicht christlich; L.: ChWdW9 480a (unkristāni); Son.: TrT05 = Regensburger Vitenglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

unkristāno* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. „Unchrist“, Ungläubiger; ne. not Christian; ÜG.: lat. infidelis NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. infidelis?; E.: s. un, kristāni

unkrūt* 10, ahd., st. N. (a) (iz) (az): nhd. Unkraut, Ackerunkraut; ne. weeds; ÜG.: lat. frutex Gl, N, lolium Gl, (radix) N, (recrementum) Gl, zizania Gl; Vw.: s. fogal-; Q.: Gl (9. Jh.), N; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, krūt; W.: mhd. unkrūt, st. N., Unkraut; nhd. Unkraut, N., Unkraut, DW 24, 1108; L.: ChWdW9 481b (unkrūt); Son.: Tgl085 = Sankt Galler Prudentiusglossen (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana Reg. lat. 348)

unkumftīg* 1, ahd., Adj.: nhd. „unkünftig“, nicht künftig; ne. not future; ÜG.: lat. non futurus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non futurus?; E.: s. un, kumftīg

unkund 30, ahd., Adj.: nhd. „unkund“, unbekannt, fremd, unerkannt, unbestimmt, unwissend, ungebildet; ne. not known, uncertain; ÜG.: lat. agrestis Gl, ignarus N, (ignorare)? Gl, ignoratus N, ignotus N, NGl, incertus B, Gl, incognitus I, inopinus N, nescire (= unkund wesan) O, non cognovisse (= unkund wesan) O, novus N, peregrinus Gl; Vw.: s. bora-; Q.: B, GB, Gl (765), I, N, NGl, O; E.: s. un, kund; W.: mhd. unkunt, Adj., unbekannt, unheimlich, unberaten, fremd; nhd. unkund, Adj., unkund, DW 24, 1113; L.: ChWdW8 182a (unkund), ChWdW9 486b (unkund); Son.: Tgl062 = Würzburger Cura-Glossen (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 42)

unkundentlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „unbezeugbar“, „unkundlich“, zeugenschaftsunfähig; ne. not able to testify; ÜG.: lat. intestabilis (Adj.) (1) Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. intestabilis?; E.: s. un, kunden, līh (3); L.: ChWdW9 485a (unkundentlīh); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unkundi* 1, ahd., Adj.: nhd. „unkund“, unbestimmt, unsicher; ne. not knowing, uncertain; ÜG.: lat. incertus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. ignotus?; E.: s. un, kund; W.: mhd. unkünde, Adj., unheimlich, unbekannt; s. nhd. unkund, Adj., unkund, DW 24, 1113; L.: ChWdW8 182b (unkundi)

unkundī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Unbekanntes, Unbekanntheit, Unvertrautheit; ne. strangeness; ÜG.: lat. (fraus) Gl, (incertus) N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lbd. lat. fraus?; E.: s. un, kund; W.: mhd. unkunde, st. F., Unkenntnis; nhd. (ält.) Unkunde, F., Mangel an Kunde, DW 24, 1114

unkundīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unkundig, unwissend; ne. ignorant; ÜG.: lat. ignarus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. ignarus?; E.: s. un, kund; W.: mhd. unkündic, Adj., unwissend; nhd. unkundig, Adj., Adv., unkundig, DW 24, 1114

unkunna* 4, ahd., st. F. (jō): nhd. Unwissenheit, Nichtwissen, Unvermögen; ne. ignorance; ÜG.: lat. ignorantia N, inscitia N, (imperfectio) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. imperfectio?; E.: s. un, kunna; L.: ChWdW9 484b (unkunna); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

unkunnēnti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unerfahren, unwissend; ne. not experienced; ÜG.: lat. inexpertus Gl; Q.: Gl (nach 765); I.: Lüt. lat. inexpertus?; E.: s. un, kunnēn; L.: ChWdW8 182a (unkunnēnti)

unkunni* 2, ahd., st. N. (ja): nhd. uneheliche Herkunft, niedrige Herkunft, unbedeutendes Geschlecht, unnütze Art; ne. illegitimate birth; ÜG.: lat. filius Iemini Gl, spurius Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); E.: s. un, kunni (1); L.: ChWdW8 183a (unkunni); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unkunnī* 6, ahd., st. F. (ī): nhd. „Unechtheit“, niedrige Herkunft; ne. humble origin; ÜG.: lat. filius Iemini (= kind unkunnes) Gl, (spurius) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, kunni; W.: s. mhd. unkünne, st. N., Unebenbürtiger

unkunstīg 9, ahd., Adj.: nhd. unerfahren, ungebildet, unwissend, kunstlos; ne. not experienced; ÜG.: lat. inexpertus Gl, rudis (Adj.) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inexpertus?; E.: s. un, kunstīg; W.: mhd. unkünstec, Adj., ungelehrt, unklug, ungeschickt; nhd. unkünstig, Adj., unkünstig, unwissend, DW 24, 1116; L.: ChWdW9 484b (unkunstīg); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

unkūsc*, ahd., Adj.: Vw.: s. unkūsk*

unkūscen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. unkūsken*

unkūsci*, ahd., Adj.: Vw.: s. unkūski*

unkūscī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unkūskī*

unkūscida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. unkūskida*

unkūsco*, ahd., Adv.: Vw.: s. unkūsko*

unkūsk* 2, unkūsc*, ahd., Adj.: nhd. „unkeusch“, lasterhaft, schändlich, unverschämt; ne. „unchaste“, impertinent; ÜG.: lat. turpis N, (versutus) Gl; Hw.: s. unkūski*; Q.: Gl (9. Jh.), N; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, kūsk; W.: nhd. unkeusch, Adj., Adv., unkeusch, unrein, DW 24, 1087

unkūsken* 1, unkūscen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. verunreinigen, schänden, entehren, beflecken; ne. dishonour (V.); ÜG.: lat. profanare (V.) (2) Gl; Vw.: s. bi-; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: z. T. Lw. lat. conscius?, Lsch. lat. profanare?; E.: s. un, kūsk, kūski; L.: ChWdW9 490a (unkūscen); Son.: Tgl009 = Glosse zu Hraban Ad Otgarium im Ottoboni Codex Glosse des Ottoboni Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295) (3. Viertel 9. Jh.)

unkūski* 37, unkūsci*, ahd., Adj.: nhd. unkeusch, unrein, schändlich, ruchlos, schmählich, abscheulich, gemein, unanständig, unverschämt; ne. unchaste; ÜG.: lat. contumax Gl, (dedecus) Gl, effeminatus Gl, foedus (Adj.) Gl, fornicatio (= unkūski ligari) Gl, ignominiosus Gl, improbus Gl, MH, impudens Gl, incestus (Adj.) Gl, indecens Gl, inceleber? Gl, indignus Gl, infrunitus Gl, (nefas) Gl, obscenus Gl, probrosus MH, profanus Gl, (tenuis) Gl, turpatus Gl, turpis Gl, MH, N, turpitudo (= unkūskiu tāt) N; Q.: Gl (765), MH, N, WB; I.: z. T. Lw. lat. conscius; E.: s. un, kūski; W.: mhd. unkiusche, Adj., unkeusche; s. nhd. unkeusch, Adj., Adv., unkeusch, unrein, DW 24, 1987; L.: ChWdW8 183b (unkūsci), ChWdW9 490a (unkūsci); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913), Tgl009 = Glosse zu Hraban Ad Otgarium im Ottoboni Codex Glosse des Ottoboni Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI), Tglr Rb = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325)

unkūskī* 7, unkūscī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Schändlichkeit, Schande, Unverschämtheit, Verächtliches, Schamlosigkeit, Unanständigkeit, Unflätigkeit, Unzucht, Schändung; ne. shame (N.), dishonour (N.); ÜG.: lat. (foedus) (Adj.) Gl, impudentia Gl, labes Gl, scurrilitas Gl, squalor Gl, stuprum Gl, turpitudo Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. impudīcitia?, incastitas?; E.: s. un, kūskī; W.: mhd. unkiusche (3), unkūsche, st. F., Frechheit, Begierde, Unkeuschheit, Unreinheit, Fleischeslust; nhd. (ält.) Unkeusche, F., Mangel an Keusche, DW 24, 1088; L.: ChWdW8 183b (unkūscī); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX)

unkūskida* 6, unkūscida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Unkeuschheit, Schändlichkeit, Entehrung, Unzucht; ne. unchastity; ÜG.: lat. confusio Gl, impudicitia Gl, T, (infandus) Gl, scrupulum Gl, sordes B, turpitudo Gl; Q.: B, GB, Gl (Ende 8. Jh.), T; I.: Lüs. lat. impudicitia?; E.: s. un, kūskida; L.: ChWdW8 184a (unkūscida), ChWdW9 490a (unkūscida); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tglr Rb = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913) (Ende 8. Jh.), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unkūsko* 4, unkūsco*, ahd., Adv.: nhd. „unkeusch“, grässlich, garstig, schändlich, schändlicherweise; ne. unchastely, horribly, nefariously; ÜG.: lat. abuti (= unkūsko niozan) Gl, foede Gl, (inhumane) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: z. T. Lw. lat. conscius?; E.: un, kūsk, kūski; W.: mhd. unkiusche (2), unkūsche, unkunsche, Adv., unkeusch, unrein, schamlos, sittenwidrig, ungehörig; nhd. unkeusch, Adj., Adv., unkeusch, unrein, DW 24, 1087; L.: ChWdW8 183b (unkūsco); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unkust* 21, ahd., st. F. (i): nhd. Falschheit, Bosheit, Sünde, Hinterlist, Heimtücke, Kunstgriff, Laster (N.), Schandtat; ne. falseness, sin (N.); ÜG.: lat. dogma pravum N, dolus Gl, O, (factio) Gl, fraudulentia Gl, nefas Gl, scelus Gl, subdolum (N.) Gl, subreptio (F.) (1) Gl, versutia Gl, vitium Gl; Hw.: vgl. as. unkust*; Q.: Gl (nach 765?), N, O; E.: s. un, kust; W.: mhd. unkust, st. F., Bosheit, Falschheit, Hinterlist; L.: ChWdW8 176a (unkust), ChWdW9 468a (unkust); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

unkusti* 3, ahd., Adj.: nhd. unheilvoll, verderblich, schädlich; ne. fatal; ÜG.: lat. funestus Gl, perniciosus Gl; Q.: Gl (Mitte 9. Jh.); I.: Lbd. lat. funestus?; E.: s. un, kust

unkustīg* 16, ahd., Adj.: nhd. falsch, böse, heimtückisch, schändlich, hinterlistig, lasterhaft, sittenlos, verschmitzt; ne. false (Adj.), malicious; ÜG.: lat. dolosus Gl, NGl, impurus Gl, malus (Adj.) Gl, pellax Gl, (rudis) (Adj.) Gl, subdolus N, vafer Gl, vitiosus Gl; Q.: Gl (10. Jh.), N, NGl; E.: s. un, kustīg; W.: mhd. unkustic, Adj., schlecht, bösartig, falsch, hinterlistig; s. nhd. (ält.) unkustig, unküstig, Adj., unschmackhaft, DW 24, 1118

unkustlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unkustlīhho*

unkustlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. abscheulich, schändlich; ne. horrible, nefarious; ÜG.: lat. infandus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. infandus?; E.: s. un, kust, līh (3)

unkustlīhho* 1, unkustlīcho*, ahd., Adv.: nhd. spitzfindig, listig, hinterlistig, verschmitzt; ne. sophisticatedly; ÜG.: lat. (sophistice) Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lbd. lat. sophistice?; E.: s. un, kust, līh (3); L.: ChWdW9 468a (unkustlīhho); Son.: TrT20 = Sankt Galler Bibelglossar IV (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 1395) (4. Viertel 9. Jh.)

*unkwedanti?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. unkwethandi*

unkwiti* 1, unquiti*, ahd., st. M. (i): nhd. „Unwort“, Apokryphe, Unbeglaubigtes; ne. apocryphe, „no word“; ÜG.: lat. (apocrypha) (N. Pl.) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lbd. lat. apocrypha?; E.: s. un, kwiti; L.: ChWdW8 232a (unkwiti)

unlang* 3, ahd., Adj.: nhd. „unlang“, kurz, schnell; ne. not long, short (Adj.); ÜG.: lat. adhuc pusillum (= ubar unlang) N, non longus N, restrictus N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non longus?; E.: s. un, lang; W.: mhd. unlanc, Adj., nicht lang; nhd. unlang, Adj., Adv., unlang, DW 24, 1119; R.: ubar unlang: nhd. in kurzer Zeit; ne. briefly; ÜG.: lat. adhuc pusillum N

unlango 5, ahd., Adv.: nhd. „unlang“, kurz, nicht lange, kurze Zeit; ne. not long, shortly; ÜG.: lat. cito N, (paucus) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non longe?; E.: s. un, lang; W.: mhd. unlange, Adv., nicht lange, kurze Zeit; nhd. unlang, Adj., Adv., unlang, DW 24, 1119

unlastarbāri* 2, ahd., Adj.: nhd. untadelig, tadellos, makellos, nicht lasterhaft; ne. blameless; ÜG.: lat. (inconflexibilis) Gl, inculpabilis Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. inculpabilis?; E.: s. un, lastar, bāri

unlastarbārīg 1, ahd., Adj.: nhd. untadelig; ne. blameless; ÜG.: lat. (peccatum) O; Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, lastar, bāri; L.: ChWdW9 493a (unlastarbārīg)

unlastari* 1, ahd., Adj.: nhd. untadelig; ne. blameless; ÜG.: lat. (illustris) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, lastar; L.: ChWdW8 184b (unlastari)

unlastarlīh 1, ahd., Adj.: nhd. untadelig, untadelhaft; ne. blameless; ÜG.: lat. irreprehensibilis Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. irreprehensibilis?; E.: s. un, lastar, līh (3); W.: nhd. (ält.) unlästerlich, Adj., unlästerlich, DW 24, 1121; L.: ChWdW9 493a (unlastarlīh); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unlāt 1, ahd., Adj.: nhd. arm, elend; ne. poor (Adj.); ÜG.: lat. periens? Gl; Q.: Gl (nach 765?); E.: s. un; s. germ. *lēda-, *lēdam, st. N. (a), Besitz, Habe?; vgl. idg. *lēi- (2), *lē- (2), V., Sb., überlassen, gewähren, Besitz, Pokorny 665; L.: ChWdW8 186b (unlāt)

unlebēnti* 5, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. leblos, unbelebt; ne. lifeless; ÜG.: lat. immobilis N, inanimatus N, incorporalis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inanimatus?; E.: s. un, lebēn

*unleistit?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. unlēstid*

unlībhaft* 1, ahd., Adj.: nhd. unbelebt; ne. lifeless; ÜG.: lat. inanimatus N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inanimatus?; E.: s. un, līb, haft; W.: nhd. (ält.) unlebhaft, Adj., „unlebend“, DW 24, 1126

unlīdigī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Gesundheit, Freisein von Leiden; ne. health; ÜG.: lat. impassibilitas NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. impassibilitas; E.: s. un, līdan

unliduweih* 2, ahd., Adj.: nhd. unbeugsam, unbiegsam, in den Gliedern gesund, unerschüttert; ne. inflexible; ÜG.: lat. (implacabilis)? Gl, (implicabilis)? Gl, (inconvulsus)? Gl, invulsus Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. invulsus?; E.: s. un, lid, weih; L.: ChWdW9 512a (unliduweih); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unliggenti* 3, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. „nichtliegend“, keine Lage habend; ne. not lying; ÜG.: lat. (positionem non habens) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. positionem non habens?; E.: s. un, liggen

unlīhhamhaftī* 1, unlīchamhaftī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Unleiblichkeit, Unkörperlichkeit; ne. incorporeality; ÜG.: lat. (incorruptio) NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. incorporalitas?; E.: s. un, līhhamo, haft

unlīhhamo* 1, unlīchamo*, ahd., sw. M. (n): nhd. Körperloses; ne. bodiless (N.); ÜG.: lat. incorporalis (figura) NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. incorporalis figura?; E.: s. un, līhhamo

unlīhhēntlīh* 1, unlīchēntlīh*, ahd., Adj.: nhd. unangenehm, unversöhnlich; ne. unpleasant; ÜG.: lat. implacabilis Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. implacabilis?; E.: s. un, līhhēn, līh; L.: ChWdW8 193b (unlīhhēntlīh)

unliob* 3, ahd., Adj.: nhd. unlieb, unangenehm, unerwünscht; ne. not loved, unpleasant; ÜG.: lat. ingratus Gl, insuavis Gl, non optatus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. ingratus?; E.: germ. *unleuba-, *unleubaz, Adj., ungeliebt, verhasst; vgl. idg. *nē̆ (1), *nē, *nei, *n̥-, Konj., Negationspartikel, nicht, Pokorny 756, 757; idg. *leubʰ-, V., Adj., gern haben, begehren, lieb, Pokorny 683; W.: mhd. unliep (1), Adj., unlieb; nhd. unlieb, Adj., Adv., unlieb, DW 24, 1138

unlistīg* 2, ahd., Adj.: nhd. ungeschickt, schlaff, träge, untätig; ne. awkward, inert; ÜG.: lat. iners Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. iners?; E.: s. un, listīg; L.: ChWdW9 532b (unlistīg); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

unliumunt 13, unhliumunt, ahd., st. M. (a): nhd. böser Ruf, schlechter Ruf, böser Leumund, Verleumdung, üble Nachrede, Vorwurf, Schande, Ruhmlosigkeit; ne. ill fame; ÜG.: lat. calumnia N, (existimatio) Gl, existimatio foedata N, (fama) Gl, (furor) Gl, ignominia Gl, infamia Gl, opinio laesa N, obscuritas Gl, (scelus) N, (testimonium) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.), N; I.: Lüt., Lsch. lat. foedata existimatio?; E.: s. un, liumunt; W.: mhd. unliumunt, st. M., übler, schlechter Ruf; L.: ChWdW8 197a (unliumunt), ChWdW9 533b (unliumunt); Son.: Tgl03b = Paulus-Glossen der Winithar-Handschrift (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 70) (3. Viertel 8. Jh.), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

unliumuntāri* 1, ahd., st. M. (ja): nhd. Verleumder; ne. calumniator; ÜG.: lat. calumniator N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. calumniator; E.: s. un, liumunt

unliumunthaft 2, unhliumunthaft, ahd., Adj.: nhd. verleumdet, beschuldigt, angeschuldigt, schmachvoll, schimpflich; ne. of ill fame; ÜG.: lat. diffamatus T, infamis Gl; Q.: Gl, T (830); I.: Lüt. lat. infamia?; E.: s. un, liumunt, haft; L.: ChWdW9 533b (unliumunthaft); Son.: Smr02 = Sankt Galler Bibelglossar III (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299)

unliumunthaftī* 1, ahd., st. F. (ī)?: nhd. Schmach; ne. dishonour (N.); ÜG.: lat. (infamis) Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüt. lat. infamia?; E.: s. un, liumunt, haft

unliumunthaftīg* 1, ahd., Adj.: nhd. verleumdet, üblen Rufes, verrufen, schmachvoll; ne. of ill fame; ÜG.: lat. infamis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. infamis?; E.: s. un, liumunt, haft

unliumunthaftōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. verleumden, zum Vorwurf machen, vorwerfen, beschuldigen; ne. calumniate, reproach (V.); ÜG.: lat. diffamare Gl; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. diffamare?; E.: s. un, liumunt, haft; L.: EWAhd 5, 1395

unliumuntōn* 3, ahd., sw. V. (2): nhd. verleumden, berüchtigt machen, in schlechten Ruf bringend; ne. calumniate; ÜG.: lat. detrahere N, infamare Gl, (traducere) Gl; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. infamare?; E.: s. un, liumunt; L.: EWAhd 5, 1396

unlobosam* 2, ahd., Adj.: nhd. ruhmlos, kein Lob verdienend; ne. without glory; ÜG.: lat. ingloriosus NGl, (pravus) N; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. ingloriosus; E.: s. un, lob, sam

unluggi* 2, ahd., Adj.: nhd. „unlügnerisch“, ungelogen, nicht heuchelnd, ungeheuchelt; ne. not lying; ÜG.: lat. (infucatus) (Adj.) (1) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. infucatus?; E.: s. un, luggi; L.: ChWdW9 526b (unluggi); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417) (2. Viertel 9. Jh.)

unlust 10, ahd., st. M. (i)?, st. F. (i): nhd. „Unlust“, Überdruss, Ausschweifung, Abneigung, Widerwille, Ekel, Abscheu; ne. disgust (N.), luxury; ÜG.: lat. (extaediatus)? Gl, fastidium Gl, (horror) Gl, luxus (M.) Gl, taediatus? Gl, taedium Gl; Q.: Gl (765?); I.: Lbd. lat. luxus?; E.: s. un, lust; W.: mhd. unlust, st. F., st. M., Unfreude, Missfallen; nhd. Unlust, F., (M.), Unlust, DW 24, 1145; L.: ChWdW8 200b (unlust), ChWdW9 546b (unlust); Son.: MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410), Tgl030 = Reichenauer Juvencus- und Sedulius-Glossen II (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CCXVII), Tgl078 = Beda-Glossen im Freisinger Alcuin/Beda-Codex (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6404), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325), TrT15a = Rheinauer Väter-Glossar (Zürich, Zentralbibliothek Ms. Rh. 99a), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unlustidōn* 3, ahd., sw. V. (2): nhd. verleiden, verdrießen, überdrüssig sein (V.), ekeln, Widerwillen verspüren, Ekel empfinden; ne. disgust (V.); ÜG.: lat. taedere Gl; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.); I.: Lüt. lat. taedet me (= unlustidōt mih)?; E.: s. un, lustidōn; R.: unlustidōt mih: nhd. ich bin es überdrüssig; ne. I am weary of; ÜG.: lat. taedet me Gl; L.: ChWdW8 200b (unlustidōn), ChWdW9 546b (unlustidōn), EWAhd 5, 1538; Son.: Tgl03b = Paulus-Glossen der Winithar-Handschrift (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 70) (3. Viertel 8. Jh.), TrT09a = Reichenauer Genesisglossar (Sankt Paul, Stiftsarchiv 37/6 [früher Extrav. s. n])

*unlustsam?, ahd., Adj.: Vw.: s. unlustsamo

unlustsamo 1, ahd., Adv.: nhd. unschön, unerfreulich; ne. unpleasantly; ÜG.: lat. in odium N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, lust, sam

unlūtreisti* 1, ahd., Adj.: nhd. dumpf, leise, dumpf klingend; ne. dull (Adj.); Q.: N (1000); E.: s. un, lūtreisti

unlūttar* 3, ahd., Adj.: nhd. unrein, unlauter, glanzlos, getrübt, verdorben; ne. impure, tainted; ÜG.: lat. insincerus Gl, minus lucidus splendensque (= unlutarōrun) N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. insincerus?; E.: s. un, lūtar; W.: mhd. unlūter, Adj., „unlauter“, unrein; nhd. unlauter, Adj., Adv., unlauter, DW 24, 1123

unluzzil* 1, ahd., Adj.: nhd. unmäßig; ne. inordinate, excessive; ÜG.: lat. immodicus Gl; Q.: Gl (9. Jh.); E.: s. un, luzzil (1); L.: ChWdW9 550b (unluzzil); Son.: Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2) (9. Jh.)

unmag* 3, ahd., Adj.: nhd. „unmächtig“, unvermögend, nicht vermögend, machtlos, entkräftet, schwach, wankend; ne. not mighty; ÜG.: lat. (dissolutus) Gl, (parvulus) Gl, (segnis) Gl, (tardus) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, magan, mugan; L.: ChWdW9 554a (unmag); Son.: Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525) (2. Viertel 9. Jh.), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

unmagan* 1, ahd., st. M. (a?, i?)?, st. N. (a): nhd. Unvermögen, Schwäche; ne. weakness; ÜG.: lat. infirmitas N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. infirmitas?; E.: s. un, magan

unmagēn* 2, ahd., sw. V. (3): nhd. nicht können, ermatten, entkräftet werden, kraftlos werden; ne. weaken, tire (V.); ÜG.: lat. deficere Gl, emarcescere Gl; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. nequire?, Lbd. lat. deficere?, emarcescere?; E.: s. un, magēn; L.: EWAhd 6, 29

unmaht 33, ahd., st. F. (i): nhd. Unvermögen, Machtlosigkeit, Schwäche, Krankheit, Ohnmacht, Gebrechen; ne. incapacity; ÜG.: lat. collapsus (= in unmahti werdanti) Gl, curare (= diu unmaht bineman) O, exanimatus est (= in unmahti ward) Gl, imbecillitas B, Gl, N, O, impotentia N, infirmitas B, O, T, infirmum O, languet (= unmaht kwemit) O, languor O, (male habens) O, (posse) N, (potentia) N, sublapsus (= in unmahti werdanti) Gl, (valetudo)? Gl, venit nox quando nemo potest operari (= man ni dultit unmaht dera finstarūn naht) O; Hw.: s. unmahti; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N, O, OT, T; I.: Lüt. lat. impotentia?; E.: s. un, maht; W.: mhd. unmaht, st. F., Machtlosigkeit, Schwäche; nhd. Unmacht, F., Mangel an Macht, DW 24, 1155; L.: ChWdW9 553a (unmaht); Son.: TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unmahten* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. geschwächt werden; ne. be weakened; Q.: N (1000); E.: s. un, maht; L.: EWAhd 6, 55

*unmahtēn?, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. gi-, ir-

unmahtī 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Schwäche, Ohnmacht, Gebrechen; ne. weakness; ÜG.: lat. imbecillitas B, malefactio Gl; Hw.: s. unmaht; Q.: B (800), GB, Gl; I.: Lüt. lat. imbecillitas?; E.: s. un, maht; W.: s. mhd. unmaht, st. F., Schwäche, Besinnungslosigkeit; nhd. Unmacht, F., Mangel an Macht, DW 24, 1155; L.: ChWdW9 553a (unmahtī); Son.: Wba05a = Sankt Galler Adespota-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 270)

unmahtīg 34, ahd., Adj.: nhd. „unmächtig“, schwach, kraftlos, geschwächt, machtlos, krank, unfähig, ohnmächtig, nichtig; ne. weak, ill (Adj.); ÜG.: lat. dissolutus Gl, exanimatus Gl, frivolus Gl, imbecillis Gl, imbecillus N, impos Gl, (impotentia) N, infirmus B, Gl, N, NGl, T, invalidus Gl, (non idoneus) N, (possibilitas) N, valentiae imbecillae N; Hw.: vgl. anfrk. unmahtig; Q.: B, GB, Gl (765), JB, N, NGl, O, OT, T, WB; I.: Lüs. lat. impossibilis?; E.: s. un, mahtīg; W.: mhd. unmehtic, unmehtec, ummahtic, Adj., unmächtig, kraftlos, schwach; nhd. unmächtig, Adj., Adv., unmächtig, DW 24, 1157; R.: unmahtīg wortan: nhd. der Möglichkeit zu etwas beraubt; ne. be taken away the chance of s.th.; L.: ChWdW8 202b (unmahtīg), ChWdW9 553b (unmahtīg); Son.: MrT02a = Rheinauer Mischglossar zum Neuen Testament (Zürich, Zentralbibliothek Ms. Rh. 99a), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unmahtlīh 7, ahd., Adj.: nhd. unmöglich, nicht möglich; ne. impossible; ÜG.: lat. impossibilis N, non possibilis N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. impossibilis?; E.: s. un, maht, līh (3); W.: mhd. unmahtlich, Adj., unmöglich

unmammunti* 2, ahd., Adj.: nhd. rauh, grausam, kleinlich, unbeherrscht; ne. rough (Adj.), cruel (Adj.); ÜG.: lat. immitis Gl, (minus aequanimiter) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. immitis?; E.: s. un, mammunti; L.: ChWdW9 559b (unmammunti); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

unmammuntī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Rauheit, Schärfe; ne. roughness; ÜG.: lat. (dumus) Gl; Q.: Gl (765); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, mammuntī; L.: ChWdW8 204b (unmammuntī)

unmammuntigī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Rauheit, Schärfe, Härte, Unausgeglichenheit?, Störung?; ne. roughness; ÜG.: lat. inaequalitas Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lüt. lat. inaequalitas?; E.: s. un, mammuntigī

unmanag* 21, unmanīg, ahd., Adj.: nhd. wenig; ne. little (Adj.); ÜG.: lat. (deficere) N, pauculus N, paucus N, NGl, T, (plurimus) N, rarus Gl, N; Q.: Gl, N, NGl, T (830); E.: s. un, manag; W.: mhd. unmanec, Adj., wenig; L.: ChWdW9 564b (unmanag)

unmanagī* 2, unmanigī, ahd., st. F. (ī): nhd. geringe Menge, geringe Anzahl; ne. small quantity; ÜG.: lat. paucitas N, NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. paucitas; E.: s. un, managī

unmanaheit 1, ahd., st. F. (i): nhd. Unmenschlichkeit; ne. inhumanity; ÜG.: lat. inhumanitas Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. inhumanitas?, immanitas?; E.: s. un, man, heit; W.: s. mhd. unmanheit, st. F., „Unmannheit“, Unmännlichkeit; nhd. (ält.) Unmannheit, F., Mangel an Mannheit, DW 24, 1162; L.: ChWdW9 562a (unmanaheit); Son.: TrA03 = Sankt Galler alphabetisches confecta-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.)

unmanaheiti 3, ahd., st. F. (i): nhd. Unmenschlichkeit; ne. inhumanity; ÜG.: lat. inhumanitas Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. inhumanitas?; E.: s. un, man, heit; W.: s. nhd. (ält.) Unmannheit, F., Mangel an „Mannheit“, DW 24, 1162; L.: ChWdW9 562a (unmanaheitī); Son.: TrT30a = Berliner pragmaticum-Glossar (Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin Preußischer Kulturbesitz Hamilton 132), TrT30b = Pariser pragmaticum-Glossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 12445), TrT30c = pragmaticum-Glossar von Reims (Reims, Bibliothèque Municipale 671), TrT39 = Metzer pragmaticum-Glossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 3843)

unmanaheitīg* 2, ahd., Adj.: nhd. unmenschlich, grausam, schrecklich; ne. inhuman; ÜG.: lat. (immane) Gl, inhumanus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. inhumanus?; E.: s. un, man, heit; L.: ChWdW8 204b (unamanheitīg), ChWdW9 562b (unmanaheitīg); Son.: TrA04 = alphabetisches Berner Canones-Glossar (Bern, Burgerbibliothek A 26 + MS 89)

unmanaluomi* 1, ahd., Adj.: nhd. unmenschlich, schrecklich; ne. inhuman; ÜG.: lat. immanis Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. immanis?; E.: s. un, man, luomi; L.: ChWdW8 185a (unmanaluomi)

unmanaluomī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unmenschlichkeit, Schreckliches; ne. inhumanity; ÜG.: lat. immanitas Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. immanitas?; E.: s. unmanaluomi; L.: ChWdW9 545b (unmanaluomī); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

unmanīg, ahd., Adj.: Vw.: s. unmanag*

unmanigī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unmanagī*

unmāri 12, ahd., Adj.: nhd. unbekannt, unberühmt, gleichgültig, unberührt; ne. unknown, untouched; ÜG.: lat. ignobilis Gl, inceleber Gl, N, infamis Gl, obscurus Gl, N; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: Lbd. lat. infamis; E.: s. un, māri; W.: mhd. unmære, Adj., unwert, widerwärtig, gleichgültig, unbekannt; nhd. (ält.) unmäre, Adj., Adv., „unmäre“, DW 24, 1163

unmārī 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Unbekanntheit, Unberühmtheit, fehlende Berühmtheit; ne. obscurity; ÜG.: lat. obscuritas Gl, N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lsch. lat. obscuritas?; E.: s. un, mārī; W.: mhd. unmære, st. F., Gleichgültigkeit, Unwert

unmāz* (1) 3, ahd., Adj.: nhd. unmäßig, gewaltig, maßlos, ungeheuer; ne. immoderate; ÜG.: lat. immensus Gl, ingens Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. immensus?; E.: s. un, māza, mezzan; W.: mhd. unmāz, Adj., ungemäßigt, maßlos; nhd. (ält.) unmaß, Adj., „unmaß“, DW 24, 1166; L.: ChWdW8 211a (unmāz)

unmāz (2) 1, ahd., Adv.: nhd. unmäßig, allzu, allzusehr; ne. immoderately; ÜG.: lat. (amenticus)? Gl, (mendicus)? Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. immensus?; E.: s. un, māza, mezzan; W.: mhd. unmāze, Adv., übermäßig, sehr; s. nhd. (ält.) unmaß, Adj., „unmaß“, DW 24, 1166; L.: ChWdW8 211a (unmāz)

unmāzfast* 1, ahd., Adj.: nhd. unmäßig, maßlos, übermütig, unbescheiden; ne. immoderate; ÜG.: lat. immodestus Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. immodestus?; E.: s. unmāz, festi?

unmāzfluot* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Überflutung, Sintflut, Überschwemmung; ne. flood (N.), Flood; ÜG.: lat. diluvium Gl; Hw.: s. unmezfluot*; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. diluvium?; E.: s. unmāz, fluot

unmāzi 1, ahd., Adj.: nhd. unmäßig, unermesslich, gewaltig; ne. immoderate, immense; ÜG.: lat. immensus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. immensus?; E.: s. unmāz; W.: mhd. unmæze, Adj., übermäßig, außerordenlich; L.: ChWdW8 211a (unmāzi)

unmāzī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unmäßigkeit; ne. immodesty; ÜG.: lat. (crapula) Gl; Q.: Gl (vor Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. unmāz; W.: mhd. unmāze, st. F., Unmäßigkeit, Maßlosigkeit; nhd. (ält.) Unmaße, F., „Unmaße“, DW 24, 1166; L.: ChWdW8 211a (unmāzī)

unmāzīg 6, ahd., Adj.: nhd. unmäßig, übermäßig, unermesslich; ne. immense; ÜG.: lat. immensus N, nimius Gl, non mensurabilis N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. immensus?; E.: s. un, māzīg; W.: mhd. unmæzec, Adj., unermesslich, unmäßig; nhd. unmäßig, Adj., Adv., unmäßig, DW 24, 1168

unmāzlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unvergleichbar, unvergleichlich, maßlos; ne. incomparable; ÜG.: lat. incomparabilis Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. incomparabilis?; E.: s. unmāz, līh (3); W.: mhd. unmāzlich, Adj., maßlos, übermäßig; nhd. unmäßlich, Adj., Adv., unmäßlich, DW 24, 1171

unmāzo* 1, ahd., Adv.: nhd. unmäßig, über die Maßen; ne. immoderately; ÜG.: lat. nimis N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. unmāz; W.: mhd. unmāze, Adv., übermäßig; vgl. nhd. (ält.) unmaß, Adj., Adv., „unmaß“, DW 24, 1166

unmāzwizzo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Weiser (M.) (1), Philosoph; ne. philosopher; ÜG.: lat. philosophus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. philosophus?; E.: s. unmāz, wizzo

unmegī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unvermögen, Schwäche, Schwachheit; ne. disability, weakness; ÜG.: lat. infirmitas Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. infirmitas?; E.: s. un, *megī?, megin; L.: ChWdW9 554a (unmegī); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.)

unmeini* 2, ahd., Adj.: nhd. unschuldig, rein; ne. innocent; ÜG.: lat. virgo (= diu unmeina magad) I, MF?; Q.: I (Ende 8. Jh.), MF; I.: Lbd. lat. virgo (= diu unmeina magad); E.: s. un, mein; W.: mhd. unmeine, Adj., ohne Falschheit; L.: ChWdW8 207b (unmeini), ChWdW9 573b (unmeini)

unmennisco*, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. unmennisko*

unmennisko* 5, unmennisco*, ahd., sw. M. (n): nhd. Nichtmensch; ne. not human (M.); ÜG.: lat. non homo N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non homo?; E.: s. un, mennisko

unmetamī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unmäßigkeit, Ungezügeltheit; ne. immodesty; ÜG.: lat. intemperiae (deae quae praesunt intemperantiis elementorum) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. intemperiae; E.: s. un, metam

unmez (1) 11, ahd., st. N. (a): nhd. Unmaß, Unmäßigkeit, Übermaß, Maßlosigkeit, falsches Maß, kein Maß, Unersättlichkeit; ne. immodesty, luxury; ÜG.: lat. aplestia Gl, infinitum N, in plurimum (= zi unmeze) N, intempestive (= zi unmezze) Gl, luxuria (= guotes unmez) NGl, luxus (M.) N, non finis N, superfluitas N; Q.: Gl (765), N, NGl, O; E.: s. un, mez, mezzan; W.: mhd. unmëz, st. N., Maßlosigkeit; s. nhd. Unmaß, N., Unmaß, DW 24, 1165; R.: zi unmezze: nhd. maßlos, über die Maßen; ne. extreme (Adj.), beyond measure; L.: ChWdW8 210b (unmez), ChWdW9 583b (unmez); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

unmez* (2) 3, ahd., Adj.: nhd. ungeheuer, gewaltig, übermäßig; ne. immense; ÜG.: lat. (flabrum)? Gl, ingens Gl; Hw.: vgl. as. unmet; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. ingens?; E.: s. un, mez, mezzan; W.: s. nhd. (ält.) unmaß, Adj., Adv., „unmaß“, DW 24, 1166; L.: ChWdW8 210b (unmez), ChWdW9 583b (unmez); Son.: Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI)

unmez (3) 9, ahd., Adv.: nhd. übermäßig, unmäßig, überaus, sehr, außerordentlich, über die Maßen, allzu, allzu sehr; ne. immensely, immoderately; ÜG.: lat. (amenticus)? Gl, immane Gl, infinito N, (mendicus)? Gl, nimis B, nimium Gl, quam maxime N; Q.: B, GB, Gl (vor 790), Hi (1. Hälfte 8. Jh.?, 8. Jh.), N; I.: Lüs. lat. immensus?; E.: s. un, mez, mezzan; W.: s. nhd. (ält.) unmaß, Adj., Adv., „unmaß“, DW 24, 1166; L.: ChWdW8 210b (unmez), ChWdW9 583b (unmez); Son.: TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unmezalt 1, ahd., Adj.: nhd. sehr alt; ne. very old; ÜG.: lat. senex grandis Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. senex grandis?; E.: s. unmez (1), alt; L.: ChWdW8 78 (unmezalt)

unmezfast 1, ahd., Adj.: nhd. maßlos, unbescheiden; ne. immodest; ÜG.: lat. immodestus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. immodestus?; E.: s. unmez (1), festi?; L.: ChWdW8 210b (unmezfast)

unmezfluot* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Überflutung, Sintflut, Überschwemmung; ne. flood (N.), Flood; ÜG.: lat. diluvium Gl; Hw.: s. unmāzfluot*; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lsch. lat. diluvium?; E.: s. unmez (1), fluot; L.: ChWdW8 131b (unmezfluot)

unmezgāhī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Eile, Hast, Plötzlichkeit, unbesonnene Eile, Überstürzung; ne. haste (N.), hurry (N.); ÜG.: lat. praecipitatio Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. praecipitatio; E.: s. unmez (1), gāhī

unmezhaft* 1, ahd., Adj.: nhd. unmäßig, ungeheuer groß, gewaltig; ne. immoderate, immense; ÜG.: lat. (vaporus) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. immoderatus?; E.: s. unmez (1), haft

unmezhaftī 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Unmäßigkeit, Maßlosigkeit, Anmaßung, Überheblichkeit; ne. immodesty; ÜG.: lat. intemperantia Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. intemperantia?; E.: s. unmez (1), haft; L.: ChWdW9 583b (unmezhaftī); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.)

unmezhaftigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Maßlosigkeit; ne. immodesty; ÜG.: lat. nimie (= zi unmezhaftigī) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. intemperantia?; E.: s. unmez (1), haft; L.: ChWdW9 583b (unmezhaftigī); Son.: Tgl042 = Oxforder Glossen zu Gregors Homilien (Oxford, Bodleian Library Laud. misc. 275) (Anfang 9. Jh.)

unmezlīh* 6, ahd., Adj.: nhd. unermesslich, unvergleichbar, unvergleichlich, unermesslich groß, gewaltig, üppig, ausschweifend; ne. immense, incomparable; ÜG.: lat. (comissatio)? Gl, incomparabilis Gl, ingens Gl, luxuriosus Gl, peraltus Ph; Q.: Gl (765), O, Ph; I.: Lüt. lat. immensus?; E.: s. unmez (1), līh (3); W.: mhd. unmëzlich, Adj., unermesslich; L.: ChWdW8 210b (unmezlīh), ChWdW9 583b (unmezlīh); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unmezmanag* 1, ahd., Adj.: nhd. sehr viel, unermesslich viel; ne. very much; ÜG.: lat. immanis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. immanis?; E.: s. unmez (1), manag

unmezmichil*, ahd., Adj.: Vw.: s. unmezmihhil

unmezmihhil 3, unmezmichil*, ahd., Adj.: nhd. riesig, unermesslich, sehr groß, ungeheuer groß, unzählig, unermesslich viel; ne. huge, immense; ÜG.: lat. (eximius) Gl, immensus Gl, ingens Gl; Q.: Gl (790); I.: Lsch. lat. eximius?, Lüt. lat. immensus?; E.: s. unmez (1), mihhil; L.: ChWdW9 583b (unmezmihhil); Son.: Tgl016 = Würzburger Glossen zum Alten Testament (Oxford, Bodleian Library Laud. lat. 92), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unmezwizzo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Philosoph; ne. philosopher; ÜG.: lat. philosophus Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lsch. lat. philosophus?; E.: s. unmez (1), wizzo; L.: ChWdW8 210b (unmezwizzo)

unmezzi 3, ahd., Adj.: nhd. unermesslich, maßlos, gewaltig, groß; ne. immoderate; ÜG.: lat. immensus Gl, ingens Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. immensus?; E.: s. unmez (1); L.: ChWdW8 210b (unmezzi)

unmezzī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unmäßigkeit, Maßlosigkeit; ne. immodesty; ÜG.: lat. (crapula) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lbd. lat. crapula?; E.: s. unmez (1)

unmezzīg* 8, ahd., Adj.: nhd. unmäßig, maßlos, übermäßig, unermesslich, außerordentlich groß, unvergleichbar, unvergleichlich; ne. immoderate, immense, incomparable; ÜG.: lat. immensus MH, N, inauditus N, incomparabilis Gl, intemperans N, intolerandus N, (nimium)? Gl, nimius? Gl, (ultra modum) N; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), MH, N, O; I.: Lüt. lat. immensus?; E.: s. un, mezzīg; L.: ChWdW9 584a (unmezzīg); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

unmezzīga* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unmäßigkeit, Maßlosigkeit; ne. immodesty; ÜG.: lat. (superstitio) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. intemperantia?; E.: s. un, mezzīg; L.: ChWdW9 584a (unmezzīga); Son.: Tgl057 = Regensburger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14409) (3. Viertel 9. Jh.)

unmezzigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unmaß, Übermaß, Maßlosigkeit; ne. immodesty; ÜG.: lat. nimietas B; Q.: B (800), GB; I.: Lsch. lat. nimietas?; E.: s. un, mezzigī; L.: ChWdW9 584a (unmezzigī)

unmezzīgo* 3, ahd., Adv.: nhd. unmäßig, maßlos, zu sehr; ne. immoderately; ÜG.: lat. immodice Gl, nimio Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. immodice?; E.: s. un, mezzīg; L.: ChWdW9 584a (unmezzigo); Son.: Tgl019 = Tegernseer Boethius-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18765) (4. Viertel 9. Jh.)

unmezzon* 2, ahd., Adv.: nhd. maßlos, unmäßig; ne. immoderately; Q.: MB, PfB (10. Jh.?); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. unmez

unmietigern* 1, ahd., Adj.: nhd. nicht lohngierig, nicht lohnbegierig; ne. not greedy for rent; ÜG.: lat. muneribus contemptis N; Q.: N (1000); E.: s. un, mieta, gern

unmilti 2, ahd., Adj.: nhd. unsanft, unbarmherzig; ne. not gentle; ÜG.: lat. immitis Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. immitis?; E.: s. un, milti; W.: mhd. unmilte, Adj., unbarmherzig; nhd. unmilde, Adj., Adv., „unmilde“, DW 24, 1182; L.: ChWdW8 211b (unmilti)

*unmiltī?, ahd., st. F. (ī): Hw.: vgl. anfrk. unmildi*

unminnisam* 1, ahd., Adj.: nhd. unangenehm; ne. unpleasant; ÜG.: lat. durus N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, minna, sam

unmitiwari* 1, unmitiwāri*, ahd., Adj.: nhd. unsanft, nicht sanftmütig, unbarmherzig; ne. not gentle; ÜG.: lat. immitis Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. immitis?; E.: s. un, mitiwari; L.: ChWdW9 904b (unmitiwāri); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unmitiwāri*, ahd., Adj.: Vw.: s. unmitiwari*

*unmuodenti?, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. unmuodento*

unmuodento* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adv.: nhd. unermüdlich; ne. indefatigably; ÜG.: lat. (infatigabiliter) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. infatigabiliter?; E.: s. un, muodēn

unmuot* 1, ahd., st. M. (a)?, st. N. (a): nhd. „Unmut“, Betrübnis; ne. sadness; ÜG.: lat. perturbatio mentis N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, muot; W.: mhd. unmuot, st. M., Missmut, Zorn, Betrübnis; nhd. Unmut, M., Unmut, DW 24, 1197

unmuoza 13, ahd., st. F. (ō): nhd. „Unmuße“, Beschäftigung, rege Tätigkeit, Geschäftigkeit, rege Sorge; ne. occupation; ÜG.: lat. nefas esse (= unmuoza sīn) N, non esse fas (= unmuoza sīn) N, occupatio Gl, (sacrificium) Gl, studium N; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lbd. lat. nefas?, negotium?; E.: s. un, muoza; W.: mhd. unmuoze, st. F., Unruhe, Beschäftigung; nhd. (ält.) Unmuße, F., Unmuße, DW 24, 1195; R.: unmuoza sīn: nhd. unmöglich sein (V.), unrecht sein (V.); ne. be impossible, be wrong, be sinful; ÜG.: lat. nefas esse N, non esse fas N; R.: unmuoza wesan: nhd. unmöglich sein (V.), unrecht sein (V.), frevelhaft sein (V.); ne. be impossible, be wrong, be sinful; ÜG.: lat. nefas esse N, non esse fas N; L.: ChWdW9 604b (unmuoza); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.), Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), Tgl037 = Canones-Glossen in der Berner Canones/Gennadius-Handschrift (Bern, Burgerbibliothek Cod. 89 und Cod. 493), TrT55 = Glossarfragment in Wolfenbüttel (Wolfenbüttel, Herzog August Bibliothek Cod. Guelf. 156 Extravagantes)

unmuozhaft* 2, ahd., Adj.: nhd. unerlaubt, verrucht, gottlos, unheilig, lasterhaft; ne. not permitted; ÜG.: lat. nefandus Gl, nefarius Gl, profanus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. illicitus?; E.: s. un, muoza, haft; L.: ChWdW9 604b (unmuozhaft); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

unmuozhaftī 3, ahd., st. F. (ī): nhd. lasterhafte Beschäftigung, Frevel, Blutschande; ne. vice (N.) (1); ÜG.: lat. (incestus) (Adj.) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.?); I.: Lsch. lat. incestus (M.); E.: s. un, muoza, haft; L.: ChWdW8 216a (unmuothaftī); Son.: Tgl04 = Tegernseer Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a) (Ende 8. Jh.?)

unmuozhaftīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unerlaubt, schändlich, gottlos, ruchlos; ne. not permitted, nefarious; ÜG.: lat. nefandus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. nefandus?; E.: s. un, muoza, haft

unmuozhafto 2, ahd., Adv.: nhd. unerlaubt, unerlaubterweise; ne. not permittedly; ÜG.: lat. illicite N, nisibus illicitis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. illicite?; E.: s. un, muoza, haft

unmuozhaftōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. entweihen; ne. profane (V.); ÜG.: lat. profanare (V.) (2) N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. profanare?; E.: s. un, muoza, haft; L.: EWAhd 6, 673

unmuozīg 5, ahd., Adj.: nhd. „unmüßig“, eifrig, geschäftig, beschäftigt; ne. busy (Adj.); ÜG.: lat. (concinere) N, occupatus (Adj.) Gl, N; Q.: Gl (1. Drittel 9. Jh.), N; I.: Lsch. lat. negotiosus?; E.: s. un, muozīg; W.: mhd. unmüezic, unmüezec, unmuozec, Adj., „unmüßig“, eifrig, bemüht, fleißig, geschäftig; nhd. (ält.) unmüßig, Adj., Adv., unmüßig, DW 24, 1196; R.: unmuozīg sīn: nhd. sich beschäftigen mit; ne. occupy o.s. with; R.: unmuozīg tuon: nhd. sich beschäftigen mit; ne. occupy o.s. with; L.: ChWdW9 604b (unmuozīg); Son.: MrT06 = Alemannisches Mischglossar (Prag, Universitní knihovna MS XXIII E 54 [früher Prag, Fürstlich Lobkowitzsche Bibliothek 434]) (1. Drittel 9. Jh.)

unmuozīgheit* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Geschäftigkeit; ne. busy action; ÜG.: lat. (negotiantes) (M. Pl.) NGl, (otium) N; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lsch. lat. negotiatio?; E.: s. un, muozīg, heit; W.: mhd. unmüezicheit*, unmüezecheit, unmüezecheit, unmüezekeit, st. F., „Unmüßigkeit“, Tätigkeit, Beschäftigung, Arbeit, Bemühung; nhd. (ält.) Unmüßigkeit, F., „Unmüßigkeit“, DW 24, 1197

unmuozigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Beschäftigung; ne. occupation; ÜG.: lat. negotium N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. negotium?; E.: s. un, muozīg

unmuozlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. verrucht, ruchlos, gottlos; ne. ill-famed; ÜG.: lat. nefandus Gl; Q.: Gl (1175); I.: Lüt. lat. nefandus?; E.: s. un, muoza, līh (3); W.: mhd. unmuozlich, Adj., ins Gerede bringend

unmuozon?*, ahd., Adv.: Vw.: s. unmuozūn*, muozon*

*unmuozōn?, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. gi-

unmuozūn* 1, unmuozon?*, ahd., Adv.: nhd. grausig, abscheulich; ne. horribly; ÜG.: lat. (infandum) Gl; Hw.: s. muozon; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, muoza

unna (1) 1, ahd., st. F. (jō)?, sw. F. (n)?: nhd. Zwiebel; ne. onion; ÜG.: lat. cepa Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: germ. *unjā, *unnjā, F., Zwiebel; s. lat. ūnio, F., längliche Zwiebel; lat. ūnio, F., Eins; vgl. lat. ūnus, Adj., eins; idg. *e- (3), Pron., er, der, Pokorny 281

*unna (2), ahd., sw. F. (n): Vw.: s. urb-

unnamīg 1, ahd., Adj.: nhd. unbenannt, unbezeichnet; ne. without name; ÜG.: lat. innominabilis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. innominabilis?; E.: s. un, namo

unnan* 19, ahd., Prät.-Präs.: nhd. gönnen, gestatten, gewähren, jemandem etwas gönnen, jemandem etwas gestatten, jemandem etwas gewähren; ne. grant (V.); ÜG.: lat. annuere N, (arridere) N, attribuere N, cogitare N, diligere (= alles guotes unnan) O, quaerere N, tribuere N; Vw.: s. *aba-, *b-, *bi-, gi-, irb-, irbi-; Hw.: vgl. as. *unnan?; Q.: Ch, N, O (863-871), PN; E.: germ. *unnan, Prät.-Präs., gönnen, gewogen sein (V.); idg. *nā- (1), V., helfen, nützen, begünstigen, Pokorny 754, Seebold 80?; idg. *ans-, V., wohlgeneigt sein (V.), günstig sein (V.), Pokorny 47?; L.: ChWdW8 303b (unnan), ChWdW9 882b (unnan)

unnōt 2, ahd., st. M. (i)?, st. F. (i): nhd. „Unnötigkeit“, fehlende Notwendigkeit; ne. no necessity; ÜG.: lat. (non necessarium) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non necessarium?; E.: s. un, nōt; W.: mhd. unnōt, st. F., nicht Not, keine Veranlassung; nhd. (ält.) Unnot, F., „Unnot“, DW 24, 1208; R.: unnōt sīn: nhd. nicht notwendig sein (V.); ne. be not necessary; R.: unnōti: nhd. ohne Notwendigkeit; ne. without need; ÜG.: lat. (non necessarium esse) N

unnōtag 5, ahd., Adv.: nhd. unnötig, ungenötigt, ohne Not, ohne zwingenden Grund, ungezwungen; ne. unnecessarily; Q.: AB (Anfang 9. Jh.), BG, JB, O; I.: Lüt. lat. non necessarius?; E.: s. un, nōt; W.: mhd. unnōtec, Adj., der Not enthoben; nhd. unnötig, Adj., Adv., unnötig, ohne Zwang, nicht bedürftig, verschwenderisch, DW 24, 1209; L.: ChWdW8 225a (unnōtag), ChWdW9 632a (unnōtag)

unnōthafti* 2, ahd., Adj.: nhd. unnötig, nicht notwendig; ne. unnecessary; ÜG.: lat. (absolutus) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non necessarius?; E.: s. un, nōt, haft

unnōto 1, ahd., Adv.: nhd. ungezwungen, freiwillig, aus eigenem Antrieb; ne. voluntarily; Q.: O (863-871); E.: s. un, nōt; W.: mhd. unnōte, Adv., ungenötigt, freiwillig; L.: ChWdW9 630a (unnōto)

unnumftīg* 1, unnunftīg*, ahd., Adj.: nhd. unfähig, unempfänglich, nicht empfänglich; ne. unable, unreceptive; ÜG.: lat. incapax Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. incapax?; E.: s. un, numft

unnunftīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unnumftīg*

*unnunga?, ahd., st. F. (ō): nhd. Gunst; ne. favour (N.); Vw.: s. *b-, *bi-, irb-, irbi-

unnuzlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „unnützlich“, unnütz; ne. useless; ÜG.: lat. (inusitatus) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. inutilis?; E.: s. un, nuz, līh (3); W.: s. mhd. unnützelich, Adj., untauglich, ohne Nutzen; nhd. unnützlich, Adj., Adv., unnütz, DW 24, 1216; L.: ChWdW9 625b (unnuzlīh); Son.: Tgl008 = Würzburger Canonesglossen I (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146) (Anfang 9. Jh.)

unnuzzi* 19, ahd., Adj.: nhd. unnütz, untauglich, müßig, nichtig, sinnlos, leer; ne. useless; ÜG.: lat. cassus N, (corruptibilis) N, (ignavus) Gl, inutilis N, T, non audax Gl, in vanum esse (= unnuzzi sīn) N, superfluus) N; Q.: Gl (1. Hälfte 9. Jh.), N, OT, T, WB; E.: germ. *unnuti-, *unnutiz, Adj., unnützlich, unnütze, unbrauchbar; westgerm. *unnutja-, *unnutjaz, Adj., unnützlich, unnütze, unbrauchbar; vgl. idg. *nē̆ (1), *nē, *nei, *n̥-, Konj., Negationspartikel, nicht, Pokorny 756, 757; idg. *neud-, V., greifen, ergreifen, nutzen, Pokorny 759?; W.: mhd. unnutze, Adj., untauglich, ohne Nutzen; nhd. unnütz, Adj., Adv., unnütz, DW 24, 1210; R.: unnuzzi tragāri: nhd. Lügenbote, Windbeutel; ne. storyteller, clap speaker; ÜG.: lat. nugigerulus Gl; L.: ChWdW9 626a (unnuzzi); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162) (1. Hälfte 9. Jh.)

unōdi 8, ahd., Adj.: nhd. schwierig, unmöglich, unerträglich; ne. difficult, impossible; ÜG.: lat. difficilis Gl, (difficultas) Gl, impossibilis T; Hw.: vgl. as. unōthi; Q.: Gl (765), O, OT, T; I.: Lüt. lat. difficilis?, impossibilis?; E.: s. un, ōdi; L.: ChWdW8 226a (unōdi), ChWdW9 635a (unōdi)

unōdī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Schwierigkeit; ne. difficulty; ÜG.: lat. difficilitas? Gl, difficultas? Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. difficultas?; E.: s. un, ōdī; L.: ChWdW8 226a (unōdī)

unōdlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. schwierig; ne. difficult; ÜG.: lat. difficilis Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. difficilis?; E.: s. un, ōdi, līh (3); L.: ChWdW8 226a (unōdlīh)

unōdo* 1, ahd., Adv.: nhd. schwerlich; ne. with difficulty; ÜG.: lat. difficile T; Hw.: vgl. as. unōtho*; Q.: T (830); I.: Lüt. lat. difficile?; E.: s. un, ōdi

unordinhaft* 1, ahd., Adj.: nhd. ungeregelt, unordentlich; ne. untidy; ÜG.: lat. temerarius N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. temerarius?; E.: s. un, ordina, haft; W.: mhd. unordenhaft, Adj., unordentlich, untüchtig

unordinhaftī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unordnung, Regellosigkeit; ne. disorder; ÜG.: lat. temeritas N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. temeritas?; E.: s. un, ordina, haft

unougi* 1, ahd., Adj.: nhd. unsichtbar; ne. invisible; ÜG.: lat. invisibilis Gl; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.); I.: Lüt. lat. invisibilis?; E.: s. un, ouga; L.: ChWdW8 228b (unougi); Son.: Tgl03a = Paulus-Glossen der Winithar-Handschrift (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 70) (3. Viertel 8. Jh.)

unquiti*, ahd., st. M. (i): Vw.: s. unkwiti*

unrahhaft* 1, ahd., Adj.: nhd. unaussprechlich; ne. unspeakable; ÜG.: lat. inenarrabilis MH; Q.: MH (810-817); I.: Lüt. lat. inenarrabilis?; E.: s. un, rahha, haft; L.: ChWdW9 659ª (unrahhaft)

unrāt 2, ahd., st. M. (a): nhd. Schaden (M.), Mangel (M.), Nicht-Vorrat; ne. damage (N.), lack (N.); ÜG.: lat. (decipere) N, elogium (= unrāt Fehlübersetzung) Gl, eulogium (= unrāt Fehlübersetzung) Gl, fama? (= unrāt Fehlübersetzung) Gl; Q.: Gl (765), N; E.: s. un, rāt; W.: mhd. unrāt, st. M., Schaden (M.), Mangel (M.), Not, Nachteil; nhd. Unrat, M., Unrat, Schaden (M.), Überfluss, DW 24, 1230; L.: ChWdW8 235b (unrāt)

unrātlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unrātlīhho*

*unrātlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unrātlīhho*

unrātlīhho* 1, unrātlīcho*, ahd., Adv.: nhd. „unrätlich“, unüberlegt; ne. without consideration; ÜG.: lat. inconsulte Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. inconsulte?; E.: s. un, rāt, līh (3); W.: nhd. (ält.) unrätlich, Adj., Adv., „unrätlich“, DW 24, 1234

unrāwa* 4, ahd., st. F. (ō): nhd. Unruhe, Ruhelosigkeit; ne. restlessness; ÜG.: lat. inquietare (= zu unrāwōn liten) N, (pax) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. inquietudo?; E.: s. un, rāwa

unredihaft (1) 2, ahd., Adj.: nhd. töricht, ohne Sinn, widersinnig, unverständig, unvernünftig; ne. foolish; ÜG.: lat. absurdus Gl; Q.: Gl, O (863-871); I.: Lüt. lat. irrationabilis?; E.: s. un, reda, haft; L.: ChWdW9 663a (unredihaft)

unredihaft* (2) 1, ahd., Adv.: nhd. auf rücksichtslose Weise; ne. recklessly; ÜG.: lat. temere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. temere; E.: s. un, reda, haft

unredihaftlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unvernünftig; ne. unreasonable; ÜG.: lat. irrationabiliter (= unredihaftlīhhiu) B; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. irrationabilis?; E.: s. un, reda, haft, līh (3); L.: ChWdW9 663b (unredihaftlīh)

unredihafto 11, ahd., Adv.: nhd. unvernünftig, ungebührlich, rücksichtslos, unüberlegt, sorglos, sinnlos, widersinnig, grundlos; ne. unreasonably; ÜG.: lat. absurde Gl, haud temere? Gl, inordinate Gl, temere Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.), O; I.: Lüt. lat. irrationabiliter?; E.: s. un, reda, haft; L.: ChWdW9 663a (unredihafto); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), Tgl008 = Würzburger Canonesglossen I (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146) (Anfang 9. Jh.), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

unredilīcho, ahd., Adv.: Vw.: s. unredilīhho*

unredilīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unvernünftig; ne. unreasonable; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. irrationabilis; E.: s. un, reda, līh (3); W.: mhd. unredelich, Adj., unverständig, unvernünftig; nhd. unredlich, Adj., Adv., unredlich, DW 24, 1251

unredilīhho* 2, unredilīcho, ahd., Adv.: nhd. unvernünftig, töricht, unbegründet, unbegründeterweise; ne. unreasonably; ÜG.: lat. (absolute) Gl, irrationabiliter NGl; Q.: Gl, NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. irrationabiliter; E.: s. un, reda, līh (3); W.: mhd. unredelīche, Adv., unvernünftig; nhd. unredlich, Adj., Adv., unredlich, DW 24, 1251

unredina 7, ahd., st. F. (ō): nhd. Unvernunft, Missverständnis, Widersinn; ne. folly, misunderstanding (N.); Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, redina; L.: ChWdW9 664a (unredina)

unreht (1) 161, ahd., Adj.: nhd. unrecht, sündig, böse, falsch, unerlaubt, unredlich, verwerflich, ungerecht, verkehrt, unsinnig, unbillig, ungültig, fehlerhaft; ne. wrong (Adj.), sinful; ÜG.: lat. absurdus B, adulter (M.) (= unrehto subst.) Gl, alienus N, causa (= unreht suohhunga) Gl, fraudulens N, haeretici (= unrehte in iro giloubo) NGl, haereticus (= unrehtero giloubo) NGl, improbus Gl, in causas incidere (= in unrehto firfallan) Gl, iniquus N, NGl, T, iniustus B, N, NGl, T, inordinatus Gl, invasio (= unreht nāma) Gl, irrationabilis Gl, irritus Gl, malus (Adj.) N, non iustus N, oblectatio (= giwurt unreht) Gl, omnem viam iniquitatis (= alle unrehte wega) N, perperus Gl, perversus N, pravus N, scelestus Gl, sinister Gl, tyrannis (= unreht rīhhisōd) B, vitiosus Gl; Hw.: vgl. anfrk. unreht (1), as. unreht* (2); Q.: AB, B, BB, BG, FB, GB, Gl (765), JB, LB, MB, N, NGl, OG, OT, PfB, Psb, RB, T, WH; I.: Lbd. lat. alienus, haereticus, sinister; E.: germ. *unrehta-, *unrehtaz, Adj., unrichtig, ungerecht; idg. *nē̆ (1), *nē, *nei, *n̥-, Konj., Negationspartikel, nicht, Pokorny 756, 757; to-Partizip zu idg. *reg̑- (1), *h₃reg̑-, Adj., V., Sb., gerade (Adj.) (2), richten, lenken, recken, strecken, Richtung, Linie, Pokorny 854; W.: mhd. unrëht, Adj., unrecht, falsch, unrichtig, ungebührlich; nhd. unrecht, Adj., Adv., unrecht, DW 24, 1236; R.: unreht hīwo: nhd. Ehebrecher; ne. adulterer; ÜG.: lat. adultor Gl; L.: ChWdW8 237a (unreht), ChWdW9 668b (unreht); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300), Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unreht (2) 225, ahd., st. N. (a): nhd. Unrecht, Sünde, Missetat, Böses, Bosheit, Ungerechtigkeit, Nachteil; ne. injustice, sin (N.); ÜG.: lat. absolute (= unrehtu)? Gl, (concilium) T, falso (= mit unrehte) N, immerito (= mit unrehto) Gl, in iter nos errores deflectere (= unsih hintarot kēren in unreht leiten) Gl, indigne (= fona unrehte) N, indigne (= miti unrehte) N, inique (= bi unrehto) N, NGl, iniquitas APs, B, MF, MH, I, N, NGl, T, iniquum N, (iniquus) N, iniuria Gl, N, *inius? Gl, iniuste (= mit unrehte) N, iniustitia B, Gl, N, T, (labes)? Gl, laedere (= unreht tuon) Gl, (malus) (Adj.) N, merito iniquitatis (= fona unrehte) N, (naevus) Gl, (noxius) N, perperam (= bi unrehto) Gl, pervadere (= mit unrehte ubarfaran) Gl, (perversitas) N, praeiudicium Gl, pravitas N, res iniusta NGl, (rudis) (Adj.?) Gl, sine causa (= bi unrehte) N, sollicitare (= unrehte skunten) Gl, (stuprum) Gl, (tempestas) N; Hw.: vgl. anfrk. unreht, as. unreht (1); Q.: APs, B, FB, GB, Gl (765), I, MB, MF, MH, N, NGl, OT, PfB, RB, T; I.: Lbd. lat. iniquitas; E.: s. un, reht; W.: mhd. unrëht, st. N., Unrecht; nhd. Unrecht, N., Unrecht, DW 24, 1242; R.: bi unrehte: nhd. grundlos; ne. without reason; ÜG.: lat. sine causa N; R.: bi unrehto: nhd. grundlos; ne. without reason; ÜG.: lat. inique N, perperam Gl; L.: ChWdW8 237a (unreht), ChWdW9 668b (unreht); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64), Tgl009 = Glosse zu Hraban Ad Otgarium im Ottoboni Codex Glosse des Ottoboni Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tgl017 = Canonesglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163)

unrehtlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unrehtlīhho*

unrehtlīh* 3, ahd., Adj.: nhd. „unrechtlich“, unrecht, unberechtigt, ungebührlich, ungesetzlich, widerrechtlich, sündig; ne. unjust; ÜG.: lat. (inordinatus) Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.), Ph; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, reht, līh (3); W.: mhd. unrehtlich, Adj., „unrechtlich“, unrecht, falsch, rechtwidrig; nhd. unrechtlich, Adj., Adv., „unrechtlich“, DW 24, 1248; L.: ChWdW8 237a (unrehtlīh); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.)

unrehtlīhho* 1, unrehtlīcho*, ahd., Adv.: nhd. „unrechtlich“, unrecht, unbillig, ungerecht, widerrechtlich; ne. wrongly; ÜG.: lat. inique Gl; Q.: (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. inique?; E.: s. un, reht, līh (3); W.: mhd. unrehtlīche, Adv., wider Recht; nhd. unrechtlich, Adj., Adv., unrechtlich, DW 24, 1248; L.: ChWdW8 237a (unrehtlīhho); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unrehto 35, ahd., Adv.: nhd. unrecht, falsch, ungerecht, verkehrt, mit Unrecht, zu Unrecht, unbillig; ne. unjustly, wrongly; ÜG.: lat. (aequus) N, corrupte Gl, herba cruciāta (= unrehto madalger)? Gl, fraudulenter N, improbe Gl, indigne Gl, inique N, iniquitatem facere (= unrehto faran) N, iniuste B, N, iniustitias facere (= unrehto faran) N, (malum) (N.) (1) N, non licet (= er unrehto tāti) O, non recte N, praeiudicabiliter Gl, praevaricationes facere (= unrehto faran) N, (pravum) Gl, spargula (= unrehto madalger)? Gl, usurpare (= unrehto gifelgen) Gl, usurpare (= unrehto neman) Gl, usurpare (= unrehto tuon) Gl; Hw.: vgl. as. unrehto; Q.: B (800), GB, Gl, N, O; E.: s. un, reht; W.: mhd. unrëhte, Adv., auf unrechte Weise; nhd. unrecht, Adj., Adv., unrecht, DW 24, 1236; L.: ChWdW9 669a (unrehto); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unreinen* 7, ahd., sw. V. (1a): nhd. verunreinigen, beflecken, entehren, entweihen; ne. soil (V.), dishonour (V.); ÜG.: lat. coinquinare Gl, commaculare Gl, (communicare) Gl, inquinare Gl, MH, (polluere) N, profanare (V.) (2) Gl, violare (V.) Gl; Vw.: s. bi-, gi-; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), MH, N; I.: Lbd. lat. incestare?; E.: s. un, reinen; W.: mhd. unreinen, sw. V., unrein werden, unrein machen; nhd. (ält.) unreinen, sw. V., verunreinen, verunreinigen, DW 24, 1269; L.: ChWdW9 672b (unreinen); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

unreini 35, unhreini*, ahd., Adj.: nhd. unrein, unkeusch, ungeheiligt, verdorben, unaufrichtig, unzüchtig, unflätig; ne. impure; ÜG.: lat. abominabilis N, communis Gl, foedus (Adj.) Gl, funestus Gl, immundus Gl, MF, N, O, Ph, impudens Gl, impurus Gl, incestus (Adj.) Gl, inquinatus N, mechanicus? Gl, obscenus Gl, profanus Gl, sordes WH, sordidus N, NGl, spurcus Gl; Hw.: vgl. as. unhrēni*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), MF (Ende 8. Jh.), N, NGl, O, Ph, RB, WH; I.: Lbd. lat. incestus (Adj.)?, profanus?, spurcus?; E.: s. un, reini; W.: mhd. unreine, Adj., nicht rein, unkeusch; nhd. unrein, Adj., Adv., unrein, DW 24, 1261; L.: ChWdW8 238a (unreini), ChWdW9 672a (unreini); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unreinī 7, unhreinī, ahd., st. F. (ī): nhd. Unreinheit, Unflätigkeit, Schmutz; ne. impurity; ÜG.: lat. immunditia Gl, lues MH, sordes Gl, spurcitia Gl; Q.: Gl (nach 765?), MH, N; I.: Lüt. lat. immunditia?; E.: s. un, reinī; W.: mhd. unreine, st. F., Unreinheit; L.: ChWdW8 238a (unreinī), ChWdW9 672a (unreinī); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913), Tgl038 = Würzburger Evangelienglossen (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 67), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unreinida 7, unhreinida, ahd., st. F. (ō): nhd. Unreinheit, Schmutz, Sünde; ne. impurity; ÜG.: lat. fermentum Gl, illuvies Gl, immunditia Gl, WK, (piaculum) Gl, probrosum Gl, spurcitia MF; Q.: Gl, MF, WK (790?); I.: Lüs. lat. immunditia?; E.: s. un, reinida; W.: mhd. unreinde, st. F., Unreinheit; L.: ChWdW9 672a (unreinida); Son.: Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unreinnissa 1, ahd., st. F. (jō): nhd. Unreinheit, Schmutz; ne. impurity; ÜG.: lat. illuvies Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. illuvies?; E.: s. un, reini; L.: ChWdW9 672b (unreinnissa); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

unreinnussida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unreinheit, Unflat; ne. impurity; ÜG.: lat. (cloaca) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. illuvies?, Lsch. lat. cloaca?; E.: s. un, reini

unrīf*, ahd., Adj.: Vw.: s. unrīfi*

unrīfi* 2, unrīf*, ahd., Adj.: nhd. unreif; ne. unripe; ÜG.: lat. immaturus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. immaturus?; E.: s. un, rīfi; W.: nhd. unreif, Adj., Adv., unreif, DW 24, 1257; L.: ChWdW8 239b (unrīfi), ChWdW9 676b (unrīf); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unrihten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. ein Unrecht begehen, entweihen; ne. do wrong; ÜG.: lat. (profanare) (V.) (2) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, rihten; W.: mhd. unrihten, sw. V., in Unrecht verkehren; L.: EWAhd 7, 475

unrihtī 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Unordnung, Planlosigkeit; ne. disorder (N.); ÜG.: lat. temeritas N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. temeritas?; E.: s. un, rihtī; W.: nhd. (ält.-dial.) Unrichte, F., „Unrichte“, DW 24, 1274

unrihtīg 1, ahd., Adj.: nhd. unrichtig, ungeregelt, regellos; ne. wrong (Adj.), unruly; ÜG.: lat. temerarius N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. temerarius; E.: s. un, rihtīg; W.: mhd. unrihtic, Adj., unrichtig, missgestaltet; nhd. unrichtig, Adj., Adv., unrichtig, DW 24, 1274

unrihtīgo 1, ahd., Adv.: nhd. unrichtig, ungeregelt, regellos; ne. wrongly; ÜG.: lat. temere N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. temere?; E.: s. un, rihtīg; W.: nhd. unrichtig, Adj., Adv., unrichtig, DW 24, 1274

*unrīm?, ahd., st. N. (a?): Hw.: vgl. as. unrīm

unriuwa* 1, ahd., st. F. (ō), sw. F. (n): nhd. Reuelosigkeit, Unbußfertigkeit; ne. remorselessness; ÜG.: lat. impaenitentia Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüs. lat. impaenitentia?; E.: s. un, riuwa; W.: mhd. unriuwe, st. F., Reuelosigkeit; nhd. (ält.) Unreue, F., Mangel an Reue, DW 24, 1274

unriuwag* 1, ahd., Adj.: nhd. „unreuig“, reuelos, unbußfertig; ne. not rueful; ÜG.: lat. impaenitens Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. impaenitens?; E.: s. un, riuwa; W.: nhd. (ält.) unreuig, Adj., „unreuig“, DW 24, 1274

unriuwanti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. nicht reuend, unbußfertig; ne. not repenting; ÜG.: lat. impaenitens Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüs. lat. impaenitens?; E.: s. un, riuwan

unrōt* 1, ahd., Adj.: nhd. „unrot“, nicht rot, weiß; ne. not red; ÜG.: lat. (Aminaeus) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, rōt

unruocha*, ahd., st. F. (ō), sw. F. (n): Vw.: s. unruohha*

unruochīg*, ahd.?, Adj.: Vw.: s. unruohhīg*

unruochisc*, ahd.?, Adj.: Vw.: s. unruohhisc*

unruohlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unruohlīhho*

unruoghaft* 1, ahd., Adj.: nhd. unablehnbar, unbestreitbar, nicht tadelnswert; ne. inexcusable; ÜG.: lat. (inexcusabilis) Gl; Q.: Gl (Mitte 9. Jh.?); I.: Lüt. lat. inexcusabilis?; E.: s. un, ruogen, haft; L.: ChWdW9 691a (unruoghaft); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64) (Mitte 9. Jh.?)

unruohha* 8, unruocha*, ahd., st. F. (ō), sw. F. (n): nhd. Sorglosigkeit, Gleichgültigkeit, Nachlässigkeit; ne. carelessness; ÜG.: lat. exsors esse (= in unruohhōm wesan) N, incuria Gl, (usus) N; Q.: Gl (765), N, OG; I.: Lüs. lat. incuria?; E.: s. un, ruohha; W.: mhd. unruoche, st. F., Sorglosigkeit, Gleichgültigkeit, Vernachlässigung; R.: in unruohhōm sīn: nhd. gleichgültig sein (V.); ne. be indifferent; ÜG.: lat. exsors esse N; L.: ChWdW8 244b (unruohha), ChWdW9 691b (unruohha); Son.: TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908]), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unruohhīg* 1, unruochīg*, ahd.?, Adj.: nhd. rücksichtslos, gleichgültig, nachlässig; ne. reckless; ÜG.: lat. neglegens Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüt. lat. neglegens?; E.: s. un, ruohha

unruohhisk* 1, unruochisc*, ahd., Adj.: nhd. sorglos; ne. careless; ÜG.: lat. temere et nullo consilio (= in unruohhiskūn) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, ruohha; R.: in unruohhiskūn: nhd. in sorgloser Weise; ne. in a careless way; ÜG.: lat. temere et nullo consilio N

*unruohlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unruohlīhho*

unruohlīhho* 1, unruohlīcho*, ahd., Adv.: nhd. sorglos, rücksichtslos; ne. carelessly; ÜG.: lat. insolenter Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. insolenter?; E.: s. un, ruohha, līh (3); W.: mhd. unruochlīche, Adv., sorglos, rücksichtslos; L.: ChWdW8 244b (unruohlīhho)

unruomlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „unrühmlich“, ruhmlos; ne. inglorious; ÜG.: lat. ingloriosus Gl, inglorius Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lüs. lat. ingloriosus; E.: s. un, ruom, līh (3); W.: mhd. unrüemlich, Adj., unrühmlich; nhd. unrühmlich, Adj., Adv., unrühmlich, DW 24, 1296; L.: ChWdW8 244b (unruomlīh); Son.: Tgl30 (4. Viertel 8. Jh.)

unruorit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungerührt, unberührt; ne. untouched; ÜG.: lat. intactus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. intactus?; E.: s. un, ruoren; L.: ChWdW8 245a (unruorit)

unruowa* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unruhe, Ruhelosigkeit, Beunruhigung; ne. restlessness; ÜG.: lat. (vexatio) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. inquietudo?; E.: s. un, ruowa; W.: mhd. unruowe, st. F., Unruhe, Beunruhigung; nhd. Unruhe, F., Unruhe, DW 24, 1282; L.: ChWdW8 235b (unruowa)

unruoz* 1, ahd., Adj.?: nhd. traurig; ne. sad; ÜG.: lat. maestus Gl; Q.: Gl (1. Hälfte 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, ruoz, riozan; L.: ChWdW9 694a (unruoz); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162) (1. Hälfte 9. Jh.)

uns, ahd., Pron.: Vw.: s. wir; Hw.: vgl. as. ūs

unsagalīh* 3, ahd., Adj.: nhd. unaussprechlich, unerforschlich; ne. unspeakable; ÜG.: lat. excellentissimus N, (ineffabilis) N, (inexplicabilis) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inexplicabilis?; E.: s. un, saga, sagen, sagēn, līh (3); W.: mhd. unsagelich, Adj., unaussprechlich; nhd. unsäglich, Adj., Adv., unsäglich, unsagbar, DW 24, 1299

unsagēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. nicht sagen; ne. not say; ÜG.: lat. nefandus (= unsagēnti) Gl, non dicere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. non dicere?; E.: s. un, sagēn; R.: unsagēnti, (Part. Präs.=)Adj.: nhd. nicht ausgesprochen, unaussprechlich, unsäglich; ne. unspoken, unspeakable, unulterable; ÜG.: lat. nefandus Gl; L.: ChWdW9 698a (unsagēnti); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

unsagēnti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. unsagēn*

unsāit* 1, ahd.?, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbebaut, unbeackert; ne. uncultivated; ÜG.: lat. incultus Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüs. lat. inseminatus?, Lüt. lat. incultus?; E.: s. un, sāen

unsālida 12, ahd., st. F. (ō): nhd. Unglück, Unheil, Wahnsinn; ne. disaster, insanity; ÜG.: lat. adversitas fortunae N, dementia Gl, (fortuna) N, fortuna adversa N, infortunium N, (infortunatus) N, (periculum) N; Q.: Gl (765), N; I.: Lüs. lat. infelicitas?; E.: s. un, sālida; W.: mhd. unsælde, st. F., Unglück, Unheil, Verhängnis; L.: ChWdW8 247b (unsālida)

unsālidī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Missgeschick, Unheil, Verhängnis; ne. misfortune; ÜG.: lat. fatum Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. infelicitas?; E.: s. un, sālida; W.: s. mhd. unsælde, st. F., Unglück, Unheil, Verhängnis

unsālīg 17, ahd., Adj.: nhd. „unselig“, unglücklich, unheilig; ne. unfortunate; ÜG.: lat. infaustus Gl, infelix Gl, N, NGl, infelicissimus N, (infortunium) N, (male) N, miser N, non fortunatus N, stratus N; Q.: Gl, N (1000), NGl; I.: Lüs. lat. infelix?; E.: s. un, sālīg; W.: mhd. unsælic, Adj., unselig, unglücklich, gottlos; nhd. unselig, Adj., Adv., unselig, DW 24, 1361

unsālīgheit* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unglück; ne. misfortune; ÜG.: lat. infortunium N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. infortunium?; E.: s. un, sālīg, heit; W.: mhd. unsælicheit, st. F., Unglück, Unheil, Unseligkeit; nhd. Unseligkeit, F., Unseligkeit, DW 24, 1366

unsāligōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. unglücklich machen; ne. make miserable; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, sāligōn; W.: mhd. unsæligen, sw. V., unglücklich machen; nhd. (ält.) unseligen, sw. V., „unseligen“, DW 24, 1366; L.: EWAhd 7, 916

unsamft* 1, ahd., Adj.: nhd. „unsanft“, beschwerlich, schwierig; ne. not gentle, difficult; ÜG.: lat. arduus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. difficile?, Lsch. lat. arduus?; E.: s. un, samft; W.: nhd. unsanft, Adj., Adv., unsanft, DW 24, 1302; L.: ChWdW9 796b (unsamft); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

unsamfto 8, ahd., Adv.: nhd. schwer, nicht leicht, schwierig, verdrießlich, streng, hart; ne. with difficulty; ÜG.: lat. acide Gl, aegre Gl, difficile Gl, N, difficulter Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.?), N; I.: Lsch. lat. difficilis?; E.: s. un, samft; W.: mhd. unsamfte, Adv., unsanft; nhd. unsanft, Adj., Adv., unsanft, DW 24, 1302; L.: ChWdW9 706b (unsamfto); Son.: Tgl020 = Glossen zu Hrabans De consanguineorum nuptiis im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unsāni* 3, ahd., Adj.: nhd. ungepflegt, entstellt; ne. uncultivated, deformed; ÜG.: lat. deformis Gl, incultus Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. incultus?; E.: s. un; s. germ. *sēgwni-, *sēgwniz, *sǣgwni-, *sǣgwniz, Adj., sichtbar; vgl. idg. *sek̯- (1), V., folgen, Pokorny 896; L.: ChWdW9 695b (unsāni); Son.: Sglr01 = Sankt Galler Sachglossare (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.)

unsc..., ahd.: Vw.: s. unsk...

unscadahaft*, ahd., Adj.: Vw.: s. unskadahaft*

unscadal*, ahd., Adj.: Vw.: s. unskadal*

unscadalī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unskadalī*

unscadalīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unskadalīh*

unscadihaft*, ahd., Adj.: Vw.: s. unskadahaft*

unscaf (1), ahd., Adj.: Vw.: s. unskaf* (1)

unscaf (2), ahd., st. M. (a?, i?)?, st. N. (a)?: Vw.: s. unskaf* (2)

unscaflīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unskaflīhho*

unscaflīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unskaflīhho*

unscam*, ahd., st. F. (ō?): Vw.: s. unskama*

unscama*, ahd., st. F. (ō?): Vw.: s. unskama*

unscamag*, ahd., Adj.: Vw.: s. unskamag*

unscamahaft, ahd., Adj.: Vw.: s. unskamahaft*

unscamaheit*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. unskamaheit*

unscamal*, ahd., Adj.: Vw.: s. unskamal*

unscamalī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unskamalī*

unscamalīcho, ahd., Adv.: Vw.: s. unskamalīhho*

unscamalīh, ahd., Adj.: Vw.: s. unskamalīh*

unscamalīn*, ahd., Adj.: Vw.: s. unskamalīn*

unscamalo*, ahd., Adv.: Vw.: s. unskamalo*

unscamēnti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. unskamēnti

unscolalīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unskolalīhho*

unscolalīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unskolalīhho*

unscolo (1), ahd., Adj.: Vw.: s. unskolo* (1)

unscolo (2), ahd., sw. M. (n): Vw.: s. unskolo* (2)

unscōni*, ahd., Adj.: Vw.: s. unskōni*

unscōnī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unskōnī

unscōnida, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. unskōnida*

unscōnīn, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unskōnī

unscouwōntlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unskouwōntlīh*

unscribulo*, ahd., Adv.: Vw.: s. unskribulo*

unsculd* (1), ahd., st. F. (i): Vw.: s. unskul* (1)

unsculd* (2), ahd., Adj.: Vw.: s. unskul* (2)

unsculdig, ahd., Adj.: Vw.: s. unskuldīg*

unsculdigī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unskuldigī*

unsculdīgī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unskuldigī*

unsculdigunga, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. unskuldigunga*

unselbwaltīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unfrei, unselbständig; ne. dependent; ÜG.: lat. non voluntarius N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non voluntarius?; E.: s. un, selb, waltan

unsemfti 44, ahd., Adj.: nhd. schwer, schwierig, schwer verständlich, lästig, unangenehm; ne. difficult; ÜG.: lat. anceps Gl, difficilis B, Gl, N, NGl, (dyscolus) Gl, exacutus Gl, (Graecus) Gl, (implicatus) N, labor esse (= unsemfti sīn) N, laborari (= unsemfti sīn) N, molestus Gl, (non felix) N, obliquus Gl, (obscurus) Gl, perplexus Gl, scrupeus Gl; Q.: B, GB, Gl (765), N, NGl, WH; E.: s. un, semfti; W.: mhd. unsenfte, Adj., unsanft, schwer, drückend; s. nhd. unsanft, Adj., Adv., unsanft, DW 24, 1302; L.: ChWdW9 707a (unsemfti); Son.: Tgl012 = Die Würzburger Jesaias-Glossen (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 20), Tgl017 = Canonesglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Wba04 = Melker Glossar (Melk, Stiftsbibliothek unsigniert [unauffindbar])

unsemftī 18, ahd., st. F. (ī): nhd. Schwierigkeit, Beschwernis, Mühsal, Unverständlichkeit, Schwere, Schärfe, Lästiges, Belästigung, Bedenken; ne. difficulty; ÜG.: lat. acrimonia Gl, difficultas Gl, N, moles Gl, molestia Gl, nodus N, (obscuritas) Gl, (oneramentum)? Gl, onus Gl, procella Gl, scrupulus (quaestionis)? Gl; Q.: Gl (765), N; E.: s. un, semftī; W.: mhd. unsenfte, st. F., Unsanftheit, Schwierigkeit; nhd. (ält.) Unsänfte, F., Mangel an Sänfte, DW 24, 1304; L.: ChWdW8 249a (unsemftī), ChWdW9 707a (unsemftī); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

unsemftida* 4, ahd., st. F. (ō): nhd. Schwierigkeit, Bedenklichkeit, Bedenken; ne. difficulty; ÜG.: lat. difficultas B, Gl, scrupulus Gl; Q.: B, GB, Gl (790); I.: Lsch. lat. difficultas?; E.: s. un, semfti; L.: ChWdW9 707a (unsemftida); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unsemfto 1, ahd., Adv.: nhd. schwer; ne. heavy; Q.: WH (um 1065); E.: s. unsemfti

unser, ahd., Poss.-Pron.: Vw.: s. unsēr

unsēr 548, unser, ahd., Poss.-Pron.: nhd. unser; ne. our; ÜG.: lat. (nos) N, WH, noster APs, AG, B, E, FP, Gl, GP, I, MF, MH, MNPs, N, NGl, O, OG, Ph, RhC, SPs, T, WH, WK; Hw.: vgl. anfrk. unsa, as. ūsa, ūse; Q.: AG, APs, B, Ch, DH, E, FP, Gb, Gl, GP, Hi (1. Hälfte 8. Jh.?, 8. Jh.), I, L, MF, MH, MNPs, N, NGl, O, OG, OT, P, Ph, RhC, SPs, T, TSp, WH, WK; E.: germ. *unsara-, *unsaraz, *unsera-, *unseraz, Poss.-Pron., unser; s. idg. *ne- (3), *nō-, Pron., wir, Pokorny 758, Falk/Torp 29; W.: mhd. unser, Poss.-Pron., unser; nhd. unser, Poss.-Pron., unser, DW 24, 1369; L.: ChWdW8 325b (unsēr); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300), Tgl03b = Paulus-Glossen der Winithar-Handschrift (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 70), Tgl25

unserhalb 1, ahd., Adv.: nhd. unsererseits, auf unserer Seite; ne. from our side; ÜG.: lat. pro nobis NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. pro nobis?; E.: s. unser, halb

unsibb...*, ahd.: Vw.: s. unsipp...*

unsibba*, ahd., st. F. (jō): Vw.: s. unsippa*

unsibbi*, ahd., Adj.: Vw.: s. unsippi*

unsichuri*, ahd., Adj.: Vw.: s. unsihhuri*

unsihhuri* 3, unsichuri*, ahd., Adj.: nhd. unsicher, erfolglos; ne. unsecure; ÜG.: lat. (intutus) N, (irritus) Gl; Q.: Gl, N (1000); I.: z. T. Lw. lat. sēcūrus, Lüs. lat. insecurus?; E.: s. un, sihhuri; W.: mhd. unsicher, Adj., unsicher, ungewiss, gefährdet; nhd. unsicher, Adj., Adv., unsicher, DW 24, 1379

unsinnīg* 6, ahd., Adj.: nhd. unsinnig, töricht, nicht mit Sinnen begabt, wahnsinnig, verrückt; ne. foolish; ÜG.: lat. demens Gl, impostor (= unsinnīgēr subst.) Gl, insanus Gl, insensatus N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. insensatus?; E.: s. un, sinnīg; W.: mhd. unsinnic, Adj., sinnlos, verrückt, töricht; nhd. unsinnig, Adj., Adv., unsinnig, DW 24, 1397

unsinnīga 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unsinnigkeit, Sinnlosigkeit, Verrücktheit, Wahnsinn; ne. folly; ÜG.: lat. amentia Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. amentia?; E.: s. un, sinnīg; W.: s. nhd. (ält.) Unsinnige, F., Verrücktheit, DW 24, 1401

unsinnigī* 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Unsinnigkeit, Verrücktheit, Sinnlosigkeit, Wahnsinn, Raserei; ne. folly; ÜG.: lat. alienatio N, amentia Gl, spiritus Pythonis Gl; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. amentia?; E.: s. un, sinnīg; W.: s. nhd. (ält.) Unsinnige, F., Verrücktheit, DW 24, 1401

unsippa* 1, unsibba*, ahd., st. F. (jō): nhd. Unfriede, Zwietracht, Aufruhr; ne. discord, uproar (N.); ÜG.: lat. seditio Gl; Q.: Gl (790); I.: Lsch. lat. seditio?; E.: s. un, sippa; L.: ChWdW9 720b (unsibba); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unsippi* 3, unsibbi*, ahd., Adj.: nhd. unfreundlich, unfriedlich, nicht blutsverwandt, nicht zur Sippe gehörig; ne. unkind, not kindred; ÜG.: lat. (subintroductus) Gl; Q.: BB, Gl (1. Viertel 9. Jh.), LB; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, sippi; W.: mhd. unsippe, Adj., nicht verwandt; L.: ChWdW9 721a (unsibbi); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64)

unsitīg 4, ahd., Adj.: nhd. unsittsam, zuchtlos, grob, unmanierlich, maßlos; ne. unchaste; ÜG.: lat. abusus Gl, (dyscolus) Gl, indisciplinatus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), O; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, sitīg; W.: mhd. unsitic, Adj., unfromm, unchristlich; nhd. unsittig, Adj., Adv., unsittig, DW 24, 1405; L.: ChWdW9 730a (unsitīg), ChWdW8 256a (unsitīg); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unsitigī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. grobes Benehmen, Unmäßigkeit, unsittliche Lebensweise; ne. crude behaviour; ÜG.: lat. (apostasia) Gl, (insolentia) Gl; Hw.: vgl. as. unsidigi; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. insolentia?; E.: s. un, sitīg

unsitu* 4, ahd., st. M. (u, i?): nhd. ungestümes Benehmen, unsittliches Benehmen, unsittliches Verhalten, Leidenschaft, Leiden; ne. unchaste behaviour; ÜG.: lat. passio Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lbd. lat. passio; E.: s. un, situ; W.: mhd. unsite, st. M., unfeines Benehmen; s. nhd. Unsitte, F., Unsitte, Nichtbrauch, DW 24, 1404; L.: ChWdW8 255b (unsitu), ChWdW9 730a (unsitu); Son.: Tgl06 = Benediktbeurer Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4614) (Ende 8. Jh.), Tgl061 = Regensburger Glossen zu Briefen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14179)

unsituhaft* 1, ahd., Adj.: nhd. unsittsam, unsittlich, unanständig, unpassend, unangemessen; ne. unchaste; ÜG.: lat. (incompositus) Gl; Q.: Gl (Mitte 9. Jh.?); I.: Lüt. lat. incompositus?; E.: s. un, situ, haft; W.: nhd. unsitthaft, Adj., unsitthaft, DW 24, 1405; L.: ChWdW9 730a (unsituhaft); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64) (Mitte 9. Jh.?)

unsitulīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unsitulīhho*

unsitulīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unsittsam, unanständig, unschicklich, unangemessen; ne. unchaste; ÜG.: lat. (ineptus) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. ineptus?; E.: s. un, situ, līh (3); W.: mhd. unsitelich, Adj., ungezogen; nhd. unsittlich, Adj., Adv., unsittlich, DW 24, 1406; L.: ChWdW9 730a (unsitulīh); Son.: Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI) (2. Viertel 9. Jh.)

unsitulīhho* 1, unsitulīcho*, ahd., Adv.: nhd. unsittsam, auf unanständige Weise, unbedacht, übereilt; ne. unchastely; ÜG.: lat. (immature) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. immature?, in abusione?; E.: s. un, situ, līh (3); W.: mhd. unsitelīche, Adv., ungestüm, zornig; nhd. unsittlich, Adj., Adv., unsittlich, DW 24, 1406; L.: ChWdW9 730a (unsitulīhho); Son.: TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a) (3. Viertel 9. Jh.)

unskadahaft* 2, unscadahaft*, unskadihaft*, unscadihaft*, ahd., Adj.: nhd. unschädlich, schadlos, verlustlos; ne. harmless; ÜG.: lat. indemnis Gl, innocuus N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. innocens?; E.: s. un, skada, haft; W.: mhd. unschadehaft, Adj., unschädlich; nhd. (ält.) unschadhaft, Adj., Adv., „unschadhaft“, DW 24, 1312

unskadal* 12, unscadal*, ahd., Adj.: nhd. unschädlich, schuldlos, unschuldig, harmlos; ne. innocent; ÜG.: lat. innocens Gl, N, NGl, innocuus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.), N, NGl; I.: Lüt. lat. innocens?; E.: s. un, skadal

unskadalī* 5, unscadalī*, ahd., st. F. (ī): nhd. „Unschädlichkeit“, Schuldlosigkeit, Unschuld; ne. innocence; ÜG.: lat. innocentia N, NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. innocentia?; E.: s. un, skadalī

unskadalīh* 1, unscadalīh*, ahd., Adj.: nhd. „unschädlich“, schuldlos; ne. innocent; ÜG.: lat. innocens NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. innocens?; E.: s. un, skada, līh (3); W.: nhd. unschädlich, Adj., Adv., unschädlich, DW 24, 1312

unskadihaft*, ahd., Adj.: Vw.: s. unskadahaft*

unskaf* (1) 2, unscaf, ahd., Adj.: nhd. unförmig, ungeheuer; ne. huge; ÜG.: lat. enormis Gl; Hw.: s. *skaf (4)?; Q.: Gl (765); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, skaffōn, skepfen; L.: ChWdW8 260a (unscaf)

unskaf* (2) 1, unscaf, ahd., st. M. (a?, i?)?, st. N. (a)?: nhd. Maßlosigkeit; ne. immodesty; ÜG.: lat. (superstitio) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. superstitio?; E.: s. un, skaffōn, skepfen; L.: ChWdW8 260a (unscaf)

*unskaflīh?, *unscaflīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unskaflīhho*

unskaflīhho* 1, unscaflīhho*, unscaflīcho*, ahd., Adv.: nhd. maßlos; ne. immoderate; ÜG.: lat. superstitione Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, skaffōn, skepfen, līh (3); L.: ChWdW8 260a (unscaflīhho)

unskam*, ahd., st. F. (ō?): Vw.: s. unskama*

unskama* 4, unscama, unskam*, unscam*, ahd., st. F. (ō): nhd. Schamlosigkeit, Unverschämtheit; ne. shamelessness, impudence; ÜG.: lat. (impudenter) Gl, impudentia Gl, impudicus (= unskama habēnti) I; Q.: Gl, I (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. impudicus (= un-skama habēnti); E.: s. un, skama; L.: ChWdW8 258b (unscama), ChWdW9 737b (unscama); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64)

unskamag* 3, unscamag*, ahd., Adj.: nhd. „unbeschämt“, schamlos, nicht beschämt, unverschämt; ne. shameless; ÜG.: lat. (infrunitus) Gl, non erubescere (= niowiht unskamag werdan) N; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. infrunitus; E.: s. un, skamag; W.: s. mhd. unschamic, Adj., schamlos, unkeusch; nhd. (ält.) unschämig, Adj., Adv., „unschämig“, DW 24, 1317; L.: ChWdW9 737b (unscamag); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

unskamahaft* 2, unscamahaft, ahd., Adj.: nhd. „unschamhaft“, schamlos, ohne Scham seiend; ne. shameless; ÜG.: lat. inverecundus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. inverecundus?; E.: s. un, skama, haft; W.: nhd. (ält.) unschamhaft, Adj., Adv., „unschamhaft“, DW 24, 1316; L.: ChWdW8 258b (unscamahaft), ChWdW9 737b (unscamahaft); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unskamaheit* 1, unscamaheit*, ahd., st. F. (i): nhd. Unverschämtheit; ne. impudence; ÜG.: lat. impudentia Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. impudentia?; E.: s. un, skama, heit; W.: mhd. unschamheit, st. F., Rücksichtslosigkeit; nhd. (ält.) Unschamheit, F., „Unschamheit“, DW 24, 1317

unskamal* 3, unscamal*, ahd., Adj.: nhd. schamlos, unverschämt, dreist; ne. shameless, impudent; ÜG.: lat. impudens Gl, (infrunitus) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. impudens?; E.: s. un, skamal; L.: ChWdW9 737b (unscamal); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

unskamalī* 1, unscamalī, ahd., st. F. (ī): nhd. Schamlosigkeit, Unverschämtheit; ne. shamelessness, impudence; ÜG.: lat. impudentia Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. impudentia?; E.: s. un, skamalī; L.: ChWdW9 737b (unscamalī); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417) (2. Viertel 9. Jh.)

unskamalīh* 7, unscamalīh, ahd., Adj.: nhd. schamlos, unverschämt, schändlich, schamhaft; ne. shameless, impudent; ÜG.: lat. (impudenter) Gl, (infrunitus) Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. impudicus?; E.: s. un, skama, līh (3); W.: mhd. unschamelich, Adj., schamlos; nhd. (ält.) unschämlich, Adj., Adv., „unschämlich“, DW 24, 1317; L.: ChWdW9 737b (unscamalīh); Son.: TrA04 = alphabetisches Berner Canones-Glossar (Bern, Burgerbibliothek A 26 + MS 89), TrT30a = Berliner pragmaticum-Glossar (Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin Preußischer Kulturbesitz Hamilton 132), TrT30b = Pariser pragmaticum-Glossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 12445), TrT30c = pragmaticum-Glossar von Reims (Reims, Bibliothèque Municipale 671), TrT39 = Metzer pragmaticum-Glossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 3843)

unskamalīhho* 5, unscamalīcho, ahd., Adv.: nhd. schamlos, unverschämt, in unverschämter Weise; ne. shamelessly, impudently; ÜG.: lat. impudenter Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. impudenter?; E.: s. un, skama, līh (3); W.: nhd. (ält.) unschämlich, Adj., Adv., „unschämlich“, DW 24, 1317; L.: ChWdW9 737b (unscamalīhho); Son.: TrA03 = Sankt Galler alphabetisches confecta-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.), TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908])

unskamalīn* 5, unscamalīn*, ahd., Adj.: nhd. schamlos, unverschämt, dreist; ne. shameless, impudent; ÜG.: lat. impudens Gl, (infrunitus) Gl, inverecundus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. impudens?, inverecundus?; E.: s. un, skamalīn

unskamalo* 1, unscamalo*, ahd., Adv.: nhd. schamlos, auf unverschämte Weise; ne. shamelessly, impudently; ÜG.: lat. impudenter Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lüs. lat. impudenter?; E.: s. un, skamal

unskamēnti 3, unscamēnti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. „unbeschämt“, schamlos, nicht beschämt, ohne Schande seiend; ne. shameless; Q.: AB (Anfang 9. Jh.), BG; I.: Lüs. lat. impudens?; E.: s. un, skamēn; L.: ChWdW8 258b (unscamēnti), ChWdW9 738a (unscamēnti)

unskant* 1, unscant*, ahd., Adj.: nhd. „unschändlich“, ruhmvoll; ne. famous; Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, skant; L.: ChWdW9 738b (unscant)

*unskolalīh?, *unscolalīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unskolalīhho*

unskolalīhho* 1, unscolalīcho*, unscolalīcho*, ahd., Adv.: nhd. ungewöhnlich; ne. unusually; ÜG.: lat. insolite Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. insolite?; E.: s. un, skulan, līh (3); L.: ChWdW8 265a (unscolalīhho)

unskolo* (1) 1, unscolo, ahd., Adj.: nhd. unschuldig; ne. innocent; ÜG.: lat. innocens Gl, (insons) Gl; Hw.: s. unskolo* (2); Q.: Gl (765?); I.: Lüt. lat. innocens?; E.: s. un, scolo; W.: s. mhd. unschol, Adj., unschuldig; L.: ChWdW8 265a (unscolo), ChWdW9 759a (unscolo)

unskolo* (2) 2, unscolo, ahd., sw. M. (n): nhd. Unschuldiger; ne. innocent person; ÜG.: lat. (innocens) MF; Hw.: s. unskolo* (1); Q.: Gl (765?), MF; I.: Lüt. lat. innocens?; E.: s. un, scolo

unskōni* 6, unscōni*, ahd., Adj.: nhd. unschön, hässlich, entstellt, missgestaltet, abscheulich, ehrlos; ne. ugly (Adj.), deformed; ÜG.: lat. deformis Gl, indecoris? Gl, indecorus Gl, informis Gl, torvus Gl; Hw.: s. unskōnī; vgl. as. unskōni*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. indecorus?; E.: s. un, skōni; W.: mhd. unschœne, Adj., unschön, hässlich; nhd. unschön, Adj., Adv., unschön, DW 24, 1341; L.: ChWdW8 263a (unscōni), ChWdW9 752b (unscōni); Son.: Tgl014 = Sankt Emmeramer Glossen zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14379), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unskōnī 4, unscōnī, unskōnīn*, unscōnīn, ahd., st. F. (ī): nhd. Unschönheit, unschönes Benehmen, Hässlichkeit, Scheußlichkeit, Schande; ne. no beauty, ugliness; ÜG.: lat. dedecus Gl, (deformis) Gl, (foedus) (Adj.) Gl; Hw.: s. unskōni*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. dedecus?; E.: s. un, skōnī; W.: mhd. unschœne* (2), unschōne, st. F., st. N., Hässlichkeit, Grausamkeit; nhd. Unschöne, F., „Unschöne“, DW 24, 1343; L.: ChWdW8 263a (unscōnī); Son.: Tgl11 = Sankt Gallener Cura-Glossen (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 216) (Ende 8. Jh.), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unskōnida* 1, unscōnida, ahd., st. F. (ō): nhd. Unschönheit, Hässlichkeit, Abscheulichkeit; ne. ugliness; ÜG.: lat. deformitas Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. deformitas?; E.: s. un, skōni; L.: ChWdW9 753a (unscōnida); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unskōnīn*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unskōnī

unskouwōntlīh* 1, unscouwōntlīh*, ahd., Adj.: nhd. unerforschlich; ne. inscrutable; ÜG.: lat. inscrutabilis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. inscrutabilis; E.: s. un, skouwōn, līh (3); L.: ChWdW8 263b (unscouwōntlīh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

*unskribul?, *unscribul?, ahd., Adj.: Vw.: s. unskribulo*

unskribulo* 1, unscribulo*, ahd., Adv.: nhd. unbeschreiblich?, unaufhörlich?; ne. indescribably?; Q.: FP (Anfang 9. Jh.); I.: z. T. Lw. lat. (scribere); E.: s. un, skrīban

unskuld* (1) 9, unsculd*, ahd., st. F. (i): nhd. Unschuld, Schuldlosigkeit, ohne Verpflichtung; ne. innocence; ÜG.: lat. gratis (= bi unskuldim) N, indebite (= bi unskuldim) Gl, indebitum Gl, innocentia N, simpliciter (= bi unskuldim) N; Q.: Gl (nach 765?), N; I.: Lüt. lat. innocentia?; E.: s. un, skuld; W.: mhd. unschult, st. F., Unschuld, Schuldlosigkeit; nhd. Unschuld, F., Unschuld, DW 24, 1345; R.: bi unskuldim: nhd. einfach, grundlos; ne. simply, without reason; ÜG.: lat. gratis (= bi unskuldim) N, indebite Gl, simpliciter N; L.: ChWdW8 265a (unsculd); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX)

unskuld* (2) 1, unsculd*, ahd., Adj.: nhd. unschuldig; ne. innocent; ÜG.: lat. innocens NGlP; Q.: NGlP (12. Jh.?); I.: Lüt. lat. innocens?; E.: s. un, skuld; W.: mhd. unschult, Adj., schuldlos

unskuldīg* 22, unsculdig, ahd., Adj.: nhd. unschuldig, schuldlos, unverschuldet, unpassend, unzugehörig, straffrei, schadlos; ne. innocent; ÜG.: lat. (expeditus) Gl, improprius N, (inconvenienter) N, indebitus Gl, (indemnis) Gl, innocens Gl, N, NGl, (innocentia) N, insons N, iustificari (= unskuldīg wesan) N, (meritus) Gl; Hw.: vgl. anfrk. unskuldig*, as. unskuldig*; Q.: Gl (765), N, NGl; I.: Lüs. lat. innocens?, insons?; E.: s. un, skuldīg; W.: mhd. unschuldic, Adj., schuldlos, unschuldig; nhd. unschuldig, Adj., Adv., unschuldig, DW 24, 1350; L.: ChWdW8 265a (unsculdīg), ChWdW9 760a (unsculdīg); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unskuldigī* 1, unsculdigī*, unskuldīgī, unsculdīgī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Erlass von Schulden, Abgabenfreiheit; ne. remission; ÜG.: lat. immunitas Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lbd. lat. immuitas?; E.: s. un, skuldīg; W.: mhd. unschuldige, st. F., Unschuld; L.: ChWdW9 760a (unsculdīgī); Son.: Smr02 = Sankt Galler Bibelglossar III (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.)

unskuldīgī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unskuldigī*

unskuldigunga* 1, unsculdigunga, ahd., st. F. (ō): nhd. Entschuldigung, Reinigung, Reinigung von der Schuld; ne. purification, remission; ÜG.: lat. purgatio N; Q.: N (1000); I.: Lbd. lat. purgatio?; E.: s. un, skulden

unslāf* 1, ahd., st. M. (a): nhd. „Nichtschlaf“, Nichtschlafen; ne. no sleep; ÜG.: lat. lucubratio N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. insomnia?; E.: s. un, slāf

unslāfan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. schlaflos, ohne Schlaf seiend; ne. sleepless; ÜG.: lat. insomnis Gl; Q.: Gl (8./9. Jh.); I.: Lüt. lat. insomnis?; E.: s. un, slāfan; L.: ChWdW9 763a (unslāfan); Son.: Tgl007 = Benediktbeurer Glosse zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4542)

unslāfigī* 1, unslāfīgī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Schlaflosigkeit; ne. sleeplessness; ÜG.: lat. (nox insomnis) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. nox insomnis?, Lüs. lat. insomnia?; E.: s. un, slāf; L.: ChWdW9 763b (unslāfīgī); Son.: Tgl042 = Oxforder Glossen zu Gregors Homilien (Oxford, Bodleian Library Laud. misc. 275) (Anfang 9. Jh.)

unslāfīgī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unslāfigī*

unslehti 1, ahd., Adj.: nhd. reißend; ne. torrential; ÜG.: lat. (torrens) (Adj.) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, sleht?; W.: nhd. (ält.) unschlecht, Adj., Adv., „unschlecht“, DW 24, 1330; L.: ChWdW8 267b (unslehti)

unsliht* 30, unslit, ahd., st. N. (a): nhd. Unschlitt, Talg, Fett, Eingeweidefett; ne. tallow (N.), fat (N.); ÜG.: lat. (abdomen) Gl, adeps Gl, arvina Gl, arvinula Gl, auxugium? Gl, axungia? Gl, pinguedo Gl, sebum Gl, unguen? Gl; Q.: Gl (9. Jh.); W.: mhd. unslit, st. N., Unschlitt, Talg; nhd. Unschlitt, N., Unschlitt, tierisches Fett, Talg, DW 24, 1330; L.: ChWdW9 768b (unsliht), 2, 1037 (unsliht); Son.: Tgl036 = Würzburger Aldhelm-Glossen (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 21), TrT06 = Sankt Galler Bibelglossar I (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 295), TrT47 = Sankt Galler Adespota (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 397)

*unslihten?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. gi-

unslihtleib* 1, ahd., st. M. (a): nhd. „Unschlittleib“, Unschlitt, Eingeweidefett; ne. tallow (N.); ÜG.: lat. sebum Gl; Q.: Gl (11./12. Jh.); I.: Lsch. lat. sebum?; E.: s. unsliht, leib

unslit, ahd., st. N. (a): Vw.: s. unsliht*

unsnel* 1, ahd., Adj.: nhd. träge; ne. lazy; ÜG.: lat. iners Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. iners?; E.: s. un, snel; L.: ChWdW9 774a (unsnel); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

unsnellī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Schwäche, Schlaffheit, Kraftlosigkeit; ne. weakness; ÜG.: lat. (imbecillis) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. imbecillitas?; E.: s. un, snellī; L.: ChWdW8 270b (unsnellī)

unsōrēntlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „unverwelklich“, unverweslich, unvergänglich; ne. not withering; ÜG.: lat. immarcescibilis Gl; Q.: Gl (1. Hälfte 9. Jh.); I.: Lüt. lat. immarcescibilis?; E.: s. un, līh (3); vgl. germ. *sergw-?, *serw-?, V., entkräftet werden; vgl. idg. *k̑sē̆ro-, Adj., trocken, hell, klar, Pokorny 625; L.: ChWdW9 780b (unsōrēntlīh); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162) (1. Hälfte 9. Jh.)

unspaltīg 2, ahd., Adj.: nhd. unteilbar; ne. indivisible; ÜG.: lat. individuus N, indivisibilis N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. individuus?; E.: s. un, spaltīg; W.: mhd. unspaltic, Adj., „unspaltig“, nicht spaltbar; nhd. unspaltig, Adj., „unspaltig“, DW 24, 1411

unspanalīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „unverlockbar“, nicht verführbar, nicht verführerisch, nicht überzeugend; ne. not seducible; ÜG.: lat. (impersuabilis) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. impersuabilis?; E.: s. un, spanan, līh (3); L.: ChWdW9 783b (unspanalīh); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

unsparahenti 1, ahd., Adj.?: nhd. verschwenderisch; ne. prodigal (Adj.); ÜG.: lat. prodigus Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. prodigus?; E.: s. un, spar, sparēn, hant

unsprāchi*, ahd., Adj.: Vw.: s. unsprāhhi

unsprāhhi 2, unsprāchi*, ahd., Adj.: nhd. ungesprächig, fremd, sprachlos, stumm, der Sprache nicht mächtig; ne. foreign, speechless; ÜG.: lat. (conclamatus) Gl, (truculentus) Gl; Q.: Gl (1. Drittel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, sprāhha, sprehhan; W.: mhd. unspræche, Adj., sprachlos, stumm, unaussprechlich; nhd. (ält.) unspräche, Adj., „unspräche“, DW 24, 1411; L.: ChWdW9 794a (unsprāhhi); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (1. Drittel 9. Jh.)

unsprāhlīh 1, ahd., Adj.: nhd. unsäglich, ruchlos, unaussprechlich; ne. unspeakable; ÜG.: lat. (nefarius) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. nefarius?; E.: s. un, sprāhha, sprehhan, līh (3); W.: s. mhd. unsprëchelich, Adj., unsäglich, unaussprechlich, unbegreiflich; nhd. unsprachlich, Adj., unsprachlich, DW 24, 1411; L.: ChWdW9 793b (unsprāhlīh); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

unsprechanti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. unsprehhanti*

unsprehhanti* 2, unsprechanti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. sprachlos, unaussprechlich; ne. speechless, unspeakable; ÜG.: lat. mutus N, nefandus Gl, (non aperiens os) N; Q.: Gl (9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. nefandus?; E.: s. un, sprehhan

unspuot* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Schwierigkeit, Mühe, Mühsal; ne. difficulty; ÜG.: lat. (citus) N; Hw.: vgl. as. unspōd*; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, spuot

unspuotīg* 5, ahd., Adj.: nhd. langsam, träge, nicht gedeihlich, unergiebig, unnütz; ne. slow (Adj.), lazy; ÜG.: lat. impiger N, non profuturus Gl, otiosus Gl, (remorator) N, serus N; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.), N; E.: s. un, spuotīg; W.: nhd. (ält.) unspütig, Adj., „unspütig“, DW 24, 1412; L.: ChWdW9 796a (unspuotīg); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.)

unspuotīgo* 1, ahd., Adv.: nhd. schwierig, langsam, nicht ohne Mühe; ne. slowly; ÜG.: lat. citius N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, spuotīg

unst (1) 6, ahd., st. M. (i)?, st. F. (i): nhd. Gunst, Gnade, Gelegenheit, Dank; ne. favour (N.), opportunity; ÜG.: lat. beneficium N, benignitas N, gratia Gl, nutus volens N, occasio Gl; Vw.: s. ab-, *b-, bigi-, un-, urb-; Hw.: vgl. as. *unst?; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lbd. lat. beneficium?, benignitas?; E.: s. germ. *unsti-, *unstiz, st. F. (i), Gunst, Gewogenheit; vgl. idg. *ans-, V., wohlgeneigt sein (V.), günstig sein (V.), Pokorny 47?; idg. *nā- (1), *onā-, *onə-, V., helfen, nützen, begünstigen, Pokorny 754; W.: mhd. unst, st. F., Gunst, Gnade; L.: ChWdW9 882b (unst), EWAhd 1, 265; Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

unst (2) 6, ahd., st. F. (i): nhd. Sturm, Sturmwind, Wirbelwind; ne. storm (N.); ÜG.: lat. (fulgur) Gl, nimbus Gl, procella Gl, tempestas Gl, turbo Gl; Hw.: vgl. anfrk. anst, as. ūst; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.); E.: germ. *unsti-, *unstiz, st. F. (i), Sturm; s. idg. *anə-, *an- (3), V., atmen, hauchen, Pokorny 38; L.: ChWdW8 79 (unst), ChWdW9 137b (unst); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913) (3. Viertel 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

*unstark?, *unstarc?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. unstark

unstatahaft 4, ahd., Adj.: nhd. unstet, unbeständig, schwankend, unablässig; ne. unsteady; ÜG.: lat. (incessanter) Gl, inconstans Gl, instabilis Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. instabilis, inconstans; E.: s. un, stata, haft; W.: mhd. unstatehaft, Adj., unvermögend; s. nhd. unstatthaft, Adj., Adv., unstet, unstatthaft, DW 24, 1416; L.: ChWdW8 277b (unstatahaft), ChWdW9 801a (unstatahaft); Son.: Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

unstatahaftī 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Unstetheit, Unbeständigkeit; ne. unsteadiness; ÜG.: lat. inconstantia Gl, instabilitas Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. instabilitas, inconstantia; E.: s. un, stata, haft; L.: ChWdW9 801a (unstatahaftī); Son.: Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

unstāti* 19, ahd., Adj.: nhd. unstet, unbeständig, unbeständig in, wankend, flüchtig, nicht dauerhaft, ungültig; ne. unsteady; ÜG.: lat. fluxus (M.) Gl, fugax N, inconstans N, instabilis N, (instabilitas) N, (irritus) Gl, lubricus Gl, mutabilis N, negotium? Gl, non manere (= unstāti wesan) N, non stabilis N, (qui non potest perseverare) (= unstātes muotes) Ph, semper fluibundus N, vagus N; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.?), N, Ph; I.: Lüt. lat. inconstans?, instabilis?; E.: germ. *unstēdja-, *unstēdjaz, *unstǣdja-, *unstǣdjaz, Adj., unbeständig, schwankend, nicht fest, Heidermanns 549; s. idg. *nē̆ (1), *nē, *nei, *n̥-, Konj., Negationspartikel, nicht, Pokorny 756, 757; idg. *stā-, *stə-, *steh₂-, *stah₂-, V., stehen, stellen, Pokorny 1004; W.: mhd. unstæte, Adj., vergänglich, sterblich; nhd. unstet, unstät, Adj., Adv., unstet, unregelmäßig, DW 24, 1428; L.: ChWdW9 801b (unstāti); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64), Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525)

unstātī 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Unstetheit, Unbeständigkeit, Unruhe, Bewegung; ne. unsteadiness; ÜG.: lat. turbida et tumentia saeculi huius volumina (= mit mihhilēru unstātī) O; Vw.: s. weralt-; Q.: N, O (863-871); I.: Lüt. lat. instabilitas?, inconstantia?; E.: s. un, stātī; W.: mhd. unstæte, st. F., Unbeständigkeit, Wankelmut, Untreue; nhd. (ält.) Unstete, F., „Unstete“, DW 24, 1432; L.: ChWdW9 801b (unstātī)

unstātīg* 14, ahd., Adj.: nhd. unstet, unbeständig, haltlos, wankend, rastlos, flüchtig, ungültig; ne. unsteady; ÜG.: lat. dissimilis Gl, dissipatus Gl, fluxus (Adj.) Gl, irritus Gl, levis Gl, lubricus Gl, vagus Gl, ventosus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. inconstans?, instabilis?; E.: s. un, stātīg; W.: mhd. unstætic, Adj., vergänglich, unbeständig, untreu, sterblich; nhd. unstetig, unstätig, Adj., Adv., unstet, unstetig, DW 24, 1433; L.: ChWdW8 278b (unstātīg), ChWdW9 801b (unstātīg); Son.: Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525), Tgl033 = Oxforder Cresconius-Glossen (Oxford, Bodleian Library Laud. misc. 436), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unstātigī 11, unstātīgī, ahd., st. F. (ī): nhd. Unstetheit, Unbeständigkeit, Bewegung, Wankelmut, Veränderlichkeit, Schwanken, Leichtfertigkeit; ne. unsteadiness; ÜG.: lat. levitas (F.) (2) Gl, mobilitas Gl, motus N, rota NGl, ventus (M.) (1) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N, NGl; I.: Lüs. lat. instabilitas?, Lbd. lat. levitas; E.: s. un, stātīg; L.: ChWdW9 802a (unstātīgī); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277)

unstātīgī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unstātīgī

unstātīgo 4, ahd., Adv.: nhd. unstet, unbeständig, haltlos, wankend, flüchtig; ne. unsteadily; ÜG.: lat. (enerviter) Gl, fluxe Gl, instabiliter Gl, vage Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. instabiliter?; E.: s. un, stātīg; W.: nhd. unstetig, unstätig, Adj., Adv., unstet, unstetig, DW 24, 1433; L.: ChWdW9 801b (unstātīgo); Son.: Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525) (2. Viertel 9. Jh.), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417) (2. Viertel 9. Jh.)

*unsteti?, ahd., st. F. (i), st. M. (i)?: Hw.: vgl. as. *unstedi?

unstīg 1, ahd., Adj.: nhd. günstig; ne. favourable; ÜG.: lat. (allubescens) N; Vw.: s. ab-, *b-, *bi-, irb-, irbi-, un-; Q.: N (1000); E.: s. unst (1)

*unstillen?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. gi-

unstillēn 2, ahd., sw. V. (3): nhd. übermütig werden, sich unangemessen benehmen, dreist werden; ne. become insolent; ÜG.: lat. insolescere Gl; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lüs. lat. inquietare?, Lüt. lat. insolescere?; E.: s. un, stillēn; L.: ChWdW8 281a (unstillēn), ChWdW9 812a (unstillēn); Son.: Tglr Leidener Glossar = Leidener Glossar (Leiden, Universitätsbibliothek Voss. lat. q. 69) (4. Viertel 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unstilli 7, ahd., Adj.: nhd. unruhig, unzufrieden, überdrüssig, verdrossen, träge, schwankend, mutwillig, ausgelassen, schwelgend, prassend; ne. restless; ÜG.: lat. desidiosus B, inquies (Adj.) Gl, inquietus B, Gl, petulcus Gl, (vacillans) Gl; Q.: B, GB, Gl (765); I.: Lüs. lat. inquietus?; E.: s. un, stilli; W.: nhd. (ält.) unstill, Adj., „unstill“, DW 24, 1435; L.: ChWdW8 280b (unstilli), ChWdW9 811b (unstilli); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913), Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2)

unstillī 10, ahd., st. F. (ī): nhd. Unruhe, Sturm, Ungestüm, Mutwille, Ausgelassenheit; ne. storm (N.); ÜG.: lat. (improbitas) Gl, inquies (F.) Gl, inquietudo Gl, N, intemperantia Gl, petulantia Gl, procella Gl, tumultus Gl; Hw.: vgl. as. unstilli; Q.: Gl (765), N; I.: Lüt. lat. inquietudo?; E.: s. un, stillī; W.: nhd. (ält.) Unstille, F., Unstille, DW 24, 1435; L.: ChWdW8 281a (unstillī), ChWdW9 811b (unstillī); Son.: Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX); TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163), TrT19 = exestimatis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unstillida 8, ahd., st. F. (ō): nhd. Unruhe, Zudringlichkeit, Hartnäckigkeit, Verdrossenheit, Unfriede, Aufruhr, Sturm; ne. restlessness, stubbornness, uproar (N.); ÜG.: lat. acedia? Gl, dissensio B, improbitas T, inquietas? Gl, (inquietus)? Gl, seditio Gl, tempestas Gl; Q.: B, GB, Gl (765), OT, T; I.: Lüt. lat. inquietas?; E.: s. un, stillida; L.: ChWdW8 281a (unstillida), ChWdW9 812a (unstillida); Son.: Tgl008 = Würzburger Canonesglossen I (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unstillo 3, ahd., Adv.: nhd. unruhig, bewegt, in der Bewegung, mutwillig, übermütig, ausgelassen; ne. restlessly, wantonly; ÜG.: lat. in motatione N, lascive Gl; Q.: Gl (790), N; I.: Lüs. lat. inquiete; E.: s. un, stilli; L.: ChWdW9 811b (unstillo); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unstirbīg* 2, ahd., Adj.: nhd. unsterblich; ne. immortal; ÜG.: lat. immortalis NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. immortalis; E.: s. un, stirbīg

*unstōn?, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ab-

unstuomi* 2, ahd., Adj.: nhd. unruhig, übermütig, ungestüm, unverschämt; ne. restless, insolent; ÜG.: lat. inquies (Adj.) Gl, insolens Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lüs. lat. inquies?; E.: s. un; s. germ. *stōmja-?, *stōmjaz, Adj., sanft, ruhig; vgl. idg. *stā-, *stə-, *steh₂-, *stah₂-, *stāu-, *stū̆-, V., stehen, stellen, Pokorny 1004

unstuomī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Ungeduld; ne. impatience; ÜG.: lat. impatientia? Gl, (impotentia)? Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. impatientia?; E.: s. unstuomi

unstuomīg* 4, ahd., Adj.: nhd. ungestüm, mutwillig, aufgebracht, ungezügelt, unverschämt; ne. wild (Adj.); ÜG.: lat. infestus Gl, insolens Gl, petulcus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. insolens?; E.: s. unstuomi

unstuomīgo* 1, ahd., Adv.: nhd. ungestüm; ne. wildly; ÜG.: lat. (insolens) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. insolens?, insolenter?; E.: s. unstuomi

unsūbar* 37, ahd., Adj.: nhd. unsauber, unrein, schmutzig, dreckig, garstig, hässlich, scheußlich; ne. unclean, dirty (Adj.); ÜG.: lat. (aeger) Gl, amarus Gl, color albidus (= unsūbara) Gl, foedus (Adj.) Gl, fumosus Gl, (illuvies) Gl, illotus Gl, (impunitas) OG, informis Gl, luridus Gl, luteus Gl, lutulentus Gl, obscenus Gl, Ph, piger Gl, puter Gl, putidus Gl, (sordes) Gl, sordidus Gl, N, spurcus Gl, squalidus Gl, taeter Gl, (turbidus) Gl, turpis Gl, (Tyros) Gl; Hw.: vgl. as. *unsūvar?; Q.: Gl (765), N, OG, Ph; I.: z. T. Lw. lat. sōbrius, Lüs. lat. immundus?; E.: s. un, sūbar; W.: mhd. unsūber, Adj., unsauber, unrein, unzüchtig; nhd. unsauber, Adj., Adv., unsauber, DW 24, 1305; L.: ChWdW8 285a (unsūbar), ChWdW9 824a (unsūbar); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT05 = Regensburger Vitenglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unsūbara* 2, ahd.?, st. F. (ō): nhd. Unsauberkeit, Schmutz; ne. uncleanliness; ÜG.: lat. spurcitia Gl, squalor Gl; Hw.: s. unsūbari; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüs. lat. immunditia?; E.: s. un, sūbar; W.: s. nhd. (ält.-dial.) Unsäubere, F., Unrat, Schmutz, DW 24, 1309

unsūbaren* 23, unsūbarōn*, ahd., sw. V. (1a, 2): nhd. „unsäubern“, verunreinigen, unsauber machen, dreckig machen, verschmutzen, beschmutzen, entstellen, verunstalten, schmutzig sein (V.); ne. soil (V.), deform; ÜG.: lat. coinquinare T, contaminare Gl, deformare Gl, demoliri Gl, deturpare Gl, exterminare Gl, foedare Gl, (impedire)? Gl, incestare Gl, obsordescere Gl, peccare in sordibus N, sordescere Gl, sordidare Gl, squalere Gl; Vw.: s. bi-, gi-; Hw.: vgl. as. unsūvron*; Q.: BB, Gl (4. Viertel 8. Jh.), N, T; I.: Lbd. lat. incestare?, peccare?; E.: s. un, sūbaren; W.: mhd. unsūberen* (1), unsūbern, sw. V., „unsäubern“, unsauber machen, verunreinigen; nhd. (ält.) unsäubern, sw. V., „unsäubern“, DW 24, 1311; L.: ChWdW8 285b (unsūbaren), ChWdW9 824a (unsūbaren); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300) (4. Viertel 8. Jh.), Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), TrT09a = Reichenauer Genesisglossar (Sankt Paul, Stiftsarchiv 37/6 [früher Extrav. s. n])

unsūbarheit* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Unsauberkeit, Unreinheit, Schmutz, Unrat; ne. uncleanliness, impunity; ÜG.: lat. concupiscentia maculosa Ph; Q.: Ph (2. Hälfte 11. Jh.); I.: Lüs. lat. immunditia; E.: s. un, sūbar, heit; W.: mhd. unsūberheit, st. F., Unreinheit, Unreinigkeit; nhd. Unsauberheit, F., Unsauberheit, DW 24, 1309

unsūbari* 9, ahd., Adj.: nhd. unsauber, unrein, garstig; ne. unclean; ÜG.: lat. communis T, (exspurcus) Gl, immundus T; Q.: Gl, OT, T (830), WB; I.: Lüs. lat. immundus; E.: s. un, sūbari; W.: s. nhd. unsauber, Adj., Adv., unsauber, DW 24, 1305; L.: ChWdW9 824a (unsūbari); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747)

unsūbarī* 17, unsūbrī, unsūbrīn, ahd., st. F. (ī): nhd. Unsauberkeit, Schmutz, Unreinheit, Unflat, Schandfleck, Schande; ne. uncleanliness, dirt, impurity; ÜG.: lat. dedecus Gl, deformitas Gl, faex Gl, foeditas Gl, illuvies Gl, immunditia N, impuritas NGl, porcina N, NGl, pulvis Gl, situs carcareus? Gl, sordes C, Gl, N, squalor Gl; Hw.: s. unsūbara*; Q.: C, Gl (Ende 8. Jh.), N, NGl; I.: Lüs. lat. impuritas?, immunditia?; E.: s. un, sūbarī; W.: nhd. (ält.-dial.) Unsäubere, F., „Unsäubere“, DW 24, 1309; L.: ChWdW8 285a (unsūbarī), ChWdW9 824a (unsūbarī); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

unsūbarida* 17, unsūbrida, ahd., st. F. (ō): nhd. Unsauberkeit, Schmutz, Unflat, Schandfleck, Hässlichkeit, Garstigkeit; ne. uncleanliness, dirt; ÜG.: lat. dedecus Gl, foeditas Gl, foetor Gl, illuvies Gl, lues? Gl, (paluster) Gl, prolusio Gl, pulvis Gl, sanies Gl, spurcamen Gl, squalentia Gl, squalor Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. immunditia?, impuritas?; E.: s. un, sūbar; L.: ChWdW8 285a (unsūbarida), ChWdW9 824a (unsūbarida); Son.: Tgl084 = Würzburger Gregorglossen (Oxford, Bodleian Library Laud. misc. 429), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unsūbarlīchī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unsūbarlīhhī*

unsūbarlīhhī* 1, unsūbarlīchī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Unsauberkeit, Schmutzigkeit, Unreinheit, Schmutz; ne. uncleanliness; ÜG.: lat. (squalidus) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. immunditia?; E.: s. un, sūbar, līh (3); L.: ChWdW8 285a (unsūbarlīhhī); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unsūbarnessi* 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Unsauberkeit, Unreinheit; ne. uncleanliness, impurity; ÜG.: lat. immunditia? T; Hw.: s. unsūbarnessī*; Q.: T (830); I.: Lüs. lat. immunditia?; E.: s. un, sūbar; L.: ChWdW9 824a (unsūbarnessi)

unsūbarnessī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unsauberkeit, Unreinheit; ne. uncleanliness, impurity; ÜG.: lat. immunditia? T; Hw.: s. unsūbarnessi*; Q.: T (830); I.: Lüs. lat. immunditia?; E.: s. un, sūbar; L.: ChWdW9 824a (unsūbarnessī)

unsūbarnissa* 1, ahd., st. F. (jō): nhd. Unsauberkeit, Unreinlichkeit, Scheußlichkeit; ne. uncleanliness; ÜG.: lat. (foeditas) Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lüs. lat. immunditia?; E.: s. un, sūbar; L.: ChWdW8 285a (unsūbarnissa); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300) (4. Viertel 8. Jh.)

*unsūbarnussī?, ahd., st. F. (ī): Hw.: vgl. as. unsūvarnussi*

unsūbaro* 1, ahd., Adv.: nhd. unsauber, schmutzig, unordentlich; ne. untidily; ÜG.: lat. sordide B; Q.: B (800), GB; I.: Lüs. lat. immunde?; E.: s. un, sūbar; W.: nhd. unsauber, Adj., Adv., unsauber, DW 24, 1305; L.: ChWdW9 824a (unsūbaro)

unsūbarōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. verschmutzen; ne. pollute; ÜG.: lat. squalere Gl; Vw.: s. unsūbaren*; Hw.: vgl. as. unsūvron*; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); E.: s. un, sūbar; L.: ChWdW9 824a (unsūbarōn); Son.: Tgl011 = Freisinger Glossen zum Alten Testament (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6225) (3. Viertel 9. Jh.)

unsūbarunga* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. „Unsauberkeit“, Unflätigkeit, Unreinheit, Scheußlichkeit; ne. impurity, uncleanliness; ÜG.: lat. (foedus) (Adj.) Gl, spurcitia Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. immundatio?; E.: s. un, sūbaren; W.: nhd. (ält.-dial.) Unsäuberung, F., „Unsäuberung“, DW 24, 1311

unsūbrī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unsūbarī*

unsūbrida, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. unsūbarida*

unsūbrīn, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unsūbārī*

*unsunthaft?, ahd., Adj.: Vw.: s. unsunthafto

unsunthafto 1, ahd., Adv.: nhd. „unsündhaft“, tadellos, ohne Tadel, ohne Sünde; ne. not sinfully, blamelessly; ÜG.: lat. inculpate Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inculpate?; E.: s. un, sunta, haft; W.: s. mhd. unsünthaft, Adj., sündlos; nhd. (ält.) unsündhaft, Adj., Adv., „unsündhaft“, DW 24, 1440; L.: ChWdW9 829b (unsunthafto); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

unsuntīg* 24, ahd., Adj.: nhd. unschuldig, schuldlos, sündlos, sündenlos; ne. innocent; ÜG.: lat. (animae puriores .i. non praegravatae sordibus peccatorum) N, inculpabilis Gl, innocens N, NGl, (innocentia) N, innoxius Gl, N, insons Gl, N, sine peccato N; Hw.: vgl. as. unsundig*; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.), N, NGl; I.: Lüt.?, Lbd.? lat. innocens?, innoxius?; E.: s. un, suntīg; W.: mhd. unsündic, Adj., sündlos; nhd. (ält.) unsündig, Adj., Adv., „unsündig“, DW 24, 1440; L.: ChWdW8 287a (unsuntīg), ChWdW9 830a (unsuntīg); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913) (3. Viertel 8. Jh.), Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tgl009 = Glosse zu Hraban Ad Otgarium im Ottoboni Codex Glosse des Ottoboni Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

unsuntigī* 4, ahd., st. F. (ī): nhd. Sündlosigkeit, Unschuld; ne. innocence; ÜG.: lat. innocentia N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. innocentia?; E.: s. un, suntīg

unsuoz*..., ahd.: Vw.: s. unswuoz...*

unsuozi*, ahd., Adj.: Vw.: s. unswuozi*

unsuozī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unswuozī*

unswarz* 1, ahd., Adj.: nhd. „unschwarz“, nicht schwarz; ne. not black; Q.: N (1000); E.: s. un, swarz

unsworgenti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. sorgenfrei; ne. carefree; ÜG.: lat. apathes N, impassibilis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. impassibilis?; E.: s. un, sworgēn

unswuozi* 3, unsuozi*, ahd., Adj.: nhd. „unsüß“, unfreundlich, nicht süß, beschwerlich, unangenehm, übel schmeckend, bitter; ne. not sweet, unkind; ÜG.: lat. foetor (= unswuozi stank) Gl; Hw.: vgl. anfrk. unsuoti, as. unswōti*; Q.: Gl, N, O (863-871); E.: s. un, swuozi; W.: mhd. unsüeze, Adj., unsüß; nhd. (ält.) unsüß, Adj., Adv., „unsüß“, DW 24, 1440; L.: ChWdW9 833a (unsuozi)

unswuozī* 1, unsuozī, ahd., st. F. (ī): nhd. „Unsüße“, Bitterkeit; ne. bitterness; ÜG.: lat. amaritudo NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lsch. lat. amaritudo?; E.: s. un, swuozī; W.: mhd. unsüeze, st. F., Sündhaftigkeit, Unheiligkeit

*unt?, ahd., st. F. (i): Hw.: vgl. as. *und (1)?

unta, ahd., Konj.: Vw.: s. inti

untan, ahd., Adv.: Vw.: s. untana

untana 1, untan, ahd., Adv.: nhd. unten?; ne. below; ÜG.: lat. (fas) Gl; Q.: Gl (765); E.: s. untar (1)?; W.: mhd. unden, undene, Adv., unten; nhd. unten, Adv., unten, DW 24, 1445

untanān* 3, ahd., Adv.: nhd. unten, von unten; ne. below; Q.: N (1000); E.: s. untar (1); W.: mhd. undenān, Adv., unten

untar (1) 527, ahd., Präp., Präf.: nhd. unter, zwischen, in, inmitten, unterhalb, an, bei, von, ab..., weg...; ne. below, between, in, sub..., under..., dis..., inter...; ÜG.: lat. (a) T, ab invicem (= untar zweim) Gl, ad invicem Gl, O, T, (adversus) (Adv., Präp.) Gl, altrinsecus (= untar zweim) Gl, ambiguus (= untar zweim) Gl, (amphora semis) (= untar samikwekken) Gl, apud NGl, O, de Gl, O, ex O, (fulcire) WH, in I, Gl, MF, N, NGl, T, WH, (in consortio) N, in medio NGl, in numero Gl, in vicem (= untar in) Gl, infra (= untar imo) Gl, inter B, Gl, MF, MH, N, NGl, O, T, WH, interdum (= untar zweim) Gl, interdum (= untar diu) Gl, (interea) T, interim (= untar diu) Gl, intra Gl, MF, T, invicem (= untar uns bzw. untar in) B, Gl, N, O, T, Italia (= untar Alpūn) Gl, (medie) MF, O, medie (= untar beiden) Gl, medioximus (= mitti untar gote inti menniskon) N, (medius) N, mutuo (= untar uns bzw. untar in) Gl, per N, WH, (post)? Gl, reciprocus (= untar zweim) Gl, sparsim Gl, sub B, Gl, I, MF, MH, N, NGl, O, T, WH, (subalternus) N, subsolanus Gl, subter Gl, N, (subterraneus) Ph, subtus N, ventus subsolanus (= wint untar sunnūn) Gl, vicarius (M.) (= untar zweim) Gl, vicissim (= untar in) Gl; Vw.: s. -ambahten, -bintan, -brehhan, -bringan, -brortōn, -burgen, -dempfen, -dionōn, -diuten, -doubōn, *-dringan?, -fāhan, -fallan, -falzen, -faran, -fellen, -filōn, -folgēn, -gān, -gangan, -geban, -graban, -habēn, -hāhan, -hahsenen, -heffen, -heggen, -hūfōn, -jouhhen, -kirnen, -knupfen, -kresan, -kripfen, -kwedan, -kweman, -lāzan, -leggen, -lesan, -līdan, -liggen, -linēn, -lūhhan, -mahhōn, -markōn, -misken, -neman, -rahhōn, -rīzan, -sāen, -sagen, -sehan, -senten, -sezzen, -sizzen, -skeidan, -skidōn, -skīnan, -skipfen, -sleihhen, -slīhhan, -sliofan, -snīdan, -sprehhan, -stān, -stantan, -stiuren, strekken, -stupfen, *-suohhen?, -swīgēn, -eilen, -tuon, -weban, -werfan, -wesan, -wintan, -wizzan, -zellen, -zimbarōn, -ziohan, -zūnen; Hw.: vgl. anfrk. under, as. undar; Q.: B, GB, Gl (765), Hi (1. Hälfte 8. Jh.?, 8. Jh.), I, M, MF, MH, N, NGl, O, OT, Ph, T, WH; E.: germ. *under, Adv., Präp., unter, zwischen; idg. *n̥dʰos, *n̥dʰeri, Adv., unter, Pokorny 771; W.: mhd. under, Präp., unter; nhd. unter, Adv., Präp., unter, DW 24, 1452; R.: untar diu: nhd. unterdessen, indessen, inzwischen, mittlerweile; ne. meanwhile; ÜG.: lat. interdum Gl, interea T, interim Gl; R.: untar einemu: nhd. auf einmal; ne. at once; R.: untar in: nhd. untereinander, miteinander, bei sich, gegenseitig; ne. with each other, with o.s.; ÜG.: lat. in vicem Gl, invicem B, Gl, N, O, T, mutuo Gl, vicissim Gl; R.: untar iu: nhd. untereinander; ne. each other; R.: untar ... mitti: nhd. in der Mitte zwischen, mitten unter; ne. in the middle between; ÜG.: lat. in medio Gl, O, T; R.: untar uns: nhd. untereinander, gegenseitig, miteinander; ne. each other; ÜG.: lat. invicem B, Gl, N, O, T, mutuo Gl; R.: untar im: nhd. untereinander, miteinander, gegenseitig; ne. between them, mutual; R.: untar in: nhd. untereinander; ne. among themselves; ÜG.: lat. a se mutuo Gl; R.: untar swāson: nhd. gegenseitig; ne. mutual; ÜG.: lat. mutuus Gl; R.: untar zweim: nhd. zweifelhaft, wechselseitig; ne. doubtful; ÜG.: lat. altrinsecus Gl, ambiguus Gl, interdum Gl, reciprocus Gl, (vicarius) (M.) Gl; R.: untar zwiskēn: nhd. zwischen, zwischen beiden, zwischen je zwei, zwischen zwei, untereinander, voneinander, dazwischen, inzwischen; ne. between both, between every two, between two, each other, in between; ÜG.: lat. inter N; R.: untar in zwiskēn: nhd. untereinander; ne. each other; L.: ChWdW8 304a (untar), ChWdW9 883b (untar); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8), Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300), Tgl08 = Glossen zu Gregors Augustinusbrief (Prag, Metropolitankapitel (Metropolitní Kapitula) U SV. Vita O 83), Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), Tgl011 = Freisinger Glossen zum Alten Testament (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6225), Tgl013 = Londoner Canones-Glossen (London, The British Library - Department of Manuscripts Arund. 393), Tgl015 = Regensburger Regum-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 9534), Tgl033 = Oxforder Cresconius-Glossen (Oxford, Bodleian Library Laud. misc. 436), Tgl077 = Schlettstadter Glossen zu kanonischen Texten (Schlettstadt, Bibliothèque et Archives Municipales Ms. 132), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

untar* (2) 1, ahd., st. N. (a): nhd. Unten; ne. bottom (N.); ÜG.: lat. (subiectum) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. subiectum?; E.: s. untar (1)

untar (4) 1, ahd., Adv.?: nhd. ?; ne. ?; ÜG.: lat. (demergere) Gl; Vw.: s. dār-; Q.: Gl (Ende 10. Jh.); E.: s. untar (1); W.: mhd. under, Adv., unten, unter; nhd. unter, Adv., Präp., unter, DW 24, 1452

untarambahten* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. verhelfen, bewirken, dienen, verwalten, untergeordnet sein (V.), Hilfsdienste leisten; ne. serve (V.); ÜG.: lat. subministrare B; Q.: B (800), GB; I.: Lüs. lat. subministrare; E.: s. untar, ambahten; W.: mhd. underambechten, sw. V., bewirken, Hilfsdienste leisten; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 319 (untarambahten), ChWdW9 136b (untarambahten), EWAhd 1, 196

untarbant* 8, ahd., st. N. (a): nhd. Haarband, Haarbinde; ne. hairlace; ÜG.: lat. decerniculum Gl, discriminale Gl, ornamentum virginalis capitis Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. decerniculum?, discriminale?; E.: s. untar (1), bant; W.: mhd. underbant, st. N., Verbindung, Trennung, Kopfband, Zwischenband; nhd. (ält.) Unterband, N., „Unterband“, DW 24, 1499

*untarbatōn?, ahd., sw. V. (2): Hw.: vgl. as. undarbādon*, underbādon*

untarbenti* 1, ahd.?, st. N. (ja): nhd. Haarbinde, Haarband; ne. hairlace; ÜG.: lat. discriminale Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lsch. lat. discriminale?; E.: s. untar (1), bant; W.: mhd. underbende, st. N., Kopfband, Trennung, Unterbrechung

untarbinta* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. „Unterbinde“, Haarbinde, Untergewand; ne. hairlace; ÜG.: lat. (interula) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. interula?; E.: s. untar (1), binta; W.: nhd. Unterbinde, F., Binde die unter der Oberbinde oder dem Halstuch bei Männern getragen wird, Bauchbinde, DW 24, 1506

untarbintan* 2, ahd., st. V. (3a): nhd. „binden“, unten anknüpfen, unterbinden; ne. bind, knit to; ÜG.: lat. subnectere Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. subnectere; E.: s. untar, bintan; W.: mhd. unterbinden, st. V., binden, anknüpfen; nhd. unterbinden, st. V., abbinden, umbinden, unterbinden, DW 24, 1506; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1072 (untarbintan), ChWdW9 168b (untarbintan), EWAhd 2, 74; Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.)

untarboto* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Unterhändler, Vermittler, Mittelsperson; ne. negotiator; ÜG.: lat. mediator Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lsch. lat. mediator?; E.: s. untar (1), boto; W.: mhd. underbote, sw. M., Vermittler, Botschafter; nhd. (ält.) Unterbote, M., Bote von geringerem Range, DW 24, 1509

untarbrā* 1, untarbrāwa*, ahd., st. N. (wa): nhd. Stelle zwischen den Augenbrauen; ne. between o.’s eyebrows; ÜG.: lat. frons illic ubi glabella medietas discriminat pilos ciliorum N; Q.: N (1000); E.: s. untar (1), brāwa

untarbrāwa*, ahd., st. N. (wa): Vw.: s. untarbrā*

untarbrechan*, ahd., st. V. (4): Vw.: s. untarbrehhan*

untarbrehhan* 3, untarbrechan*, ahd., st. V. (4): nhd. unterbrechen, brechen, zerbrechen, zerstören, zerteilen, trennen; ne. „interrupt“, break (V.); ÜG.: lat. intermittere Gl, interrumpere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. interrumpere?; E.: s. untar, brehhan; W.: mhd. underbrëchen, st. V., dazwischentreten, hineinbrechen, verhindern, beendigen; nhd. unterbrechen, st. V., zerbrechen, unterbrechen, dazwischentreten, DW 24, 1510; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1336 (untarbrehhan), ChWdW9 189a (untarbrehhan), EWAhd 2, 309; Son.: Tgl007 = Benediktbeurer Glosse zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4542) (Anfang 9. Jh.)

untarbringan* 2, ahd., anom. V.: nhd. „unterbringen“, beifügen, hinzufügen; ne. place (V.), add; ÜG.: lat. subinferre Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. subinferre; E.: s. untar, bringan; W.: mhd. underbringen, anom. V., unterbringen, beifügen; nhd. unterbringen, st. V., hinunterbringen, unterwerfen, unterbringen, DW 24, 1516; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1403 (untarbringan), ChWdW8 96a (untarbringan), EWAhd 2, 342; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untarbrochanī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. untarbrohhanī*

untarbrohhanī* 1, untarbrochanī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Bruch (M.) (1), Mauerbruch; ne. break (N.); ÜG.: lat. interrupta Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. interruptio?; E.: s. untar (1), brehhan

untarbrortōn* 3, ahd., sw. V. (2): nhd. durchsticken, durchwirken, durchweben, durch eingewebte Fäden abgrenzen; ne. embroider through; ÜG.: lat. (discernere) Gl; Hw.: vgl. as. *undarbrordon?; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. discernere?; E.: s. untar, brortōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1419 (untarbrortôn), EWAhd 2, 357

untarbruh* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Bruch (M.) (1), Unterbrechung; ne. break (N.); ÜG.: lat. interruptio Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. interruptio?; E.: s. untar (1), bruh; W.: mhd. underbruch, st. M., Wechsel; nhd. (dial.) Unterbruch, M., Unterbruch, DW 24, 1518

untarbruht* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Unterbrechung; ne. interruption; ÜG.: lat. interruptio Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. interruptio?; E.: s. untar (1), brehhan; L.: ChWdW8 94b (unbarbruht); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untarbrust* 2, ahd., st. F. (i): nhd. Unterbrechung, Bruch (M.) (1), Mauerbruch, Zwischenraum, Riss, Lücke; ne. interruption, break (N.); ÜG.: lat. interrupta Gl, (vorago) Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. interruptio?; E.: s. untar (1), brust; L.: ChWdW9 192a (untarbrust); Son.: Tgl015 = Regensburger Regum-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 9534) (1. Viertel 9. Jh.?)

untarburg* 6, ahd., st. F. (i): nhd. „Unterburg“, Vorstadt; ne. suburb; ÜG.: lat. (filia) Gl, suburbanum (N.) Gl, (urbanus) (M.)? Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. suburbium?, suburbanus?; E.: s. untar (1), burg; L.: ChWdW8 98b (untarburg); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untarburgen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. verfälschen; ne. falsify; ÜG.: lat. interpolare Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. interpolare; E.: s. untar, burgōn

untardempfen* 1, untardemphen*, untarthempfen*, untarthemphen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. „dämpfen“, ersticken, mit Rauch umhüllen, mit Qualm einhüllen; ne. „damp“ (V.), smother (V.); ÜG.: lat. suffundere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. suffundere; E.: s. untar, dempfen; W.: nhd. unterdämpfen, sw. V., herabdämpfen, niederdämpfen, DW 24, 1521; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 374 (unterthemphen), EWAhd 2, 576

untardemphen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untardempfen*

*untardenken?, ahd., sw. V. (1a): Hw.: vgl. as. undarthenkian

untardio* 4, ahd., Adj.: nhd. untertan, untergeben (Adj.), unterworfen, unterwürfig; ne. subdued; ÜG.: lat. subditus Gl, O, subiectus (Adj.) Gl; Q.: Gl (765), O; I.: Lüt. lat. subditus?; E.: s. untar (1), dio; L.: ChWdW8 103b (untardio), ChWdW9 220a (untardio)

untardionōn* 7, untarthionōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. unterwerfen, sich unterwerfen, unterstellen; ne. subdue, subject (V.); ÜG.: lat. subdere B, Gl, subicere Gl; Q.: B, GB, Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. subdere?; E.: s. untar, dionōn; W.: mhd. underdienen, sw. V., „unterdienen“; nhd. (ält.) unterdienen, sw. V., unterdienen, DW 24, 1524; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 533 (untarthionôn), ChWdW8 104a (unterdionōn), ChWdW9 221b (untardionōn), EWAhd 2, 679; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

untardiot* 1, ahd., Adj.: nhd. untertan, untergeben (Adj.), unterworfen; ne. subdued; ÜG.: lat. subiectus (Adj.) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. subiectus?; E.: s. untar (1), dio

untardiuten* 8, ahd., sw. V. (1a): nhd. unterwerfen, untertan sein (V.), untergeben sein (V.); ne. subdue, be subject; ÜG.: lat. mancipare Gl, subdere Gl, T, subicere Gl, T; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), OT, T; I.: Lüt. lat. subdere?, subicere?; E.: s. untar, diuten (1); L.: ChWdW8 104a (untardiuten), ChWdW9 223b (untardiuten), EWAhd 2, 699; Son.: Tgl030 = Reichenauer Juvencus- und Sedulius-Glossen II (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CCXVII), Tgl033 = Oxforder Cresconius-Glossen (Oxford, Bodleian Library Laud. misc. 436

*untardiutīg?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. anfrk. underthūdig*

untardoubōn* 2, untarthoubōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. bezwingen, überwältigen, unterdrücken, unterkriegen, zähmen; ne. master (V.), subdue; ÜG.: lat. intumescere Gl, subigere Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. subigere; E.: s. untar, doubōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 616 (untarthoubôn), ChWdW9 228a (untardoubōn), EWAhd 2, 744; Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a) (3. Viertel 9. Jh.), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

*untardringan?, ahd., st. V. (3a): Hw.: vgl. anfrk. undirthringan*

untarerdisc*, ahd., Adj.: Vw.: s. untarerdisk*

untarerdisk* 1, untarerdisc*, ahd., Adj.: nhd. unterirdisch; ne. underground (Adj.); ÜG.: lat. subterraneus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. subterraneus; E.: s. untar (1), erda, irdisk; W.: s. nhd. unterirdisch, Adj., Adv., unterirdisch, DW 24, 1628

untarerdlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unterirdisch; ne. underground (Adj.); ÜG.: lat. subternus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. subterrenus, subternus, subterraneus; E.: s. untar (1), erda, līh (3)

untarfāhan* 13, ahd., red. V.: nhd. auffangen, wegnehmen, entführen, stützen, unterfassen, hindern, unterbinden, abbrechen, absondern, abtrennen, unterwerfen, unterordnen, verdecken unterfangen, bedecken; ne. catch (V.), take (V.) away, kidnap; ÜG.: lat. addicere Gl, incidere Gl, intercipere Gl, intercludere Gl, investire Gl, surripere Gl, suscipere N, vestire Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.), N, O; I.: Lüt. lat. investire?, suscipere?, vestire?; E.: s. untar, fāhan; W.: mhd. undervāhen, red. V., auffangen, aufhalten, hindernd dazwischen treten, unterbrechen, unterfangen, in Besitz nehmen; nhd. unterfangen, st. V., unterfangen, untergreifen, bekommen, DW 24, 1547; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 521 (untarfâhan), ChWdW8 119b (untarfāhan), ChWdW9 269b (untarfāhan), EWAhd 3, 14; Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300) (4. Viertel 8. Jh.), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

untarfal* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Pause (F.) (1), Unterbrechung; ne. interruption, interval; ÜG.: lat. intervallum Gl; Q.: Gl (Anfang 11. Jh.); I.: Lüt. lat. intervallum; E.: s. untar (1), fal; W.: mhd. underval, st. M., Dazwischenfallen, Unterbrechung, Pause (F.) (1); nhd. (ält.) Unterfall, M., „Unterfall“, DW 24, 1546

untarfallan* 5, ahd., red. V.: nhd. „unterfallen“, dazwischentreten, dazwischenkommen, vorfallen, hinfallen, zugrunde gehen, verlorengehen, trennen, absondern, dazwischenliegen; ne. get ruined, separate (V.); ÜG.: lat. intercidere Gl, subruere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), O; I.: Lüs. lat. intercidere?; E.: s. untar, fallan; W.: mhd. undervallen, red. V., niederfallen, hinfallen; nhd. unterfallen, st. V., untergehen, unterfallen, DW 24, 1546; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 554 (untarfallan), ChWdW9 272a (untarfallan), EWAhd 3, 39; Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

untarfalzen* 1, untarfelzen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. schlagen?, bearbeiten?, durchbrochen bearbeiten, getriebene Goldschmiedearbeit herstellen; ne. beat? (V.), tool? (V.); ÜG.: lat. interrasilis (= untarfalzitaz) Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. interrasilis (= untarfalzitaz)?; E.: s. untar, falzen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 44 (untarfelzen), ChWdW9 273a (untarfelzen), EWAhd 3, 44; Son.: TrT06 = Sankt Galler Bibelglossar I (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 295) (4. Viertel 9. Jh.)

untarfang* 3, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Vermittlung, Fürsprache, Unterrock, Rocksaum; ne. intercession, underskirt; ÜG.: lat. intercessio Gl, segmentum Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. intercessio?; E.: s. untar (1), fāhan; W.: mhd. undervanc, st. M., „Unterfang“; nhd. (ält.) Unterfang, M., „Unterfang“, DW 24, 1546; L.: ChWdW9 269b (untarfang); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417) (2. Viertel 9. Jh.)

untarfangida* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Wegnahme, Unterbrechung, Diebstahl; ne. taking away, interruption; ÜG.: lat. intercapedo Gl, subreptio (F.) (2) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüs. lat. intercapedo?, Lüt. lat. subreptio?; E.: s. untar (1), fāhan

untarfaran* 4, ahd., st. V. (6): nhd. „darunterfahren“, einschleichen, sich untermischen, zwischen etwas gelangen, dazwischenwachsen, einfließen; ne. go (V.) under, steal (V.) in; ÜG.: lat. subintroire Gl, subire Gl, (subterlabi) Gl; Hw.: vgl. as. undarfaran*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. subire?; E.: s. untar, faran; W.: mhd. undervarn, st. V., mit Stützpfeilern versehen (V.), erfassen; nhd. unterfahren, st. V., „unterfahren“, DW 24, 1544; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 613 (untarfaran), ChWdW8 122b (untarfaran), EWAhd 3, 61; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

*untarfart?, ahd., st. F. (i): Hw.: vgl. as. undarfard

untarfellen* 3, ahd., sw. V. (1a): nhd. unterwühlen, zerstören, niederreißen, ein Bauwerk niederreißen, zum Einsturz bringen; ne. undermine, destroy; ÜG.: lat. (demergere)? Gl, subruere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. subruere?; E.: s. untar, fellen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 728 (untarfellen), ChWdW8 121a (untarfellen), EWAhd 3, 146; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untarfelzen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarfalzen*

untarfīhalōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. untarfīlōn*

untarfīhalōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. untarfīlōt*

untarfīlōn* 13, untarfīhalōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. mit Feile bearbeiten, stellenweise feilen, ziselieren, polieren; ne. file in places, polish (V.); ÜG.: lat. interrasilis (= untarfīlōt) Gl, interlimatus (= untarfīlōt) Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.?); E.: s. untar, fīlōn; W.: mhd. undervīlen, sw. V., mit der Feile bearbeiten, verzieren; nhd. (ält.) unterfeilen, sw. V., feilend unter etwas mischen, unterhalb feilen, DW 24, 1551; R.: untarfīlōt, untarfīhalōt, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ausgefeilt; ne. filed out; ÜG.: lat. interlimatus Gl, interrasilis Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 814 (untarfîhalôn), ChWdW9 295b (untarfīhalōn), EWAhd 3, 219; Son.: Smr02 = Sankt Galler Bibelglossar III (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299), Tgl015 = Regensburger Regum-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 9534) (1. Viertel 9. Jh.?)

untarfīlōt*, untarfīhalōt*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. untarfīlōn*

*untarfindan?, ahd., st. V. (3): Hw.: vgl. as. undarfindan

untarfolgēn* 3, untarifolgēn*, ahd., sw. V. (3): nhd. nachfolgen, danach kommen, fortfahren; ne. succeed; ÜG.: lat. subsequi B; Q.: B (800), GB; I.: Lüs. lat. subsequi; E.: s. untar, folgēn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 1040 (untarfolgên), ChWdW9 312a (untarfolgēn), EWAhd 3, 450

untarfrist 1, ahd., st. M. (i), st. F. (i): nhd. Unterbrechung; ne. interruption; ÜG.: lat. intercapedo Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. intercapedo; E.: s. untar (1), frist; W.: mhd. undervrist, st. F., Unterbrechung; L.: ChWdW9 324b (untarfrist); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

untarfuornissa* 1, ahd., st. F. (jō): nhd. Heraufführung, Beförderung, Transport; ne. leading up, transport (N.); ÜG.: lat. subvectio Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. subvectio?; E.: s. untar (1), fuoren; L.: ChWdW9 281a (untarfuornissa); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

untargān* 2, untargēn*, ahd., anom. V.: nhd. wegnehmen, entziehen, untergehen, unterbrechen, dazwischentreten, dazwischengehen, unterbrechen; ne. take (V.) away, go (V.) down; ÜG.: lat. incidere? Gl, intercidere Gl, occidere (V.) (2) Gl; Hw.: s. untargangan*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. intercidere?, occidere?; E.: s. untar, gān; W.: mhd. undergān, undergēn, anom. V., dazwischen gehen, überkommen (V.); nhd. untergehen, st. V., untergehen, DW 24, 1570; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 84 (untergân), ChWdW8 139b (untargān), EWAhd 4, 63; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untargang* 2, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Untergang, Zugrundegehen, Verlust, Westen; ne. ruin (N.), west (N.); ÜG.: lat. (interceptum) Gl, (occasus)? Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. interceptum?; E.: s. untar (1), gang; W.: mhd. underganc, st. M., Untergang, Verderben, Begegnung; nhd. Untergang, M., Untergang, DW 24, 1558; L.: ChWdW9 340a (untargang); Son.: TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325) (2. Viertel 9. Jh.)

untargangan* 3, ahd., red. V.: nhd. wegnehmen, untergehen, dazwischentreten, dazwischenkommen, dazwischengehen, unterbrechen, eintreten; ne. take (V.) away, go (V.) down; ÜG.: lat. incidere? Gl, intercedere Gl; Hw.: s. untargān*; vgl. as. undargangan*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. intercedere?; E.: s. untar, gangan; W.: s. mhd. undergān, undergēn, anom. V., gehen zwischen, unterlaufen, befallen; s. nhd. untergehen, st. V., untergehen, DW 24, 1570; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 84 (untergangan), ChWdW9 339b (untargangan), EWAhd 4, 63; Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

untargangida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Untergang, Nachfolge, Nachkommenschaft; ne. ruin (N.); ÜG.: lat. (successio) Gl; Q.: Gl (vor 850); I.: Lüt. lat. successio?; E.: s. untar (1), gang; L.: ChWdW9 340a (untargangida); Son.: Tgl056 = Würzburger Glossen zum Alten Testament (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 147) (vor 850)

untargeban* 2, ahd., st. V. (5): nhd. unterwerfen, unterstellen, unterlegen (V.), setzen unter; ne. subject (V.), subdue; ÜG.: lat. subdere B, subicere Gl; Q.: B (800), GB, Gl; I.: Lüs. lat. subdere; E.: s. untar, geban; W.: mhd. undergeben, st. V., sich etwas gegenseitig geben, sich unterordnen, unterstellen; nhd. untergeben, st. V., „untergeben“ (V.), unterlegen (V.), in Obhut geben, unterordnen, DW 24, 1564; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 171 (untargeban), ChWdW9 348a (untargeban), EWAhd 4, 115; Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

untargēn*, ahd., anom. V.: Vw.: s. untargān*

untargisceidida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. untargiskeidida*

untargiskeidida* 1, untargisceidida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Haarnadel?, Unterscheiden?; ne. hair-pin; ÜG.: lat. discriminale Gl; Q.: Gl (1. Drittel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. discriminale?; E.: s. untar (1), gi, skeidan; L.: ChWdW9 741a (untargisceidida); Son.: Tgl012 = Die Würzburger Jesaias-Glossen (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 20) (1. Drittel 9. Jh.)

untargraban* 5, ahd., st. V. (6): nhd. untergraben, unterwühlen, umstoßen, eingravieren, im Relief arbeiten; ne. dig under; ÜG.: lat. effodere Gl, (interrasilis) (= untargraban Part. Prät.) Gl, suffodere Gl, N, supplantare Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N; I.: Lüs. lat. suffodere; E.: s. untar, graban; W.: mhd. undergraben, st. V., untergraben, hintergehen, hintertreiben, erfüllen; nhd. untergraben, st. V., untergraben, hinuntergraben, von unten aufgraben, gravierend vertiefen, DW 24, 1583; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 393 (untargraben), ChWdW8 148a (untargraban), EWAhd 4, 571; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untargrabanī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Untergrabung, Untergraben, Unterwühlen, Unterminierung; ne. cellar; ÜG.: lat. suffossio Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. suffossio?; E.: s. untar (1), graban; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 394 (untargrabanî)

*untargrabāri?, ahd., st. M. (ja): Hw.: vgl. as. undargravāri*

*untargrīfan?, ahd., st. V. (1a): Hw.: vgl. as. undargrīpan*

untargripfen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarkripfen*

untarhabēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. aufrecht halten, aufrechterhalten, stützen; ne. sustain, keep (V.) standing; ÜG.: lat. sustentare Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. sustentare?; E.: s. untar, habēn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 579 (untarhabên), EWAhd 4, 720

untarhabida* 1, unterhebida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Unterstützung; ne. support (N.); ÜG.: lat. sublevatio Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. sublevatio?; E.: s. untar (1), habēn; L.: ChWdW8 156a (untarhebida)

untarhāhan* 1, ahd., red. V.: nhd. „unterhängen“, anfügen, aufhängen, anhängen, unter etwas heften, darunter befestigen; ne. append; ÜG.: lat. suffigere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. suffigere; E.: s. untar, hāhan; W.: nhd. (ält.) unterhängen, V., unterhängen, DW 24, 1618; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 607 (untarhâhan), EWAhd 4, 744

untarhahsenen* 2, untarhahsinen*, untarhahsnen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. durch Zerschneiden der Fußsehne lähmen, die Fußsehne durchschneiden, lähmen; ne. paralyze; ÜG.: lat. subnervare Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. subnervare; E.: s. untar, hahsenen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 609 (untarhahsinen), ChWdW8 151a (untaerhahsnen), EWAhd 4, 752; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untarhahsinen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarhahsenen*

untarhahsnen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarhahsenen*

unterhebida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. untarhabida*

untarhefen*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. untarheffen*

untarheffen* 1, untarheven*, untarhefen*, ahd., st. V. (6): nhd. unterstützen, aufrichten; ne. support (V.); ÜG.: lat. sublevare Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüs. lat. sublevare?; E.: s. untar, heffen; W.: mhd. underheben, st. V., erheben; nhd. unterheben, st. V., unterheben, fortnehmen, DW 24, 1621; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 779 (unterheffen), ChWdW8 155a (untarheffen), EWAhd 4, 880

untarhegen*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. untarheggen*

untarheggen* 1, untarhegen*, ahd., sw. V. (1b): nhd. einzäunen, einfassen, umzäunen, einhegen; ne. fence in; ÜG.: lat. intersaepire Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. intersaepire; E.: s. untar, hegga; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 795 (untarheg[g]en), ChWdW9 378a (untarheggen), EWAhd 4, 884; Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162) (1. Hälfte 9. Jh.)

untarheven*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. untarheffen*

untarhlinēn*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. untarlinēn*

untarhūfōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. häufen, anbringen, unten anbringen, unterlegen (V.), aufschichten; ne. heap (V.), add (V.); ÜG.: lat. suggerere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. suggerere?; E.: s. untar, hūfōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 1319 (untarhûfôn), EWAhd 4, 1192

*untarhuggen?, ahd., sw. V. (1b): Hw.: vgl. as. undarhuggian*

untarifolgēn*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. untarfolgēn*

untarituon*, ahd., anom. V.: Vw.: s. untartuon*

untarjouchen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarjouhhen*

untarjouhhen* 4, untarjouchen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. unterjochen, unterwerfen, knechten; ne. subjugate; ÜG.: lat. intericere Gl, subiugare Gl, subiungere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.?); I.: Lüs. lat. subiugare?; E.: s. untar; germ. *juk-, V., jochen, einjochen, anschirren; W.: nhd. unterjochen, sw. V., unterjochen, DW 24, 1630; L.: ChWdW9 454b (untarjouhhen), EWAhd 5, 300; Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

untarkinni* 10, ahd., st. N. (ja): nhd. „Unterkinn“, Unterkiefer; ne. chin (N.); ÜG.: lat. submentum Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. submentum; E.: s. untar (1), kinni; W.: mhd. underkinne, st. N., Unterkinn; nhd. Unterkinn, N., Unterkinn, DW 24, 1637; L.: ChWdW9 465b (untarkinni); Son.: Sglr01 = Sankt Galler Sachglossare (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.), Wba05 = Regensburger Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14429)

untarkirnen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. verfälschen, mit falschem Samen besäen, dazwischensäen?; ne. falsify, sow the wrong seeds; ÜG.: lat. (interpolare) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. interpolare?; E.: s. untar, kirnen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 200 (untarkirnen), EWAhd 5, 538

untarkleini* 1, ahd., Adj.: nhd. kundig; ne. knowing (Adj.); ÜG.: lat. (designare) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. untar (1), kleini

untarknupfen* 1, untarknuphen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. „verknüpfen“, anbinden, um den Hals binden; ne. join (V.), tie (V.); ÜG.: lat. subnectere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. subnectere?; E.: s. untar, knupfen; W.: nhd. unterknüpfen, sw. V., „unterknüpfen“, DW 24, 1639; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 290 (untarknuphen), EWAhd 5, 659

untarknuphen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarknupfen*

untarkresan* 3, ahd., st. V. (5): nhd. kriechen, schleichen, sich einschleichen, etwas beschleichen, unterkriechen, heranschleichen, einschleichen; ne. creep (V.), crawl (V.); ÜG.: lat. obrepere Gl, subrepere Gl, MH; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), MH; I.: Lüs. lat. subrepere; E.: s. untar, kresan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 398 (untarkresan), ChWdW9 479b (untarkresan), EWAhd 5, 776; Son.: Tgl030 = Reichenauer Juvencus- und Sedulius-Glossen II (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CCXVII)

untarkresanī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Wegschleichen; ne. sneaking (N.); ÜG.: lat. (obreptio) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. obreptio?; E.: s. untar (1), kresan

untarkripfen* 4, untarkriphen*, untargripfen*?, ahd., sw. V. (1a): nhd. greifen, entreißen, heimlich ergreifen, wegnehmen, entziehen, in seine Gewalt bringen, an sich bringen, erschleichen; ne. grasp (V.), tear (V.) away, seize (V.); ÜG.: lat. surripere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), MH; I.: Lüs. lat. surripere; E.: s. untar, kripfen*; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 415 (untarkriphen), ChWdW8 148b (unterkripfen), ChWdW9 369b (untargripfen), EWAhd 5, 800; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

untarkriphen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarkripfen*

untarkwedan* 2, untarquedan*, ahd., st. V. (5): nhd. untersagen, eine Absage erteilen, versagen, verordnen, dazwischenkommen, dazwischentreten, eintreten; ne. forbid; ÜG.: lat. interdicere Gl, I; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), I (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. interdicere; E.: s. untar, kwedan; R.: untarkwedana gibot: nhd. Verbot; ne. prohibition; ÜG.: lat. praeceptum interdictum I; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 477 (untarquedan), ChWdW8 232a (untarkwedan), EWAhd 7, 28; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untarkweman* 6, untarqueman*, ahd., st. V. (4) (5): nhd. „unterkommen“, wegnehmen, dazwischenfallen, dazwischentreten, dazwischenkommen, unvermittelt eintreten, vergehen, vorbeigehen, verwirren?; ne. happen, take (V.) away, go (V.) between; ÜG.: lat. attonare? Gl, intercedere Gl, interventor? (= untarkweman subst.) Gl, surripere Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. subvenire?, surripere?; E.: s. untar, kweman; W.: mhd. underkomen, st. V., dazwischen kommen, überkommen (V.), befallen; nhd. unterkommen, st. V., unterkommen, DW 24, 1640; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 590 (untarqueman), ChWdW9 655a (untarqueman), EWAhd 7, 61; Son.: st. V. (4, z. T. 5), TrA04 = alphabetisches Berner Canones-Glossar (Bern, Burgerbibliothek A 26 + MS 89) (2. Viertel 9. Jh.), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325), TrT22 = Kölner Genesisglossar (Köln, Dombibliothek CVII)

untarkwemo* 1, untarquemo*, ahd., sw. M. (n): nhd. Unterbrecher, Vermittler, einer der dazwischen kommt, Mittelsperson; ne. intermediary (M.); ÜG.: lat. interventor Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. interventor?; E.: s. untar (1), kweman; L.: ChWdW9 655b (untarquemo); Son.: TrA03 = Sankt Galler alphabetisches confecta-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.)

untarkwetunga* 1, untarquetunga*, ahd., st. F. (ō): nhd. Unterredung, Unterscheidung; ne. differentiation; ÜG.: lat. discrimen Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. discrimen (vocum)?; E.: s. untar (1), kwedan

untarlāz* 20, ahd., st. M. (a): nhd. Unterlass, Zwischenraum, Unterbrechung, Intervall, Pause (F.) (1), Abschnitt eines Satzes; ne. interruption; ÜG.: lat. cessatio Gl, colon Gl, comma Gl, continuus (= ānu einīgan unterlāz) Gl, incisio Gl, intermissio B, Gl, interpositio Gl, interstitium Gl, intervallum Gl, membrum Gl, spatium N; Hw.: s. untarlāza*; Q.: B (800), GB, Gl, N; I.: Lüt. lat. interstitium?, Lbd. lat. colon?, comma?; E.: s. untar (1), lāz, lāzan; W.: mhd. underlāz, st. M., Unterbrechung, Pause (F.) (1); nhd. Unterlass, M., Unterlass, DW 24, 1656; L.: ChWdW9 501b (untarlāz); Son.: TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908])

untarlāza* 3, ahd., sw. F. (n): nhd. Satzglied, Abschnitt, Abschnitt eines Satzes; ne. part of a sentence; ÜG.: lat. colon Gl, comma Gl, interstitium Gl, membrum Gl; Hw.: s. untarlāz*; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. interstitium?, Lbd. lat. colon?, comma?; E.: s. untar (1), lāzan

untarlāzan* 2, ahd., red. V.: nhd. unterlassen (V.), bleiben lassen, aufhören, heimlich zuschicken, hinzulassen, hinschicken, hinzuschicken; ne. omit; ÜG.: lat. intermittere Gl, submittere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. intermittere?, submittere?; E.: s. untar, lāzan; W.: mhd. underlāzen, red. V., untergehen; nhd. unterlassen, st. V., unterlassen (V.), unter etwas schieben, unterwerfen, Unterschlupf gewähren, DW 24, 1651; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 689 (untarlâzan), ChWdW9 501b (untarlāzan), EWAhd 5, 1078; Son.: TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

untarlāzunga* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Abschnitt, Abschnitt eines Satzes, Unterbrechung; ne. part of a sentence; ÜG.: lat. incisio Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. interstitium?, Lsch. lat. incisio?; E.: s. untar (1), lāzan; W.: s. nhd. Unterlassung, F., Unterlassung, Unterlassen, DW 24, 1655

untarlāzungī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unterbrechung; ne. interruption; ÜG.: lat. intermissio Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. intermissio?; E.: s. untar (1), lāzan; W.: s. nhd. Unterlassung, F., Unterlassung, Unterlassen, DW 24, 1655

untarleggen* 3, ahd., sw. V. (1b): nhd. legen, legen unter, unterlegen (V.), etwas unterlegen (V.), beugen unter, stützen, unterstellen, unterstützen; ne. lay under, support (V.); ÜG.: lat. fulcire Gl, WH, non infirmare NP, submittere B, supponere Gl; Hw.: vgl. as. *undarleggian?; Q.: B, GB, Gl (Ende 8. Jh.), WH; I.: Lüs. lat. submittere?, supponere?; E.: s. untar, leggen; W.: s. mhd. underlegen, sw. V., abstützen; nhd. unterlegen, sw. V., unterlegen (V.), DW 24, 1662; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 731 (untarleggen), ChWdW8 191b (untarleggen), ChWdW9 517a (unarleggen), EWAhd 5, 1113

untarlesan* 1, ahd., st. V. (5): nhd. auflesen, aufsammeln, abpflücken, hier und da entfernen; ne. pick out, gather; ÜG.: lat. inter legere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. inter legere?; E.: s. untar, lesan; W.: mhd. underlesen, st. V., auslesen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 858 (untarlesan), EWAhd 5, 1206

untarlīdan 1, ahd., st. V. (1a): nhd. unter etwas gehen, kriechen unter, schlüpfen; ne. go (V.) below; ÜG.: lat. succedere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. succedere?; E.: s. untar, līdan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 912 (untarlîdan), EWAhd 5, 1251

untarliggen* 11, ahd., st. V. (5): nhd. unterliegen, nachlassen, erliegen, vermischen, sich unterwerfen, zugrunde liegen, dazwischenliegen, sich dazwischen befinden, unterworfen werden; ne. succumb, cease, mix (V.); ÜG.: lat. (intericere) Gl, subiacere B, submittere Gl, succumbere Gl, (supponere) Gl; Q.: B (800), GB, Gl; I.: Lüs. lat. succumbere?, Lüt. lat. subiacere?; E.: s. untar, liggen; W.: mhd. underligen, st. V., nach unten zu liegen kommen, unterliegen, sich unterwerfen, unterworfen sein (V.); nhd. unterliegen, st. V., unterliegen, DW 24, 1672; R.: untarlegan, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. vermischt; ne. mixed; ÜG.: lat. interiectus Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings, 5, 932 (unterliggen), ChWdW9 515b (untarliggen), EWAhd 5, 1262; Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tgl007 = Benediktbeurer Glosse zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4542), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

*untarlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. uo-

untarlinēn* 2, untarhlinēn*, ahd., sw. V. (3): nhd. unterliegen, niedersinken, sich hingeben, erliegen; ne. succumb to, surrender (V.); ÜG.: lat. succumbere Gl; Q.: Gl (8./9. Jh.?); I.: Lüs. lat. succumbere; E.: s. untar, linēn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1016 (untar[h]linên), EWAhd 5, 1312

untarlūchan*, ahd., st. V. (2a): Vw.: s. untarlūhhan*

untarlūhhan* 2, untarlūchan*, ahd., st. V. (2a): nhd. einschließen, absperren, versperren; ne. lock in; ÜG.: lat. intercludere Gl, intersaepire Gl; Q.: Gl (vor 790?); I.: Lüs. lat. intercludere?, intersaepire?; E.: s. untar, lūhhan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1400 (untarlûhhan), ChWdW9 544a (untarlūhhan), EWAhd 5, 1499; Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

untarmachōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. untarmahhōn*

untarmahhōn* 1, untarmachōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. unterjochen?, anschließen, anfügen; ne. subdue?, add; ÜG.: lat. subiungere B; Q.: B (800), GB; I.: Lüs. lat. subiungere; E.: s. untar, mahhōn; W.: mhd. undermachen, sw. V., überwältigen, bezwingen, unterziehen, unterfüttern; nhd. (ält.) untermachen, sw. V., „untermachen“, DW 24, 1677; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 120 (untarmahhân), ChWdW9 558a (untarmahhōn), EWAhd 6, 51

untarmarc*, ahd., st. M. (a?, i?): Vw.: s. untarmark*

untarmarc..., ahd.: Vw.: s. untarmark...

untarmarclīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. untarmarklīhho*

untarmarcunga*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. untarmarkunga*

untarmark* 1, untarmarc*, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Grenzlinie, Grenze, Scheidelinie, Zwischenraum, Abstand, Kluft (F.) (1); ne. border (N.); ÜG.: lat. finis NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lsch. lat. finis?; E.: s. untar (1), marka; W.: s. nhd. (ält.) Untermark, F., N., Grenzfestung, Grenzgebiet, DW 24, 1680

*untarmarklīh?, *untarmarclīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. untarmarklīhho*

untarmarklīhho* 1, untarmarclīcho*, ahd., Adv.: nhd. bestimmt, deutlich, unterschieden, gesondert; ne. definitely; ÜG.: lat. distincte Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. distincte?; E.: s. untar (1), marka, līh (3); L.: ChWdW9 570a (untarmarklīhho); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

untarmarkōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. unterteilen, eine gemeinsame Begrenzung haben; ne. distinguish; ÜG.: lat. definire? N, discernere? N, fines certos et terminos dare? N, terminum communem sumere N; Vw.: s. gi-; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. determinare?; E.: s. untar, markōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 297 (untarmarkôn), EWAhd 6, 179

untarmarkunga* 1, untarmarcunga*, ahd., st. F. (ō): nhd. Abgrenzung; ne. definition; ÜG.: lat. definitio N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. definitio?; E.: s. untar (1), markōn, merken; W.: nhd. (ält.) Untermarkung, F., Abgrenzung, DW 24, 1681

untarmerki* 3, ahd., st. N. (ja): nhd. Grenzlinie, Zwischenraum, Abstand, Kluft (F.) (1); ne. border (N.), distance (N.); ÜG.: lat. (chaos) T; Q.: N, T (830); I.: Lsch. lat. finis?; E.: s. untar (1), marka, merken; L.: ChWdW9 570a (untarmerki)

untarmiscen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarmisken*

untarmisken* 3, untarmiscen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. vermischen, einmischen, untermischen, einfügen, einschieben; ne. mix (V.); ÜG.: lat. inserere (V.) (2) Gl, intericere Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. intericere?; E.: s. untar, misken; W.: mhd. undermischen, sw. V., vermischen; nhd. untermischen, sw. V., „untermischen“, DW 12, 1688; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 653 (untarmisken), EWAhd 6, 475

untarmuori* 1, ahd., Adj.: nhd. ermüdet; ne. tired (Adj.) (1); Q.: O (863-871); R.: untarmuori lāzan: nhd. zögern mit; ne. hesitate to; L.: ChWdW9 580b (untarmuori)

untarn* 8, untorn*, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Zwischenzeit, Mittag, Mittagessen; ne. noon (N.), dinner; ÜG.: lat. merenda Gl, meridies Gl; Hw.: vgl. as. undorn*; Q.: Ch, Gl (9. Jh.); E.: germ. *undurni-, *undurniz, st. M. (i), Zwischenzeit; vgl. idg. *enter, *n̥ter, Präp., zwischen, hinein, Pokorny 313; idg. *en (1), *n̥, *h₁n, Präp., in, Pokorny 311; W.: mhd. undern, untern, st. M., Mittag; nhd. (ält.- dial.) Untern, M., „Untern“, Zwischenzeit, Zwischenmahlzeit, DW 24, 1691; L.: ChWdW9 884a (untarn); Son.: TrT06 = Sankt Galler Bibelglossar I (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 295), TrT32 = Regensburger Genesis-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14754)

untarneman* 15, ahd., st. V. (4): nhd. abgrenzen, unterbrechen, jemanden in einer Sache unterbrechen, dazwischentreten, verhindern, untergliedern; ne. interrupt, take (V.) away; ÜG.: lat. abrumpere Gl, N, abscidere Gl, incidere Gl, intercidere Gl, intercipere Gl, interrumpere Gl, NGl, praevenire? Gl, suspendere N; Hw.: vgl. as. undarniman*; Q.: Gl (9./10. Jh.), N, NGl; E.: s. untar, neman; W.: mhd. undernëmen, st. V., abschneiden, unterbrechen, verhindern; nhd. unternehmen, st. V., „unternehmen“, nach unten kriegen, DW 24, 1696; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 1156 (untarneman), EWAhd 6, 888

untarnomanī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unterbrechung; ne. interruption; ÜG.: lat. interruptio Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. interruptio?; E.: s. untar (1), neman

untaro* 32, ahd., Adj.: nhd. untere, unten befindlich; ne. bottom (Adj.); ÜG.: lat. demum (= az untarōsten) Gl, (passibilis) Gl, subiectum (= daz untara) N; Q.: Gl (nach 765?), N; I.: Lbd. lat. subiectum?; E.: s. untar (1); R.: daz untara: nhd. Unteres, Subjekt; ne. s.th. under, subject (N.); ÜG.: lat. subiectum N; R.: az untarōsten: nhd. zuletzt; ne. at last; ÜG.: lat. demum Gl

untarohaft* 1, ahd., Adj.: nhd. „unschadhaft“, unverletzt; ne. not harmed; ÜG.: lat. inviolatus N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. inviolatus?; E.: s. un, tarōn, haft

untarōnti 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unschädlich, unschuldig; ne. innocent; ÜG.: lat. innocens T; Q.: OT, T (830); I.: Lüs. lat. innocens; E.: s. un, tarōn; L.: ChWdW9 846b (untarōnti)

untarōro* 1, ahd., Adj.: nhd. untere; ne. bottom (Adj.); ÜG.: lat. subiectum (= daz untarōro) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. subiectum?; E.: s. untar (1)

untarōst* 2, ahd., Adv.: nhd. unterst, ganz unten, zugrunde; ne. at the lowest; ÜG.: lat. (ad radices) Gl; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. untar (1); R.: zi untarōst liggen: nhd. zugrunde liegen; ne. underlie; L.: ChWdW8 304a (untarōsto)

untaruochen*?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untaruohhen*?

untarouchōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: untarouhhōn*

untaruohhen*? 1, untaruochen*?, ahd., sw. V. (1a): nhd. einfügen; ne. insert; ÜG.: lat. intericere Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. intericere; E.: s. untaruohhōn*; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 189 (untarouhhen), EWAhd 6, 1276

untarouhhōn* 1, untarouchōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. hinzufügen; ne. add; ÜG.: lat. subiungere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. subiungere; E.: s. untar (1), ouhhōn*; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 191 (untaruohhôn), ChWdW8 229b (untarouhhōn), ChWdW8 229b (untarouhhōn), EWAhd 6, 1276; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untarquedan*, ahd., st. V. (5): Vw.: s. untarkwedan*

untarqueman*, ahd., st. V. (4) (5): Vw.: s. untarkweman*

untarquemo*, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. untarkwemo*

untarquetunga*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. untarkwetunga*

untarrachōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. untarrahhōn*

untarrahhōn* 1, untarrachōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. dazwischensprechen, einwerfen, Erzählungen einstreuen, hinzufügen; ne. interrupt, intersperse stories; ÜG.: lat. intericere Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. intericere?; E.: s. untar, rahhōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 656 (untarrahhôn), ChWdW9 659a (untarrahhōn), EWAhd 7, 155; Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

untarrīzan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. „unterreißen“, unterteilen, mit Linien unterteilen, abgrenzen; ne. subdivide; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. untar, rīzan; W.: nhd unterreißen, st. V., unterreißen, DW 24, 1724 (unterreiszen); L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1117 (untarrîzan), EWAhd 7, 590

untarsāen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. dazwischen pflanzen, einfügen; ne. plant between; ÜG.: lat. interserere (V.) (1) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. interserere; E.: s. untar, sāen; W.: nhd. untersäen, sw. V., untersäen, untermischen, DW 24, 1740; L.: EWAhd 7, 847

untarsagen* 1?, ahd., sw. V. (1b): nhd. vortragen, besprechen, sprechen über, reden, handeln von; ne. rehearse, say; ÜG.: lat. disserere (V.) (2) Gl; Hw.: s. untarsagēn*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. untar, sagen; W.: s. nhd. untersagen, sw. V., untersagen; L.: ChWdW9 697b (untarsagen); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

untarsagēn* 1?, ahd., sw. V. (3): nhd. vortragen, besprechen, sprechen über, reden, handeln von; ne. rehearse, say; ÜG.: lat. disserere (V.) (2) Gl; Hw.: s. untarsagen*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. untar, sagēn; W.: s. nhd. untersagen, sw. V., untersagen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 75 (untarsagên), EWAhd 7, 867

untarsc..., ahd.: Vw.: s. untarsk...

untarsceid*, ahd., st. M.: Vw.: s. untarskeit*

untarsceidan* (1), ahd., red. V.: Vw.: s. untarskeidan* (1)

untarsceidan* (2), ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. untarskeidan* (2)

untarsceidlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. untarskeidlīh*

untarsceidlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. untarskeidlīhho*

untarsceidlīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. untarskeidlīhho*

untarsceidunga*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. untarskeidunga*

untarsceidungī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. untarskeidungī*

untarsceit*, ahd., st. M. (a): Vw.: s. untarskeit

untarsceitida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. untarskeitida*

untarsceitīgo*, ahd., Adv.: Vw.: s. untarskeitīgo*

untarsceitōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. untarskeitōn*

untarscidīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. untarskidīg*

untarscidōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. untarskidōn*

untarscidunga*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. untarskidunga*

untarscīnan*, ahd., st. V. (1a): Vw.: s. untarskīnan*

untarsciphen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarskipfen*

untarscranc*, ahd., st. M. (a)?: Vw.: s. untarskrank*

untarscubil*, ahd., st. M. (a): Vw.: s. untarskubil*

untarsehan* 1, ahd., st. V. (5): nhd. nachsehen, jemandem etwas nachsehen, übersehen (V.), unberücksichtigt lassen; ne. inspect; Q.: O (863-871); E.: s. untar, sehan; W.: mhd. undersehen, st. V., ansehen; nhd. (ält.) untersehen, st. V., „untersehen“, DW 24, 1808; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 347 (untarsehan), ChWdW9 714a (untarsehan), EWAhd 7, 1034

untarsenten* 3, ahd., sw. V. (1a): nhd. senden unter, schicken unter, unterordnen, unterlassen (V.), unterbrechen, einstellen; ne. send among; ÜG.: lat. intermittere Gl, submittere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. intermittere, submittere; E.: s. untar, senten; W.: mhd. undersenden, sw. V., „untersenden“; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 477 (untarsenten), ChWdW8 252b (untarsenten), ChWdW9 719a (untarsenten), EWAhd 7, 1124; Son.: TrT05 = Regensburger Vitenglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747)

untarsezzen* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. dazwischen setzen, einschieben, unterwerfen, unterordnen, trennen, sich unterscheiden; ne. place (V.) in between; ÜG.: lat. distare Gl, interponere N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. interponere?, intericere?; E.: s. untar, sezzen; W.: mhd. undersetzen, sw. V., stellen, legen, stützen, sich unterwerfen; nhd. untersetzen, sw. V., untersetzen, DW 24, 1808; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 555 (untarsezzen), EWAhd 7, 1163

untarsezzida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Pause (F.) (1), Unterbrechung; ne. pause (N.); ÜG.: lat. interstitium Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüs. lat. interstitium?; E.: s. untar (1), sezzen

untarsezzungī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Textabschnitt; ne. chapter; ÜG.: lat. comma Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. interpunctio?; E.: s. untar (1), sezzen; W.: mhd. undersetzunge, st. F., Unterordnung; nhd. (ält.) Untersetzung, F., „Untersetzung“, DW 24, 1813

untarsizzen* 1, ahd., st. V. (5): nhd. unterliegen, unter etwas liegen; ne. succumb, lie (V.) below s.th.; ÜG.: lat. succumbere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. succumbere; E.: s. untar, sizzen; W.: mhd. undersitzen, st. V., sich wozwischen setzen; nhd. (ält.) untersitzen, st. V., „untersitzen“, DW 24, 1815; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 782 (untarsizzen), ChWdW8 256a (untarsizzen), EWAhd 7, 130; Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untarskeid*, ahd., st. M.: Vw.: s. untarskeit*

untarskeidan* (1) 17?, untarsceidan*, ahd., red. V.: nhd. unterscheiden, trennen, teilen, zerteilen, verteilen, absetzen, absondern, abgrenzen, prüfen, feststellen, als Verschiedenes wahrnehmen, entscheiden, bestimmen; ne. discern, part (V.); ÜG.: lat. differre Gl, discernere Gl, MH, N, NGl, discrepare Gl, distare Gl, distinguere Gl, WH, dividere N, separare N; Hw.: vgl. anfrk. underskeithan*; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.), MH, N, NGl, WH; E.: s. untar, skeidan; W.: mhd. underscheiden, red. V., trennen, unterscheiden, sich unterscheiden; s. nhd. unterscheiden, st. V., unterscheiden, DW 24, 1747; R.: untarskeidan, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. diskret; ne. discreet; ÜG.: lat. discretus (Adj.) N; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 936 (untarskeidan), 8, 941 (unterskeidanto), ChWdW8 259a (untarsceidan), ChWdW9 741a (untarsceidan); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300) (4. Viertel 8. Jh.), Tgl007 = Benediktbeurer Glosse zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4542), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

untarskeidan* (2), untarsceidan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. untarskeidan (1)

untarskeidlīh* 1, untarsceidlīh*, ahd., Adj.: nhd. unterschiedlich, unterscheidbar; ne. different; ÜG.: lat. differens Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lüt. lat. differens?; E.: s. untar (1), skeidan, līh (3)

untarskeidlīhho* 2, untarsceidlīcho*, untarsceidlīhho*, ahd., Adv.: nhd. unterschiedlich, deutlich, abschnittsweise; ne. differently; ÜG.: lat. differenter? Gl, distincte Gl, (indifferenter)? Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. differenter?; E.: s. untar (1), skeidan, līh (3); L.: ChWdW9 741b (untarsceidlīhho); Son.: TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

untarskeidunga* 5, untarsceidunga*, ahd., st. F. (ō): nhd. Unterscheidung, Unterschied, Zerteilung der Prosa in Satzglieder, Entfernung, Abstand; ne. difference; ÜG.: lat. comma Gl, discrimen Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. discrimen?; E.: s. untar (1), skeidan; W.: s. mhd. underscheidunge, st. F., Unterscheidung, Unterschied; s. nhd. Unterscheidung, F., Unterscheidung, DW 24, 1755

untarskeidungī* 1, untarsceidungī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Einschnitt, Zäsur; ne. incision; ÜG.: lat. comma Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. interpunctio?, Lsch. lat. comma?; E.: s. untar (1), skeidan; W.: s. mhd. underscheidunge, st. F., Unterscheidung, Unterschied; s. nhd. Unterscheidung, F., Unterscheidung, DW 24, 1755

untarskeit 29, untarsceit*, untarskeid*, untarsceid*, ahd., st. M. (a): nhd. Unterschied, Unterscheidung, Einteilung, Verschiedenheit, Trennung, Abstand; ne. difference, distinction; ÜG.: lat. acceptio personarum Gl, comma Gl, diapsalma (= sinnes untarskeit) NGl, differentia N, discerni (= untarskeit haben) N, discretus (M.) Gl, discrimen Gl, distantia Gl, distare (= untarskeit sīn) I, distinctio Gl, I, N, (ratio) N; Vw.: s. un-; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), I (Ende 8. Jh.), N, NGl; E.: s. untar (1), skeit; W.: mhd. underscheit, st. M., st. N., st. F., Scheidung, Trennung, Kapitel; R.: unterskeit haben: nhd. eine Unterscheidung machen; ne. make a difference; ÜG.: lat. discerni N; L.: .: ChWdW8 259a (untarsceid), ChWdW9 741a (untarsceid); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

untarskeitida* 2, untarsceitida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Unterscheidung, Unterscheiden; ne. distinction; ÜG.: lat. (discriminale) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. discriminale?; E.: s. untar (1), skeidan, skeit; L.: ChWdW8 259b (untarsceidida); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

*untarskeitīg?, *untarsceitīg?, ahd., Adj.: Vw.: s. untarskeitīgo*

untarskeitīgo* 1, untarsceitīgo*, ahd., Adv.: nhd. unterschieden, einzeln; ne. distinctly, separately; ÜG.: lat. in specie N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. in specie?; E.: s. untar (1), skeidan, skeit

untarskeitōn* 15, untarsceitōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. unterscheiden, scheiden, trennen, sich unterscheiden, abgrenzen; ne. distinguish; ÜG.: lat. differre Gl, diiudicare Gl, distare Gl, disterminare Gl, distincte (= untarskeitōtō) Gl, intersecare Gl; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (2. Hälfte 8. Jh.?); E.: s. untar (1), skeit, skeidan

untarskidīg* 1, untarscidīg*, ahd., Adj.: nhd. unterscheidend, differenziert; ne. discerning (Adj.); ÜG.: lat. discretus (Adj.) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. discretus?; E.: s. untar (1), skidīg

untarskidōn* 3, untarscidōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. unterteilen, abgrenzen, auseinanderscheiden; ne. divide; ÜG.: lat. discrimen (= untarskidōt subst.) Gl, disterminare Gl; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. discernere?; E.: s. untar, skidōn; W.: s. nhd. unterscheiden, sw. V., unterscheiden, DW 24, 1747

untarskidunga* 7, untarscidunga*, ahd., st. F. (ō): nhd. Unterschied, Unterscheidung, Ungleichheit; ne. difference, distinction; ÜG.: lat. differentia Gl, discrimen Gl, distantia Gl, distinctio Gl, inaequalitas Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüs. lat. differentia?, distinctio?; E.: s. untar (1), skidunga; W.: mhd. underschidunge, underschiedunge, st. F., Unterscheidung, Unterschied; L.: ChWdW9 741b (untarscidunga); Son.: Tgl028 = Echternacher Glossen zu Hieronymus-Briefen (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 9532)

untarskīnan* 1, untarscīnan*, ahd., st. V. (1a): nhd. bescheinen, von unten bescheinen, von unten her anstrahlen; ne. shine at; ÜG.: lat. illustrare N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. untar, skīnan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1103 (untarskînan)

untarskipfen* 1, unterskiphen*, untarsciphen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. einschließen, auffangen, einfangen, umgarnen; ne. encircle, catch (V.); ÜG.: lat. (intercipere) Gl, intersaepire? Gl; Q.: Gl (12. Jh.?); I.: Lüs. lat. intersaepire; E.: s. untar; s. germ. *skipōn?, sw. V., ordnen?; vgl. idg. *skeib-, V., Sb., schneiden, scheiden, Schiff, Pokorny 922; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1120 (unterskiphen)

unterskiphen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarskipfen*

untarskrank* 1, untarscranc*, ahd., st. M. (a)?: nhd. Betrüger; ne. deceiver; ÜG.: lat. Iacob (.i. supplantator) NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. Iacob (.i. supplantator); E.: s. untar (1), skrank

untarskubil* 1, untarscubil*, ahd., st. M. (a): nhd. Schwanzriemen am Pferdegeschirr; ne. tail harness; ÜG.: lat. subtela Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. subtela?; E.: s. untar (1), skubil

untarslaht* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Stufe; ne. step (N.); Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. untar (1), slahan?

untarsleichit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. untarsleihhit*

untarsleihhen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. erübrigt sein (V.); ne. be unnecessary; ÜG.: lat. (subsicivus) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. subsicivus (= untarsleihhit)?; E.: s. untar (1), slīhhan

untarsleihhit*, untarsleichit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. untarsleihhen*

untarslīchan*, ahd., st. V. (1a): Vw.: s. untarslīhhan*

untarslīchunga*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. untarslīhhunga*

untarslīhhan* 8, untarslīchan*, ahd., st. V. (1a): nhd. einschleichen, sich einschleichen, sich unterwürfig nähern, unten hinkriechen, beschleichen, hineinschleichen; ne. slink in; ÜG.: lat. obrepere Gl, subintroire Gl, subire Gl, subrepere Gl, surripere B; Q.: B (800), GB, Gl; I.: Lüs. lat. surripere?; E.: s. untar, slīhhan; W.: mhd. underslīchen, under slichen, st. V., dazwischenkommen, schleichen zwischen, schleichend verhindern; nhd. (ält.) unterschleichen, st. V., „unterschleichen“, DW 24, 1789; L.: ChWdW9 768a (untarslīhhan); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), TrT19 = exestimatis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

untarslīhhunga* 1, untarslīchunga*, ahd., st. F. (ō): nhd. Erschleichung; ne. obtaining by false pretences; ÜG.: lat. subreptio (F.) (1) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. subreptio?; E.: s. untar (1), slīhhan; W.: nhd. Unterschleichung, F., „Unterschleichung“, DW 24, 1789

untarsliofan* 2, ahd., st. V. (2a): nhd. hineinschlüpfen, sich einschleichen in; ne. slip in; ÜG.: lat. subrepere MH, surripere Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.), MH; I.: Lüs. lat. subrepere?, surripere?; E.: s. untar, sliofan; W.: mhd. undersliefen, st. V., hintergehen; nhd. (ält.) unterschliefen, st. V., „unterschliefen“, DW 24, 1794; L.: ChWdW9 769a (untarsliofan)

untarsnīdan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. herunter abschneiden; ne. cut (V.) off downwards; ÜG.: lat. (incidere) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. intercidere?; E.: s. untar, snīdan; W.: mhd. undersnīden, st. V., abschneiden; nhd. unterschneiden, st. V., „unterschneiden“, unten beschneiden, abschneiden, DW 24, 1796

untarsprechan*, ahd., st. V. (4): Vw.: s. untarsprehhan*

untarsprehhan* 3, untarsprechan*, ahd., st. V. (4): nhd. ein Wort einlegen, einwerfen, versagen, sich einmischen?; ne. interfere for s.o.; ÜG.: lat. arbitrium (= untarsprehhan subst.) Gl, intercedere? Gl, (interserere) (V.) (2) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. intercedere?, interserere?; E.: s. untar, sprehhan; W.: mhd. undersprëchen, st. V., dazwischen sprechen; L.: ChWdW9 792b (untarsprehhan); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295)

untarstal* 2, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Zwischenraum, Zwischenzeit; ne. space (N.); ÜG.: lat. (dilatio) Gl, intervallum Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. intervallum?; E.: s. untar (1), stal; L.: ChWdW9 798b (untarstal); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

untarstān* 2, ahd., anom. V.: nhd. sich erheben, emporwachsen; ne. rise (V.); ÜG.: lat. surgere Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lbd. lat. surgere?; E.: s. untar, stān; W.: mhd. understān, st. V., bewenden lassen, retten, erreichen, bewegen; nhd. unterstehen, unr. V., unterstehen, DW 24, 1825

untarstantan* 4, ahd., st. V. (6): nhd. widerstehen, haltmachen, zukommen, verweilen, unternehmen, aufwenden; ne. resist (V.), stop (V.); ÜG.: lat. insumere Gl, resistere Gl, subsistere Gl, temptare Gl; Q.: Gl (765?); I.: Lüt. lat. subsistere; E.: s. untar, stantan; L.: ChWdW8 277b (untarstantan); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX)

untarstiuren* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. unterstützen; ne. support (V.); ÜG.: lat. fulcire Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. instituere?; E.: s. untar, stiuren; W.: mhd. understiuren, sw. V., stützen, unterstützen, unterfüttern; nhd. (ält.) untersteuern, sw. V., untersteuern, DW 24, 1837

untarstrecken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarstrekken*

untarstrekken* 1, untarstrecken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. hinstrecken, unterlegen (V.); ne. stretch down; ÜG.: lat. substernere Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. substernere; E.: s. untar, strekken; W.: nhd. unterstrecken, sw. V., „unterstrecken“, DW 24, 1841; L.: ChWdW8 283a (untarstrecken); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untarstunta* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Zwischenzeit, Pause (F.) (1); ne. break (N.); ÜG.: lat. intervallum B; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. intervallum; E.: s. untar (1), stunta; L.: ChWdW9 822a (untarstunta)

untarstupfen* 1, untarstuphen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. untergliedern, unterteilen, durch Punkte unterteilen; ne. subdivide; ÜG.: lat. terminum communem sumere N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. sumere communem terminum; E.: s. untar, stupfen; W.: nhd. (ält.) unterstupfen, sw. V., „unterstupfen“, unter etwas stupfen, DW 24, 1845

untarstuphen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untarstupfen*

*untarsuohhen?, *untarsuochen?, ahd., sw. V. (1a): Hw.: vgl. anfrk. undersuoken*, as. undarsōkian

untarswalaht* 1, untarswalht*, ahd., st. F. (i): nhd. Unterbrechung; ne. interruption; ÜG.: lat. intercapedo Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. intercapedo; E.: s. untar (1), swelgan?; L.: ChWdW8 289b (untarswalht)

untarswalht*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. untarswalaht*

untarswīgēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. schweigen, pausieren, Pausen machen; ne. be silent, rest (V.); ÜG.: lat. coniunctio N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. untar, swīgēn

untartān*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. untartuon*

untartānī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Untertänigkeit, Unterwürfigkeit; ne. submission; ÜG.: lat. clientela Gl, subiectio NGl; Q.: Gl, NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. subiectio; E.: s. untar (1), tuon

untarteilen* 3, ahd., sw. V. (1a): nhd. unterteilen, unterscheiden, zerteilen, zerstreuen; ne. subdivide; ÜG.: lat. differre Gl, scindere Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. differre?; E.: s. untar, teilen; W.: mhd. underteilen, sw. V., sich dazwischen verteilen; nhd. unterteilen, sw. V., unterteilen, DW 24, 1874 (untertheilen); L.: ChWdW9 849b (untarteilen); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

untarteilida 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unterteilung, Unterschied; ne. division, difference; ÜG.: lat. (diaphonia) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. diaphonia?; E.: s. untar (1), teilida; L.: ChWdW9 849b (untarteilida); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2) (9. Jh.)

untarthempfen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untardempfen*

untarthemphen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. untardempfen*

untarthionōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. untardionōn*

untarthoubōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. untardoubōn*

untartuon* 65, untarituon*, ahd., anom. V.: nhd. unterwerfen, einsetzen, legen unter, stellen unter, unterdrücken, niederzwingen, untertänig machen; ne. subdue; ÜG.: lat. addicare Gl, (affectare) Gl, facere sub NGl, ferire Gl, (humiliare) N, (locare sub) N, (obtemperare) N, pinsare Gl, ponere sub N, premere Gl, subdere B, Gl, N, NGl, OG, subesse N, subiacere N, subicere Gl, N, NGl, subigere Gl, subiungere Gl, submittere Gl, N, subrogare B, substernere Gl, (vincere) N; Q.: B, GB, Gl (765), N, NGl, O, OG; I.: Lbd. lat. subdere?; E.: s. untar, tuon; W.: mhd. undertuon, anom. V., verhindern, vereiteln, unterwerfen, unterdrücken; nhd. (ält.) untertun, unr. V., „untertun“, DW 24, 1875; R.: untartān, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. untertan, unterworfen, unterstellt, eine Grundlage abgebend; ne. subject (V.); ÜG.: lat. subditus NGl, OG, subiectus (Adj.) Gl, NGl; R.: umbi inti umbi untartān: nhd. untereinander gesetzt; ne. put one below the other; R.: untartuonto, (Part. Präs.=)Adv.: nhd. sich unterwerfend, untertänig; ne. subdueingly; ÜG.: lat. subdendo Gl; L.: ChWdW8 301a (untartuon), ChWdW9 875a (untartuon); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), Tgl017 = Canonesglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX)

untartuonto*, ahd., (Part. Präs.=)Adv.: Vw.: s. untartuon

untarunga* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unschuld, Unschädlichkeit; ne. innocence; ÜG.: lat. innocentia NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. innocentia; E.: s. un, tarōn

untarwant* 1, ahd., Sb.: nhd. „Untergewand“, Unterrock; ne. underskirt; ÜG.: lat. cyclas Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. cyclas?; E.: s. untar (1), wenten; W.: s. nhd. Unterwant, F., N., „Unterwant“, DW 24, 1884

untarweban* 1, ahd., st. V. (5): nhd. verweben, untereinander verweben, untereinanderweben; ne. weave together; Q.: O (863-871); E.: s. untar, weban; W.: mhd. underweben, st. V., durchsetzen, durchflechten; nhd. (ält.) unterweben, st. V., „unterweben“, DW 24, 1887; L.: ChWdW9 909b (untarweban)

untarwega* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Vermittlung, Fürsprache; ne. intercession; ÜG.: lat. intercessio Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. intercessio?; E.: s. untar (1), wegan?; L.: ChWdW9 913a (untarwega); Son.: Tgl009 = Glosse zu Hraban Ad Otgarium im Ottoboni Codex Glosse des Ottoboni Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295) (3. Viertel 9. Jh.)

untarwehsal* 1, ahd., st. M. (a)?: nhd. Vertretung; ne. substitution; ÜG.: lat. (vicarius) (M.) Gl; Hw.: s. untarwehsalo*; Q.: Gl (9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. untar (1), wehsal

unterwehsalo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Stellvertreter; ne. representative; ÜG.: lat. vicarius Gl; Hw.: s. untarwehsal*; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); E.: s. untar (1), wehsal; L.: ChWdW9 915b (untarwehsalo); Son.: TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908]) (2. Viertel 9. Jh.)

untarwerc*, ahd., st. N. (a): Vw.: s. untarwerk*

untarwerf* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Einwurf, Interjektion; ne. interjection; ÜG.: lat. interiectio GA; Q.: GA (1. Hälfte 11. Jh.); I.: Lüs. lat. interiectio?; E.: s. untar (1), werfan

untarwerfan* 5, ahd., st. V. (3b): nhd. unterwerfen, unterordnen, unter etwas stellen, dazwischen einfügen, unterschieben; ne. subject (V.); ÜG.: lat. intericere Gl, subicere B, Gl; Hw.: vgl. as. undarwerpan*; Q.: B, GB, Gl (3. Viertel 8. Jh.?); I.: Lüs. lat. subicere?; E.: s. untar, werfan; W.: mhd. underwërfen, st. V., unterwerfen; nhd. unterwerfen, st. V., unterwerfen, DW 24, 1899; L.: ChWdW8 318b (untarwerfan), ChWdW9 932b (untarwerfan); Son.: Tgl03a = Paulus-Glossen der Winithar-Handschrift (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 70) (3. Viertel 8. Jh.?)

untarwerk* 1, untarwerc*, ahd., st. N. (a): nhd. „Unterwerk“, Unterbau, Sperre, Trennwand; ne. underpining (N.), barrier; ÜG.: lat. (maceria) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. untar (1), werk

untarwesan* 3, ahd., st. V. (5): nhd. bestehen, das Wesen haben aus, verharren?; ne. consist; ÜG.: lat. subsistere Gl, MH, WK; Hw.: vgl. as. undarwesan*; Q.: Gl, MH, WK (790?); I.: Lüt. lat. subsistere; E.: s. untar, wesan (2); L.: ChWdW8 320b (untarwesan), ChWdW9 939a (untarwesan)

untarwīla* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Zwischenzeit, Zeitabstand, Zwischenraum; ne. interval; ÜG.: lat. intervallum Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. intervallum; E.: s. untar (1), wīla; L.: ChWdW9 949a (untarwīla); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.), TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908])

untarwintan* 3, ahd., st. V. (3a): nhd. unterwinden, unterjochen, unterwerfen, kümmern, sich um etwas kümmern; ne. „wind under“, subdue; ÜG.: lat. subigere Gl, (ursurpare) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), WH; I.: Lüt. lat. subigere?; E.: s. untar, wintan; W.: s. mhd. underwinden, st. V., sich bemächtigen; nhd. (ält.) unterwinden, st. V., „unterwinden“, in Besitz nehmen, sich sorgen um, sich beschäftigen mit, DW 24, 1907; L.: ChWdW9 955b (untarwintan); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

untarwizzan* 1, ahd., Prät.-Präs.: nhd. vorherwissen, erkennen; ne. foresee; Hw.: vgl. as. untarwitan*; Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. untar, wizzan; L.: ChWdW9 969b (untarwizzan)

untarworfanī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Unterwürfigkeit, Untertänigkeit, Unterwerfung; ne. subjection; ÜG.: lat. subiectio B, Gl; Q.: B, GB, Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. subiectio; E.: s. untar (1), werfan; L.: ChWdW8 318b (untarworfanī), ChWdW9 932b (untarworfanī); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untarwurf* 2, ahd., st. M. (i): nhd. Einwurf, Einschaltung; ne. interjection; ÜG.: lat. interiectio Gl; Q.: Gl (vor 790); I.: Lüs. lat. interiectio; E.: s. untar (1), wurf; W.: mhd. underwurf, st. M., Unterwerfung, Objekt; nhd. (ält.) Unterwurf, M., Unterwerfen, Unterwerfung, DW 24, 1913; L.: ChWdW8 318b (untarwurf), ChWdW9 932b (untarwurf); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

untarwurft* 1, ahd., st. M. (i)?, st. F. (i)?: nhd. Einwurf, Einschaltung; ne. interjection; ÜG.: lat. interiectio Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. interiectio; E.: s. untar (1), werfan; L.: ChWdW9 932b (untarwurft); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

untarzam* 1, ahd., Adj.: nhd. unterworfen, ans Joch gewöhnt, gezähmt; ne. subjected; ÜG.: lat. subiugalis Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. subiugalis?; E.: s. untar (1), zam

untarzellen* 11, ahd., sw. V. (1): nhd. erzählen, berichten, zur Kenntnis bringen, vorbringen, anraten, einreden, berechnen; ne. tell, report (V.), suggest, calculate; ÜG.: lat. suggerere Gl, supputare Gl; Hw.: vgl. as. undartellian*; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. suggerere; E.: s. untar, zellen; L.: ChWdW9 987a (untarzellen); Son.: Tgl022 = Sankt Galler Prudentius-Glossen (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 136)

untarzimbarōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. unterbauen; ne. underpin; ÜG.: lat. substruere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. substruere?; E.: s. untar, zimbarōn

untarziohan* 5, ahd., st. V. (2b): nhd. entziehen, wegziehen, unterziehen, unten ausbreiten, unterlegen (V.), abziehen; ne. withdraw, undergo; ÜG.: lat. substernere Gl, (subtrahere) B, Gl; Q.: B, GB, Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. subtrahere, substernere; E.: s. untar, ziohan; W.: mhd. underziehen, st. V., abziehen, entziehen; nhd. unterziehen, st. V., unterziehen, DW 31, 1919; R.: untarziohanto: nhd. in die Länge gezogen, langsam; ne. protractedly, slowly; ÜG.: lat. subtrahendo Gl; L.: ChWdW8 338a (untarziohan), ChWdW9 1000b (untarziohan); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

untarzūnen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. absperren, einzäunen; ne. lock (V.), fence (V.); ÜG.: lat. intersaepire Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. intersaepire; E.: s. untar, zūnen; L.: ChWdW9 1005a (untarzūnen); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

*untarzwisk?, ahd., Präp.: Hw.: vgl. as. undartwisk*

untāt 13, ahd., st. F. (i): nhd. Untat, Übel, Sünde, Unrecht, Übeltat, Makel; ne. evil deed; ÜG.: lat. adulterium (= huores untāt) O, (causa) O, delictum NGl, error nefaria impietatis Gl, flagitiosa Gl, macula Gl, nefarium Gl, nefas Gl, (peccatum) O; Q.: Gl (9. Jh.), NGl, O; I.: Lbd. lat. peccatum; E.: s. un, tāt; W.: mhd. untāt, st. F., Missetat, Unrecht, Verbrechen, Irrtum, Schmach; nhd. Untat, F., Untat, strafbare Tat, Missetat, DW 24, 1927 (Unthat); L.: ChWdW9 876b (untāt); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295)

untaz 19, ahd., Präp., Konj.: nhd. bis, bis an, bis zu, bis auf, solange bis; ne. until, till (Präp.); ÜG.: lat. donec MF, (hucusque) I, in I, quoad MF, usque Gl, I, MF; Hw.: vgl. as. untat; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), I (Ende 8. Jh.), MF; E.: s. az; s. germ. *und, Präp., bis; vgl. idg. *anta, *h₂ánta, Adv., gegenüber, hin, Pokorny 49; idg. *ants, *h₂ent-, *h₂ant-, Sb., Vorderseite, Stirn, Pokorny 48; R.: untaz hier: nhd. bisher; ne. until; ÜG.: lat. hucusque I; R.: untaz in: nhd. bis in; ne. until into; ÜG.: lat. usque in I; R.: untaz zi: nhd. bis zu; ne. up to; ÜG.: usque ad I; L.: ChWdW8 303b (untaz), ChWdW9 146b (untaz)

untbrut*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. untbrutt*

untbrutt* 7, untbrut*, ahd., st. F. (i): nhd. Entziehung, Aufforderung zur Zurücknahme; ne. withdrawal; ÜG.: lat. (contractus) (M.) Gl; Q.: Gl, LBai (vor 743); I.: lat. beeinflusst?; L.: ChWdW8 377a (untprut), ChWdW9 193a (untbrut); Son.: TrA03 = Sankt Galler alphabetisches confecta-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299), TrA04 = alphabetisches Berner Canones-Glossar (Bern, Burgerbibliothek A 26 + MS 89), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163), TrT14 = Konstanzer confecta-Glossar (Stuttgart, Württembergische Landesbibliothek, HB VI 109), TrT15 = Berliner confecta-Glossar (Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin Preußischer Kulturbesitz Ms. Phillipps 1741), TrT21 = Würzburger confecta-Glossar (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146)

unterienti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unschädlich, unschuldig; ne. harmless, innocent; ÜG.: lat. innocens Gl; Q.: Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lüs. lat. innocens; E.: s. un, terien; L.: ChWdW8 292b (unterienti); Son.: Tgl05 = Würzburger Homiliar (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 28) (4. Viertel 8. Jh.)

untgengeo*, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. undgengo*

untiof* 2, ahd., Adj.: nhd. untief, flach, seicht; ne. not deep; ÜG.: lat. (asper) Gl, (tenuis) Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, tiof

untiufī* 6, ahd., st. F. (ī): nhd. Untiefe, untiefe Stelle im Gewässer, seichte Stelle; ne. shallowness; ÜG.: lat. (crepido) Gl, (Syrtis) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. Syrtis?; E.: s. un, tiufī; W.: nhd. Untiefe, F., Untiefe, DW 24, 1943

*untiuren?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. gi-

untiuri* 5, ahd., Adj.: nhd. wertlos, geringen Wertes, niedrig, wohlfeil; ne. worthless; ÜG.: lat. (plus) O, perexilis N, vilis Gl, N; Q.: Gl, N, O (863-871); E.: s. un, tiuri; W.: mhd. untiure, Adj., gering, überflüssig; nhd. (ält.) unteuer, Adj., „unteuer“, DW 24, 1937 (untheuer); L.: ChWdW9 852a (untiuri); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

untōdīg* 8, ahd., Adj.: nhd. unsterblich, unvergänglich; ne. immortal; ÜG.: lat. immortalis N, NGl, (immortalitas) N, (mortalis) N; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüs. lat. immortalis; E.: s. un, tōdīg; W.: mhd. untœdic, untœdec, Adj., unsterblich

untōdigī 12, ahd., st. F. (ī): nhd. Unsterblichkeit, Unvergänglichkeit; ne. immortality; ÜG.: lat. (immortalis) NGl, immortalitas N, NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüs. lat. immortalitas; E.: s. un, tōdīg

untōdlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unsterblich; ne. immortal; ÜG.: lat. immortalis Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. immortalis; E.: s. un, tōd, līh (3); W.: mhd. untōtlich, Adj., unsterblich, unverwundbar; nhd. untödlich, Adj., Adv., nicht todbringend, DW 24, 1946

untorn*, ahd., st. M. (a?, i?): Vw.: s. untarn*

untōtheit* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Unsterblichkeit, Unvergänglichkeit; ne. immortality; ÜG.: lat. immortalitas NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. immortalitas; E.: s. un, tōt, heit

untrāgi* 2, ahd., Adj.: nhd. nicht träge, rastlos; ne. not lazy; ÜG.: lat. impiger Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. impiger?; E.: s. un, trāgi; W.: mhd. untræge, Adj., wacker, unverdrossen, ohne zögern; nhd. (ält.) unträge, Adj., Adv., „unträge“, DW 24, 1947

untriuwa* 30, ahd., st. F. (ō): nhd. Untreue, Treulosigkeit, Betrug, Betrügerei, Hinterlist; ne. faithlessness; ÜG.: lat. (crimen) Gl, dolus N, falsum (N.) Gl, fictum (= trugiding inti untriuwa) Gl, (fides) (F.) (1) Gl, fraus Gl, N, (infidelis) LB, lingua dolosa (= in untriuwōn) N, mala (N. Pl.) Gl, perfidia N; Hw.: vgl. as. untreuwa*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), JB, LB, N; I.: Lüt. lat. infidelitas?; E.: s. un, triuwa; W.: mhd. untriuwe, st. F., Treulosigkeit, Betrug; nhd. Untreue, F., Untreue, Mangel der Treue, DW 24, 1956; L.: ChWdW9 864a (untriuwa)

*untriuwēn?, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. fir-

untriuwida* 1, untrūida, ahd., st. F. (ō): nhd. Untreue, Argwohn; ne. faithlessness, suspicion; ÜG.: lat. suspicio B; Q.: B (800), GB; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, triuwa

untrōst 3, ahd., st. M. (a): nhd. Mutlosigkeit; ne. despondency; ÜG.: lat. timor Gl; Q.: Gl, N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, trōst; W.: mhd. untrōst, st. M., Mutlosigkeit, Entmutigung, Trostlosigkeit; nhd. (ält.) Untrost, M., „Untrost“, DW 24, 1964

untrugilīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. untrugilīhho*

untrugilīh* 1, ahd., Adj.: nhd. untrüglich, nicht geheuchelt, ungeheuchelt; ne. infallible; ÜG.: lat. infucatus (Adj.) (1) Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. infucatus?; E.: s. un, triogan, līh (3); W.: nhd. untrüglich, Adj., Adv., untrüglich, DW 24, 1966; L.: ChWdW9 863b (untrugilīh); Son.: TrT24 = Zusätzliches Salzburger Canones-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (4. Viertel 9. Jh.)

untrugilīhho* 1, untrugilīcho*, ahd., Adv.: nhd. untrüglich, ohne Heuchelei; ne. infallibly; ÜG.: lat. infucatim Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. infucatim?; E.: s. un, triugan, līh (3); W.: nhd. untrüglich, Adj., Adv., untrüglich, DW 24, 1966

untrūida, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. untriuwida*

untuom 1, ahd., st. M. (a), st. N. (a): nhd. Ehrgeiz, Erschleichung; ne. ambition; ÜG.: lat. ambitus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. ambitus?; E.: s. un, tuom

untūra* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unbekümmertheit; ne. carelessness; ÜG.: lat. securitas N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. securitas?; E.: s. un, tūr; W.: mhd. untūre, st. F., Nichtachtung, Geringschätzung

untūrlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. untūrlīhho*

*untūrlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. untūrlīhho*

untūrlīhho* 3, untūrlīcho*, ahd., Adv.: nhd. rücksichtslos, heftig; ne. recklessly; ÜG.: lat. ictu indiscreto N, (viliter) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, tūr, līh (3)

unubarfaralīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unüberwindlich; ne. invincible; ÜG.: lat. non exsuperabilis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. non exsuperabilis; E.: s. un, ubar, faran, līh (3)

unubarwuntan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unüberwunden“, unbesiegt; ne. undefeated; ÜG.: lat. invictus MH; Q.: MH (810-817); I.: Lüt. lat. invictus?; E.: s. un, ubar, wintan; W.: nhd. unüberwunden, (Part. Prät.=)Adj., unüberwunden, DW 24, 1987; L.: ChWdW9 955b (unubarwuntan)

unubarwuntanlīh* 2, ahd., Adj.: nhd. unüberwindbar, unüberwindlich, unausweichlich; ne. invincible; ÜG.: lat. ineluctabilis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. ineluctabilis?; E.: s. un, ubar, wintan, līh (3)

unumbibifangan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. nicht umschlossen, uneingeschränkt, unbegrenzt; ne. unrestricted; ÜG.: lat. incircumscriptus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. incircumscriptus?; E.: s. un, umbi, bi, fāhan; L.: ChWdW9 267a (unumbibifangan); Son.: Tgl007 = Benediktbeurer Glosse zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4542) (Anfang 9. Jh.)

unumbimerkit* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unumgrenzt“, nicht umschrieben; ne. not bordered; ÜG.: lat. incircumscriptus Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. incircumscriptus?; E.: s. un, umbi, merken

ununst* 1, ahd., st. M. (i)?: nhd. Missgunst, Ungunst, Neid; ne. disgrace (N.); ÜG.: lat. (invidia) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. invidia?; E.: s. un, unst

ununstīg 1, ahd., Adj.: nhd. missgünstig, ungünstig; ne. envious; ÜG.: lat. (auferre) NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. invidus?; E.: s. un, unstīg

ununtarsceid*, ahd., st. M. (a): Vw.: s. ununtarskeit*

ununtarskeit* 2, ununtarsceid*, ahd., st. M. (a): nhd. Verwirrung; ne. confusion; ÜG.: lat. confusio N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. confusio; E.: s. un, untar (1), skeit

unūzarstrihlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unentwirrbar; ne. inextricable; ÜG.: lat. inextricabilis Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. inextricabilis?; E.: s. un, ūzar, strikken?, līh (3)

unwāfan* 1, ahd., Adj.: nhd. unbewaffnet; ne. without weapon; ÜG.: lat. inermis Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. inermis; E.: s. un, wāfan; L.: ChWdW9 887b (unwāfan); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

unwāgi* 1, ahd., Adj.: nhd. unwichtig, ungewichtig; ne. unimportant; ÜG.: lat. vacuus ponderis N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, wāga, wegan; W.: mhd. unwæge, Adj., unvorteilhaft, unangemessen, unangenehm

unwahsan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unerwachsen, noch nicht erwachsen (Adj.); ne. not grown; Q.: Hi (1. Hälfte 8. Jh.?, 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, wahsan; L.: ChWdW9 890a (unwahsan)

unwāllīh* 1, ahd., Adj.: nhd. hässlich; ne. ugly (Adj.); ÜG.: lat. foedus (Adj.) N; Hw.: s. unwātlīh*; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. deformis, Lsch. lat. foedus (Adj.)?; E.: s. un, wāhi?, wāt?, līh (3)

unwaltīg* 1, ahd., Adj.: nhd. „ungewaltig“, kraftlos, machtlos, schwach; ne. without power; ÜG.: lat. impos Gl; Q.: Gl (1. Hälfte 9. Jh.); I.: Lüs. lat. impos?; E.: s. un, waltan; W.: mhd. unwaltic, Adj., machtlos, schwach; L.: ChWdW9 894b (unwaltīg); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162) (1. Hälfte 9. Jh.)

*unwam?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. *unwam*, unwamm*

*unwān?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. *unwān?

unwān* 5, ahd., st. M. (a): nhd. Überraschung, Ratlosigkeit, Verzweiflung; ne. surprise (N.); ÜG.: lat. desperatio Gl, fortuitum Gl, ne putative (= nalles unwān) Gl, non putative (= nalles unwān) Gl; Q.: Gl, LBai (vor 743), O, PN; E.: s. un, wān; R.: nalles unwān: nhd. zweifellos; ne. undoubtedly; ÜG.: lat. ne putative Gl, non putative Gl; L.: ChWdW8 377b (unwan), ChWdW9 896a (unwān); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Tgl134 = Freisinger Glossen zu Isidor: Synonyma (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6433)

unwānenti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unvermutet; ne. unexpected; ÜG.: lat. inopinatus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. inopinatus; E.: s. un, wānen; L.: ChWdW8 308a (unwānenti)

unwānitlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unvermutet; ne. unexpected; ÜG.: lat. (non putative) (= nalles unwānitlīh)? Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. non putative (= nalles unwānitlīh)?; E.: s. un, wānen, līh (3); R.: nalles unwānitlīh: nhd. zweifellos; ne. undoubtedly; ÜG.: lat. non putative Gl; L.: ChWdW8 308a (unwānitlīh)

unwankōnti* 1, unwancōnti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. „unwankend“, nicht wankend, fest; ne. not shaken; ÜG.: lat. non declinans N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. non declinans?; E.: s. un, wankōn; R.: unwankōnti sīn: nhd. nicht weichen; ne. not move; ÜG.: lat. non declinare N

*unwānlīh?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. unwānlīk*

*unwant?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. unwand*

unwantallīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unwandelbar; ne. unchangeable; ÜG.: lat. immutabilis NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. immutabilis?; E.: s. un, wantal, līh (3)

unwaringūn* 4, ahd., Adv.: nhd. unversehens, zufällig; ne. accidently; ÜG.: lat. casu Gl, fortuitu Gl; Q.: Gl (790); I.: Lsch. lat. casu?, fortuitu?; E.: s. un; s. germ. *wara-, *waraz, Adj., aufmerksam, vorsichtig, genau wahrnehmend; idg. *u̯orós?, Adj., aufmerksam, Pokorny 1164; s. idg. *u̯er- (8), V., gewahren, achtgeben, Pokorny 1164; L.: ChWdW9 902b (unwaringūn); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unwartalīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unverweslich; ne. incorruptible; ÜG.: lat. incorruptibilis NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. incorruptibilis; E.: s. un, werten

unwartasalī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unverweslichkeit; ne. incorruptibility; ÜG.: lat. incorruptio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. incorruptio; E.: s. un, wartsalī, wertisalī

unwartasalīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unverweslich, Unvergänglichkeit verleihend; ne. incorruptible; ÜG.: lat. incorruptibilis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. incorruptibilis?; E.: s. un, wertisalīg

unwartasaligī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unverweslichkeit, Unvergänglichkeit, Schutz vor Vergänglichkeit; ne. incorruptibility; ÜG.: lat. alimma .i. incorruptum .i. unguentum incorruptibile N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. incorruptibilis?, incorruptio?; E.: s. un, wertisalīg

unwartigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unverweslichkeit; ne. incorruptibility; ÜG.: lat. incorruptio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. incorruptio; E.: s. un, werten

unwātlīh* 12, ahd., Adj.: nhd. hässlich, verächtlich, unansehnlich, scheußlich, unförmig, verzerrt, trübe; ne. ugly (Adj.); ÜG.: lat. deformis Gl, foedus (Adj.) Gl, informis Gl, (lixa)? Gl, (tristis) Gl, (versutia) Gl, (vulgus)? Gl; Hw.: s. unwāllīh*; Q.: Gl (765), WH; I.: Lüt. lat. deformis?, Lsch.?, Lbd.? lat. foedus (Adj.)?; E.: s. un, wāt, līh; L.: ChWdW8 310b (unwātlīh), ChWdW9 907a (unwātlīh); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

unwātlīhhen* 1, unwātlīchen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. entstellen, hässlich machen; ne. deform; ÜG.: lat. demoliri Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, wāt, līh (3)

unwātlīhhī* 8, unwātlīchī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Hässlichkeit, Vermodern, Entstellung durch Verwesung, Schwärze, Schmutz, Moder; ne. ugliness; ÜG.: lat. (caenositas) Gl, illuvies Gl, situs (M.) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, wāt, līh (3)

unwegasam* 1, ahd., Adj.: nhd. unwegsam, ohne Weg; ne. impassable; ÜG.: lat. invius Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. invius; E.: s. un, weg, sam; W.: mhd. unwegesam, Adj., unwegsam; nhd. unwegsam, Adj., Adv., unwegsam, DW 24, 2172

unwegīg* 2, ahd., Adj.: nhd. unbeweglich; ne. immovable; ÜG.: lat. immobilis N, (non commoveri) (= unwegīg wesan) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. immobilis?; E.: s. un, wegan; W.: mhd. unwegic*, unwegec, Adj., unbeweglich; nhd. (ält.) unwegig, Adj., unwegig, DW 24, 2172

unwehsal* 2, ahd., st. M. (a), st. N. (a)?: nhd. „Nichtwechsel“, Nichtveränderung; ne. no change; ÜG.: lat. quies (F.) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. immutatio?, Lsch. lat. quies?; E.: s. un, wehsal

unwehsalīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unwihselīg*

unwehsallīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unveränderlich; ne. unchangeable; ÜG.: lat. incommutabilis N, stabilis N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. incommutabilis?; E.: s. un, wehsal, līh (3)

unwentīg* 6, ahd., Adj.: nhd. unveränderlich, unabänderlich; ne. unchangeable; ÜG.: lat. immutabilis N, NGl, indeclinabilis N, indeflexus N, inflexibilis N, irrevocabilis N; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. immutabilis?; E.: s. un, wentīg

unwentigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unveränderlichkeit; ne. invariability; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. immutabilitas?; E.: s. un, wentīg

unwerc..., ahd.: Vw.: s. unwerk...

unwercbāri*, ahd., Adj.: Vw.: s. unwerkbāri*

unwercbārīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unwerkbārīg*

unwerchaft*, ahd., Adj.: Vw.: s. unwerkhaft*

unwerd* 17, ahd., Adj.: nhd. unwert, wertlos, verachtungswürdig, unwürdig, verächtlich, unrein; ne. worthless; ÜG.: lat. (abicere) N, abiciendus N, abiectus Gl, contemptibilis Gl, (deiectus) (Adj.) Gl, despectus (Adj.) Gl, ignobilis? Gl, (inutilis) N, obscurus Gl, peccator (= unwerd subst.) Gl, pollutus Gl, profanus Gl, (sperare) N, (spernere) N; Q.: Gl (9. Jh.), N; I.: Lbd. lat. ignobilis?, pollutus?, profanus?; E.: germ. *unwerþa-, *unwerþaz, Adj., unwürdig, unwert; s. idg. *nē̆ (1), *nē, *nei, *n̥-, Konj., Negationspartikel, nicht, Pokorny 756, 757; idg. *u̯ert-, V., drehen, wenden, Pokorny 1156; vgl. idg. *u̯er- (3), V., drehen, biegen, Pokorny 1152; W.: mhd. unwërt, Adj., verachtet, unlieb, unangenehm; nhd. unwert, Adj., Adv., unwert, DW 24, 2184; L.: ChWdW9 927b (unwerd); Son.: Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2) (9. Jh.), Tgl034 = Cura-Glossen aus Sankt Florian (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

unwerden* 1, ahd., sw. V. (1): nhd. verachten; ne. despise (V.); ÜG.: lat. despicere Gl; Q.: Gl (9. Jh.); E.: s. unwerd*; L.: ChWdW9 928a (unwerden); Son.: Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2) (9. Jh.)

unwerdēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. unwürdig werden, verachtungswürdig erscheinen; ne. become unworthy; ÜG.: lat. sordescere Gl; Vw.: s. bi-, ir-; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. indignari?; E.: s. un, werd, werdōn; W.: s. mhd. unwerdën, sw. V., verachtet sein (V.)

unwerdlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unwerdlīhho*

*unwerdlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unwerdlīhho*

unwerdlīhho* 6, unwerdlīcho*, ahd., Adv.: nhd. unwert, unwürdig, unwillig; ne. unworthily, unwillingly; ÜG.: lat. (indifferenter) Gl, indigne Gl, T, (peccatum)? Gl; Q.: Gl, T (830); I.: Lüt. lat. indigne?; E.: s. un, werd, līh (3); W.: mhd. unwërtlīche, Adv., indigniert; nhd. (ält.) unwertlich, Adj., Adv., „unwertlich“, DW 24, 2192; L.: ChWdW9 927b (unwerdlīhho); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417)

unwerdnissa* 1, ahd., st. F. (jō): nhd. Missachtung, Geringschätzung; ne. contempt; ÜG.: lat. contempta divinitate (= mit unwerdnissu gotes) I; Q.: I (Ende 8. Jh.); I.: Lsch. lat. contemptio?; E.: s. un, werd; L.: ChWdW8 316b (unwerdnissa)

*unwerdnussi?, ahd., st. F. (ī), st. N. (ja)?: Hw.: vgl. as. unwerthnussi*

unwerdōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. sich entrüsten über; ne. grow indignant; ÜG.: lat. indignari T; Q.: T (830); I.: Lüs. lat. indignari?; E.: s. un, werdōn; L.: ChWdW9 927b (unwerdōn)

unwerdsam* 1, ahd., Adj.: nhd. unwürdig; ne. unworthy; ÜG.: lat. indignus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüs. lat. indignus; E.: s. un, werd, sam

unwerdsamo 2, ahd., Adv.: nhd. unwürdig, auf unwürdige Weise, unangemessen; ne. unworthily; ÜG.: lat. indigne Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüs. lat. indigne?; E.: s. un, werd, sam

unwerflīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „undrehbar“, nicht drehbar; ne. not turnable; ÜG.: lat. (dissolubilis) Gl, non rotabilis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. non rotabilis; E.: s. un, werfan, līh (3)

unwerilīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unwerilīhho*

*unwerilīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unwerilīhho*

unwerilīhho* 1, unwerilīcho*, ahd., Adv.: nhd. ungnädig, unbeachtet, gleichgültig, mit Geringschätzung; ne. unkindly, neglectedly; ÜG.: lat. indifferenter Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. indifferenter?; E.: s. un, werēn (2), līh (3)

*unwerit?, ahd., Adj.: Hw.: s. ungiwerit*; vgl. as. unwerid*

unwerkbāri* 1, unwercbāri*, ahd., Adj.: nhd. widrig, ungünstig, geruhsam?, erholsam?; ne. unfavourable; ÜG.: lat. (intempestus) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. intempestus?; E.: s. un, werk, bāri

unwerkbārīg* 2, unwercbārīg*, ahd., Adj.: nhd. widrig, ungünstig, geruhsam?, erholsam?; ne. unfavourable; ÜG.: lat. intempestus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. intempestus?; E.: s. un, werk, bārīg

unwerkhaft* 1, unwerchaft*, ahd., Adj.: nhd. unbearbeitet, nicht geeignet, geruhsam?, erholsam?; ne. not worked out, unsuitable; ÜG.: lat. intempestus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. intempestus?; E.: s. un, werk, haft

unwesanti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. nichtseiend; ne. not existing; ÜG.: lat. non exsistens N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non exsistens; E.: s. un, wesan

unwīchanti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. unwīhhanti*

unwidarbollan* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. „unangegriffen“, ungehindert; ne. not attacked; ÜG.: lat. inoffensus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. inoffensus?; E.: s. un, widar, bellan?

unwidarmezzantlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unwidarmezzantlīhho*

*unwidarmezzantlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unwidarmezzantlīhho*

unwidarmezzantlīhho* 1, unwidarmezzantlīcho*, ahd., Adv.: nhd. unvergleichlich, unvergleichbar; ne. not uncomparably, not comparably; ÜG.: lat. incomparabiliter Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. incomparabiliter; E.: s. un, widar, mezzan, līh (3); L.: ChWdW8 210a (unwidarmezzantlīhho); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unwidarwantallīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unwiederbringlich, nicht wiederkehrend; ne. irrecoverable; ÜG.: lat. irreparabilis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. irreparabilis; E.: s. un, widar, wantal, līh (3)

unwīglīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unkriegerisch; ne. not war-minded; ÜG.: lat. imbellis Gl; Hw.: vgl. as. unwīglīk*; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. imbellis?; E.: s. un, wīg, līh (3)

unwīhhanti* 1, unwīchanti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. „nichtweichend“, unbeugsam; ne. persistent; ÜG.: lat. irreflexus N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. irreflexus?; E.: s. un, gi, wīhhan

unwihselīg* 2, unwehsalīg*, ahd., Adj.: nhd. unveränderlich; ne. unchangeable; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. incommutabilis?; E.: s. un, wehsalīg

unwihtāri* 1, ahd., st. M. (ja): nhd. Nichtsnutz, Taugenichts; ne. good-for-nothing; ÜG.: lat. vanus (M.) (qui caducis inquisitionibus occupatur et in superflua tempus narratione consumit) NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lsch. lat. vanus?; E.: s. un, wiht

unwillido* (1) 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Trägheit, Faulheit; ne. reluctance, laziness; ÜG.: lat. ignavia Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. ignavia?; E.: s. un, willōn (2); L.: ChWdW8 315a (unwillido)

unwillido* (2) 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Ekel, Erbrechen; ne. disgust (N.), vomit (N.); ÜG.: lat. nausea Gl, vomitus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. nausea?, vomitus?; E.: s. un, willōn (1)

unwillīg* 7, ahd., Adj.: nhd. unwillig, widerwillig, ungehorsam, nicht willfährig; ne. unwilling; ÜG.: lat. indevotus Gl, invitus N, negans N, (non amore) N, non devotus Gl, (non velle) N; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. indevotus?, negans?; E.: s. un, willīg; W.: mhd. unwillic, Adj., unwillig; nhd. unwillig, Adj., Adv., unwillig, DW 24, 2220; R.: unwillīg sīn: nhd. etwas nicht wollen; ne. not want s.th.; L.: ChWdW9 920b (unwillīg); Son.: TrA04 = alphabetisches Berner Canones-Glossar (Bern, Burgerbibliothek A 26 + MS 89) (2. Viertel 9. Jh.)

unwillīgo 1, ahd., Adv.: nhd. unwillig, ungern; ne. unwillingly; ÜG.: lat. minus libenter Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. involuntarie?; E.: s. un, willīg; W.: nhd. unwillig, Adj., Adv., unwillig, DW 24, 2220

unwillo* (1) 6, ahd., sw. M. (n): nhd. Unwille, Widerwille, Abneigung, Nichtwollen, Ekel, Verderbnis, Verwesung; ne. aversion; ÜG.: lat. corruptio I, involuntas Gl, quod tu non vis (= mit dīnemo unwillon) O, sensa praeversa N, (voluntas) Gl; Hw.: s. unwillo (2); vgl. as. unwillio*; Q.: Gl, I (Ende 8. Jh.), N, O; I.: Lüs. lat. involuntas?, Lbd. lat. corruptio?; E.: s. un, willo; W.: mhd. unwille (1), sw. M., Nichtwollen, Unwille, Übelwollen; nhd. Unwille, Unwillen, M., Unwille, DW 24, 2213; L.: ChWdW8 314b (unwillo), ChWdW9 920b (unwillo)

unwillo (2) 2, ahd., sw. M. (n): nhd. Ekel; ne. disgust (N.); ÜG.: lat. nausea Gl, (Thyphon) Gl; Hw.: s. unwillo* (1), willo* (1); Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. nausea?; E.: s. un, willōn (1); W.: mhd. unwille, sw. M., Ekel zum Erbrechen; vgl. nhd. Unwille, Unwillen, M., Unwille, DW 24, 2213?

unwillōd* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Übelkeit, Ekel; ne. sickness; ÜG.: lat. nausea Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lsch. lat. nausea?; E.: s. un, willōn (1)

unwillōn* 2, ahd., sw. V. (2): nhd. übel werden, erbrechen, sich erbrechen wollen, Ekel empfinden, ekeln, sich ekeln; ne. vomit (V.); ÜG.: lat. nauseare Gl; Q.: Gl, N (1000); I.: Lsch. lat. nauseare?; E.: s. un, willōn (1); W.: mhd. unwillen, sw. V., zum Erbrechen ekeln, ekeln vor; nhd. (ält.) unwillen, sw. V., übel werden, DW 24, 2219

unwirden* 10, ahd., sw. V. (1a): nhd. verspotten, sich entrüsten, sich entrüsten über, geringschätzen, verachten, zunichte machen; ne. grow indignant, despise; ÜG.: lat. adversari Gl, aspernari N, indignari T, parvipendere Gl, spernere N; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N, T; I.: Lüs. lat. indignari?; E.: s. un, wirden; W.: mhd. unwirden, sw. V., verachtet sein (V.), verachtet werden, verschmähen (tr. bzw. refl.); L.: ChWdW9 928a (unwirden); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Tgl024 = Weißenburger Glossen zu den neutestamentlichen Briefen (Wolfenbüttel, Herzog August Bibliothek Cod. Guelf. 47 Weissenburg), TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

unwirdī* 6, ahd., st. F. (ī): nhd. Unwürdigkeit, Verachtung, Unehrenhaftigkeit, Demütigung, Geringschätzung, Schmach, Unwille; ne. contempt; ÜG.: lat. abiectio Gl, contemptus (M.) N, indignatio Gl, indignitas N; Hw.: vgl. anfrk. unwirthi*; Q.: Gl, N, O (863-871); E.: s. un, wirdī; W.: mhd. unwirde, st. F., Geringschätzung, Verachtung, Schmach, Unehre, Schande; nhd. Unwürde, F., Mangel der Würde, DW 24, 2253; L.: ChWdW9 927b (unwirdī); Son.: Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

unwirdida* 3, ahd., st. F. (ō): nhd. Unwürdigkeit, Verachtung, Verächtliches, Geringschätzung, Schmähung; ne. contempt; ÜG.: lat. (abiectus) Gl, contemptus (M.) N, probrum (N.) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lüs. lat. indignitas?; E.: s. un, wirden, wirdī; L.: ChWdW9 927b (unwirdida); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.)

unwirdīg* 12, ahd., Adj.: nhd. unwürdig, etwas nicht verdienend, wertlos; ne. unworthy; ÜG.: lat. (impar) Gl, indignus B, LB, MF, N, NGl, non dignus N; Hw.: vgl. as. unwerthig*; Q.: B, BG, GB, Gl, LB, MF (Ende 8. Jh.), N, NGl, O; I.: Lüs. lat. indignus?; E.: s. un, wirdīg; W.: mhd. unwirdec, Adj., unwürdig; nhd. unwürdig, Adj., Adv., unwürdig, unwert, rechtsungültig, DW 24, 2255; L.: ChWdW9 927b (unwirdīg); Son.: Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525)

unwirdigī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unwürdigkeit, Verachtung, Schmach; ne. contempt, unworthiness; ÜG.: lat. abiectio Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüs. lat. indignitas?; E.: s. un, wirdīg

unwirīg* 3, ahd., Adj.: nhd. vergänglich, unbeständig; ne. passing (Adj.); ÜG.: lat. caducus N, (perpetuus) N; Q.: N (1000); I.: Lsch. lat. caducus?; E.: s. un, wirīg

unwirīgheit* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Unbeständigkeit; ne. inconstancy; ÜG.: lat. mutabilitas N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, wirīg, heit

unwirsiro* 1, ahd., Adj. (Komp.): nhd. nicht schlechter, nicht schlimmer; ne. not worse; ÜG.: lat. non peius Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. non peius?; E.: s. un, wirsiro

*unwirsirōn?, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. gi-

unwīs* (1) 10, ahd., Adj.: nhd. unweise, unverständig, unklug, unerfahren, unwissend, einfältig, dumm, verrückt, töricht; ne. ignorant; ÜG.: lat. brutus Gl, hebes Gl, iners Gl, ignavus Gl, (ignoranter) Gl, insanus Gl, insipiens Gl, (raca)? Gl; Hw.: s. unwīsi*; vgl. as. unwīs*; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. insipiens?; E.: germ. *unweisa-, *unweisaz, Adj., unwissend, töricht; s. idg. *nē̆ (1), *nē, *nei, *n̥-, Konj., Negationspartikel, nicht, Pokorny 756, 757; idg. *u̯idusī-, Adj., wissend, Pokorny 1125; vgl. idg. *u̯eid- (2), *u̯edi-, *udi-, V., erblicken, sehen, finden, Pokorny 1125; idg. *au̯- (8), *au̯ēi-, V., sinnlich wahrnehmen, auffassen, Pokorny 78; W.: mhd. unwīs, Adj., unerfahren, unkundig, unverständig, töricht, unbekannt, unzüchtig; L.: ChWdW8 326a (unwīs), ChWdW9 962a (unwīs); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Tgl039 = Gennadius-Glossen in der Berner Canones/Gennadius-Handschrift (Bern, Burgerbibliothek Cod. 89 und Cod. 493), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unwīs* (2) 1, ahd., F. (indekl.): nhd. Ungewohntheit, Ungebräuchlichkeit; ne. not being used to; ÜG.: lat. (inustus) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. inustus?; E.: s. un, wīs (2); L.: ChWdW8 326a (unwīs)

unwīsi* 5, ahd., Adj.: nhd. „unweise“, unverständig, töricht; ne. unwise; ÜG.: lat. fatuus MF, insipiens N, NGl; Hw.: s. unwīs* (1); Q.: MF (Ende 8. Jh.), N, NGl; I.: Lüs. lat. insipiens?; E.: s. un, wīsi; W.: mhd. unwīse, Adj., unerfahren, unkundig, unverständig, töricht, unbekannt, unzüchtig; nhd. unweise, Adj., Adv., unweise, unwissend, töricht, DW 24, 2177

unwīsī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. „Unweisheit“, Unerfahrenheit, Unwissenheit; ne. no wisdom, ignorance; ÜG.: lat. imperitia Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. imperitia?; E.: s. un, wīsī

*unwīslīh?, ahd., Adj.: Hw.: s. unwīslīhho*; E.: s. un, wīs (1), līh (3)

unwīslīhho* 2, unwīslīcho*, ahd., Adv.: nhd. „unweise“, unüberlegt, unklug, unvernünftig; ne. unwisely, unconsideredly; ÜG.: lat. (immature) Gl, (minus sapiens) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. immature?, minus sapiens?; E.: s. un, wīs (1), līh (3); W.: mhd. unwīslīche, Adv., töricht; nhd. unweislich, Adj., Adv., unweislich, DW 24, 2181; L.: ChWdW9 962b (unwīslīhho); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.)

unwīstuom* 9, ahd., st. M. (a): nhd. Unverstand, Torheit, unkluges Verhalten, Verkehrtheit, Unwissenheit, Unverständigkeit, Kleinmut; ne. folly, ignorance; ÜG.: lat. (ignavia) Gl, (insensibilitas) Gl, insipientia T, (pusillanimitas) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), OT, T; I.: Lüs. lat. insipientia; E.: s. un, wīs (1), tuom; W.: mhd. unwīstuom, st. M., Torheit; L.: ChWdW8 326a (unwīstuom), ChWdW9 962b (unwīstuom); Son.: Tgl06 = Benediktbeurer Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4614) (Ende 8. Jh.), Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64), TrA03 = Sankt Galler alphabetisches confecta-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT30a = Berliner pragmaticum-Glossar (Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin Preußischer Kulturbesitz Hamilton 132), TrT30b = Pariser pragmaticum-Glossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 12445), TrT30c = pragmaticum-Glossar von Reims (Reims, Bibliothèque Municipale 671), TrT34a = Vatican-Handschrift des pragmaticum-Glossars (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana Vat. lat. 7222)

unwitari* 5, ahd., st. N. (ja): nhd. Unwetter, Sturm; ne. thunderstorm; ÜG.: lat. (nympha) (F.) (2)? Gl, tempestas Gl; Q.: Gl (765); E.: s. un, wetar; W.: s. mhd. unwiter, unwëter, st. N., Ungewitter, schlechte Witterung; nhd. Unwetter, N., Unwetter, böses Wetter, DW 24, 2198; L.: ChWdW8 321a (unwitari), ChWdW9 940b (unwitari); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unwizza* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unwissenheit; ne. ignorance; ÜG.: lat. ignorantia NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. ignorantia?; E.: s. un, wizzan; W.: mhd. unwitze, st. F., Unwissenheit, Unverstand, Torheit, Besinnungslosigkeit; s. nhd. Unwitz, M., F., Unwitz, DW 24, 2247

unwizzan* 1, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unbekannt; ne. unknown (Adj.); ÜG.: lat. nesciri sē (= unwizzan sih) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. nescius?; E.: s. un, wizzan; W.: mhd. unwizzen, (Part. Prät.=)Adj., unbekannt, nicht gewusst; L.: ChWdW9 969b (unwizzan); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

unwizzanheit*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. unwizzantheit*

unwizzantheit* 7, unwizzanheit*, unwizzentheit*, ahd., st. F. (i): nhd. Unwissenheit, Unkenntnis; ne. ignorance; ÜG.: lat. ignorantia Gl, N, imprudentia N, non scientia N, opinio fallax N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. ignorantia?; E.: s. un, wizzan, heit; W.: mhd. unwizzenheit, st. F., Unwissenheit, Unkenntnis, Leichtsinn; nhd. Unwissenheit, F., Unwissenheit, Mangel der Wissenheit, DW 24, 2243

unwizzanti* 14, unwizzenti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unwissend, ohne Wissen; ne. ignorant; ÜG.: lat. ignorans Gl, LB, N, inscius Gl, nesciens Gl, N, non videre (= unwizzanti wesan) N; Hw.: vgl. as. unwitandi*; Q.: AB, BG, Gl (nach 765?), JB, LB, N, NGl; I.: Lüs. lat. ignorans?, nesciens?; E.: s. un, wizzan; W.: mhd. unwizzende, (Part. Präs.=)Adj., unbewusst, bewusstlos; nhd. unwissend, (Part. Präs.=)Adj., Adv., unwissend, nicht wissend, DW 24, 2238; L.: ChWdW8 328a (unwizzanti), ChWdW9 969b (unwizzanti); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277)

unwizzanto* 1?, unwizzento*, ahd., (Part. Präs.=)Adv.: nhd. unbewusst, unwissentlich, unwissend, absichtlich; ne. unconsciously; Q.: BG?, N (1000); I.: Lüs. lat. ignoranter?; E.: s. un, wizzan; W.: s. mhd. unwizzende, Adv., unbewusst, bewusstlos; vgl. nhd. unwissend, (Part. Präs.=)Adj., Adv., unwissend, nicht wissend, DW 24, 2238; L.: ChWdW8 328a (unwizzanto), ChWdW9 969b (unwizzanto)

unwizzēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. unwissend werden; ne. become ignorant; ÜG.: lat. caligare nube inscitiae N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. nescire?; E.: s. un, wizzēn; W.: s. mhd. unwitzen, sw. V., töricht sein (V.)

unwizzentheit*, ahd., st. F. (i): Vw.: s. unwizzantheit*

unwizzenti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. unwizzanti*

unwizzento*, ahd., (Part. Präs.=)Adv.: Vw.: s. unwizzanto*

unwizzi* 4, ahd., st. N. (ja): nhd. „Unwissenheit“, Unverstand, Torheit, Wahnsinn; ne. „ignorance“, folly; ÜG.: lat. ignorantia N, insipientia N; wegen weiterer Übersetzungsgleichungen s. unwizzī; Hw.: s. unwizzī*; Q.: N, O (863-871); I.: Lüt. lat. ignorantia?, insipientia?; E.: s. un, wizzi; L.: ChWdW9 971a (unwizzi)

unwizzī* 4, unwizzīn*, ahd., st. F. (ī): nhd. „Unwissenheit“, Unverstand, Torheit, Wahnsinn; ne. ignorance, folly; ÜG.: lat. daemonia habere (= in unwizzī sīn) O, (insensibilitas) Gl; Hw.: s. unwizzi*; vgl. anfrk. unwiti*; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), O; E.: s. un, wizzī; W.: mhd. unwitze, st. F., Unwissenheit, Unverstand, Torheit, Besinnungslosigkeit; L.: ChWdW9 971a (unwizzī); Son.: Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525) (2. Viertel 9. Jh.)

unwizzida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Unwissenheit, Unkenntnis, Unwissen; ne. ignorance; ÜG.: lat. ignorantia B; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. ignorantia?; E.: s. un, wizzan; L.: ChWdW9 971a (unwizzida)

unwizzīg* 14, ahd., Adj.: nhd. töricht, unverständig, unwissend, nichts ahnend, unklug, gedankenlos, verrückt; ne. foolish, ignorant; ÜG.: lat. (caecus) N, ignarus vel ignavus Gl, ignorans NGl, improvidus Gl, insanus Gl, insipiens N; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N, NGl; I.: Lüt. lat. ignorans?, insipiens?; E.: s. un, wizzīg; W.: s. mhd. unwitzig, Adj., unverständig, unklug, töricht; R.: unwizzīg sīn: nhd. etwas nicht kennen; ne. not know s.th.; L:: ChWdW8 328b (unwizzīg); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unwizzīn*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unwizzī*

unwizzo* 4, ahd., sw. M. (n), Adj.: nhd. Unwissender, unwissend; ne. ignoramus; ÜG.: lat. (ignarus) Gl, (inscius) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. ignarus?, inscius?; E.: s. un, wizzan; L.: ChWdW8 328a (unwizzo), ChWdW9 970a (unwizzo); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

unwol* 1, ahd., Adj.?: nhd. unwillig, verzagt; ne. unwilling (Adj.), timid; ÜG.: lat. (incertus) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, wellen?; W.: s. mhd. unwol, Adv., nicht gern; nhd. unwohl, Adv., unwohl, ungut, DW 24, 2249; L.: ChWdW9 917a (unwol); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

unwola* 3, ahd., st. F. (ō): nhd. Unglück; ne. misery; ÜG.: lat. adversa (N. Pl.) NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, wola

unwortan* 2, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. ungeworden; ne. not have become; ÜG.: lat. (non existens) N; Q.: N (1000); E.: s. un, werdan

unwunna* 2, ahd., st. F. (jō): nhd. „Unwonne“, Unlust, Trauer, Betrübnis; ne. sadness; ÜG.: lat. (iniucunditas) N; Q.: N, O (863-871); I.: Lüt. lat. iniucunditas?; E.: s. un, wunna; W.: s. mhd. unwunne, st. F., Unlust, Leid, Trauer; s. nhd. (ält.) Unwonne, F., „Unwonne“, DW 24, 2252; L.: ChWdW9 979a (unwunna)

unwunnī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. „Unwonne“, Hölle, wonneloser Ort; ne. hell; ÜG.: lat. (Avernus) Gl; Hw.: vgl. as. unwunni*; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. Avernus?; E.: s. un, wunna; W.: s. mhd. unwunne, st. F., Unlust, Leid, Trauer; s. nhd. (ält.) Unwonne, F., „Unwonne“, DW 24, 2252

unwunnisam* 3, ahd., Adj.: nhd. „unwonnesam“, wonnelos, ohne Anmut, ungepflegt; ne. unpleasant, uncultivated; ÜG.: lat. incultus Gl, invenustus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. iniucundus?; E.: s. un, wunna, sam; W.: nhd. (ält.) unwonnesam, Adj., „unwonnesam“, DW 24, 2252

unwuntarlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. nicht bewundernswert; ne. not admirable; ÜG.: lat. (admiratio) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, wuntar, līh (3)

unwuocharhaftī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. unwuohharhaftī*

unwuohharhaftī* 1, unwuocharhaftī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Unfruchtbarkeit, Mangel (M.); ne. infertility; ÜG.: lat. (fenum)? Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. infertilitas?, Lsch. lat. fenum; E.: s. un, wuohhar, haft

unwuohsan*, ahd., Adj.?: Vw.: s. unfuohsan*

unwurkenti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. „nichtwirkend“, nicht hervorbringend; ne. not working; ÜG.: lat. ne gignere (= unwurkenti wesan) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, wurken

unz 349, ahd., Präp., Adv., Konj.: nhd. bis, bis zu, bis auf, bis in, während (Konj.), solange, bis dass, wenn, als; ne. until, till (Präp.), till (Konj.); ÜG.: lat. ad O, cum N, O, donec E, N, O, T, WH, dum MH, N, O, T, hactenus (= unz hera) N, in Gl, N, NGl, paulisper N, (per) N, quamdiu N, O, quamdiu cum N, quando N, Ph, quoad N, quoadusque NGl, T, WH, (tandem) N, usque OG, usque (ad) B, Gl, MH, N, NGl, O, T, TC, usquedum N, O, T; Hw.: vgl. anfrk. unt, as. and*, und, unt; Q.: B, BR, E, Gl, Hi (1. Hälfte 8. Jh.?, 8. Jh.), HM, JB, L, M, MH, N, NGl, O, OG, OT, Ph, T, TC, WH; E.: germ. *und, Präp., bis; vgl. idg. *anta, *h₂ánta, Adv., gegenüber, hin, Pokorny 49; idg. *ants, *h₂ent-, *h₂ant-, Sb., Vorderseite, Stirn, Pokorny 48; W.: mhd. unz, Präp., Konj., bis, bis zu, während (Konj.), so lange als; nhd. (ält.) unz, Präp., Konj., Adv., bis, DW 24, 2262; R.: innan diu unz: nhd. während (Konj.), als; ne. while (Konj.); R.: unz langōst: nhd. solange wie; ne. as long as; R.: unz in nū: nhd. bis jetzt; ne. up to now; R.: unz wara: nhd. wie lange; ne. how long; R.: unz mitti: nhd. bis in die Mitte einer Sache; ne. to the centre of s.th.; L.: ChWdW9 884a (unz)

unza 7, ahd., st. F. (ō): nhd. Unze; ne. ounce (N.) (1); ÜG.: lat. (siclus) Gl, uncia Gl; Q.: Gl (765?); I.: Lw. lat. ūncia; E.: s. lat. ūncia, F., Zwölftel, Längenmaß, Gewicht (N.) (1); vgl. lat. ūnus, Adj., eins; idg. *e- (3), Pron., er, der, Pokorny 281; W.: mhd. unze, st. F., sw. F., Unze; nhd. Unze, F., Unze, Münzgewicht, Goldgewicht, DW 24, 2272; L.: ChWdW8 304b (unza), Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX)

unzalahaft* 2, ahd., Adj.: nhd. unzählig, zahllos, unermesslich; ne. countless; ÜG.: lat. innumerus Gl, (mille) Gl; Hw.: s. unzalahafti*; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. innumerabilis?; E.: s. un, zala, haft; W.: mhd. unzalhaft, Adj., unzählbar, unermesslich; nhd. (ält.) unzahlhaft, Adj., nicht zahlhaft, unzählig, DW 24, 2267

unzalahafti* 5, ahd., Adj.: nhd. unzählig, zahllos, unermesslich; ne. countless; ÜG.: lat. infinitus N, innumerabilis NGl, (multitudo) N, non est numerus N; Hw.: s. unzalahaft*; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. innumerabilis?, innumerus?; E.: s. un, zala, haft; W.: s. mhd. unzalhaft, Adj., unzählbar, unermesslich; s. nhd. (ält.) unzahlhaft, Adj., nicht zahlhaft, unzählig, DW 24, 2267

unzalahaftī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Unzahl, Unmenge; ne. enormous quantity; ÜG.: lat. milia N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. innumerabilis?; E.: s. un, zala, haft

unzalahaftlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. unzählig, unzählbar viele; ne. countless; Q.: WB (Mitte 9. Jh.); I.: Lüt. lat. innumerabilis?; E.: s. un, zala, haft, līh (3); L.: ChWdW9 986a (unzalahaftlīh)

unzalalīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unzalalīhho*

*unzalalīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unzalalīhho*

unzalalīhho* 1, unzalalīcho*, ahd., Adv.: nhd. ungerecht; ne. unjustly; ÜG.: lat. (iniuriose) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. iniuriose?; E.: s. un, zala, līh (3)

unzam* 4, ahd., Adj.: nhd. ungezähmt, zügellos, wild; ne. untamed; ÜG.: lat. effrenus Gl, indomitus Gl, N; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. indomitus?; E.: s. un, zam; W.: mhd. unzam, Adj., nicht zahm; nhd. (ält.) unzahm, Adj., Adv., „unzahm“, DW 24, 2270

unzan 94, unzin, unzint, ahd., Präp., Adv., Konj.: nhd. bis, solange, bis zu, bis in, bis auf, bis dass, während (Konj.); ne. until, as long as; ÜG.: lat. donec NGl, Ph, T, WH, dum Gl, in T, WH, quoadusque T, tenus (Präp.) (2) Gl, usque APs, B, Gl, N, NGl, Ph, T, usque ad T, usquedum T; Q.: APs, B, BR, G, GB, Gl, N, NGl, O, OT, Ph, Psb, T, WH, WM (8. Jh.); E.: s. unz, ana; W.: s. mhd. unze, Präp., bis, so lange; nhd. (ält.) unz, Präp., Konj., bis, DW 24, 2262; R.: unzin wara: nhd. wie lange, wozu; ne. how long, why; R.: io unzan: nhd. bis, bis zu, bis an; ne. up to; ÜG.: lat. usque T, usque ad T; R.: zi unzan: nhd. bis zu; ne. up to; ÜG.: lat. usque T; L.: ChWdW8 303b (unzan), ChWdW9 884a (unzan); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tgl03a = Paulus-Glossen der Winithar-Handschrift (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 70) (3. Viertel 8. Jh.), Tgl026 = Würzburger Samuel-Glossen (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 18)

unzeichanhaft*, ahd., Adj.: Vw.: s. unzeihhanhaft*

unzeihhanhaft* 1, unzeichanhaft*, ahd., Adj.: nhd. unkenntlich; ne. not marked; ÜG.: lat. (iners) Gl, (piger) Gl, (segnis) Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, zeihhan, haft; L.: ChWdW8 334b (unzeihhanhaft)

*unzellīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unzellīhho?; Hw.: vgl. as. *untellīk?

*unzellīhho?, *unzellīcho?, ahd., Adv.: Hw.: vgl. as. untellīko*

unzi 36, ahd., Präp., Konj.: nhd. bis, bis auf, bis in, während (Konj.), solange; ne. until, up to, during; ÜG.: lat. ad Gl, cum Gl, dum Gl, tenus (Präp.) (2) Gl, usque Gl; Hw.: vgl. as. untat; Q.: Gl (765); E.: s. unz; W.: mhd. unze, Präp., bis, so lange; s. nhd. (ält.) unz, Präp., Konj., bis, DW 24, 2262; R.: unzi in nū: nhd. bis jetzt; ne. until now; ÜG.: lat. hactenus Gl; R.: unzi denne: nhd. während; ne. during; ÜG.: lat. dum Gl; R.: unzi daz. nhd. bis dahin, so weit; ne. by then; ÜG.: lat. actenus Gl, tenus Gl; R.: unzi zi: nhd. bis; ne. until; ÜG.: lat. usque B; R.: io unzi: nhd. bis zu; ne. until; ÜG.: lat. usque Gl; L.: ChWdW8 303b (unzi), ChWdW9 884b (unzi); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8), Tgl054 = Tegernseer Cura-Glossen II (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 27152), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

unzieri* 1, ahd., Adj.: nhd. hässlich, unschön; ne. ugly (Adj.); Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. indecorus?; E.: s. un, zieri; W.: mhd. unziere, Adj., unschön; nhd. (ält.) unzier, Adj., Adv., unschön, traurig, DW 24, 2301

unziero 2, ahd., Adv.: nhd. hässlich, unschön; ne. not beautifully; ÜG.: lat. (non iucundus) N, (non speciosus) N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. indecore?; E.: s. un, zieri; W.: nhd. unzier, Adj., Adv., unschön, traurig, DW 24, 2301

unziganganlīh 2, ahd., Adj.: nhd. unvergänglich; ne. not passing; ÜG.: lat. immarcescibilis Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. immarcescibilis?; E.: s. un, zi, gangan, līh (3)

unziganganti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unvergänglich; ne. not passing; ÜG.: lat. non deficiens T; Q.: OT, T (830); I.: Lüt. lat. non deficiens; E.: s. un, zi, gangan; L.: ChWdW9 340b (unziganganti)

unziganglīh* 2, unzirganglīh*, unziirganglīh*, ahd., Adj.: nhd. unvergänglich; ne. not passing; ÜG.: lat. immarcescibilis Gl, stabilis N; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: Lüt. lat. immarcescibilis?; E.: s. un, zi, gangan, līh (3); W.: s. mhd. unzerganclich, Adj., unvergänglich, ewig; s. nhd. (ält.) unzergänglich, Adj., Adv., nicht zergänglich, DW 24, 2287

unzigāntlīh* 1, unzirgāntlīh*, unziirgāntlīh*, ahd., Adj.: nhd. unbeschädigt, schadlos, unschädlich; ne. unhurt; ÜG.: lat. (indemnitas) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. indemnitas?; E.: s. un, zi, ir, gān, līh (3); L.: ChWdW9 337a (unzirgāntlīh); Son.: TrA03 = Sankt Galler alphabetisches confecta-Glossar (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.)

unzigireit* 1, ahd., Adj.: nhd. unausgebreitet; ne. not vast; ÜG.: lat. (diffundi cessans) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, zi, gireiti

unziir..., ahd., Präf.: Vw.: s. unzi...

unziirganglīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unziganglīh*

unziirgāntlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unzigāntlīh*

unziirlōslīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unzilōslīh*

unziirlōslīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unzilōslīhho*

unziirlāzan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. unzirlāzan*

unzilōsentlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unzilōsentlīhho*

*unzilōsentlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unzilōsentlīhho*

unzilōsentlīhho* 1, unzilōsentlīcho*, ahd., Adv.: nhd. unlöslich, unauflöslich, unlösbar; ne. insolubly; ÜG.: lat. insolubiliter Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. insolubiliter?; E.: s. un, zi, lōsen, līh (3); L.: ChWdW9 530a (unzilōsentlīhho); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

unzilōsit* 1, ahd.?, (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unaufgelöst, unauflösbar, unentwirrbar; ne. unsolved; ÜG.: lat. inextricabilis Gl; Q.: Gl (14. Jh.); I.: Lüt. lat. insolutus?; E.: s. un, zi, lōsen; W.: s. mhd. unzerlœset, (Part. Prät.=)Adj., unaufgelöst

unzilōslīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unzilōslīhho*

unzilōslīh* 2, unzirlōslīh*, unziirlōslīh*, ahd., Adj.: nhd. unauflöslich, unauflösbar, unentwirrbar; ne. insoluble; ÜG.: lat. inextricabilis Gl, insolubilis Gl, irresolutus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. insolubilis; E.: s. un, zi, lōs, līh (3)

unzilōslīhho* 1, unzilōslīcho*, unzirlōslīhho*, unziirlōslīhho*, ahd., Adv.: nhd. unlöslich, unauflösbar, unlösbar; ne. insolubly; ÜG.: lat. insolubiliter Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. insolubiliter; E.: s. un, zi, lōs, līh (3)

unzimachōnti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. unzimahhōnti*

unzimahhōnti* 1, unzimachōnti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unzertrennlich; ne. inseparable; ÜG.: lat. (devinctissimus) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. inseparabilis?; E.: s. un, zi, mahhōn; L.: ChWdW8 203b (unzimahhōnti)

unzimīg* 5, ahd., Adj.: nhd. unziemlich, schimpflich, nicht geziemend, schlecht, böse; ne. shameful; ÜG.: lat. improbus Gl, indecoris N, turpis N; Hw.: vgl. anfrk. untumig*; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: Lüs. lat. indecoris; E.: s. un, zimīg; W.: nhd. (ält.) unziemig, Adj., ungeziemig, DW 24, 2298

unzin, ahd., Präp., Konj., Adv.: Vw.: s. unzan

unzint, ahd., Präp., Konj., Adv.: Vw.: s. unzan

unzir..., ahd.: Vw.: s. auch unzi...

unzirganglīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unziganglīh*

unzirgāntlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unzigāntlīh*

unzirlāzan* 1, unziirlāzan*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: nhd. unzerlassen, unzerflossen; ne. not melted; ÜG.: lat. (diffluere cessans) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un-, zi-, zir-, ir-, lāzan

unzirlōslīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unzilōslīh*

unzirlōslīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unzilōslīhho*

unzisceidanti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. unziskeidanti*

unziskeidanti* 1, unzisceidanti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. unzertrennlich; ne. inseparable; ÜG.: lat. inseparabilis Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. inseparabilis; E.: s. un, zi, skeidan; L.: ChWdW8 259b (unzisceidanti)

unzisceidlīcho*, ahd., Adv.?: Vw.: s. unziskeidlīhho*

*unziskeidlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unziskeidlīhho*

unziskeidlīhho* 1, unzisceidlīcho*, ahd., Adv.?: nhd. unzertrennlich; ne. inseparably; ÜG.: lat. inseparabiliter Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüs. lat. inseparabiliter; E.: s. un, zi, skeidan, līh (3)

unzīt 18, ahd., st. F. (i), st. N.?: nhd. Unzeit, falscher Zeitpunkt, unrechte Zeit; ne. wrong time; ÜG.: lat. (dies) N, immature (= zi unzīti) Gl, immaturitas N, intempestive (= zi unzīti) Gl, (intempestivitas) N; Hw.: vgl. as. untīd*; Q.: FB (830?, 10. Jh.), Gl (9. Jh.), MB, N, PfB; I.: Lüt. lat. intempestivitas?; E.: s. un, zīt; W.: mhd. unzīt, st. F., unpassende Zeit; nhd. Unzeit, F., Unzeit, unrichtige Zeit, DW 24, 2275; R.: unzītim: nhd. zu unrechter Zeit; ne. at the wrong time; R.: unzīt sīn: nhd. nicht passend sein (V.); ne. be unsuitable; R.: zi unzīti: nhd. frühzeitig, verfrüht, zur ungünstigen Zeit, zur unpassenden Zeit, zur Unzeit; ne. early, at a bad time, at an inopportune moment; ÜG.: lat. immature Gl, intempestive Gl; L.: ChWdW9 1002b (unzīt); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949)

unzītīg* 7, ahd., Adj.: nhd. unzeitig, zu unrechter Zeit, zu jung, frühzeitig; ne. untimely; ÜG.: lat. immaturus Gl, intempestus Gl, naturam nōndum habere ad vivendum (= noh unzītīg wesan zi sehanne) N; Hw.: vgl. as. untīdig*; Q.: Gl (9./10. Jh.), MB, N; I.: Lüs. lat. intempestus?; E.: s. un, zītīg; W.: mhd. unzītic, Adj., unpassend, nicht zur rechten Zeit; nhd. unzeitig, Adj., Adv., unzeitig, nicht zeitig, DW 24, 2278

unzītīgo 5, ahd., Adv.: nhd. unzeitig, zu unrechter Zeit; ne. out of season; ÜG.: lat. immature Gl, intempestive Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. intempestive?, Lbd. immature?; E.: s. un, zītīg; W.: nhd. unzeitig, Adj., Adv., unzeitig, nicht zeitig, DW 24, 2278

unzītlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unzītlīhho*

unzītlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. „unzeitlich“, unzeitig, zur unrechten Zeit; ne. untimely; ÜG.: lat. importunus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. importunus?; E.: s. un, zīt, līh (3); W.: mhd. unzītelich, unzītlich, Adj., „unzeitlich“, nicht zeitgemäß; nhd. unzeitlich, Adj., Adv., nicht zeitlich, DW 24, 2283; L.: ChWdW8 339a (unzītlīh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unzītlīhho* 3, unzītlīcho*, ahd., Adv.: nhd. unzeitig, zur unpassenden Zeit, verfrüht; ne. out of season; ÜG.: lat. immature Gl, intempestive Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. intempestive?; E.: s. un, zīt, līh (3); W.: mhd. unzītelīche*, unzītlīche, unzītlīch, Adv., unzeitlich; nhd. unzeitlich, Adv., nicht zeitlich, DW 24, 2283; L.: ChWdW9 1002b (unzītlīhho); Son.: Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525) (2. Viertel 9. Jh.)

unzornīg* 1, ahd., Adj.: nhd. „unzornig“, nicht erzürnt über; ne. not furious; ÜG.: lat. nihil motus N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. un, zornīg; W.: nhd. (ält.) unzornig, Adj., „unzornig“, DW 24, 2305

unzougantlīh* 1, unzougentlīh*, ahd., Adj.: nhd. „unspürbar“, „unzeigbar“, unaufspürbar, unerforschlich; ne. not perceivable; ÜG.: lat. (investigabilis) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. investigabilis?; E.: s. un, zi, ougen, lih (3); L.: ChWdW8 228b (unzougentlîh); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

unzougentlīh*, ahd., Adj.: Vw.: s. unzougantlīh*

unzuht 9, ahd., st. F. (i): nhd. „Unzucht“, Zuchtlosigkeit, unzüchtiges Betragen, Zügellosigkeit, Ungestüm, Mangel an Bildung, Unverstand; ne. unchastity; ÜG.: lat. illecebra N, indisciplina Gl, indisciplinatio Gl, ineruditio Gl, inquietudo Gl; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: Lüs. lat. indisciplina?; E.: s. un, zuht; W.: mhd. unzuht, st. F., Ungehörigkeit, Unsittlichkeit, Roheit; nhd. Unzucht, F., „Unzucht“, Mangel an Zucht, DW 24, 2306

unzuhtīg* 9, ahd., Adj.: nhd. zuchtlos, ungestüm, ungebildet; ne. unchaste, uneducated; ÜG.: lat. indisciplinatus Gl, NGl, indoctus Gl, insolens Gl, remissus Gl; Q.: Gl (10. Jh.), NGl; I.: Lüs. lat. indisciplinatus?; E.: s. un, zuhtīg; W.: mhd. unzühtec, Adj., ungezogen, unzüchtig; nhd. unzüchtig, Adj., Adv., „unzüchtig“, nicht reif gezogen, DW 24, 2311

unzuhtigī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Mangel an Bildung, Unverzogenheit, Unverstand; ne. lack of education; ÜG.: lat. ineruditio Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. ineruditio?; E.: s. un, zuhtīg

unzuhtlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. zuchtlos; ne. undisciplined; ÜG.: lat. indisciplinatus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. indisciplinatus?; E.: s. un, zuht, līh (3); W.: s. unzüchtlich, Adv., ungezogen, DW 24, 2314

*unzuo?, ahd., Adv.: Hw.: vgl. as. untō*, *uneltō?

unzuofarilīh* 1, ahd., Adj.?: nhd. unzugänglich; ne. inaccessible; ÜG.: lat. inaccessus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. inaccessus?; E.: s. un, zuo, faran, līh (3)

unzuofartīg* 1, ahd., Adj.: nhd. unzugänglich; ne. inaccessible; ÜG.: lat. inaccessus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. inaccessus; E.: s. un, zuo, fart

unzwīfal* 1, unzwīval*, ahd., Adj.: nhd. zweifellos, unvermutet; ne. not doubtful; ÜG.: lat. (insuspicabilis) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. insuspicabilis?; E.: s. un, zwīfal; W.: s. nhd. (ält.) unzweifel, Adv., ohne Zweifel, DW 24, 1335; L.: ChWdW9 1009a (unzwīfal); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

unzwīfalīg* 5, unzwīvalīg*, ahd., Adj.: nhd. „unzweifelig“, unbezweifelbar, nicht zweifelnd; ne. not doubtful; ÜG.: lat. indissolubilis N, invictus N, nihil haesitans N, nihil haesitans animo N, nil dubitans N; Q.: N (1000); E.: s. un, zwīfalīg; R.: unzwīfalīg werdan: nhd. volle Gewissheit erlangen über; ne. gain full certainty of

unzwīfalīgo* 3, unzwīvalīgo*, ahd., Adv.: nhd. „unzweifelig“, ohne Zweifel; ne. not doubtfully; ÜG.: lat. certe N, (certus) N, non dubitanter N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non dubitanter?; E.: s. un, zwīfalīg

unzwīfalo* 3, unzwīvalo*, ahd., Adv.: nhd. zweifelsohne, unzweifelhaft, eindeutig, insbesondere, ohne Zweifel; ne. without doubt; ÜG.: lat. specialiter Gl, I, MF; Q.: Gl, I (Ende 8. Jh.), MF; I.: Lüt. lat. insuspicabilis?, Lbd. lat. specialiter?; E.: s. un, zwīfal; W.: mhd. unzwīvele, unzwīfele*, Adv., ohne Zweifel, zweifellos; nhd. (ält.) unzweifel, Adv., ohne Zweifel, DW 24, 2335; L.: ChWdW8 341a (unzwīfalo), ChWdW9 1009a (unzwīfalo); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

*unzwīfalōntlīh?, *unzwīvalōntlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. unzwīfalōntlīhho*

unzwīfalōntlīhho* 1, unzwīvalōntlīcho*, ahd., Adv.: nhd. zweifelsfrei, zweifelsohne, ohne Abweichung, fest im Glauben beharrend; ne. without doubt; ÜG.: lat. (indifferenter) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. indifferenter?; E.: s. un, zwīfalōn, līh (3); L.: ChWdW9 1009a (unzwīfalōntlīhho); Son.: TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325) (2. Viertel 9. Jh.)

unzwifalt* 1, ahd., Adj.: nhd. „unzwiefaltig“, nicht zweifach; ne. not twofold; ÜG.: lat. non duplex N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. non duplex; E.: s. un, zwifalt

unzwīval*, ahd., Adj.: Vw.: s. unzwīfal*

unzwīval..., ahd.: Vw.: s. unzwīfal...

unzwīvalīg*, ahd., Adj.: Vw.: s. unzwīfalīg*

unzwīvalīgo*, ahd., Adv.: Vw.: s. unzwīfalīgo*

unzwīvalo*, ahd., Adv.: Vw.: s. unzwīfalo*

unzwīvalōntlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. unzwīfalōntlīhho*

uo..., ahd., Präf.?: Vw.: s. uohald?, uokalo*, uokumft?, uostaft*, uountarlih*, uowahst?

uoba 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Feier, Übung; ne. ceremony; ÜG.: lat. sollemnia (N. Pl.) NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lbd. lat. sollemnia?; E.: germ. *ōbō, st. F. (ō), Tun, Wirken, Üben; vgl. idg. *op- (1), V., Sb., arbeiten, Ertrag, Reichtum, Pokorny 780

uobāri* 4, ahd., st. M. (ja): nhd. Verehrer, Pfleger, Landbauer, Winzer; ne. worshipper, cultivator; ÜG.: lat. colonus Gl, cultor NGl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), NGl; I.: Lüs. lat. cultor; E.: s. uoben

uobarōn* 6, ahd., sw. V. (2): nhd. üben, prüfen; ne. practice (V.); ÜG.: lat. exercere N, NGl; Vw.: s. ir-; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüt. lat. exercere?; E.: s. uoba, uoben

uobarunga* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Übung; ne. exercise (N.); ÜG.: lat. exercitatio N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. exercitatio?; E.: s. uobarōn

uoben 55, ahd., sw. V. (1a): nhd. üben, pflegen, tun, verrichten, bereiten (V.) (1), ausüben, zu machen pflegen, treiben, führen, vollführen, vollziehen, austragen, verüben, prüfen, verehren, Umgang haben mit, feiern; ne. practise, prepare, worship (V.), observe; ÜG.: lat. afficere N, agere N, blasphemare N, celebrare Gl, N, colere Gl, N, NGl, (confricare) Gl, (defensitare) Gl, degere N, (depopulari) N, disputare (= wīstuom uoben) N, (exacuere) Gl, excolere Gl, exercere Gl, N, exserere Gl, exsultare (= fresi uoben) N, facere N, O, (habere) O, (luctari) N, meditari Gl; Vw.: s. bi-, gi-; Hw.: vgl. as. ōvian*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), N, NGl, O; I.: Lbd. lat. celebrare?, meditari?; E.: germ. *ōbjan, sw. V., tun, wirken; idg. *op- (1), V., Sb., arbeiten, Ertrag, Reichtum, Pokorny 780; W.: mhd. üeben, üben, uoben, sw. V., üben; nhd. üben, sw. V., ausüben, verrichten, DW 23, 55; L.: ChWdW8 304b (uoben), ChWdW9 885a (uoben); Son.: Tgl11 = Freisinger Glossen zum Alten Testament (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6225) (Ende 8. Jh.), Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64), Tgl020 = Glossen zu Hrabans De consanguineorum nuptiis im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

uobhaft* 1, ahd., Adj.: nhd. festlich; ne. festive; ÜG.: lat. festus N; Q.: N (1000); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. festus?; E.: s. uoba, haft

uobida* 4, ahd., st. F. (ō): nhd. „Übung“, Pflege, Anbau, Aufwartung, Anleitung, Ausübung, Kult; ne. cultivation, observation; ÜG.: lat. cultura Gl, cultus (M.) Gl, exercitatio Gl; Vw.: s. gi-, wīn-; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lsch. lat. cultura?, cultus?, exercitatio?; E.: s. uoba, uoben

uobisal* 2, ahd., st. N. (a): nhd. Übung, Pflege; ne. exercise (N.); ÜG.: lat. cultus (M.) Gl, exercitium Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. cultus?, exercitatio?; E.: s. uoba, uoben; L.: ChWdW9 885a (uobisal); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325) (2. Viertel 9. Jh.)

*uobit?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. gi-, ungi-; Hw.: s. uoben; vgl. as. ôvid

*uoblīh?, ahd., Adj.: Hw.: vgl. as. ōflīk*

uobo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Bewohner, Landbebauer; ne. inhabitant, cultivator; ÜG.: lat. colonus Gl; Vw.: s. Bartunberg-, folk-, himil-, krist-, lant-; Hw.: vgl. as. *ovo?; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs.?, Lbd.? lat. colonus; E.: s. uoben

*uobulht?, ahd., st. F. (i): Hw.: vgl. as. ōbult*

uobunga 10, ahd., st. F. (ō): nhd. Übung, Prüfung, Kult, Götzendienst, Pflege, Aufwartung, Ausübung, Feier; ne. exercise (N.), test (N.), observation; ÜG.: lat. cultura Gl, cultus (M.) Gl, (detrimentum) Gl, exercitatio Gl, NGl, religio NGl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), NGl; Vw.: s. abgot-*; I.: Lüs. lat. cultura?, cultus?, exercitatio?, Lbd. lat. religio?; E.: s. uoben; W.: mhd. üebunge, F., Landbau, Sorgfalt; nhd. Übung, F., Übung, DW 23, 705; L.: ChWdW8 304b (uobunga), ChWdW9 885a (uobunga); Son.: Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

*uodal?, ahd., st. N. (a): nhd. Habe, Gut; ne. goods; Vw.: s. fater-; Hw.: s. uodil*; vgl. as. ōthil*; Q.: PN; E.: s. uodil*

uodil* 3, ahd., st. M. (a): nhd. Habe, Gut, Besitztum, Heimat; ne. goods, home (N.); ÜG.: lat. patria I, patrimonium Gl, praedium T; Vw.: s. fater-, heim-; Hw.: vgl. as. ōthil*; Q.: Gl, I (Ende 8. Jh.), PN, T; I.: Lbd. lat. patria?; E.: germ. *ōþila-, *ōþilaz, st. M. (a), Erbgut, Landgut, o-Rune; vgl. idg. *ā̆tos, *atta, Sb., Vater, Mutter (F.) (1), Pokorny 71; L.: ChWdW8 304b (uodil), ChWdW9 885a (uodil); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64)

uohald 10, ahd., Adj.: nhd. geneigt, schräg, steil, abschüssig, abwärts gerichtet, schief; ne. oblique, steep (Adj.); ÜG.: lat. clivosus Gl, devexus Gl, inclinatus (Adj.) Gl, non rectus Gl, obliquus Gl, (praecipitium) Gl, pronus Gl; Q.: Gl, O (863-871); E.: s. hald; s. germ. *ō-, Präf., nach, an, heran; idg. *ē̆ (1), *ō̆ (1), Partikel, Adv., Präp., zu, mit, nahe, bei, zusammen, unter, weg, Pokorny 280; L.: ChWdW9 381b (uohald); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417)

uohalda* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Abhang, Anhöhe; ne. slope (N.); ÜG.: lat. clivus Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. uohald, halda; L.: ChWdW9 382a (uohalda); Son.: Tgl069 = Rheinfränkische Glossen zu Gregors Dialogen (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana Pal. lat. 261) (4. Viertel 9. Jh.)

uohaldi* 2, ahd., Adj.: nhd. geneigt, schräg, abschüssig, schief; ne. oblique, sloping (Adj.); ÜG.: lat. obliquus Gl, proclivis Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); E.: s. uohald; L.: ChWdW9 381b (uohald); Son.: MrA01 = Alphabetisches Murbacher Mischglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.), MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747)

uohaldī 25, ahd., st. F. (ī): nhd. Hang, Schräge, steiler Ort, Abhang, Neigung, Anhöhe, Vorsprung; ne. slope (N.); ÜG.: lat. abruptum (N.) Gl, clivus Gl, crepido Gl, declive Gl, divexum Gl, (praeceps) Gl, praecipitium Gl, (proclivus) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. uohald; L.: ChWdW8 151b (uohaldī), ChWdW9 382a (uohaldī); Son.: Tgl005 = Weihenstephaner Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 21525), Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a), TrT05 = Regensburger Vitenglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), TrT06 = Sankt Galler Bibelglossar I (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 295), TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908])

uohaldīg* 3, ahd., Adj.: nhd. geneigt, schräg, abschüssig, steil, sich neigend, sinkend; ne. oblique, sloping (Adj.); ÜG.: lat. clivosus Gl, submissus (Adj.) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); E.: s. uohald; W.: s. mhd. uohaltec, Adj., geneigt zu

uohasa*, ahd., sw. F. (n): Vw.: s. uohhisa*

uohhisa* 19, uochisa, uohasa*, uochsa*, ahd., sw. F. (n): nhd. Achsel, Achselhöhle, Schulter; ne. shoulder (N.); ÜG.: lat. ala Gl, ascella Gl, (iunix)? Gl; Hw.: vgl. as. ōhasa*; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); E.: s. ahsa; s. germ. *ōhsta, Sb., Achsel; idg. *ak̑sā, Sb., Drehpunkt, Achse, Achsel, Pokorny 6; vgl. idg. *ag̑-, *h₂eg̑-, *h₂ag̑-, *h₂og̑-, V., treiben, schwingen, bewegen, führen, Pokorny 4; W.: mhd. uohse, sw. F., Achselhöhle; L.: ChWdW9 127b (uohsa); Son.: Smr02 = Sankt Galler Bibelglossar III (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.), Sglr04 = Walahfrids Körperteilsglossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14754)

uohsala* 2, ōsala*, ahd., st. F. (ō)?: nhd. Schulter, Achselhöhle; ne. shoulder (N.), arm-pit; ÜG.: lat. ala Gl, ascella Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: s. ahsla; s. germ. *ōhsta, Sb., Achsel; idg. *ak̑sā, Sb., Drehpunkt, Achse, Achsel, Pokorny 6; vgl. idg. *ag̑-, *h₂eg̑-, *h₂ag̑-, *h₂og̑-, V., treiben, schwingen, bewegen, führen, Pokorny 4; W.: s. nhd. Achsel, F., Achsel, DW 1, 163

uohsa*, ahd., sw. F. (n): Vw.: s. uohhisa*

uohsana* 20, uohsina, ahd., st. F. (ō): nhd. Achsel, Achselhöhle, Oberarm; ne. shoulder (N.), arm-pit; ÜG.: lat. ala Gl, ascella Gl, lacertus (M.) (1) Gl, subbrachium Gl; Q.: Gl (765); E.: s. ahsa; s. germ. *ōhsta, Sb., Achsel; idg. *ak̑sā, Sb., Drehpunkt, Achse, Achsel, Pokorny 6; vgl. idg. *ag̑-, *h₂eg̑-, *h₂ag̑-, *h₂og̑-, V., treiben, schwingen, bewegen, führen, Pokorny 4; L.: ChWdW8 77 (uohsana)

uohsina, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. uohsana*

uokalo* 7, ahd., Adj.: nhd. nach hinten kahl, vorne kahl, eine Stirnglatze habend; ne. bald at the back; ÜG.: lat. calvus parum Gl, (recalvaster) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. recalvaster?; E.: s. kalo; s. germ. *ō-, Präf., nach, an, heran; idg. *ē̆ (1), *ō̆ (1), Partikel, Adv., Präp., zu, mit, nahe, bei, zusammen, unter, weg, Pokorny 280; L.: ChWdW9 457b (uokalo); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

uokumft* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Nachfolge, Nachkommenschaft, nachfolgende Generation; ne. descendants, succession; ÜG.: lat. successio Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch. lat. successio?; E.: s. kumft; s. germ. *ō-, Präf., nach, an, heran; idg. *ē̆ (1), *ō̆ (1), Partikel., Adv., Präp., zu, mit, nahe, bei, zusammen, unter, weg, Pokorny 280; L.: ChWdW9 655b (uokumft); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

uokumil..., ahd.: Vw.: s. uokwemil...

uokwemil* 4, uoquemil*, uokumil*, ahd., st. M. (a): nhd. Traubengewächs, Traube, Traubenkamm; ne. grape; ÜG.: lat. acinus Gl, racemus Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lsch. lat. racemus?; E.: s. kweman?; s. germ. *ō-, Präf., nach, an, heran; idg. *ē̆ (1), *ō̆ (1), Partikel., Adv., Präp., zu, mit, nahe, bei, zusammen, unter, weg, Pokorny 280

uokwemila* 1, uoquemila*, uokumila*, ahd., st. F. (ō)?, sw. F. (n)?: nhd. Traubengewächs, Traubenkamm; ne. vine (N.); ÜG.: lat. racemus Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lsch. lat. racemus?; E.: s. uokwemil

uokwemiling* 5, uoquemiling*, uokumiling*, ahd., st. M. (a): nhd. Traube, Traubengewächs, Traubenkamm; ne. grape; ÜG.: lat. acinus Gl, racemus Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lsch. lat. racemus?; E.: s. uokwemil

uokwemilo* 4, uoquemilo*, uokumilo*, ahd., sw. M. (n): nhd. Traube, Traubengewächs, Traubenkamm; ne. grape, vine (N.); ÜG.: lat. acinus Gl, racemus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. racemus?; E.: s. uokwemil

uokwemo* 1, uoquemo*, uokumo*, ahd., sw. M. (n): nhd. Nachkomme; ne. offspring; ÜG.: lat. (posterus) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch. lat. posterus?; E.: s. kweman; s. germ. *ō-, Präf., nach, an, heran; idg. *ē̆ (1), *ō̆ (1), Partikel., Adv., Präp., zu, mit, nahe, bei, zusammen, unter, weg, Pokorny 280; L.: ChWdW9 655b (uoquemo); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

uostaft* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Lederstückchen als Fleck, Lederflicken; ne. patch of leather; ÜG.: lat. pittacium Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lsch. lat. pittacium?; E.: s. uo, staft; L.: ChWdW9 798a (uostaft); Son.: TrT06 = Sankt Galler Bibelglossar I (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 295) (4. Viertel 9. Jh.)

*uoti?, ahd., st. N. (ja): Vw.: s. arm-; Hw.: vgl. anfrk. uodi, as. ōdi*

uountarlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. wechselseitig; ne. mutual; ÜG.: lat. alternus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. alternus?; E.: s. untar (1), līh (3); s. germ. *ō-, Präf., nach, an, heran; idg. *ē̆ (1), *ō̆ (1), Partikel., Adv., Präp., zu, mit, nahe, bei, zusammen, unter, weg, Pokorny 280; L.: ChWdW8 304a (uountarlīn)

uowahst* 13, ahd., st. F. (i): nhd. Nachwuchs, Sprössling, Stamm, Zuwachs, Wachstum, Gestrüpp, Nährboden, Nutzen (M.); ne. offspring, increase (N.); ÜG.: lat. (emolumentum) Gl, genimen Gl, incrementum Gl, inolentia? Gl, nutrimentum Gl, (primitiae) Gl, (seges) Gl, stirps Gl; Q.: Gl (790); E.: s. wahst; s. germ. *ō-, Präf., nach, an, heran; idg. *ē̆ (1), *ō̆ (1), Partikel, Adv., Präp., zu, mit, nahe, bei, zusammen, unter, weg, Pokorny 280; s. ahd. wahst; L.: ChWdW9 891a (uowahst); Son.: MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410), Tgl113 = Sankt Galler Glossen zur Regula Canonicorum (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 286), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325)

uozarnen* 8, uozurnen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. verachten, verhöhnen; ne. despise (V.); ÜG.: lat. aspernari T, spernere T; Hw.: s. urzarnen; Q.: OT, T (830); I.: Lbd. lat. aspernari?, spernere?; E.: s. zorn; L.: ChWdW9 1004b (uozurnen)

uozurnen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. uozarnen*

uppa* 2, ubba*, ahd., sw. F. (n): nhd. Nichtigkeit; ne. nothingness; ÜG.: lat. non posse (= ni uppūn tuon) N, vane (= in uppūn) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. vane (= in uppūn)?; E.: s. germ. *ubja-, *ubjaz, Adj., üppig, bösartig; idg. *upió (vgl. Kluge 807); W.: s. mhd. uppe, st. N., Leerheit, Eitelkeit; nhd. (ält.-dial.) Uppe, F., Überflüssigkeit, Eitelkeit, DW 24, 2338; R.: in uppūn: nhd. vergeblich, umsonst; ne. in vain; ÜG.: lat. vane N

uppi* (1) 1, ubbi*, ahd., Adj.: nhd. nichtig, leer, eitel, übel, verderblich, schädlich; ne. vain, evil (Adj.); ÜG.: lat. maleficus Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lbd. lat. maleficus?; E.: germ. *ubja-, *ubjaz, Adj., üppig, bösartig, hinausgehend über; idg. *upió (vgl. Kluge 807); vgl. idg. *upo, *up, *eup, Adv., Präf., unten, hinauf, über, Pokorny 1106

uppi* (2) 1, ubbi*, ahd., st. N. (ja): nhd. Nichtigkeit, Nichtiges; ne. nothingness; ÜG.: lat. inania NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lbd. lat. inanis?; E.: s. uppi (1); W.: mhd. uppe, st. N., Leerheit, Eitelkeit; L.. ChWdW8 302b (ubbi)

uppīg 38, ubbīg*, ahd., Adj.: nhd. nichtig, eitel, leer, unnütz, bedeutungslos, müßig, vergeblich, überflüssig, zügellos; ne. vain; ÜG.: lat. inanis Gl, N, inemendabilis Gl, lubricus N, otiosus B, superstitiosus Gl, supervacuus Gl, vacuus Gl, vagus Gl, (vane) N, (vanitas) N, vanitas (= uppīgaz) OG, vanus Gl, N, NGl; Q.: B (800), GB, Gl, JB, N, NGl, OG, O, PN; I.: Lbd. lat. inanis?, otiosus?, superstitiosus?, vanus?; E.: s. uppi (1); W.: mhd. üppic, Adj., unnütz, nichtig, leer, eitel; nhd. üppig, Adj., Adv., üppig, überflüssig, leer, überschwellend, DW 24, 2339; L.: ChWdW9 880a (ubbīg); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Tgl008 = Würzburger Canonesglossen I (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146)

uppīgheit 17, ubbīgheit*, ahd., st. F. (i): nhd. Nichtigkeit, Eitelkeit, Nichtiges; ne. vanity; ÜG.: lat. vanitas N, NGl; Q.: N (1000), NGl; I.: Lüs. lat. vanitas; E.: s. uppig, heit; W.: mhd. üppecheit, st. F., Nichtigkeit, Eitelkeit; nhd. Üppigkeit, F., Üppigkeit, DW 24, 2348

uppigī* 7, ubbigī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Nichtigkeit, Eitelkeit, Müßiggang, Vergeblichkeit, Muße; ne. vanity; ÜG.: lat. otiositas B, otium B, Gl, vanitas Gl, N, NGl; Q.: B, GB, Gl (Ende 8. Jh.), N, NGl; I.: Lüs. lat. otiositas?, vanitas?; E.: s. uppīg; L.: ChWdW8 302b (ubbigī), ChWdW9 880a (ubbigī); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a)

uppiheit* 3, ubbiheit*, ahd., st. F. (i): nhd. Nichtigkeit, Eitelkeit; ne. vanity; ÜG.: lat. vanitas NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüs. lat. vanitas; E.: s. uppi (1), heit

uppōn* 1, ubbōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. vernichten, zunichte machen; ne. destroy; ÜG.: lat. evacuare NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. evacuare; E.: germ. *ubjōn, sw. V., zunichte machen; vgl. idg. *upo, *up, *eup, Adv., Präf., unten, hinauf, über, Pokorny 1106; W.: nhd. (ält.) üppen, sw. V., sich regen, auflehnen, DW 24, 2338

ur (1), ahd., Präp.: nhd. aus, außer; ne. except; ÜG.: lat. de E, ex B; Hw.: s. ir; Q.: B (800), E, Gl, Hi, M; E.: s. ir; R.: kalb ur mere: nhd. Seehund; ne. seal (N.) (2); ÜG.: lat. phoca marina Gl; L.: ChWdW8 304b (ur), ChWdW9 885a (ur); Son.: TrT05 = Regensburger Vitenglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747)

*ur (2)?, ahd., Sb.: Hw.: vgl. as. ur

ur..., ahd., Präf.: Vw.: s. ir... (2); Hw.: vgl. as. ur; E.: Etymologie unsicher, s. germ. *us, *uz, Präp., aus

ūr* 3, ahd., st. M. (i)?: nhd. Auerochse, Ur; ne. aurochs; ÜG.: lat. bubalus Gl, urus Gl; Hw.: s. ūro; vgl. as. *ūr?; Q.: Gl (9./10. Jh.), ON, PN; E.: s. germ. *ūrō-, *ūrōn, *ūra-, *ūran, sw. M. (n), Auerochse, Ur; vgl. idg. *ūr-, *au̯er-, Sb., Wasser, Harn, Regen, Pokorny 80; idg. *au̯e-, *au̯- (9), V., benetzen, befeuchten, fließen, Pokorny 78; W.: mhd. ūr, st. M., sw. M., Auerochse; nhd. Ur, M., Ur, Auerochse, DW 24, 2353; nhd. Auer, M., Auer, DW 1, 602, DW2 3, 403; L.: ChWdW9 885b (ūr)

uralt 16, ahd., Adj.: nhd. uralt, altersschwach, sehr hinfällig; ne. age-old; ÜG.: lat. cariosus Gl, decrepitus Gl, grandaevus Gl, longaevus Gl, senex Gl, veteranus Gl, lat.-gr. gero (= uralto subst.) Gl, geronta (= uralt subst.) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. grandaevus?; E.: s. ur, alt; W.: mhd. uralt, Adj., sehr alt; nhd. uralt, Adj., Adv., uralt, sehr alt, hochbetagt, DW 24, 2362; R.: uralto subst.: nhd. Greis; ne. old man; ÜG.: lat.-gr. gero Gl; L.: ChWdW8 78 (uralt), ChWdW9 133b (uralt); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

*uraltī?, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. *ureltī?

uralto, ahd., sw. M. (n): nhd. Greis; ne. very old man; ÜG.: lat. geronta (1) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); E.: s. uralt; L.: ChWdW9 133b (uralto); Son.: Tgl007 = Benediktbeurer Glosse zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4542) (Anfang 9. Jh.)

urano 2, ahd., sw. M. (n): nhd. Urgroßvater, Urahn, ältester Vorfahre; ne. ancestor; ÜG.: lat. abavus Gl, atavus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. abavus?; E.: s. ur, ano; W.: mhd. urane, sw. M., Urahne; nhd. Urahne, M., Urahne, Urgroßvater, Vorfahre, DW 24, 2359

urbistatium*, 1 und häufiger?, lat.-ahd., N.: nhd. „Burgstall“, „Burgplatz“; ne. castle yard; Q.: Urk (956/957); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. stat; s. lat. urbs

urbluoti* 1, ahd., Adj.: nhd. blutlos, leblos; ne. bloodless; ÜG.: lat. exsanguis Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. exsanguis; E.: s. ur, bluot; L.: ChWdW9 182a (urbluoti); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

urbluotīg* 1, ahd., Adj.: nhd. blutlos, ausgeblutet; ne. bloodless; ÜG.: lat. exsanguis Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. exsanguis?; E.: s. ur, bluot

urbora* 4, ahd., st. F. (ō): nhd. Sägemehl, Bohrmehl; ne. sawdust; ÜG.: lat. scobis Gl, lignum quod terebrum de foramine eicit Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. scobis?; E.: s. ur, borōn

urbot 4, ahd., st. N. (a): nhd. Gabe, Angebot, Vorschlag; ne. offer (N.); ÜG.: lat. oblatio Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. oblatio?; E.: s. ur, biotan; W.: mhd. urbot, st. N., Anerbieten, Bewirtung; L.: ChWdW9 172b (urbot); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

urbunna* 1, urbiunna*, ahd., sw. F. (n): nhd. Missgunst, Neid; ne. envy (N.); ÜG.: lat. invidentia Gl; Hw.: s. irbun?; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. invidentia?; E.: s. ur, bi, unnan; W.: mhd. urbunne, st. F., Missgunst, Neid

urbunst 1, urbiunst*, ahd., st. F. (i): nhd. Missgunst, Neid; ne. envy (N.); ÜG.: lat. invidentia Gl, invidia? Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. invidentia?, invidia?; E.: s. ur, bi, unst; W.: mhd. urbunst, st. F., Missgunst, Neid; nhd. (ält.-dial.) Urbunst, F., Missgunst, DW 24, 2393

urbuohhi* 1, urbuochi*, ahd., Adj.: nhd. ungelehrt, der Schrift ungelehrt, schriftunkundig, nicht buchgelehrt; ne. illiterate; ÜG.: lat. oblitteratus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. oblitteratus?; E.: s. ur, buoh; L.: ChWdW8 98a (urbuohhi)

urdāht* 7, ahd., st. F. (i): nhd. Erfindung, Erdachtes, Ersonnenes, Hirngespinst, Finte, Lüge, Erdichtung; ne. invention; ÜG.: lat. adinventio Gl, NGl, (commentarium) Gl, commentum Gl, N, figmentum N; Q.: Gl (10. Jh.), N, NGl; I.: Lüt. lat. adinventio?, Lbd. lat. commentarium?; E.: s. ur, denken

urdāhti* 1, ahd., Adj.: nhd. ungewiss, zweifelhaft; ne. doubtful; ÜG.: lat. suspensus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. suspensus?; E.: s. ur, denken; L.: ChWdW8 101b (urdāhti)

urdāhtī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Erfindung, Erdachtes, Erdichtung; ne. invention; ÜG.: lat. commentum Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lbd. lat. commentum?; E.: s. ur, denken; L.: ChWdW9 212b (urdāhti); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

urdāhtunga 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Erfindung; ne. invention; Q.: NGl (2. Viertel. 11. Jh.); E.: s. ur, denken

urdank* 11, urdanc, ahd., st. M. (a): nhd. Erdichtung, Einfall, Vermutung, Mutmaßung, List, Lüge; ne. invention, deceitfulness; ÜG.: lat. argumentum Gl, commentum Gl, coniectura Gl; Hw.: vgl. as. urthank*; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lbd. lat. argumentum?, commentum?; E.: s. ur, denken, dank; L.: ChWdW9 212b (urdank); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.), Wba05 = Regensburger Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14429)

urdanka* 3, urdanca*, ahd., st. F. (ō)?, sw. F. (n)?: nhd. Betrug, List, Lüge, Unwahrheit, Erfindung, Einfall; ne. deceit; ÜG.: lat. argumentum Gl, mendum Gl; Hw.: vgl. as. urthank; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lbd. lat. argumentum?; E.: s. ur, denken, dank

urdanken* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. Unwahres ersinnen; ne. invent; ÜG.: lat. comminisci Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, denken, dank

urdrāsil 1, ahd., st. M. (a): nhd. Kreisel; ne. gyro, peg-top; ÜG.: lat. turbo Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. turbo?; E.: s. ur, drāen; L.: EWAhd 2, 758

urdrioz 4, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Lästiges, Verdrießliches, Verdruss, Ekel; ne. disgust (N.); ÜG.: lat. molestia Gl, nausea Gl; Hw.: s. urdruz; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.), WH; I.: Lbd. lat. molestia?, nausea?; E.: s. ur; s. germ. *þreutan, st. V., belästigen, verdrießen, ermüden; idg. *treud-, V., quetschen, stoßen, drücken, Pokorny 1095; vgl. idg. *ter- (3), *terə-, *terh₁-, *teri-, *trēi-, *trī-, *teru-, *treu-, *terh₃u-, V., reiben, bohren, drehen, Pokorny 1071; L.: ChWdW9 232a (urdrioz); Son.: Tgl070 = Freisinger grammatische Sammelhandschrift (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6411), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.)

*urdriozōn?, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. gi-

urdruz 3, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Überdruss, Verdruss, Ausweglosigkeit, Enttäuschung; ne. tiredness; ÜG.: lat. (aporia) Gl, fastidium Gl; Hw.: s. urdrioz; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.), WH; E.: s. ur; s. germ. *þruta-, *þrutam, st. N. (a), Erschöpfung, Mangel (M.); idg. *treud-, V., quetschen, stoßen, drücken, Pokorny 1095; vgl. idg. *ter- (3), *terə-, *terh₁-, *teri-, *trēi-, *trī-, *teru-, *treu-, *terh₃u-, V., reiben, bohren, drehen, Pokorny 1071; W.: mhd. urdruz, st. M., Überdruss, Ekel, Unlust; nhd. (ält.) Urdruss, M., Überdruss, Widerwillen, DW 24, 2396; L.: ChWdW9 232b (urdruz); Son.: Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295) (3. Viertel 9. Jh.)

urdruzlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. überdrüssig; ne. tired (Adj.) (1); ÜG.: lat. fastidiosus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. fastidiosus?; E.: s. urdruz, urdrioz, līh (3); W.: nhd. (ält.) urdrüsslich, Adj., „urdrüssig“, DW 24, 2398

urdruzzi* 2, ahd., Adj.: nhd. überdrüssig; ne. tired (Adj.) (1); ÜG.: lat. exosus N, offensus N; Q.: N (1000); E.: s. urdruz, urdrioz; W.: mhd. urdrütze, Adj., lästig, überdrüssig; nhd. (ält.) urdrüß, urdrütze, Adj., „urdrüssig“, DW 24, 2397

urdruzzī 5, ahd., st. F. (ī): nhd. Überdruss, Enttäuschung; ne. tiredness, disappointment; ÜG.: lat. (adversitas) N, (languidus) WH, (lassitudo) N, taedium Gl; Q.: Gl, N (1000), WH; I.: Lbd. lat. taedium?; E.: s. urdruz, urdrioz; W.: s. mhd. urdrütze, st. F., st. N., Überdruss, Langeweile

urdruzzida* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Überdruss; ne. boredom; ÜG.: lat. taedium N; Q.: N (1000); I.: Lbd. lat. taedium?; E.: s. urdruz, urdrioz

urdruzzīg* 1, ahd., Adj.: nhd. lästig, zudringlich, verdrießlich; ne. annoying (Adj.); ÜG.: lat. molestus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lbd. lat. molestus?; E.: s. urdruz, urdrioz; W.: mhd. urdrützec, Adj., lästig, überdrüssig; nhd. (ält.) urdrüssig, urdrützig, Adj., Adv., „urdrüssig“, DW 24, 2397; L.: ChWdW9 232b (urdruzzīg); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

urdruzzisamī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Ekel, Überdruss, Widerwille; ne. disgust (N.); ÜG.: lat. fastidium Gl, taedium Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lsch. lat. fastidium?, taedium?; E.: s. urdruz, urdrioz, sam

ureichi*, ahd., Adj.: Vw.: s. ureihhi*

ureihhi* 4, ureichi*, ahd., Adj.: nhd. eigentümlich; ne. special (Adj.); ÜG.: lat. proprius N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. proprius?; E.: s. ur, eihhōn?

*ureltī?, *uraltī?, ahd., st. F. (ī): Hw.: vgl. anfrk. ureldi*

*urerben?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ir-

urerdo* 1, arerdeo, ahd., sw. M. (n): nhd. Verbannter, Vertriebener; ne. exile (M.); ÜG.: lat. (extorris) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. extorris?; E.: s. ur, erda

urfal* 1, ahd., st. N. (a): nhd. Sturz, Abgrund; ne. fall (N.); ÜG.: lat. (vorago) Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lbd. lat. vorago?; E.: s. ur, fal; W.: nhd. (ält.) Urfall, M., erster Fall, ursprüngliche Erscheinung, DW 24, 2408

urfar* 6, ahd., st. N. (a): nhd. „Urfahr“ (ON), Hafen (M.) (1), Hafeneinfahrt; ne. harbour (N.); ÜG.: lat. portus Gl, statio navium Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), ON; E.: s. ur, far; W.: mhd. urvar, st. N., Landeplatz; nhd. (ält.-dial.) Urfahr, N., Überfahrt, Fähre zur Überfahrt, DW 24, 2407; L.: ChWdW9 279b (urfar); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

urfart 1, ahd., st. F. (i): nhd. Ausfahrt, Auswanderung, Überfahrt, Übersiedelung; ne. journey, emigration, crossing (N.); ÜG.: lat. transmigratio Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, fart; W.: s. nhd. Urfahrt, N., Überfahrt, Fähre zur Überfahrt, DW 24, 2407; L.: ChWdW8 122a (urfart); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

urfluht 1, ahd., st. F. (i): nhd. Flucht (F.) (1), Ausflucht, Entrinnen, Aufbruch; ne. escape (N.); ÜG.: lat. effugium Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüs. lat. effugium; E.: s. ur, fluht; L.: ChWdW9 306a (urfluht); Son.: TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

urfluzzida* 1, irfluzzida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Überflutung, Herausfließen, Herausströmen; ne. flood (N.); ÜG.: lat. eluvies Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. eluvies?; E.: s. ur, fluzzida; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 1010 (irfluzzida), EWAhd 5, 161

urfrosti 1, ahd., Adj.?: nhd. warm, nicht kalt, von der Kälte entfernt; ne. warm (Adj.); ÜG.: lat. (Africus) Gl, „a frigore“ Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. „a frigore“; E.: s. ur, frost; L.: ChWdW8 136a (urfrosti)

urfrummo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Urheber; ne. author; ÜG.: lat. auctor Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch. lat. auctor?; E.: s. ur, frummen; L.: ChWdW9 327a (urfrummo); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

urfūr* 5, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Entmannter, Verschnittener, Kastrat, Eunuch; ne. eunuch; ÜG.: lat. (callus) Gl, castratus (M.) Gl, eunuchus Gl, spado Gl; Hw.: vgl. as. urfūr*; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lbd. lat. eunuchus?; E.: s. ur, fūren; L.: ChWdW9 332a (urfūr); Son.: Tgl032 = Alcuin-Glossen im Freisinger Alcuin/Beda-Codex (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6404) (4. Viertel 9. Jh.)

urgawida* 1, urgouwida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Widerwille; ne. disgust (N.); ÜG.: lat. fastidium MH; Q.: MH (810-817); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur; L.: ChWdW9 366b (urgouwida)

urgetilīh 1, ahd., Adj.: nhd. rauh, rau, ungesittet; ne. rough (Adj.); ÜG.: lat. hirsutus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lbd. lat. hirsutus?; E.: s. ur, gigat, līh (3); L.: ChWdW8 142a (urgetilīh)

urgetilīhho* 1, urgetilīcho*, ahd., Adv.: nhd. unnatürlich, abenteuerlich; ne. unnaturally, adventurously; ÜG.: lat. portentose Gl; Hw.: s. urgotilīhho*; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt.? Lbd.? lat. (portentose)?; E.: s. urgetilīh

urgib 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Übergabe, Aufgabe, Herausgabe; ne. surrender (N.); ÜG.: lat. deditio Gl, (redditio) Gl; Q.: Gl (Mitte 9. Jh.); I.: Lüt. lat. deditio?; E.: s. ur, geban; L.: ChWdW9 347b (urgib); Son.: Tgl010 = Südrheinfränkische Priscian-Glossen (Wolfenbüttel, Herzog August Bibliothek Cod. Guelf. 50 Weissenburg) (Mitte 9. Jh.)

urgift 5, ahd., st. F. (i): nhd. Abgabe, Ertrag, Rückgabe, Erstattung, Lieferung; ne. tax (N.), yield (N.), delivery; ÜG.: lat. reditus Gl, (restitutio) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. reditus?; E.: s. ur, gift; W.: mhd. urgift, st. F., Einkünfte; nhd. (ält.-dial.) Urgift, F., „Urgift“, DW 24, 2467; L.: ChWdW9 347b (urgift); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163)

*urgili?, ahd., Adj.: Vw.: s. urgilo

urgilo 1, ahd., Adv.: nhd. außerordentlich, unerträglich; ne. extraordinarily, horribly; Q.: O (863-871); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, geil?; L.: ChWdW9 349b

urgiwin* 1, ahd., st. M. (a)?: nhd. Gewinn; ne. gain (N.); ÜG.: lat. lucrum Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lbd. lat. lucrum?; E.: s. ur, giwin

*urgotilīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. urgotilīhho

urgotilīhho 1, urgotilīcho*, ahd., Adv.?: nhd. gottlos, unnatürlich, widernatürlich; ne. impiously, unnaturally; ÜG.: lat. (portentuose) Gl; Hw.: s. urgetilīhho*; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. portentuose?; E.: s. ur, got, līh (3)

urgouwida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. urgawida*

urgouwisōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. ekeln, verschmähen, Ekel empfinden, Widerwillen empfinden; ne. reject (V.); ÜG.: lat. fastidire Gl; Hw.: s. urgawida*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur; L.: ChWdW9 366b (urgouwisōn); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

*urgultlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. urgultlīhho*

urgultlīhho* 1, urgultlīcho, ahd., Adv.?: nhd. unnatürlich, abenteuerlich; ne. unnaturally, adventurously; ÜG.: lat. (portentose) Gl; Q.: Gl (11./12. Jh.); I.: Lsch. lat. portentose?; E.: s. ur, geltan, līh (3)

urguol* 1, ahd., Adj.: nhd. berühmt, sich auszeichnend, berüchtigt; ne. famous, extravagant; ÜG.: lat. insignis Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lbd. lat. insignis?; E.: s. ur, guol

urgussi* 2, ahd., st. N. (ja): nhd. Überfluss; ne. luxury; ÜG.: lat. affluentia N, superabundantia N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. affluentia?, superabundantia?; E.: s. ur, gussi

urhab 12, ahd., st. M. (a?, i?), st. N. (a): nhd. „Urhab“, Ursache, Beweggrund, Bewegung, Sauerteig; ne. cause (N.), leaven (N.); ÜG.: lat. causa N, fermentum Gl, motus Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), N; I.: Lbd. lat. causa; E.: s. ur, heffen; W.: mhd. urhap, st. M., st. N., Sauerteig, Aufstand, Ursache; s. nhd. (ält.) Urhab, M., N., F., veranlassender Vorgang, DW 24, 2431; L.: ChWdW9 399b (urhab); Son.: TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325) (2. Viertel 9. Jh.)

urhalōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. irhalōn*

ūrhano*, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. orrehano*

*urheilōn?, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. zi-

urheiz* 7, ahd., st. M. (a)?: nhd. Verschwörung, Aufruhr, Empörung, Herausforderung, Aufstand, Unbesonnenheit, Vermessenheit; ne. uproar (N.), plot (N.); ÜG.: lat. conspirare (= mihhil urheiz tuon) O, prohibere tributa dare (= zi urheizi spanan) O; Q.: O (863-871); E.: s. ur, heizan; L.: ChWdW9 407b (urheiz)

*urheizen?, ahd., sw. V. (1): Hw.: vgl. as. urhētian*

urheizgouh* 1, ahd., st. M. (a): nhd. Narr, Tor (M.), dreister Tor; ne. fool (M.); ÜG.: lat. (lacessere) N; Q.: N (1000); E.: s. urheiz, gouh

urheizo 2, urhetto*, ahd., sw. M. (n): nhd. Gelobender?, Verheißender?, Herausforderer, einer der ein Gelübde tut; ne. challenger, vower; ÜG.: lat. (suspensus) Gl; Hw.: vgl. as. *urhēto?; Q.: Gl (765), Hi (1. Hälfte 8. Jh.?, 8. Jh.); I.: Lbd. lat. suspensor?; E.: s. ur, heizan; L.: ChWdW8 158b (urheizo), ChWdW9 407b (urheizo)

urherz* 4, ahd., Adj.: nhd. unsinnig, unverständig, mutlos, einfältig; ne. senseless, spiritless; ÜG.: lat. excors Gl, vecors Gl; Hw.: s. urherzi*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. excors; E.: s. ur, herz; L.: ChWdW8 161a (urherz), ChWdW9 416a (urherz); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

urherzi* 3, ahd., Adj.: nhd. unsinnig, unverständig, einfältig; ne. senseless; ÜG.: lat. excors Gl, vecors Gl; Hw.: s. urherz*; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüs. lat. excors; E.: s. ur, herz; L.: ChWdW8 161a (urherzi), ChWdW9 416 (urherzi)

urherzmuoti* 1, ahd., Adj.: nhd. unsinnig; ne. senseless; ÜG.: lat. vecors animo Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. vecors animo?; E.: s. ur, herz, muot; L.: ChWdW8 161a (urherzmuoti)

urhetto*, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. urheizo

urhlōzi*, ahd., Adj.: Vw.: s. urlōzi*

urknāida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Erkenntnis, Erkennen; ne. recognition; ÜG.: lat. cognitio Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. cognitio?; E.: s. ur; s. germ. *knēan, *knǣan, st. V., kennen, verstehen, können; idg. *g̑en- (2), *g̑enə-, *g̑nē-, *g̑nō-, *g̑enh₃-, *g̑neh₃-, *g̑noh₃-, *g̑n̥h₃-, V., erkennen, kennen, Pokorny 376

urknāo* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. „Erkenner“, Kenner; ne. recognizer; ÜG.: lat. cognitor Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. cognitor?; E.: s. ur; s. germ. *knēan, *knǣan, st. V., kennen, verstehen, können; idg. *g̑en- (2), *g̑enə-, *g̑nē-, *g̑nō-, *g̑enh₃-, *g̑neh₃-, *g̑noh₃-, *g̑n̥h₃-, V., erkennen, kennen, Pokorny 376; L.: ChWdW9 473a (urknāo); Son.: TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

urknāt* 8, ahd., st. F. (i): nhd. Erkennen, Erkenntnis, Erfahrung, Probe; ne. recognition; ÜG.: lat. agnitio Gl, cognitio Gl, (experimentum) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. agnitio?; E.: s. ur; s. germ. *knēan, *knǣan, st. V., kennen, verstehen, können; idg. *g̑en- (2), *g̑enə-, *g̑nē-, *g̑nō-, *g̑enh₃-, *g̑neh₃-, *g̑noh₃-, *g̑n̥h₃-, V., erkennen, kennen, Pokorny 376; L.: ChWdW8 178a (urknāt), ChWdW9 473b (urknāt); Son.: Tgl007 = Benediktbeurer Glosse zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4542), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX)

urkōsi* 1, ahd., Adj.: nhd. unzweifelhaft; ne. doubtless; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, kōsōn

urkouf* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. „Freikauf“, Erlösung; ne. redemption; ÜG.: lat. redemptio MH; Q.: MH (810-817); I.: Lüt. lat. redemptio?; E.: s. ur, kouf; W.: nhd. (ält.-dial.) Urkauf, M., vorheriger Kauf der Arbeitsmaterials; L.: ChWdW9 477b (urkouf)

urkoufen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. irkoufen*

urkunda* (1) 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Zeugnis, Bezeugung, Beglaubigung; ne. testimony; ÜG.: lat. testificatio Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. testificatio?; E.: s. ur, kund, kunden; W.: s. mhd. urkunde, st. N., st. F., Zeichen, Beweis, Zeugnis, Angabe; s. nhd. Urkunde, F., Urkunde, DW 24, 2455

urkunda* (2) 1, ahd., sw. F. (n): nhd. Zeugin; ne. witness (F.); ÜG.: lat. testis (F.) (1) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. testis?; E.: s. ur, kund, kunden

urkunden* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. bezeugen, Zeugnis ablegen, Zeugnis geben, versichern, eindringlich ermahnen?; ne. testify; ÜG.: lat. testari I; Vw.: s. gi-; Q.: I (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. testari?; E.: s. ur, kunden; W.: mhd. urkunden, sw. V., bezeugen; nhd. (ält.) urkunden, sw. V., bezeichnen, bekunden, „urkunden“, DW 24, 2462; L.: ChWdW8 182b (urkunden)

urkundi* 42, ahd., st. N. (ja): nhd. Zeugnis, Beweis, Beglaubigung, Gebot, Bund, Verheißung, Testament, Bezeugung, Anzeichen; ne. testimony, evidence, promise (N.); ÜG.: lat. astipulatio Gl, attestatio Gl, contestari (= zi urkundi ziohan) Gl, indicium Gl, testamentum NGl, testificatio Gl, testimonium B, Gl, I, MF, N, NGl, O, T, (testis) (M.) (1) Gl; Vw.: s. ēwa-; Hw.: s. urkundī*; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), JB, N, NGl, O, OT, T, WB; I.: Lsch.?, Lbd.? lat. testimonium; E.: s. ur, kund, kunden; W.: s. mhd. urkunde, st. N., st. F., Zeugnis, Beweis, Bekundung; L.: ChWdW8 182b (urkundi), ChWdW9 487a (urkundi); Son.: Tgl04 = Tegernseer Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a) (Ende 8. Jh.), Tgl004 = Halitgarglossen im Ottoboni-Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tgl007 = Benediktbeurer Glosse zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4542), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

urkundī* 16, urkundīn*, ahd., st. F. (ī): nhd. Zeugnis, Beglaubigung, Bezeugung, Beweis; ne. testimony; ÜG.: lat. antestari (= in urkundī ziohan) Gl, contestari (= zi urkundī ziohan) Gl, (indicium) Gl, testificatio Gl, testimonium B, I, MF; Hw.: s. urkundi*; Q.: B, GB, Gl, I (Ende 8. Jh.), MF; I.: Lsch.?, Lbd.? lat. testimonium?; E.: s. ur, kund, kunden; W.: s. mhd. urkunde, st. N., st. F., Zeugnis; s. nhd. Urkunde, F., Urkunde, DW 24, 2455; R.: zi urkundi ziohan: nhd. zur Bezeugung anrufen; ne. call (V.) to testimony; ÜG.: lat. contestari Gl; L.: ChWdW8 182b (urkundī)

urkundīn*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. urkundī*

urkundituom* 1, ahd., st. M. (a), st. N. (a): nhd. Zeugnis, Bezeugung; ne. testimony; ÜG.: lat. attestatio Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. attestatio; E.: s. ur, kund, kunden, tuom

urkundlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. urkundlīhho*

*urkundlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. urkundlīhho*

urkundlīhho* 2, urkundlīcho*, ahd., Adv.: nhd. gewiss, bezeugt, zuverlässig bezeugt, augenscheinlich; ne. testified; ÜG.: lat. testate Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. testate; E.: s. ur, kund, kunden, līh (3); W.: nhd. urkundlich, Adj., Adv., urkundlich, DW 24, 2464

urkundo 28, ahd., sw. M. (n): nhd. Zeuge, Märtyrer; ne. witness (M.); ÜG.: lat. (assertor) Gl, martyr MH, (mediastinus) Gl, testimonium MF, O, T, testis (M.) (1) B, Gl, I, LF, MH, NGl, O, T, TC; Hw.: vgl. anfrk. urkundo*, as. urkundio*; Q.: B, GB, Gl, I (Ende 8. Jh.), LF, MF, MH, N, NGl, O, OT, T, TC; I.: Lüs. lat. testis (M.) (1)?, Lbd. lat. martyr; E.: s. ur, kundo; W.: mhd. urkunde, sw. M., Zeuge; L.: ChWdW8 182b (urkundo), ChWdW9 487a (urkundo)

urkundōn* 5, ahd., sw. V. (2): nhd. bezeugen, Zeugnis geben, bekunden, eindringlich ermahnen, jemanden beschwören; ne. testify; ÜG.: lat. contestari Gl, (stipulari) Gl, testari Gl, testificari N; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. testari?; E.: s. ur, kundōn; L.: ChWdW9 485a (urkundōn), 2, 487a (urkundōn); Son.: TrT09a = Reichenauer Genesisglossar (Sankt Paul, Stiftsarchiv 37/6 [früher Extrav. s. n]), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

*urkundskaf?, *urkundscaf?, ahd., st. F. (i): Hw.: vgl. anfrk. urkundskap*

urkust 3, ahd., st. F. (i): nhd. Betrug, List, Hinterlist, Ränke, Falschheit; ne. cheat (N.); ÜG.: lat. astus Gl, dolus Gl, fraus B; Q.: B (800), GB, Gl; I.: Lbd. lat. dolus?; E.: s. ur, kust; L.: ChWdW9 468a (urkust)

urkustfol* 1, ahd., Adj.: nhd. hinterlistig, betrügerisch, ränkevoll, listenreich; ne. deceitful; ÜG.: lat. strophosus (Adj.) (2) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. strophosus?; E.: s. ur, kust, fol

urkustīg* 1, ahd., Adj.: nhd. listig; ne. cunning (Adj.); ÜG.: lat. (pervicax) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, kustīg

urkwisten*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. irkwisten*

urlag* 17, ahd., st. M. (a): nhd. Schicksal, Bestimmung, Schicksalsordnung, Schicksalsgöttin, Los; ne. destiny; ÜG.: lat. constellatio N, eventus Gl, fatum Gl, N, (genesis) Gl, ordo fatalis N, (Parca) Gl, series fatalis N; Hw.: s. urlaga; vgl. as. orlag*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; E.: germ. *uzlaga-, *uzlagaz, st. M. (a), Schicksal, Geschick; germ. *uzlaga-, *uzlagam, st. N. (a), Schicksal, Geschick; vgl. idg. *legʰ-, V., sich legen, liegen, Pokorny 658; L.: ChWdW9 516a (urlag); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

urlaga 6, ahd., st. F. (ō): nhd. Schicksal, Los, Schicksalsgöttin; ne. destiny; ÜG.: lat. fatum Gl, fortuna Gl; Hw.: s. urlag*; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); E.: s. urlag; W.: mhd. urlage, st. F., Schicksal, Krieg; L.: ChWdW9 516a (urlaga); Son.: Tgl019 = Tegernseer Boethius-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18765) (4. Viertel 9. Jh.)

*urlagi?, ahd., st. M. (a, i): Hw.: vgl. as. urlagi

urlaglīh* 2, ahd., Adj.: nhd. schicksalhaft, vom Schicksal bestimmt; ne. fatal, predestined; ÜG.: lat. fatalis Gl, N; Q.: Gl (12. Jh.), N; I.: Lüs. lat. fatalis; E.: s. urlag, līh (3)

*urlagwīla?, ahd., st. F. (ō), sw. F. (n): Hw.: vgl. as. orlaghwīla*

urlastari* 3, ahd., Adj.: nhd. untadelig; ne. blameless; ÜG.: lat. (illustris) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. illustris?; E.: s. ur, lastar; L.: ChWdW8 184b (urlastari)

urlāz* 1, ahd., st. M. (a): nhd. Erlass, Nachlass, Vergebung; ne. will (N.), forgiveness; ÜG.: lat. remissio GP; Q.: GP (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. remissio?; E.: s. ur, lāz; L.: ChWdW8 187a (urlāz)

urlāzīg* 1, ahd., Adj.: nhd. freigelassen; ne. released; ÜG.: lat. liber (Adj.) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. dimissus?, Lsch. lat. liber (Adj.)?; E.: s. ur, lāz

urleiten*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. irleiten*

urlenti 4, ahd., Adj.: nhd. ausländisch, fremd, zugereist; ne. foreign; ÜG.: lat. (bargina) Gl, (incola) Gl, (peregrina) (N. Pl.) Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. extraneus?; E.: s. ur, lant; W.: mhd. urlende, Adj., außerhalb des Landes; L.: ChWdW8 186a (urlenti)

urliugi 11, ahd., st. N. (a): nhd. Vertragslosigkeit, Krieg, Aufstand, Aufruhr, Gewaltherrschaft, Verderben bringende Herrschaft; ne. lawlessness, war (N.); ÜG.: lat. bellum Gl, carmula Gl, (diluvio)? Gl, (diluvium)? Gl, proelium Gl, (tempestas)? Gl, (tyrannis)? Gl; Hw.: vgl. as. urlag; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.), PN; I.: Lbd. lat. diluvium?, tyrannis?; E.: s. ur, liogan; W.: mhd. urliuge, st. N., Krieg, Fehde, Streit, Kampf; l.: ChWdW9 533a (urliugi); Son.: Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64)

urliumuntlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. infam, unehrlich, berüchtigt, verrufen, schändlich; ne. deceitful, infamous; ÜG.: lat. infamis Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. infamis?; E.: s. ur, liumunt, līh (3); L.: ChWdW9 533b (urliumuntlīh); Son.: MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410), TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325) (2. Viertel 9. Jh.)

urlōsa* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Erlösung; ne. redemption; ÜG.: lat. redemptio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. redemptio?; E.: s. ur, lōsen; W.: s. mhd. urlōse, st. F., Erlösung

urlōsāri, ahd., st. M. (ja): Vw.: s. irlōsāri

urlōsen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. irlōsen

urlōsī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Erlösung; ne. redemption; ÜG.: lat. redemptio NGl; Q.: NGl, O (863-871); I.: Lüt. lat. redemptio?; E.: s. ur, lōsen; W.: s. mhd. urlōse, st. F., Erlösung; L.: ChWdW9 530a (urlōsī)

urlōsida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. irlōsida*

urloub* 23, ahd., st. M. (a?, i?), st. N. (a): nhd. Erlaubnis, Genehmigung, Billigung, Urlaub, Abschied von, Entlassung; ne. permission, furlough, leave (N.); ÜG.: lat. (accusatio) Gl, commonitorium (N.) Gl, (fas) Gl, (egressus) N, iussio N, licentia Gl, (licitum) Gl, missio Gl, permissus Gl; Hw.: vgl. as. orlôf*; Q.: FB, Gl (Ende 8. Jh.), L, LS, MB, N, PfB; I.: Lbd. lat. permissus?; E.: s. ur; s. germ.* lauba, Sb., Erlaubnis, Billigung, Genehmigung; vgl. idg. *leubʰ-, V., Adj., gern haben, begehren, lieb, Pokorny 683?; W.: mhd. urloup, st. M., st. N., Erlaubnis; nhd. Urlaub, M., Erlaubnis, Abschied, Urlaub, DW 24, 2466; L.: ChWdW8 199a (urloub), ChWdW9 540b (urloub); Son.: Tgl009 = Glosse zu Hraban Ad Otgarium im Ottoboni Codex Glosse des Ottoboni Codex (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana, Ottob. lat. 3295), Tgl022 = Sankt Galler Prudentius-Glossen (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 136), TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908])

urloubbuoh* 2, ahd., st. N. (a): nhd. „Erlaubnisbuch“, Entlassungsbrief, Empfehlungsschreiben; ne. document of leave; ÜG.: lat. (epistula canonica) Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. epistula canonica?; E.: s. urloub, buoh; L.: ChWdW9 201b (urloubbuoh); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.)

urloubī* 4, ahd., st. F. (ī): nhd. Erlaubnis, Genehmigung, Billigung; ne. permission; ÜG.: lat. licentia B, Gl; Q.: B, GB, Gl (4. Viertel 8. Jh.); I.: Lbd. lat. licentia?; E.: s. urloub; L.: ChWdW8 199a (urloubī), ChWdW9 540b (urloubī); Son.: Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300) (4. Viertel 8. Jh.), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

urloublīh* 1, ahd., Adj.: nhd. erlaubend, Genehmigungs...; ne. allowing (Adj.); ÜG.: lat. dimissoriae (= urloublīh brief) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. dimissorius?; E.: s. urloub, līh (3); W.: mhd. urlouplich, Adj., erlaubt; R.: urloublīh brief: nhd. Entlassungsbrief; ne. certificate of discharge; ÜG.: lat. dimissoriae Gl

urlōzi* 2, urhlōzi*, ahd., Adj.: nhd. unteilhaftig, nicht teilhaftig, ausgeschlossen, dem Lose nicht unterworfen; ne. not participating in lot-drawing; ÜG.: lat. exsors Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. exsors?; E.: s. ur, lōz; L.: ChWdW9 531a (urlōzi); Son.: TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

urlust 3, ahd., st. F. (i): nhd. Ausschweifung, Unlust, Verdruss, Widerwille; ne. excess, disgust (N.); ÜG.: lat. acedia Gl, (inedia) Gl, (luxus) (M.) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. luxus?; E.: s. ur, lust; W.: nhd. Urlust, F., Urlust, DW 24, 2483; L.: ChWdW8 200b (urlust), ChWdW9 546b (urlust); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

urlusten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. verleiden, verdrießen, ekeln, überdrüssig sein (V.); ne. disgust (V.); ÜG.: lat. taedere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch. lat. taedere?; E.: s. ur, lusten; L.: ChWdW9 546b (urlusten), EWAhd 5, 1537; Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

urlusti* 1, ahd., Adj.: nhd. überdrüssig; ne. disgusted; ÜG.: lat. desidiosus Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. desidiosus?; E.: s. ur, lust; L.: ChWdW8 200b (urlusti)

urlustisōn 1, ahd., sw. V. (2): nhd. verdrießen, ekeln, überdrüssig sein (V.); ne. disgust (V.); ÜG.: lat. taedere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch. lat. taedere?; E.: s. ur, lustisōn; L.: ChWdW9 546b (urlustisôn), EWAhd 5, 1539; Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

urlustlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. urlustlīhho

*urlustlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. urlustlīhho

urlustlīhho 1, urlustlīcho*, ahd., Adv.: nhd. verdrießlich, mürrisch, mit Widerwillen, widerwillig; ne. lustlessly; ÜG.: lat. acide Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch. lat. acide?; E.: s. ur, lust, līh (3); L.: ChWdW9 546b (urlustlīhho); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

urluz* 1, ahd., Adj.: nhd. unteilhaftig, ausgeschlossen, dem Lose nicht unterworfen; ne. not participating in lot-drawing; ÜG.: lat. exsors Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. exsors; E.: s. ur, luz; L.: ChWdW8 196b (urluz); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

urmarca*, ahd., F.?: Vw.: s. urmarka*

urmageo, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. urmeggo

urmāri 31, ahd., Adj.: nhd. berühmt, bekannt, berüchtigt, vortrefflich, ausgezeichnet, weitbekannt, auserlesen; ne. famous, excellent, chosen; ÜG.: lat. celeber Gl, clemens Gl, egregius Gl, elegans? Gl, (elegantia)? Gl, eximius Gl, exspectatus Gl, famosus Gl, illustris Gl, inclutus Gl, insignis Gl, magnificus Gl, superbus Gl; Q.: Gl (765), O; I.: Lbd. lat. clemens?, superbus?; E.: s. ur, māri; W.: mhd. urmāre, Adj., berühmt, herrlich; L.: ChWdW8 206b (urmāri), ChWdW9 568b (urmāri); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT12 = Reichenauer Glossar zu Gregors Dialogen (Krakau, Biblioteka Jagiellońska Berol. Ms. Lat. 4° 676 [früher Berlin, Staatsbibliothek zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz Ms. lat. 4° 676, noch früher Cheltenham, Bibliotheca Phillippica 18908]), TrT33 = Sankt Galler Homilienglossar II (Sankt Gallen Stiftsbibliothek 193), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

urmārīg* 1, ahd., Adj.: nhd. rühmenswert; ne. praiseworthy; ÜG.: lat. (praeconabilis) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, māri; W.: mhd. urmæric, Adj., herrlich, berühmt

urmarka* 1, urmarca*, ahd., F.?: nhd. Anzeichen; ne. evidence; ÜG.: lat. indicium Gl; Q.: Gl (Ende 9. Jh.); I.: Lsch. lat. indicium?; E.: s. ur, marka

urmārlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. urmārlīhho*

urmārlīh* 1, ahd., Adj.: nhd. berühmt, bekannt, vortrefflich; ne. famous, excellent; ÜG.: lat. eximius Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. eximius?; E.: s. ur, māri, līh (3)

urmārlīhho* 1, urmārlīcho*, ahd., Adv.: nhd. vortrefflich, ausgezeichnet; ne. excellently; ÜG.: lat. eximie Gl; Q.: Gl (1. Drittel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. eximie?; E.: s. ur, māri, līh (3); L.: ChWdW9 568b (urmālrīhho); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (1. Drittel 9. Jh.)

urmāro 1, ahd., Adv.: nhd. offenbar, öffentlich, vor aller Augen; ne. obviously; ÜG.: lat. evidenter Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. evidenter?; E.: s. ur, māri

urmeggo* 1, urmageo, ahd., sw. M. (n): nhd. Ausmagen; ne. „out of the stomach“; ÜG.: lat. estomachator? Gl, (ex stomacho)? Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. estomachator?; E.: s. ur, mago; L.: ChWdW9 554b (urmeggo); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

urminni* 1, ahd., Adj.: nhd. „uneingedenk“; ne. unmindful; Q.: O (863-871); E.: s. ur, minna, minni, minnōn; R.: urminni sīn: nhd. nicht denken an; ne. not think of; L.: ChWdW9 590a (urminni)

urmuot* 2, ahd., Adj.: nhd. unsinnig, verzweifelt, verrückt; ne. desperate, mad; ÜG.: lat. amens Gl, desperatus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüs. lat. amens; E.: s. ur, muot; L.: ChWdW8 215b (urmuot)

urmuoti* 2, ahd., Adj.: nhd. unsinnig, irrsinnig, wahnsinnig, geistlos; ne. insane; ÜG.: lat. amenticus Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. amenticus; E.: s. ur, muot; L.: ChWdW9 601b (urmuoti); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

urniusida* 1, irniusida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Nachforschung, Überlegung, Erwägung; ne. investigation; ÜG.: lat. (deliberatio) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, niusen; L.: ChWdW9 626b (urniusida), EWAhd 5, 178; Son.: Tgl057 = Regensburger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14409) (3. Viertel 9. Jh.)

ūro 5, ahd., sw. M. (n): nhd. Auerochse, Ur; ne. aurochs; ÜG.: lat. bubalus Gl, urus Gl; Hw.: s. ūr*; Q.: Gl (9. Jh.); E.: germ. *ūrō-, *ūrōn, *ūra-, *ūran, sw. M. (n), Auerochse, Ur; vgl. idg. *ūr-, *au̯er-, Sb., Wasser, Harn, Regen, Pokorny 80; idg. *au̯e-, *au̯- (9), V., benetzen, befeuchten, fließen, Pokorny 78; W.: mhd. ūre, st. M., sw. M., Auerochse; s. nhd. Ur, M., Ur, Auerochse, DW 24, 2353; L.: ChWdW9 885b (ūro), 2, 1037 (ūro); Son.: Smr02 = Sankt Galler Bibelglossar III (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299), Tgl016 = Würzburger Glossen zum Alten Testament (Oxford, Bodleian Library Laud. lat. 92)

ūrohso 10, ahd., sw. M. (n): nhd. Auerochse; ne. aurochs; ÜG.: lat. (alces)? Gl, bubalus Gl, urus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); E.: s. ohso; s. germ. *ūrō-, *ūrōn, *ūra-, *ūran, sw. M. (n), Auerochse, Ur; germ. *ūra-, *ūraz, *ūrja-, *ūrjaz, Adj., wild; vgl. idg. *ūr-, *au̯er-, Sb., Wasser, Harn, Regen, Pokorny 80; idg. *au̯e-, *au̯- (9), V., benetzen, befeuchten, fließen, Pokorny 78; W.: nhd. (ält.) Urochse, M., Ur, Auerochse, DW 24, 2492

urōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ūrōn*

ūrōn* 2, urōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. schrecken, vertreiben, verscheuchen, aufscheuchen; ne. frighten, drive away; ÜG.: lat. consternare Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); E.: vgl. germ. *ūra-, *ūraz, *ūrja-, *ūrjaz, Adj., wild; L.: ChWdW9 885b (885b (urōn); Son.: Smr02 = Sankt Galler Bibelglossar III (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.)

*urougen?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. gi-; Hw.: s. irougen*

urougi* 5, ahd., Adj.: nhd. unsichtbar; ne. invisible; ÜG.: lat. non apparens N, (oculus) N, (regressus) N; Q.: GA, N (1000); E.: s. ur, ouga

urra* 1, urrea, ahd., st. F. (jō): nhd. Turm; ne. tower (N.); ÜG.: lat. turris? Gl; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.); I.: Lw. lat. turris?; E.: s. lat. turris, F., Burg, Turm, Kluge s. u. Turm; vgl. gr. τύρσις (týrsis), F., Turm, Burg, befestigte Stadt, befestigter Wohnsitz; wohl aus einer Mittelmeersprache entlehnt; L.: ChWdW8 304b (urra); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913) (3. Viertel 8. Jh.)

urrachōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. irrahhōn*

urrahhōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. irrahhōn*

urrea, ahd., st. F. (jō): Vw.: s. urra*

urrechida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. irrekkida (1)

urrehhida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. irrekkida (1)

urrekken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. irrekken*

ūrrind* 6, ahd., st. N. (iz/az): nhd. „Urrind“, Auerochse; ne. aurochs; ÜG.: lat. bubalus Gl, (platyceros) Gl, urus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); E.: s. rind; s. germ. *ūra-, *ūraz, *ūrja-, *ūrjaz, Adj., wild; vgl. idg. *ūr-, *au̯er-, Sb., Wasser, Harn, Regen, Pokorny 80; idg. *au̯e-, *au̯- (9), V., benetzen, befeuchten, fließen, Pokorny 78; W.: mhd. ūrrint, st. N., Auerochse; nhd. (ält.) Urrind, N., Ur, Auerochse, Rohrdommel, DW 24, 2502

urrist 2, ahd., st. F. (i): nhd. Auferstehung; ne. resurrection; ÜG.: lat. resurrectio Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt.?, Lbd.? lat. resurrectio?; E.: s. ur, rīsan; L.: ChWdW8 241b (urrist); Son.: Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8)

urrista* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Auferstehung; ne. resurrection; ÜG.: lat. resurrectio Gl; Q.: Gl (Ende 8./Anfang 9. Jh.); I.: Lüt.?, Lbd.? lat. resurrectio?; E.: s. ur, rīsan

urristī* 10, ahd., st. F. (ī): nhd. Auferstehung; ne. resurrection; ÜG.: lat. anastasis MH, resurrectio T; Q.: MH (810-817), OT, T; I.: Lüt.?, Lbd.? lat. resurrectio?; E.: s. ur, rīsan; L.: ChWdW9 683a (urristī)

urriuto, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. urriutto

urriutto 1, urriuto, ahd., sw. M. (n): nhd. Verschwender, Vergeuder; ne. waster; ÜG.: lat. stirpator B; Q.: B (800), GB; I.: Lüt. lat. stirpator?; E.: s. ur, riuten; L.: ChWdW9 684b (urriuto)

urruns 1, ahd., st. F. (i): nhd. Aufgang, Ausfluss; ne. rise (N.), flow (N.); ÜG.: lat. oriens (M.) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, runs

urrunst* 1, irrunst*, ahd., st. F. (i): nhd. Aufgang, Anfang; ne. rise (N.), origin; ÜG.: lat. ortus N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, runst; L.: EWAhd 5, 187

ursaga* 2, ahd., st. F. (ō): nhd. Aussage, Ausrede, Vorwand, Grund; ne. statement, cause (N.), excuse (N.); ÜG.: lat. occasio Gl, (ratio) Gl; Hw.: vgl. anfrk. ursaga*; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. excusatio?; E.: s. ur, saga; W.: s. mhd. ursaga, st. F., Kriegserklärung; nhd. Ursage, F., „Ursage“, DW 24, 2525

ursagēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. entschuldigen, Ausrede machen, sich rechtfertigen; ne. excuse (V.); ÜG.: lat. excusare Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. excusare?; E.: s. ur, sagēn; L.: EWAhd 7, 867

ursah* 1, ahd., st. M. (a?, i?), st. N. (a): nhd. Grund, Ursache; ne. cause (N.); ÜG.: lat. occasio TC; Q.: TC (Mitte 10. Jh.); I.: Lüt. lat. occasio?; E.: s. ur, sahha; W.: s. mhd. ursache, st. F., Ursache, Grund; nhd. Ursache, F., Ursache, DW 24, 2502

ursāz* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Ergebung, Kapitulation; ne. surrender (N.); ÜG.: lat. deditio Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lsch. lat. deditio?; E.: s. ur, sizzen; W.: mhd. ursaz, st. M., Ersatz, Reuegeld

*ursāza?, ahd., st. F. (ō): Hw.: vgl. as. orsāta

ursc.., ahd.: Vw.: s. ursk...

urscalci, ahd., st. M.: Vw.: s. urskalki

urscalki, ahd., st. M.: Vw.: s. urskalki

ursceidan*, ahd., red. V.: Vw.: s. irskeidan*

ursceini*, ahd., Adj.: Vw.: s. urskeini*

urscelki*, ahd., Adj.: Vw.: s. urskelki*

urscoufo, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. urskoufo*

urscruofpi*, ahd., Adj.: Vw.: s. urskruofi*

ursēli* 3, ahd., Adj.: nhd. leblos, entseelt; ne. lifeless; ÜG.: lat. exanimis Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. exanimis; E.: s. ur, sēla; L.: ChWdW9 716a (ursēli); Son.: Tgl081 = Pariser Avianglossen (Paris, Bibliothèque Nationale Nouv. acquis. lat. 1132), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ursezzida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Setzung, Anordnung; ne. setting (N.), disposition; ÜG.: lat. dispositio Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. dispositio?; E.: s. ur, sizzen; L.: ChWdW9 733b (ursezzida); Son.: TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163) (1. Viertel 9. Jh.)

ursin 1, ahd.?, st. M. (a?, i?): nhd. Wahnsinn; ne. insanity; ÜG.: lat. phrenesis Gl; Q.: Gl (14. Jh.); I.: Lüt. lat. dementia?, Lsch. lat. phrenesis?; E.: s. ur, sin; W.: nhd. Ursinn, M., Ursinn, DW 24, 2534

ursinnēn* 1, ahd., sw. V. (3)?: nhd. unsinnig sein (V.), aberwitzig sein (V.); ne. be absurd; ÜG.: lat. desipere Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. desipire?; E.: s. ur, sinnan; L.: EWAhd 7, 1263

ursinni 2, ahd., Adj.: nhd. sinnlos, wahnsinnig, unsinnig; ne. senseless, insane; ÜG.: lat. (alienatus) Gl, male sanus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, sin, sinnan

ursinnida 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Wahnsinn; ne. insanity; ÜG.: lat. dementia Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.?); I.: Lüt. lat. dementia?; E.: s. ur, sin, sinnan; L.: ChWdW9 728a (ursinnida); Son.: Tgl081 = Pariser Avianglossen (Paris, Bibliothèque Nationale Nouv. acquis. lat. 1132) (4. Viertel 9. Jh.)

ursinnīg* 8, ahd., Adj.: nhd. wahnsinnig, töricht, sinnlos, unsinnig, verrückt, rasend, besessen; ne. insane; ÜG.: lat. amens Gl, carens sensu Gl, demens Gl, energumenos (= ursinnigēr subst.) Gl, (epilempsis)? Gl, (epilenticus)? Gl, epilepticus? Gl, insanus Gl, male sanus Gl, saeviens Gl, sine mente Gl, sine sensu Gl, stupidus Gl, vesanus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); E.: s. ur, sinnīg; W.: nhd. ursinnig, Adj., eigensinnig, DW 24, 2534; R.: ursinnigēr, (subst. Adj.=)M.: nhd. Wahnsinniger; ne. madman; ÜG.: lat. energumenos Gl; L.: ChWdW9 728a (ursinnīg); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), Tgl008 = Würzburger Canonesglossen I (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146) (Anfang 9. Jh.)

ursinnīgheit* 3, ahd., st. F. (ī): nhd. Wahnsinn, Verrücktheit, Unsinn; ne. insanity; ÜG.: lat. deliramentum Gl, dementia Gl, insanabile (venenum) (= in ursinnīgheit) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. dementia?; E.: s. ur, sinnīg, heit; L.: ChWdW9 728a (ursinnīgheit); Son.: Tgl016 = Würzburger Glossen zum Alten Testament (Oxford, Bodleian Library Laud. lat. 92)

ursinnigī 4, ahd., st. F. (ī): nhd. Unsinnigkeit, Wahnsinn, Verrücktheit, Unsinn, Raserei; ne. senselessness, insanity, madness; ÜG.: lat. dementia Gl, (energema) Gl, (furor) Gl, spiritus Pythonis Gl, stultitia Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. dementia?; E.: s. ur, sinnīg

ursinno 1, ahd., Adv.: nhd. auf wahnsinnige Weise, auf unsinnige Weise; ne. insanely; ÜG.: lat. insane Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. insane?; E.: s. ur, sin, sinnan

ursiuni* (1) 1, ahd., st. N. (ja): nhd. Aufsicht, Beachtung?, Gedenken?; ne. inspection; ÜG.: lat. (respectus) Gl; Hw.: s. ursiuni* (2); Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. respectus?; E.: s. ur; s. germ. *segwni-, *segwniz, *seuni-, *seuniz, st. F. (i), Sehen, Gesicht, Gestalt; vgl. idg. *sek̯- (1), V., folgen, Pokorny 896

ursiuni* (2) 1, ahd., Adj.: nhd. augenscheinlich, offensichtlich; ne. evident; ÜG.: lat. perspicuus Gl; Hw.: s. ursiuni* (1); Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); E.: s. ursiuni* (1); L.: ChWdW9 713b (ursiuni); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ursiunīg* 1, ahd., Adj.: nhd. durchsichtig, augenscheinlich, offensichtlich; ne. transparent, evident; ÜG.: lat. perspicuus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. perspicuus; E.: s. ursiuni; L.: ChWdW9 714a (ursiunīg); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

urskalki 1, urscalki, urscalci, ahd., st. M.: nhd. Aufwärter, Trossknecht; ne. steward; ÜG.: lat. lixa Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); E.: s. ur, skalk; L.: ChWdW9 737a (urscalki); Son.: Aglr01 = Regensburger grammatisches Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14456) (2. Viertel 9. Jh.)

urskeidan*, ahd., red. V.: Vw.: s. irskeidan*

urskeini* 1, ursceini*, ahd., Adj.: nhd. sichtbar, augenscheinlich; ne. evident, visible; ÜG.: lat. apparere (= urskeini wesan) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. apparere (= urskeini wesan)?; E.: s. ur, skīnan; L.: ChWdW9 750b (ursceini); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

urskelki* 1, urscelki*, ahd., Adj.: nhd. gering, verächtlich; ne. cheap; ÜG.: lat. (lixa)? Gl, vilis Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur

urskoufo* 1, urscoufo, ahd., sw. M. (n): nhd. Verschwender, Wirtschafter?; ne. waster; ÜG.: lat. (prodigus) (M.) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch. lat. prodigus?; E.: s. ur; s. germ. *skaupōn, sw. V., spotten; L.: ChWdW9 753a (urscoufo); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

urskruofi* 1, urscruofpi*, ahd., Adj.: nhd. riesenhaft, ungeschlacht; ne. huge; ÜG.: lat. (spurius) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur

urslaht 6, ahd., st. F. (i): nhd. Eintiefung, Narbe, Krampfader, Ausschlag; ne. scare (N.), varicous vein, eruption; ÜG.: lat. (ignominia) Gl, varix Gl; Hw.: vgl. as. urslaht; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.), WM; E.: s. ur, slahan?; W.: mhd. urslaht, st. F., sw. F., Ausschlag; nhd. (ält.-dial.) Urschlacht, F., Pocken, DW 24, 2528; L.: ChWdW8 267a (urslaht); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913) (3. Viertel 8. Jh.)

urslahtī 6, ahd., st. F. (ī): nhd. Krampfader; ne. varicous vein; ÜG.: lat. varix Gl, vena Gl; Q.: Gl (Mitte 9. Jh.); E.: s. urslaht; L.: ChWdW9 766a (urslahtī); Son.: Tgl010 = Südrheinfränkische Priscian-Glossen (Wolfenbüttel, Herzog August Bibliothek Cod. Guelf. 50 Weissenburg) (Mitte 9. Jh.)

urslīfan*, ahd., st. V. (1a): Vw.: s. irslīfan*

urslouf* 3, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Ausschlupf, abgestreifte Haut der Schlange; ne. slough (N.) (2); ÜG.: lat. exuviae Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. exuviae?; E.: s. ir, sliofan

urslūh* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. abgestreifte Haut der Schlange; ne. slough (N.) (2); ÜG.: lat. exuviae Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. exuviae?; E.: s. ur; vgl. germ. *sluk-, V., schleichen, schlüpfen; vgl. idg. *sleug̑-?, *leug̑-?, *sleuk̑-?, *leuk̑-?, V., gleiten, schlüpfen, Pokorny 964

ursorg*, ahd., Adj.: Vw.: s. ursworg*

ursprācha, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ursprāhha*

ursprāchi, ahd., Adj.: Vw.: s. ursprāhhi*

ursprāhha* 1, ursprācha, ahd., st. F. (ō): nhd. Beredsamkeit; ne. eloquence; ÜG.: lat. (eloquentia) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. eloquentia?; E.: s. ur, sprāhha; W.: nhd. Ursprache, F., Ursprache, DW 24, 2535; L.: ChWdW9 793b (ursprāhha); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

ursprāhhi* 1, ursprāchi, ahd., Adj.: nhd. bekannt, verschrien, verkündet?, ausgerufen?; ne. known, proclaimed?; ÜG.: lat. (conclamatus) Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. infamis?; E.: s. ur, sprāhha, sprehhan; L.: ChWdW9 794a (ursprāhhi); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ursprechi*, ahd., Adj.?: Vw.: s. ursprehhi*

ursprehhi* 1, ursprechi*, ahd., Adj.?: nhd. sprachlos; ne. speechless; ÜG.: lat. elinguis Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. elinguis?; E.: s. ur, sprehhan; L.: ChWdW8 275b (ursprehhi); Son.: Tgl09 = Glossen zum Jeremias-Kommentar des Hieronymus (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14425) (Ende 8. Jh.)

urspring 51, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Ursprung, Quelle, Ursache, Quellwasser; ne. origin, cause (N.); ÜG.: lat. aqua viva Gl, caput Gl, causa N, etymologia Gl, fons Gl, N, fons et origo (= anagenni inti urspring) N, fonticulus Gl, (frons) (F.) (2)? Gl, (genus) N, meatus Gl, natatoria Gl, origo Gl, ortus Gl, N, principium Gl, urna? Gl; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.), N, ON; I.: Lbd. lat. causa?, etymologia?; E.: s. ur, springan; s. germ. *sprenga-, *sprengaz, st. M. (a), Nachkommenschaft, Quelle; vgl. idg. *spreng̑ʰ-, V., bewegen, eilen, springen, Pokorny 998; W.: mhd. ursprinc, st. M., st. N, Ursprung, Quell; nhd. (ält.) Urspring, M., Ursprung, DW 24, 2537; L.: ChWdW9 794b (urspring); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

urspunnīn 1, ahd.?, Adj.: nhd. aus Werg, aus grobem Leinen; ne. made of tow; ÜG.: lat. stuppeus? Gl, colobium stuppeum (= urspunnīn subst.) Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lsch. lat. stuppeus?; E.: s. ur, spinnan

urspurien*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. irspurien*

urstant* 1, ahd., st. M. (a)?: nhd. Auferstehung; ne. resurrection; ÜG.: lat. resurrectio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt.?, Lbd.? lat. resurrectio?; E.: s. ur, stantan; W.: nhd. Urstand, M., Urstand, Erstehung, DW 24, 2553

urstanttag* 1, ahd., st. M. (a): nhd. Auferstehungstag, Tag der Auferstehung; ne. day of resurrection; ÜG.: lat. dies resurrectionis NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. dies resurrectionis; E.: s. ur, stantan, tag

urstenti* 22, ahd., st. N. (ja): nhd. Auferstehung; ne. resurrection; ÜG.: lat. resurrectio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt.?, Lbd.? lat. resurrectio?; E.: s. ur, stantan; W.: mhd. urstende, st. N., Auferstehung, Entstehung

urstentī* 4, ahd., st. F. (ī): nhd. Auferstehung; ne. resurrection; ÜG.: lat. refectio NGl, resurrectio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt.?, Lbd.? lat. resurrectio?; E.: s. ur, stantan; W.: mhd. urstende, st. F., Auferstehung, Entstehung

urstentida 13, ahd., st. F. (ō): nhd. Auferstehung, Wiederherstellung; ne. resurrection; ÜG.: lat. restitutio Gl, resurrectio N, NGl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N, NGl; I.: Lüt.?, Lbd.? lat. resurrectio?, restitutio?; E.: s. ur, stantan; L.: ChWdW9 804 (urstentida); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

urstōdalī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Auferstehung; ne. resurrection; ÜG.: lat. resurrectio GP; Q.: GP (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. resurrectio?; E.: s. ur; vgl. germ. *stōdjan, sw. V., stehen machen; idg. *stā-, *stə-, *steh₂-, *stah₂-, *stāu-, *stū̆-, V., stehen, stellen, Pokorny 1004; L.: ChWdW8 277b (urstuodalī)

urstuodali* 1, ahd., Adj.: nhd. scharfsinnig, geschickt; ne. cunning (Adj.); ÜG.: lat. perspicax Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. perspicax?; E.: s. ur; s. germ. *stōdja-, *stōdjaz, Adj., fest?; vgl. idg. *stā-, *stə-, *steh₂-, *stah₂-, *stāu-, *stū̆-, V., stehen, stellen, Pokorny 1004

urstuodalī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Geschicklichkeit; ne. skill; ÜG.: lat. astutia Gl, sollertia Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. astutia?; E.: s. urstuodali

ursturen*, ahd., sw. V. (1): Vw.: s. irsturen*

ursuochanōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ursuohhinōn*

ursuochāri, ahd., st. M. (ja): Vw.: s. ursuohhāri*

ursuochen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. irsuohhen*

ursuochida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. ursuohhida*

ursuochinōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ursuohhinōn*

ursuoh 28, irsuoh*, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Untersuchung, Prüfung, Versuchung, Obersatz, Obersatz im Syllogismus, Versuch, Probe, Erfahrung, Forderung; ne. examination, temptation, top sentence of a syllogism; ÜG.: lat. discussio Gl, N, exactio Gl, examen Gl, experimentum Gl, periculum Gl, probatio Gl, propositio N, quaestio Gl, temptatio NGl; Q.: Gl (9./10. Jh.), N, NGl; I.: Lüt. lat. examen? Lbd. lat. temptatio?; E.: s. ur, suohhen; W.: mhd. ursuoch, st. M., Untersuchung, Vorspiel, Prüfung

ursuohhanōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ursuohhinōn*

ursuohhāri* 5 und häufiger, ursuochāri, ahd., st. M. (ja): nhd. Eintreiber, Versucher, Einforderer, Prüfer; ne. exactor, temptator, examiner; ÜG.: lat. exactor Gl, probator Gl; Hw.: s. irsuohhāri*; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüs. lat. exactor?, Lbd. lat. probator?; E.: s. ur, suohhen

ursuohhen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. irsuohhen*

ursuohhida* 11, ursuochida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Erforschung, Prüfung, Untersuchung, Auslegung, Unterhandlung; ne. investigation, negotiation; ÜG.: lat. examen B, Gl, interpretatio Gl, negotium Gl, probatio Gl; Q.: B, GB, Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. examen?, Lbd. lat. interpretatio?, negotium?; E.: s. ur, suohhen; L.: ChWdW8 247a (ursuohhida), ChWdW9 701a (ursuohhida); Son.: Tgl007 = Benediktbeurer Glosse zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4542), Tgl039 = Gennadius-Glossen in der Berner Canones/Gennadius-Handschrift (Bern, Burgerbibliothek Cod. 89 und Cod. 493), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT10 = Salzburger Canones-Glossar (Salzburg, Salzburger Museum Carolino Augusteum Hs. 2163)

ursuohhinī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ursuohnī*

ursuohhinōn* 3, ursuochinōn*, ursuohhanōn*, ursuochanōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. untersuchen; ne. examine; ÜG.: lat. (consulere) N, discutere N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. examinare?; E.: s. ur, suohhen

ursuohnī* 1, ursuohhinī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Untersuchung, Prüfung; ne. examination; ÜG.: lat. examen Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. examen?; E.: s. ur, suohhinī; L.: ChWdW9 701a (ursuohhinī); Son.: TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (2. Viertel 9. Jh.)

unsurgi*, ahd., Adj.: Vw.: s. ursworgi*

ursworg* 1, ursorg*, ahd., Adj.: nhd. sicher, sorglos; ne. sure (Adj.), careless; ÜG.: lat. securus Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch. lat. securus?; E.: s. ur, sworga, sworgēn; L.: ChWdW8 272b (ursorg)

ursworgi* 1, unsurgi*, ahd., Adj.: nhd. sicher; ne. sure (Adj.); ÜG.: lat. securus T; Q.: OT, T (830); I.: Lsch. lat. securus?; E.: s. ur, sworga, sworgēn; L.: ChWdW9 781a (ursurgi)

urteil 17, ahd., st. M. (a)?, st. N. (a), st. F. (i): nhd. Urteil, gerechtes Urteil, Beurteilung, Entscheidung, Bestimmung, Gericht (N.) (1); ne. jurisdiction, judgement; ÜG.: lat. censura Gl, (cognitio) Gl, definitio Gl, iudicium MNPs, NGl, RhC, (porta) Gl, sententia Gl; Hw.: s. irteilen, urteila, urteili; vgl. as. urdêli; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.), MNPs, NGl, RhC; I.: Lbd. lat. censura?, examen?; E.: as. urdêli* 2, st. N. (ja), Urteil, Gericht (N.) (1); s. mnd. ur, teil; W.: s. mhd. urteil, st. F., st. N., Urteil, Entscheidung, Anspruch; s. nhd. Urteil, N., Urteil, DW 24, 2569 (Urtheil); R.: urteil tuon: nhd. urteilen, Urteil fällen; ne. judge (V.), pass judgement; L.: ChWdW9 849a (urteil); Son.: Tgl011 = Freisinger Glossen zum Alten Testament (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6225), Tgl014 = Sankt Emmeramer Glossen zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14379) (2. Viertel 9. Jh.), TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (2. Viertel 9. Jh.)

urteila 2, ahd., st. F. (ō)?, sw. F. (n)?: nhd. Urteil, Beschluss, Meinung, Beurteilung, Prüfung; ne. judgement, sentence; ÜG.: lat. (examen) Gl, sententia Gl; Hw.: s. urteil, urteili; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. examen?; E.: s. ur, teil; W.: s. mhd. urteile, st. N., st. F., Urteil, Meinung, Entscheidung; L.: ChWdW9 1036a (urteila)

urteili 33, ahd., st. N. (ja): nhd. Urteil, Entscheidung, Urteilsspruch, Beschluss, Bestimmung, Gericht (N.) (1), Recht; ne. judgement, jurisdiction; ÜG.: lat. censura Gl, cognatio (= urteili Fehlübersetzung) Gl, cognitio Gl, condicio Gl, decretum Gl, definitio Gl, diiudicatio Gl, discretio O, divinatio Gl, ira ventura (= gotes urteili) O, iudicium Gl, I, MF, MNPs, O, iustitia (= gotalīh urteili) Gl, (porta) Gl, sententia Gl; Hw.: s. urteil, urteila; vgl. as. urdēli*, anfrk. urdeili*; Q.: Cap, Gl, I, LBai (vor 743), MF, MNPs, O; I.: Lbd. lat. cognitio?, decretum?, divinatio?, sententia?; E.: s. ur, teil; W.: s. mhd. urteile, st. F., st. N., Urteil, Meinung, Entscheidung; nhd. Urteil, N., Urteil, DW 24, 2569; R.: urteili tuon: nhd. urteilen, Urteil fällen; ne. judge (V.), pass judgement; L.: ChWdW8 293b (urteili), ChWdW9 849a (urteili); Son.: MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410), Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25), Tgl003 = Frankfurter Canones-Glossen (Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main Ms. Barth. 64), Tgl013 = Londoner Canones-Glossen (London, The British Library - Department of Manuscripts Arund. 393), Tgl039 = Gennadius-Glossen in der Berner Canones/Gennadius-Handschrift (Bern, Burgerbibliothek Cod. 89 und Cod. 493), TrA02 = Alphabetisches Pariser Bibelglossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 2685)

urteilī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Urteil; ne. judgement; Q.: JB (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, teil; W.: s. mhd. urteile, st. N., st. F., Urteil

urteilida 78, ahd., st. F. (ō): nhd. Urteil, Urteilsspruch, Bestimmung, Beschluss, Gerechtigkeit, gerechtes Urteil, Ratschluss, Weisheit, Entscheidung, Gericht (N.) (1), Unterschied; ne. sentence (N.), justice, decree (N.), wisdom; ÜG.: lat. censura Gl, decretum Gl, definitio Gl, devotatio Gl, discretio B, distinctio Gl, (iudex)? Gl, iudicium Gl, N, NGl, iudicium facere (= zi urteilidu werfan) N, sententia Gl, N; Q.: B, GB, Gl (790), N, NGl; I.: Lbd. lat. censura?, decretum?, definitio?, sententia?; E.: s. ur, teilida; W.: s. mhd. urteilde, st. N., st. F., Urteil, Entscheidung, Meinung; R.: zi urteilidu bringan: nhd. richten; ne. judge (V.); R.: zi urteilidu werfan: nhd. urteilen; ne. judge (V.); ÜG.: lat. iudicium facere N; L.: ChWdW9 849a (urteilida); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162), TrT36 = Sankt Galler Glossar zum Poenitentiale Cummeani (Sankt Gallen Stiftsbibliothek 299), Wba04 = Melker Glossar (Melk, Stiftsbibliothek unsigniert [unauffindbar])

urteilidāri* 1, ahd., st. M. (ja): nhd. Urteiler, Richter; ne. judge (M.); ÜG.: lat. iudex NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. iudex?; E.: s. ur, teilen, teilida; W.: mhd. urteildære, st. M., Richter

urteilidi* 1 und häufiger, ahd., st. N. (ja): nhd. Urteil, Beschluss, Ratschluss, Gericht (N.) (1); ne. jurisdiction, judgement; ÜG.: s. urteilida; Q.: N (1000); I.: s. urteilida?; E.: s. ur, teilida; W.: s. mhd. urteilde, st. N., st. F., Urteil, Entscheidung, Meinung

urteilo 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Urteiler, Richter; ne. judge (M.); ÜG.: lat. iudex Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. iudex?; E.: s. ur, teilen; L.: ChWdW9 849b (urteilo); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

urtiufal* 1, ahd., st. M. (a): nhd. Erzteufel; ne. archdevil; ÜG.: lat. diabolus NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: z. T. Lw. lat. diabolus; E.: s. ur, tiufal

urtobēn, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. irtobēn*

urtof 1, ahd., Sb.: nhd. Verwegenheit; ne. boldness; ÜG.: lat. (rapina) (F.) (1) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur; s. germ. *dub-, V., betäubt sein (V.); idg. *dʰeubʰ-, V., Adj., stieben, rauchen, verdunkelt, Pokorny 263; vgl. idg. *dʰeu- (4), V., Sb., stieben, wirbeln, wehen, stinken, schütteln, Dampf (M.) (1), Hauch, Rauch, Pokorny 261

urtoffalī*, ahd., st. F. (ī)?: Vw.: s. urtuofalī*

urtoffi* 2, ahd., Adj.: nhd. ungestüm, ausgelassen, dreist; ne. wanton (Adj.); ÜG.: lat. protervus Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. urtof; L.: ChWdW9 853a (urtoffi); Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.)

urtoffī 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Verwegenheit, Kühnheit, Unbesonnenheit, Dreistigkeit; ne. boldness; ÜG.: lat. temeritas Gl; Q.: Gl (1. Hälfte 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. urtof; L.: ChWdW9 853a (urtoffī); Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747), Tgl066 = Freisinger Hieronymusglossen II (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6272) (1. Hälfte 9. Jh.)

urtriuwi* 3, ahd., Adj.: nhd. untreu, treulos, ehebrecherisch, argwöhnisch; ne. faithless, suspicious; ÜG.: lat. adulter (Adj.) MF, infidus Gl, suspiciosus B; Q.: B, GB, Gl (3. Viertel 8. Jh.), MF; I.: Lbd. lat. adulter?, infidus?; E.: s. ur, triuwi; L.: ChWdW8 298a (urtriuwi), ChWdW9 864b (urtriuwi); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913) (3. Viertel 8. Jh.)

urtriuwida* 4, urtrūida*, ahd., st. F. (ō): nhd. Untreue, Argwohn, Treulosigkeit; ne. faithlessness, suspicion; ÜG.: lat. (suspicio) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ur, triuwa; L.: ChWdW8 298a (urtriuwida), ChWdW9 864b (urtriuwida); Son.: Tgl06 = Benediktbeurer Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4614) (Ende 8. Jh.), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

urtruhlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. urtruhlīhho*

*urtruhlīh?, ahd., Adj.: Vw.: s. urtruhlīhho*

urtruhlīhho* 1, urtruhlīcho*, urtruhtlīhho*, urtruhtlīcho*, ahd., Adv.: nhd. mäßig, gemäß, maßvoll, besonnen (Adj.); ne. moderately; ÜG.: lat. sobrie MH; Q.: MH (810-817); I.: Lbd. lat. sobrie?; E.: s. urtruhti, līh (3); L.: ChWdW9 867b (urtruhtlīhho)

urtruhti* 1, ahd., Adj.: nhd. nüchtern; ne. sober; ÜG.: lat. sobrius MH; Q.: MH (810-817); I.: Lsch. lat. sobrius?; E.: s. ur; L.: ChWdW9 876b (urtruhti)

urtruhtida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Mäßigkeit, gemäße Haltung, Besonnenheit; ne. modesty; ÜG.: lat. sobrietas MH; Q.: MH (810-817); I.: Lsch. lat. sobrietas?; E.: s. ur, urtruhti; L.: ChWdW9 867b (urtruhtida)

urtruhtlīcho*, ahd., Adv.: Vw.: s. urtruhlīhho*

urtruhtlīhho*, ahd., Adv.: Vw.: s. urtruhlīhho*

urtrūida*, ahd., st. F. (ō): Vw.: s. urtriuwida*

urtuofalī* 1, urtoffalī*, ahd., st. F. (ī)?: nhd. Dreistigkeit, Vermessenheit, Anklage; ne. presumption; ÜG.: lat. praesumptio Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. praesumptio?; E.: s. ur, urtof; L.: ChWdW9 853a (urtoffalī); Son.: Tgl083 = Salzburger Cassiodorglossen (Salzburg, Bibliothek der Erzabtei Sankt Peter a VIII 5) (4. Viertel 9. Jh.)

*urturst?, ahd., st. F.: Vw.: s. fora-

urtwelan*, ahd., st. V. (4): Vw.: s. irtwelan*

urus* 12, lat.-ahd.?, M.: nhd. Ur, Auerochse; ne. aurochs; ÜG.: ahd. ūro Gl, ūrohso Gl, ūrrind Gl; Q.: Gl (10. Jh.); E.: s. ūr, ūro

uruuoni*? 1, ahd.?, Sb.: nhd. Tränenfistel?, Geschwür?; ne. fistula?, boil (N.)?; ÜG.: lat. fistula Gl; Q.: Gl (14. Jh.); I.: lat. beeinflusst?

urwachēn*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. irwahhēn*

urwāfan* 2, ahd., Adj.: nhd. unbewaffnet; ne. without weapon; ÜG.: lat. inermis Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. inermis; E.: s. ur, wāfan; L.: ChWdW9 888a (urwāfan); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640) (Anfang 9. Jh.)

urwāfani* 2, ahd., Adj.: nhd. unbewaffnet; ne. without weapon; ÜG.: lat. inermis Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. inermis; E.: s. ur, wāfan; L.: ChWdW9 888a (urwāfani); Son.: MrA02 = Alphabetisches Reichenauer Mischglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

urwahhēn*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. irwahhēn*

urwahsan*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. irwahsan* (1)

urwānen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. verzweifeln, aufgeben; ne. despair (V.); Vw.: s. gi-; Q.: Gl (9. Jh.); E.: s. urwāni*; L.: ChWdW9 896b (urwānen); Son.: Wba04 = Melker Glossar (Melk, Stiftsbibliothek unsigniert [unauffindbar]) (9. Jh.)

urwāni* 2, ahd., Adj.: nhd. unmöglich, hoffnungslos, verzweifelt; ne. desperate; ÜG.: lat. desperatus Gl; Q.: Gl (765), O; I.: Lüt. lat. desperatus?; E.: s. ur, wānen; L.: ChWdW8 308a (urwāni), ChWdW9 896a (urwāni)

urwānī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Verzweiflung; ne. despair (N.); ÜG.: lat. desperatio Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. desperatio?; E.: s. ur, wānī; L.: ChWdW9 896b (urwānī); Son.: Tgl025 = Reichenauer Sündenregister (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CXI) (2. Viertel 9. Jh.)

*urwānit?, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. gi-; Hw.: s. *urwānen?

urweggi*, ahd., Adj.: Vw.: s. urwiggi*

urwehan*, ahd., st. V. (5): Vw.: s. irwehan*

urwelhēn*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. irwelkēn*

urwelkēn*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. irwelkēn*

urwerc*, ahd., st. N. (a): Vw.: s. urwerk*

urwercman*, ahd., st. M.: Vw.: s. urwerkman*

urwerf* 9, ahd., st. M. (i)?, st. N. (a): nhd. Fehlgeburt, Missgeburt, Abschaum, Kehricht; ne. miscarriage, waste (N.); ÜG.: lat. abortivum Gl, (abortivus) Gl, (experientia) Gl, peripsema Gl, repudium Gl, spado Gl; Q.: Gl (765); I.: Lüt. lat. ex parere (Fehlverständnis von experientia)?; E.: s. ur, werfan; L.: ChWdW8 318a (urwerf), ChWdW9 932b (urwerf); Son.: Tgl061 = Regensburger Glossen zu Briefen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14179)

urwerfan*, ahd., st. V. (3b): Vw.: s. irwerfan*

urwerh*, ahd., st. N. (a): Vw.: s. urwerk*

urwerhman*, ahd., st. M.: Vw.: s. urwerkman*

urwerk* 1, urwerc*, urwerh*, ahd., st. N. (a): nhd. Werk, Ausübung, Tätigkeit; ne. work (N.), practice (N.); ÜG.: lat. exercitatio Gl, opifex (= meistar urwerkes) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. exercitatio?; E.: s. ur, werk; W.: nhd. Urwerk, N., selbständiges Werk, DW 24, 2608; L.: ChWdW9 959b (urwerh); Son.: TrT07 = Freisinger Isidor-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6325) (2. Viertel 9. Jh.)

urwerkman* 1, urwercman*, urwerhman*, ahd., st. M. (athem.): nhd. Handwerker, Künstler, Meister, Kunsthandwerker; ne. artisan; ÜG.: lat. artifex Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. artifex; E.: s. ur, werk, man; L.: ChWdW9 561b (urwerhman); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

urwiggi* 2, urweggi*, ahd., Adj.?, st. N.?: nhd. unwegsam, Unwegsames; ne. pathless; ÜG.: lat. (extra viam) Gl, invius Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüs. lat. extra viam?; E.: s. ur, weg; L.: ChWdW8 312b (urwiggi), ChWdW9 913a (urwiggi); Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

urwīh* 1, ahd., Adj.: nhd. weihelos, unheilig, nicht eingeweiht; ne. without consecration; ÜG.: lat. (exsecrandus) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. exsecrandus?; E.: s. ur, wīh; L.: ChWdW9 944b (urwīh); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

urwinnan*, ahd., st. V. (3a): Vw.: s. irwinnan*

urwīs* 2, ahd., Adj.: nhd. vertrieben, entartet, aus der Art geschlagen; ne. degenerated; ÜG.: lat. degener Gl; Q.: Gl (765), O; I.: Lüt. lat. degener?; E.: s. ur, wīs; L.: ChWdW8 326a (urwīs), ChWdW9 962b (urwīs)

urwīsan*, ahd., st. V. (1a): Vw.: s. irwīsan*

urwituwēn*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. irwituwēn*

urwurt* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Verlust, Schaden (M.); ne. loss, damage (N.); ÜG.: lat. detrimentum Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lsch. lat. detrimentum?; E.: s. ur, wurt; L.: ChWdW9 930b (urwurt); Son.: Wba01 = Wörterbuchglosse Abrogans (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 7640)

urwurzōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. irwurzōn

urzarnen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. verachten; ne. despise (V.); Hw.: s. uozarnen*; Q.: OT

urzeol 11, urzil, urzol, ahd., st. M. (a): nhd. Becher, Krug (M.) (1); ne. mug (N.), jug (N.); ÜG.: lat. scyphus Gl, urceolus Gl, urceus Gl, T; Q.: Gl (Ende 8. Jh.), T; I.: Lw. lat. ūrceolus, ūrceus; E.: s. lat. ūrceolus, M., kleiner Krug (M.) (1), Krüglein; vgl. lat. ūrceus, M., Krug (M.) (1); gr. ὕρχη (hýrchē), F., irdenes Gefäß zum Einsalzen der Fische; weitere Herkunft unklar; L.: ChWdW8 304b (urzeol), ChWdW9 885b (urzeol); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

urzīhan*, ahd., st. V. (1b): Vw.: s. irzīhan*

urzil, ahd., st. M. (a): Vw.: s. urzeol*

urzol, ahd., st. M. (a): Vw.: s. urzeol*

usilfar* 1, ahd., Adj.: nhd. honiggelb, schmutziggelb; ne. honey-coloured; ÜG.: lat. color mellinus Gl, gilvus Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. color mellinus?; E.: s. faro; s. germ. *usilō-, *usilōn, *usila-, *usilan, sw. M. (n), Asche; vgl. idg. *eus-, *h₁eu̯s-, V., brennen, Pokorny 347; W.: mhd. uselvar, Adj., aschfarb

usināri 1, ahd., st. M. (ja): nhd. Türhüter, Pförtner, Pächter?; ne. doorkeeper; ÜG.: lat. ostiarius (M.) Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lw. lat. ōstiārius?; E.: s. lat. ōstiārius, M., Türhüter, Türwärter; L.: ChWdW8 304b (usināri)

uspanna* 1, ahd., st. F. (ō)?, sw. F. (n)?: nhd. Werg; ne. tow (N.) (2); ÜG.: lat. putamen (= hakka mit deru man uspanna wintit) Gl; Hw.: s. ūzspanna*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); E.: s. ur, spinnan, uspunna

uspannīn* 3, ahd., Adj.: nhd. aus Werg, aus grobem Leinen; ne. made of tow; ÜG.: lat. stuppeus Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. stuppeus?; E.: s. ur?, spinnan

uspunna 6, ahd., st. F. (ō)?, sw. F. (n)?: nhd. Werg, noch ungesponnenes Zeug, grobes Leinen; ne. tow (N.) (2); ÜG.: lat. colobium stuppeum Gl, linum crudum Gl, stuppa Gl; Hw.: s. uspunna, ūzspunna; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); E.: s. ur?, spinnan

uspunnīn* 2, ahd., Adj.: nhd. aus Werg; ne. made of tow; ÜG.: lat. stuppeus Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. stuppeus?; E.: s. ur, spinnan

ustar, ahd., Adj.: Vw.: s. ūstar

ūstar 1, ustar, ahd., Adj.: nhd. gierig, begierig; ne. greedy; ÜG.: lat. gulosus Gl; Q.: Gl (765); E.: germ. *ūstra-, *ūstraz, *ūstrja-, *ūstrjaz, Adj., eifrig; vgl. idg. *eus-, *h₁eu̯s-, V., brennen, Pokorny 347; L.: ChWdW8 304b (ustar)

ustarī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ustarī*

ūstarī* 1, ustrī, ustarī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Fleiß, Regsamkeit; ne. activity; ÜG.: lat. industria Gl; Q.: Gl (765); I.: Lsch.?, Lbd.? lat. industria?; E.: germ. *ūstrī-, *ūstrīn, sw. F. (n), Fleiß, Eifer; vgl. idg. *eus-, *h₁eu̯s-, V., brennen, Pokorny 347; L.: ChWdW8 304b (ustarī)

ustinōn* 2, ahd., sw. V. (2): nhd. verrichten, ausführen; ne. accomplish; ÜG.: lat. fungi Gl; Q.: Gl (765); I.: Lbd.?, Lsch.? lat. fungi?; E.: s. ustar; L.: ChWdW8 304b (ustinōn)

ustrī, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ustarī*

usubandilos, lang., Sb.: Vw.: s. husubandilos

ūtar* 5, ahd., st. M. (a)?: nhd. Euter, Busen, Brust, Weinschlauch; ne. udder, wine-skin; ÜG.: lat. (lagoena) Gl, mamma Gl, sumen Gl, uber (N.) Gl, vas ligneum quo per viam vinum vehitur Gl; Hw.: vgl. as. iodar, ūder; Q.: Gl (11. Jh.); E.: germ. *ūdara-, *ūdaram, *ūdira-, *ūdiram, st. N. (a), Euter; s. idg. *ēudʰ-, *ūdʰ-, Sb., Euter, Pokorny 347; W.: s. mhd. ūter, st. M., st. N., Euter; nhd. Euter, M., N., Euter, DW 3, 1197

ūtarbalg* 2, ahd., st. M. (i): nhd. Weinschlauch, Schlauch; ne. wine-skin; ÜG.: lat. uber (N.) Gl; Hw.: s. ūdirbalg*; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lsch. lat. uber (N.)?; E.: s. ūtar, balg

ūtaro* 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Euter; ne. udder; ÜG.: lat. uber (N.) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: s. ūtar; W.: s. mhd. ūter, st. M., st. N., Euter; nhd. Euter, M., N., Euter, DW 3, 1197, DW2 8, 2446

uttrīn*, ahd., Adj.: Vw.: s. ottarīn*

uuebiar? 1, ahd., Sb.: nhd. Wabe?; ne. honey-comb?; ÜG.: lat. favus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: lat. beeinflusst?

uuilih? 1, ahd., Adj.: nhd. schnell; ne. quick (Adj.); ÜG.: lat. velox Gl; Q.: Gl (12. Jh.); E.: Herkunft ungeklärt?

uuisun? 1, ahd., Sb.?: nhd. ?; ne. ?; ÜG.: lat. parafridus Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); E.: Bedeutung und Herkunft ungeklärt

*uunge?, ahd., V.: Vw.: s. gi-

uunn...* 1, ahd.?, Sb.?: nhd. ?; ne. ?; Q.: Gl (10./11. Jh.)

ūvo (1), ahd., sw. M. (n), sw. F. (n): Vw.: s. ūfo* (1)

ūvo (2), ahd., sw. M. (n): Vw.: s. ūfo* (2)

ūwila 51, ūla, hūwila*, hūila*, ahd., st. F. (ō), sw. F. (n): nhd. Eule, Käuzchen, Kauz, Uhu; ne. owl, eagle-owl; ÜG.: lat. avis nocturna Gl, bubo Gl, cicuma Gl, lucifuga Gl, noctua Gl, N, ulula Gl; Hw.: vgl. as. ūla*, wila*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N, PN; E.: germ. *uwalō-, *uwalōn, *uwwalō-, *uwwalōn, *uwilō-, *uwilōn, *uwwilō-, *uwwilōn, sw. F. (n), Eule; vgl. idg. *u- (1), Interj., V., Sb., uh, schreien, Uhu, Pokorny 1103; W.: mhd. iule, sw. F., Eule; nhd. Eule, F., Eule, DW 3, 1193, DW2 8, 2439; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 1437 (hû[uu]ila), ChWdW9 885b (ūwila), EWAhd 4, 1301; Son.: Sglr01 = Sankt Galler Sachglossare (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 299), Tgl016 = Würzburger Glossen zum Alten Testament (Oxford, Bodleian Library Laud. lat. 92), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.), TrT06 = Sankt Galler Bibelglossar I (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 295)

ūwo*, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. ūfo* (2)

ūz 52, ahd., Präp., Adv., Konj., Präf.: nhd. aus, heraus, draußen, nach außen, aber, sondern (Konj.), hinaus, hervor, ausgeschlossen, zu Ende; ne. out (Präp. bzw. Adv. bzw. Präf.), outside (Präp. bzw. Adv.), but (Konj.); ÜG.: lat. absque T, ex Gl, exinde I, (exire) N, extra N, O, T, WH, foris (Adv.) B, MF, N, O, PG, T, per WH, qui in regionibus (= diu dār ūz demo lante sint) T, sed T; Vw.: s. danān-, dār-, hera-, hināna-, hinān-, hina-, wanān-, -beiten, -blāsan, -bliuwan, -brehhan, -brengen, -brestan, -bringan, -buosumen, -buosumōn, *-dinsan?, -diozan, -dringan, -faran, -feimen, -feimōn, -ferien, -fieren, -fliozan, -flōzen, -fnehan, -frummen, -fuoren, -gān, -gangan, -geban, -giozan, -graban, -heffen, -holōn, *-inādiren?, *-jetan?, -kēren, -kwellan, -kweman, -lāzan, -leidazzōn, -leiten, -lenken, -lesan, -liohhan, -liozan, -lōsen, -lougazzen, -luogēn, -melkan, -neman, -raskōn, -rekken, -rennen, *-ringan?, -rinnan, *-rītan?, -rīzan, -roffezzen, -roufen, -rūzōn, -senten, -sīhan, -sīn, -skeidan, -skiozan, -skorrēn, -skrekkan, -skrikken, *-skurfen?, -skurgen, *-skurpfen?, -skutten, -slahan, -slīhhan, -sliofan, -smelzen, -smīzan, -snūden, -snūzen, -spīwan, -sprangōn, -sprehhan, -sprengen, -springan, *-spriozan?, -stadēn, -stadōn, -stān, *-stehhan?, -stenken, -stepfen, -stouben, -stōzan, -stredan, *-strewen?, -sūgan, -swellan, -swimman, -swizzen, -tragan, -trīban, -trinkan, -tuon, -wāen, -wallan, -wartēn, -welzen, -werfan, -winnan, -wintan, -wīsen, -wiskēn, -wurzalōn, -wurzōn, -zessōn, -ziohan; Hw.: vgl. as. ūt (1, 2); Q.: Gl, I (Ende 8. Jh.), MF, N, O, OT, PG, PNe, T, WH; E.: germ. *ūt, Adv., heraus; idg. *ū̆d-, Adv., empor, hinauf, hinaus, Pokorny 1103; W.: mhd. ūz, Präp., aus, heraus, hinaus, hervor; nhd. aus, Präp., Adv., aus, DW 1, 817; R.: ūz, subst.: nhd. Ende; ne. end (N.); L.: ChWdW8 304b (ūz), ChWdW9 885b (ūz)

ūzan 129, ahd., Präp., Adv., Konj., Präf.: nhd. aus, außen, ohne, aber, sondern (Konj.), außer, außer bei, ausgenommen, außerhalb, wenn nicht, draußen, nach außen, ohne dass, heraus..., los...; ne. out (Präp. bzw. Adv. bzw. Präf.), outside (Präp. bzw. Adv.), without, but (Konj.); ÜG.: lat. ex WH, excepto B, T, extreme Gl, extra Gl, NGl, T, foras Gl, foris (Adv.) B, NGl, gratis (= ūzan mietun) T, nisi APs, B, Gl, praeter T, (quam) Gl, (quin) Gl, sed APs, B, E, FP, Gl, MH, WK, sine T; Vw.: s. bi-, for-, -brestan; Hw.: vgl. as. ūtan; Q.: APs, B, E, FP, GB, Gl (3. Viertel 8. Jh.), M, MH, NGl, OT, T, WH, WK; E.: germ. *ūtan, Adv., außen; vgl. idg. *ū̆d-, Adv., empor, hinauf, hinaus, Pokorny 1103; W.: mhd. ūzen, Präp., Adv., aus, außer, außerhalb, außen, hinaus; nhd. außen, Adv., außen, DW 1, 1025, DW2 3, 1406; L.: ChWdW8 305a (ūzan), ChWdW9 886a (ūzan); Son.: Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8), Tgl02 = Freisinger Moralia-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6300), Tgl03b = Paulus-Glossen der Winithar-Handschrift (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 70) (3. Viertel 8. Jh.), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), TrT04 = Tegernseer Cura-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18550a), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ūzana 31, ahd., Präp., Adv.: nhd. außen, draußen, außer, nach außen, von außen, außerhalb, auswendig; ne. out (Präp. bzw. Adv.), outside (Präp. bzw. Adv.), except (Präp.); ÜG.: lat. absque Gl, aforis MF, T, deforis Gl, MF, T, erumpere (= ūzana ougen) Gl, excepto B, excludere (= ūzana bilūhhan) Gl, extreme Gl, extra B, Gl, foris (Adv.) B, Gl, MF, O, T, memoriter tenere (= uzana gihuggen) Gl; Vw.: s. dār-; Hw.: vgl. as. ūtana; Q.: B, GB, Gl (765), MF, O, T; E.: s. ūz, ūzan; W.: s. mhd. ūzen, Präp., Adv., aus, außen, außer, außerhalb; s. nhd. außen, Adv., außen, DW 1, 1025; L.: ChWdW8 305a (ūzana), ChWdW9 886b (ūzana); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), Tgl018 = Regensburger Isidor-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14461), Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

ūzanahtigī* 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Oberfläche, Äußerstes; ne. surface (N.); ÜG.: lat. extimum Gl, superficies N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. extimum?; E.: s. ūzan

ūzanān* 11, ahd., Präp., Adv.: nhd. außerhalb, ohne, außen, draußen, außerhalb von, von außen; ne. outside (Präp., Adv.), without, from outside; ÜG.: lat. (expers) N, exterius N, extra N, extramundanus (= ūzanān weralte) N, superficie N, (tegmen) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūzan; W.: mhd. ūzenān, Adv., außen, außerhalb

ūzanawentīūn* 1, ahd., Adv.: nhd. außerhalb; ne. outside (Adv.); ÜG.: lat. extra TC; Q.: TC (Mitte 10. Jh.); I.: Lüt. lat. extra?; E.: s. ūzana, wenten?

ūzanbrestan* 9, ahd., st. V. (3, 4): nhd. hervorbrechen, herausbrechen, herausstürmen, hervordringen, herausströmen, sich emporringen, losbrechen, sichtbar werden, in Erscheinung treten; ne. burst (V.), stream out; ÜG.: lat. ebullire Gl, emergere Gl, eructare Gl, proruere Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); E.: s. ūzan, brestan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1369 (ûzanbrestan), EWAhd 2, 322

ūzanentīg* 2, ahd., Adj.: nhd. äußerste; ne. extreme (Adj.); ÜG.: lat. extremus Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. extremus?; E.: s. ūzan, enti; L.: ChWdW9 886b (ūzanentīg); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

ūzanentigī 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Oberfläche; ne. surface (N.); ÜG.: lat. extremum (N.) Gl, superficies Gl; Q.: Gl (8./9. Jh.?); I.: Lsch. lat. superficies?; E.: s. ūzan, enti

ūzanhalb* 1, ahd., Präp.: nhd. aus, aus ... heraus; ne. out (Präp.); Q.: N (1000); E.: s. ūzan, halb

ūzanfliozan*? 1, ahd., st. V. (2b): nhd. geifern; ne. drool (V.); ÜG.: lat. madere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); E.: s. ūzan, fliozan*; L.: EWAhd 3, 395

ūzanlāzan? 3, ahd., red. V.: nhd. auslassen, übergehen; ne. omit, ignore; ÜG.: lat. eicere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. eicere?; E.: s. ūz, an, lāzan* (1); L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 691 (ûzanlâzan), EWAhd 5, 1078

ūzar 261, ahd., Präp., Konj.: nhd. aus, heraus, sondern (Konj.), aber, außer, aus ... heraus, heraus aus, entsprechend, wenn nicht, außerhalb; ne. out (Präp.), but (Konj.), except (Konj.); ÜG.: lat. a N, NGl, de Gl, N, NGl, O, emancipatio (= ūzar iro henti firlāzan) Gl, ex Gl, N, NGl, extra Gl, foras N, (nimirum) Gl, nisi WK, procul Gl, sed T, WK, sine Gl; Hw.: s. ūz; vgl. as. *utar?; Q.: Gl (765), GP, N, NGl, O, T, WK; E.: germ. *ūtar, Adv., außer; s. idg. *ū̆d-, Adv., empor, hinauf, hinaus, Pokorny 1103; W.: mhd. ūzer, Präp., aus, hinaus über, außerhalb, aus, heraus, draußen; nhd. außer, Präp., Adv., außer, DW 1, 1029, DW2 3 1417; R.: ūzar mitti: nhd. mitten aus, aus der Mitte einer Sache; ne. from the middle of s.th.; L.: ChWdW8 305a (ūzar), ChWdW9 886b (ūzar); Son.: Tgl08 = Glossen zu Gregors Augustinusbrief (Prag, Metropolitankapitel (Metropolitní Kapitula) U SV. Vita O 83), TrT03 = Tegernseer Canones-Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 19417)

ūzarādrōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ūzirādrōn*

ūzarbliuwan*, ahd., st. V. (2a): Vw.: s. ūzirbliuwan*

ūzarhalb* 3, ahd., Präp.: nhd. außerhalb; ne. outside (Präp.); ÜG.: lat. exramundanus (= uzarhalb des himiles) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūzar, halb; W.: mhd. ūzerhalp, Präp., außerhalb; nhd. außerhalb, Präp., Adv., außerhalb, DW 1, 1034, DW2 3, 1426

ūzaro* 49, ahd., Adj.: nhd. äußere, äußerlich, draußen befindlich, fern; ne. outer; ÜG.: lat. alienus N, (contingens) N, corporalis N, exter Gl, WH, exterior Gl, MF, NGl, T, extimus (= ūzarōsto) Gl, N, extremus (= ūzarōsto) Gl, (extrinsecus) Gl, N, (forinsecus) N, mundanus N, supremus (= ūzarōsto) Gl, ultimus (= ūzarōsto) Gl, N, (uter) N; Hw.: vgl. anfrk. ūtristo*; Q.: Gl (765), MF, N, NGl, OT, T, WH; I.: Lbd. lat. mundanus?, ultimus (= ūzarōsto)?; E.: s. ūzar; W.: mhd. ūzere, ouzere, ūzer, Adj. (Komp.), außer..., äußere, hintere, äußerlich, stofflich; s. nhd. (ält.) äußere, Adj., äußere, DW 1, 1032 (äuszere), DW2 3, 1422 (äuszer); R.: ūzaro, (subst. Adj.=)Sb.: nhd. Extrem; ne. extreme (N.); R.: ūzarōsto, Superl.: nhd. äußerste; ne. utmost, extreme (Adj.); ÜG.: lat. ultimus N; L.: ChWdW8 305a (ūzarōsto), ChWdW9 887a (ūzaro); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277), Tgl014 = Sankt Emmeramer Glossen zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14379), Tgl019 = Tegernseer Boethius-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18765), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ūzarōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. durchbohren; ne. perforate; ÜG.: lat. forare Gl; Q.: Gl (Mitte 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūzar; L.: ChWdW9 887a (ūzarōn); Son.: Tgl010 = Südrheinfränkische Priscian-Glossen (Wolfenbüttel, Herzog August Bibliothek Cod. Guelf. 50 Weissenburg) (Mitte 9. Jh.)

ūzarōst 4, ahd., Adv.: nhd. außen, äußerst; ne. extremely; ÜG.: lat. ad ultimum (= az ūzarōst)? Gl, adulter (M.) (= az ūzarōst Fehlübersetzung) Gl, summotenus (= zi ūzarōst) Gl, (ultimus) (= zi ūzarōst) N; Hw.: vgl. anfrk. ūtristo*; Q.: Gl (nach 765?), N; E.: s. ūzar; R.: zi ūzarōst: nhd. außen, ganz außen, am äußersten; ne. far out, furthest; ÜG.: lat. (summotenus) Gl; R.: az ūzarōst: nhd. am äußersten; ne. furthest, extremely; ÜG.: lat. ad ultimum? Gl; L.: ChWdW8 305a (ūzarōst)

ūzarōstī* 1, ahd., st. F. (ī): nhd. Äußerstes, Geringstes; ne. extreme (N.); ÜG.: lat. extremitas B; Q.: B (800), GB; I.: Lüs. lat. extremitas?; E.: s. ūzar; L.: ChWdW9 887a (ūzarōstī)

ūzarōsto*, ahd., Adj., Superl.: Vw.: s. ūzaro*

*ūzarstrihlīh?, ahd., Adj.: nhd. entwirrbar; ne. extricable; Vw.: s. un-,

ūzarūn* 1, ahd., Präp.: nhd. außer, mit Ausnahme von; ne. except (Präp.); ÜG.: lat. absque Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. absque?; E.: s. ūzar; L.: ChWdW9 887a (ūzarūn); Son.: Tgl028 = Echternacher Glossen zu Hieronymus-Briefen (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 9532) (4. Viertel 9. Jh.)

ūzarūnhalb* 5, ahd., Präp.: nhd. außerhalb, außerhalb von; ne. outside (Präp.); ÜG.: lat. extra N, praeter N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. extra?; E.: s. ūzar, halb

ūzbeiten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. herausdrängen, hervorbrechen, hervorstürmen; ne. urge (V.), break (V.) out; ÜG.: lat. (emittere) N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūz, beiten; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 856 (ûzbeiten), EWAhd 1, 523

ūzbi*, ahd., Präf.: nhd. aus...; ne. out (Präp.); Vw.: s. -lūhhan, -sliozan; E.: s. ūz, bi

ūzbilūchan*, ahd., st. V. (2a): Vw.: s. ūzbilūhhan*

ūzbilūhhan* 1, ūzbilūchan*, ahd., st. V. (2a): nhd. ausschließen; ne. exclude; ÜG.: lat. excludere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. excludere; E.: s. ūz, bi, lūhhan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1400 (ûzbilûhhan), EWAhd 5, 1499

*ūzbisliozan?, ahd., st. V. (2b): Hw.: vgl. as. ūtbislūtan*

ūzblāsan* 2, ahd., red. V.: nhd. ausblasen, ausatmen, ausspeien, verbreiten, ausströmen lassen; ne. blow out; ÜG.: lat. efflare Gl, exhalare Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lüs. lat. exhalare, efflare; E.: s. ūz, blāsan; W.: mhd. ūzblāsen, red. V., „ausblasen“, durch Hornblasen verkünden; nhd. ausblasen, st. V., ausblasen, DW 1, 832, DW2 3, 963; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1180 (ûzblâsan), ChWdW9 177b (ūzblāsan), EWAhd 2, 165; Son.: Tgl035 = Reichenauer Sedulius- und Iuvencus-Glossen I (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CCXVII) (4. Viertel 9. Jh.)

ūzbliuwan* 1, ahd., st. V. (2a): nhd. herausschlagen; ne. knock out; ÜG.: lat. excudere Gl; Hw.: vgl. as. ūtbliuwan*; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. excudere?; E.: s. ūz, bliuwan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1220 (ûzbliuuuan), EWAhd 2, 192

ūzbrechan*, ahd., st. V. (4): Vw.: s. ūzbrehhan*

ūzbrehhan* 6, ūzbrechan*, ahd., st. V. (4): nhd. ausbrechen, hervorbrechen, herausbrechen, zum Vorschein komen, hervorstürmen, überfließen, herausreißen; ne. break (V.) out, break (V.) away, overflow (V.); ÜG.: lat. decerpere Gl, evellere Gl, rumpere Gl, trudere Gl; Q.: Gl, N (1000); E.: s. ūz, brehhan; W.: mhd. uzbrëchen, st. V., ausbrechen, hervorbrechen, ausgehen, sich zeigen, ausreißen; nhd. ausbrechen, st. V., herausreißen, ausbrechen, ausschneiden, DW 1, 834, DW2 3, 972; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1336 (ûzbrehhan), EWAhd 2, 309

ūzbreiten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausbreiten, ausgießen; ne. spread (V.); ÜG.: lat. diffundere N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. diffundere; E.: s. ūz, breiten; W.: mhd. ūzbreiten, ūz breiten, sw. V., ausbreiten, verbreiten; nhd. ausbreiten, V., ausbreiten, DW 1, 836, DW2 3, 976; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1347 (ûzbreiten), EWAhd 2, 314

ūzbrengen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. herausbringen, herausführen; ne. bring out, take out; ÜG.: lat. auferre Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. auferre?; E.: s. ūz, brengen; W.: mhd. ūzbringen, sw. V., ausbringen, herausbringen, herbringen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1355 (ûzbrengen), EWAhd 2, 319

ūzbrestan* 6, ahd., st. V. (3, 4): nhd. hervorbrechen, herausströmen, durchbrechen, herausbrechen, hervorstürmen, hervordringen, zum Vorschein komen, sichtbar werden, in Erscheinung treten; ne. burst (V.), stream out; ÜG.: lat. ebullire Gl, eructare Gl, erumpere Gl, prorumpere Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. erumpere?; E.: s. ūz, brestan; W.: mhd. uzbrësten, st. V., ausbrechen, hervorbrechen; nhd. ausbersten, st. V., ausbrechen, DW 1, 829; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1369 (ûzbrestan), EWAhd 2, 322

ūzbrettan*? 1, ahd., st. V. (3b): nhd. wegnehmen?, sterben?; ne. take (N.) away; ÜG.: lat. auferre Gl; Q.: Gl (9. Jh.); E.: s. ūz, brettan; L.: ChWdW9 192b (ūzbrettan); Son.: Tgl006 = Salzburger Hieronymus-Glossen (Salzburg, Sankt Peter, a VII 2) (9. Jh.)

ūzbringan* 17, ahd., anom. V.: nhd. herausbringen, hervorbringen, hinausbringen, hinaustragen, hinausführen, hinausmanövrieren, retten, sich aus der Gefahr bringen, ausbreiten, auseinanderfalten, entfalten, darstellen, sichtbar machen, sehen lassen, zeigen, offenbaren, zur Kenntnis bringen, erzeugen, hervorbringen, zur Entfaltung bringen, entstehen lassen, herauskommen, hervorkommen; ne. produce (V.); ÜG.: lat. educere N, efferre Gl, eicere Gl, expedire Gl, explicare Gl, exserere Gl, ferre Gl, niti (parturire) N, promere Gl, promulgare Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; E.: s. ūz, bringan; W.: mhd. ūzbringen, anom. V., ausbringen, herausbringen, herbringen, hervorbringen, erfinden, austeilen, verwenden, unter die Leute bringen, verraten, bekannt machen, preisen, zu Ende bringen, zustande bringen; nhd. ausbringen, st. V., ausbringen, austragen, DW 1, 838, DW2 3, 982; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1403 (ûzbringan), ChWdW9 195a (ūbringan), EWAhd 2, 342; Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ūzbuosumen* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausbuchten, mit Ausbiegungen versehen (V.); ne. form a bay; ÜG.: lat. exsinuare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. exsinuare?; E.: s. ūz, buosum; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1508 (ûzbuosumen), EWAhd 2, 452

ūzbuosumōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. ausbuchten, mit Ausbiegungen versehen (V.); ne. form a bay; ÜG.: lat. exsinuare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. exsinuare; E.: s. ūz, buosum; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1508 (ûzbuosumôn), EWAhd 2, 452

*ūzdinsan?, ahd., st. V. (3a): Hw.: vgl. anfrk. ūtthinsan

ūzdiozan* 1, ūzthiozan*, ahd., st. V. (2b): nhd. auftauchen, hervorgehen, entstehen; ne. appear, emerge; ÜG.: lat. dividi N; Q.: N (1000); I.: Lsch.?, Lüt.? lat. dividere; E.: s. ūz, diozan; W.: mhd. ūzdiezen, st. V., über die Ufer treten, überfluten, überschwemmen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 553 (ûzthiozan), EWAhd 2, 690

ūzdringan* 1, ūzthringan*, ahd., st. V. (3a): nhd. „ausdrängen“, hervordringen, herausdringen; ne. break (V.) out; ÜG.: lat. eluctari Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. eluctari?; E.: s. ūz, dringan; W.: mhd. ūzdringen, st. V., hervorsprießen; nhd. ausdringen, st. V., hervordringen, austreten, DW 1, 846, DW2 3, 1005; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 655 (ûzthringan), EWAhd 2, 782

ūze 26, ahd., Adv.: nhd. außen, draußen, heraus, unter freiem Himmel, im Freien; ne. outside (Adv.); ÜG.: lat. foris (Adv.) B, Gl?, MF, N, O, T, WH, (rure) Gl, sub divo Gl, ultro? Gl; Vw.: s. dār-; Hw.: vgl. as. ūta; Q.: B, GB, Gl, LS, MF (Ende 8. Jh.), N, O, OT, T, WH; E.: germ. *ūtai, Adv., außen; vgl. idg. *ū̆d-, Adv., empor, hinauf, hinaus, Pokorny 1103; L.: ChWdW9 886a (ūze); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ūzeliggāra* 1, ahd., sw. F. (n)?: nhd. leichtfertige Frau aus einem anderen Dorf, Hure aus der Fremde; ne. frivolous woman from another village; ÜG.: lat. extranea (F.) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. extranea?; E.: s. ūze, liggen

ūzen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzōn*

ūzfaran* 21, ahd., st. V. (6): nhd. „ausfahren“, weggehen, hervorbrechen, herausfahren, herausgehen, herauskommen, ausgehen, hinausgehen, weglaufen; ne. go (V.) out, leave (V.), break (V.) out; ÜG.: lat. egredi MF, N, emicare Gl, emigrare N, (emittere) N, erumpere Gl, exire MF, T, exsilire Gl, pertransire N, prodire Gl, (venire) (V.) (2) O; Hw.: vgl. anfrk. ūtfaran*; Q.: Gl, MF (Ende 8. Jh.), N, O, OT, Ph, T; E.: s. ūz, faran; W.: mhd. ūzvarn, st. V., herausfahren; nhd. ausfahren, st. V., ausreisen, ausfahren, DW 1, 852, DW2 3, 1031; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 613 (ûzfaran), ChWdW9 278b (ūzfaran), EWAhd 3, 61

ūzfart 10, ahd., st. F. (i): nhd. Ausfahrt, Ausgang, Ausfluss, Auszug, Hinwegführung, Gang nach außen, Weggang; ne. journey, emigration, exit; ÜG.: lat. egressio Gl, exitus Gl, N, meatus Gl, transmigratio T; Hw.: vgl. anfrk. ūtfarth*, as. ūtfard*; Q.: Gl (765), N, OT, T; E.: s. ūz, fart; W.: mhd. ūzvart, st. F., Hinausgehen, Ausfahrt, Wegreise, Verbannung, Ausgang; nhd. Ausfahrt, F., Ausfahrt, Tod, Abreise, Ausgang, DW 1, 853, DW2 3, 1034; L.: ChWdW8 122a (ūzfart), ChWdW9 278b (ūzfart); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX)

ūzfartbuoh* 2, ahd., st. N. (a): nhd. „Ausfahrtbuch“, Exodus, Buch des Auszugs; ne. Exodus; ÜG.: lat. exodus NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. exodus?, exitium?, ēgressus?; E.: s. ūz, fart, buoh

ūzfeimen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. „ausfeimen“, schäumen, Schaum hervorbringen; ne. foam (V.); ÜG.: lat. spumas agere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. spumas agere?; E.: s. ūz, feimen; W.: nhd. ausfeimen, sw. V., „ausfeimen“, abfeimen, DW 3, 856; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 694 (ûzfeimen), EWAhd 3, 120

ūzfeimōn* 3, ahd., sw. V. (2): nhd. „ausfeimen“, schäumen, abschäumen, Schaum abheben, Schaum hervorbringen; ne. foam (V.); ÜG.: lat. despumare Gl, spumare Gl, spumas agere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. spumare?, despumare?, spumas agere?; E.: s. ūz, feimen; W.: nhd. ausfeimen, sw. V., „ausfeimen“, abfeimen, DW 3, 856, DW2 3, 1044; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 694 (ûzfeimôn), EWAhd 3, 120

ūzferien* 1, ūzferren*, ahd., sw. V. (1b): nhd. ausfahren, mit dem Schiff hinausfahren, hinaussegeln, hinausschiffen; ne. drive out; ÜG.: lat. navigare Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. navigare?; E.: s. ūz, ferien; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 745 (ûzferien), ChWdW9 279a (ūzferien), EWAhd 3, 168; Son.: Tgl046 = Glossen im Rheinauer Evangeliar (Zürich, Zentralbibliothek Ms. Rh. 20) (4. Viertel 9. Jh.)

ūzferren*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ūzferien*

ūzfieren* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. sich hinausbegeben (= sih ūzfieren), sich seitwärts hinausbegeben (= sih ūzfieren), beiseite gehen  (= sih ūzfieren), verstohlen weggehen; ne. go (V.) out (= sih ūzfieren); ÜG.: lat. exire (= sih ūzfieren) O; Q.: O (863-871); I.: Lüt. lat. exire?; E.: s. ūz, fieren; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 803 (ûzfieren), ChWdW9 295a (ūzfieren), EWAhd 3, 209

ūzfir*, ahd., Präf.: nhd. hinaus..., heraus..., weg..., aus...; ne. out (Präp.), away, ex...; Vw.: s. -brehhan, -dewen, -dinsan, -lāzan, -stōzan, -trīban, -werfan; E.: s. ūz, fir

ūzfirbrechan*, ahd., st. V. (4): Vw.: s. ūzfirbrehhan*

ūzfirbrehhan* 1, ūzfirbrechan*, ahd., st. V. (4): nhd. „ausbrechen“, herausreißen, herausbrechen; ne. break (V.) away, tear (V.) out; ÜG.: lat. evellere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. evellere?; E.: s. ūz, fir, brehhan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1336 (ûzfirbrehhan), EWAhd 2, 310

ūzfirdewen* 1, ūzfirdouwen*, ūzfirthewen*, ūzfirthouwen*, ahd., sw. V. (1b): nhd. „verdauen“, ausleeren, entleeren, Notdurft verrichten; ne. digest (V.), empty (V.); ÜG.: lat. egerere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. egerere?; E.: s. ūz, fir, dewen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 425 (ûzfirtheuuen), ChWdW9 216b (ūzfirdewen), EWAhd 2, 622; Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ūzfirdinsan* 3, ūzfirthinsan*, ahd., st. V. (3a): nhd. fortziehen, wegreißen, rauben, abziehen, hinaustreiben, hinausstoßen, verstoßen, vertreiben; ne. pull (V.) away, tear (V.) away, rob; ÜG.: lat. abstrahere Gl, expellere Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. abstrahere?; E.: s. ūz, fir, dinsan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 509 (ûzfirdinsan), EWAhd 2, 660

ūzfirdouwen*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ūzfirdewen*

ūzfirlāzan* 7, ahd., red. V.: nhd. „auslassen“, herauswerfen, herauslassen, loslassen, ausschicken, ausströmen lassen, herausschießen lassen; ne. throw (V.) out, send away; ÜG.: lat. effundere Gl, emittere Gl, excutere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); E.: s. ūz, fir, lāzan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 691 (ûzfirlâzan), EWAhd 5, 1078

ūzfirstōzan* 6, ahd., red. V.: nhd. ausstoßen, austreiben, forttreiben; ne. expel; ÜG.: lat. (abstrahere) Gl, dispergere N, expellere N, exterminare N, (locus) N, mittere foras N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. expellere?; E.: s. ūz, fir, stōzan

ūzfirthewen*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ūzfirdewen*

ūzfirthinsan*, ahd., st. V. (3a): Vw.: s. ūzfirdinsan*

ūzfirthouwen*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ūzfirdewen*

ūzfirtrīban* 3, ahd., st. V. (1a): nhd. vertreiben, verbannen, ausstoßen; ne. drive out; ÜG.: lat. abigere Gl, expellere Gl, exterminare Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. expellere?; E.: s. ūz, fir, trīban; L.: ChWdW9 860b (ūzfirtrīban); Son.: Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

ūzfirwerfan* 2, ahd., st. V. (3b): nhd. hinauswerfen, hinausstoßen, aussetzen; ne. throw (V.) out; ÜG.: lat. eicere T, exponere Gl; Q.: Gl, T (830); I.: Lüt. lat. eicere; E.: s. ūz, fir, werfan; L.: ChWdW9 931b (ūzfirwerfan)

ūzfliozan* 2, ahd., st. V. (2b): nhd. „ausfließen“, ausfließen, hervorfließen, herausfließen, ausströmen, ausschwemmen, ausscheiden, ausseihen; ne. flow out; ÜG.: lat. (excolare) Gl; Hw.: vgl. as. ūtfliotan*; Q.: Gl, O (863-871); I.: Lüt. lat. excolare?; E.: s. ūz, fliozan; W.: mhd. ūzvliezen, st. V., herausfließen, ausströmen; nhd. ausfließen, st. V., ausfließen, herausfließen, DW 1, 858, DW2 3, 1049; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 983 (ûzfliozan), ChWdW9 306b (ūzfliozan), EWAhd 3, 395

ūzflōzen* 4, ahd., sw. V. (1a): nhd. fließen machen, hervorfließen lassen, zum Fließen bringen, herausseihen, ausseihen, ausschwemmen; ne. make flow, sieve out; ÜG.: lat. desudare Gl, elicere? Gl, eliquare Gl, excolare Gl; Hw.: vgl. as. ūtflōtian*; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. eliquare?; E.: s. ūz, flōzen (1); W.: mhd. ūzvlœzen, sw. V., hervorfließen lassen, zum Fließen bringen; nhd. (schwäb.) ausflözen, sw. V., hervorfließen lassen, zum Fließen bringen, Fischer 1, 467; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 996 (ûzflôzen), EWAhd 3, 411

ūzfluht 1, ahd., st. F. (i): nhd. Entfliehen, Flucht (F.) (1); ne. escape (N.); ÜG.: lat. effugium Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. effugium?; E.: s. ūz, fluht; W.: mhd. ūzvluht, ūzfluht*, st. F., Ausflucht; nhd. Ausflucht, F., Ausflucht, Zuflucht, Vorwand, DW 1, 859, DW2 3, 1050

ūzfluz* 1, ahd., st. M. (i): nhd. Ausfluss; ne. outflow; ÜG.: lat. eluvies Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); E.: s. ūzfliozan; W.: mhd. ūzvluz, st. M., Ausfluss, Quelle, Strömung, Ausströmung; nhd. Ausfluss, M., Ausfluss, DW 1, 860 (Ausflusz), DW2 3, 1052; L.: ChWdW9 306b (ūzfluz); Son.: Aglr01 = Regensburger grammatisches Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14456) (2. Viertel 9. Jh.)

ūzfluxus* 1, lat.-ahd.?, st. M.: nhd. Ausfluss; ne. effluence (N.); ÜG.: lat. eluvies Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: z. T. Lw. lat. flūxus; E.: s. ūz; s. lat. flūxus, Adj., fließend, flüssig; vgl. lat. fluere, V., fließen, strömen; idg. *bʰleug̯-, V., überwallen, Pokorny 159; idg. *bhleu-, V., aublasen, schwellen, strotzen, fließen, Pokorny 158; idg. *bʰel- (3), *bʰlē-, *bʰelh₁-, V., aufblasen, aufschwellen, schwellen, sprudeln, strotzen, Pokorny 120

ūzfnehan* 1, ahd., st. V. (5): nhd. „ausschnauben“, aushauchen, aufseufzen, tief aufseufzen; ne. snort (V.), expire; ÜG.: lat. suspirare Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūz, fnehan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 1013 (ûzfnehan), ChWdW9 308b (ūzfnehan), EWAhd 3, 430; Son.: Tgl016 = Würzburger Glossen zum Alten Testament (Oxford, Bodleian Library Laud. lat. 92) (4. Viertel 9. Jh.)

ūzfrummen* 3, ahd., sw. V. (1b): nhd. aussenden; ne. send out; Q.: N (1000); E.: s. ūz, frummen; W.: mhd. ūzvrumen, sw. V., ausschicken, aussenden; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 1306 (ûzfrummen), EWAhd 3, 605

ūzfuoren* 4, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausführen, vertreiben, fortbringen, wegbringen, wegtragen, heraustragen, herausführen, herausschaffen, herausbringen, zurückführen, hervorheben; ne. export (V.), sell, carry out; ÜG.: lat. educere N, eicere Gl, exportare Gl, extollere Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.), N; E.: s. ūz, fuoren; W.: mhd. ūzvüeren, sw. V., mit sich führen, tragen, entführen; nhd. ausführen, sw. V., ausführen, vollführen, DW 1, 862, DW2 3, 1062; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 1353 (ûzfuoren), EWAhd 3, 641

ūzgān* 16, ūzgēn*, ahd., anom. V.: nhd. hinausgehen, aufhören, enden, hinaustreten, ausziehen, aufbrechen, ausgehen, hervortreten, herausgehen, über die Ufer treten, hinausfluten, hinausdringen, zurückweichen, öffnen; ne. go (V.) out, stop (V.), end (V.); ÜG.: lat. (accedere) N, concludere N, desinere N, egredi Gl, N, T, egressus (= ūzgān subst.) Gl, exire B, Gl, MF, T, exitus (= ūzgān subst.) Gl, recedere N; Hw.: s. ūzgangan; Q.: B, Gl (765), MF, N, Ph, T; E.: s. ūz, gān; W.: mhd. ūzgān, anom. V., erledigen, entscheiden; nhd. ausgehen, st. V., ausgehen, DW 1, 868, DW2 3, 1087; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 85 (ûzgân), 4, 99 (ûzgânto), ChWdW8 139b (ūzgān), ChWdW9 336b (ūzgān), EWAhd 4, 63; Son.: Tgl01 = Sankt Pauler Lukasglossen (Sankt Paul, Stiftsarchiv 1/8), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ūzgang 23, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Ausgang, Ende, Abschweifung, Ausschweifung, Durchfall, Ruhr; ne. ending (N.); ÜG.: lat. diarrhoea Gl, dysenteria Gl, (dysentericus) Gl, egressus Gl, MF, N, eventus? Gl, excessus Gl, exitus Gl, T, proventus Gl, secessus T; Hw.: vgl. anfrk. ūtgang*; Q.: Gl, MF (Ende 8. Jh.), N, T; I.: Lbd. lat. dysenteria?; E.: s. ūz, gang; W.: mhd. ūzganc, st. M., Herausgehen, Ausgang, Austritt, Auszug, Durchfall, Ruhr; nhd. Ausgang, M., Ausgang, Ende, DW 1, 865, DW2 3, 1075; L.: ChWdW9 340a (ūzgang); Son.: Tgl007 = Benediktbeurer Glosse zu Gregors Homilien (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 4542), Tgl082b = Hippokrates-Glossen aus der Vaticana (Rom, Biblioteca Apostolica Vaticana Reg. lat. 598), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ūzgangan 90, ahd., red. V.: nhd. hinausgehen, austreten, aufbrechen, heraustreten, herausgehen, hervortreten, herauskommen, aussteigen, über die Ufer treten, ausgehen, öffnen; ne. go (V.) out; ÜG.: lat. egredi B, N, O, T, exire B, Gl, MF, O, T, procedere N, T, repandere Gl, suscitare O; Hw.: s. ūzgān*; Q.: B, GB, Gl, MF (Ende 8. Jh.), N, O, T; E.: s. ūz, gangan; W.: s. mhd. ūzgān, ūzgēn, anom. V., ausgehen, herausgehen, hervorgehen, zu Ende gehen; s. nhd. ausgehen, st. V., ausgehen, DW 1, 868, DW2 3, 1087; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 85 (ûzgangan), ChWdW9 340a (ūzgangan), EWAhd 4, 63; Son.: TrA02 = Alphabetisches Pariser Bibelglossar (Paris, Bibliothèque Nationale lat. 2685), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ūzgeban* 3, ahd., st. V. (5): nhd. ausgeben, herausgeben, austeilen, weggeben, ausschütten, verloben, verheiraten?; ne. give away; ÜG.: lat. effundere N; Q.: GV I (2. Hälfte 9. Jh.), N; E.: s. ūz, geban; s. idg. *gʰabʰ-, *gʰeh₂bʰ-, V., fassen, nehmen, Pokorny 407; W.: mhd. ūzgëben, V., ausgeben, ausstatten, verheiraten; nhd. ausgeben, st. V., ausgeben, von sich geben, herausgeben, austeilen, DW 1, 866, DW2 3, 1081; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 171 (ûzgeban), 4, 174 (ûzgebanto), ChWdW9 348a (ûzgeban), EWAhd 4, 116

ūzgēn*, ahd., anom. V.: Vw.: s. ūzgān*

ūzgi, ahd., Präf.: nhd. hinaus..., heraus...; ne. out (Präp.), ex...; Vw.: s. -gangan, -halōn, -hangēn, -leiten, -lesan, -līdan, -neman, -skeidan, -skrikken, -swīman, -winnan, -wintan, -zukken; E.: s. ūz, gi

ūzgigangan* 3, ahd., red. V.: nhd. „ausgehen“, hinausgehen, heraustreten, herausgehen; ne. go (V.) out; ÜG.: lat. exire O; Q.: O (863-871); I.: Lüt. lat. exire?; E.: s. ūz, gi, gangan; W.: s. mhd. ūzgegān, anom. V., hinausgehen, hinaustreten; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 88 (ûzgigangan), ChWdW9 338b (ûzgigangan), EWAhd 4, 63

*ūzgihalōn?, ahd., sw. V. (2): Hw.: vgl. as. ūtgihalōn*

ūzgihangēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. krümmen; ne. bend (V.); ÜG.: lat. repandus (= ūzgihangēnti) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); E.: s. gi, hangēn, ūz; R.: -ūzgihangēnti, (Part. Präs.=)Adj.: nhd. gekrümmt; ne. bent; ÜG.: lat. repandus Gl

ūzgileiten* 3, ahd., sw. V. (1a): nhd. „hinausleiten“, hinleiten, herausführen, hinausführen, hinführen, hervorbringen, herausfließen lassen; ne. lead to, lead away; ÜG.: lat. deducere Gl, educere SPs, eicere T; Hw.: vgl. as. ūtgilēdian*; Q.: Gl, SPs, OT, T (830); I.: Lüt. lat. educere?; E.: s. ūz, gi, leiten; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 795 (ûzgileiten), EWAhd 5, 1157, ChWdW9 514a (ūzgileiten)

ūzgilesan* 1, ahd., st. V. (5): nhd. „auserlesen“, aufsammeln, sammeln, zusammenlesen, ausrupfen; ne. pick out, gather; ÜG.: lat. colligere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. colligere?; E.: s. ūz, gi, lesan; W.: mhd. ūzgelësen, st. V., zu Ende lesen, auswählen, als vorzüglich hervorheben; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 858 (ûzgilesan), EWAhd 5, 1207

ūzgilīdan* 4, ahd., st. V. (1a): nhd. ausgehen, überschreiten, zu weit gehen, verlassen (V.), hinausgehen, einen Fehler machen, falsch machen; ne. go (V.) out, cross (V.); ÜG.: lat. excedere B, Gl; Q.: B (800), GB, Gl; I.: Lüt. lat. excedere; E.: s. ūz, gi, līdan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 912 (ûzgilîdan), ChWdW9 513a (ūzgilīdan), EWAhd 5, 1251

ūzgilit* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Abschweifung; ne. deviation; ÜG.: lat. excessus Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. excessus?; E.: s. ūz, gi, līdan; L.: ChWdW9 513a (ûzgilit); Son.: TrT25 = Sankt Galler Canonesglossar 299 (Sankt Gallen Stiftsbibliothek 299) (3. Viertel 9. Jh.)

ūzgineman* 3, ahd., st. V. (4): nhd. herausnehmen, ausnehmen, ausbreiten, sich ausbreiten; ne. take out; ÜG.: lat. excipere Gl, explicare Gl; Hw.: vgl. as. ūtināthrian*; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. excipere?; E.: s. ūz, gi, neman; W.: mhd. ūzgenemen, st. V., verstehen, auslösen, freikaufen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 158 (ūzgineman), EWAhd 6, 888

ūzginomana* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Auszug, Exzerpt; ne. extract (N.); ÜG.: lat. epitome Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. epitome?; E.: s. ūz, gi, neman

ūzginomanī 2, ahd., st. F. (ī): nhd. Auszug, Exzerpt, Ausnahme; ne. extract (N.); ÜG.: lat. epitome Gl, exceptio Gl; Q.: Gl (um 1000); I.: Lüs. lat. exceptio?; E.: s. ūz, gi, neman

ūzgiozan* 7, ahd., st. V. (2b): nhd. ausgießen, vergießen, ausschütten, ein Gefäß leeren, verschütten, ausgleiten, abgleiten, weggleiten; ne. pour out; ÜG.: lat. effundere N, WH, fundere NGl; Hw.: vgl. anfrk. ūtgiozan*; Q.: N (1000), NGl, WH; E.: s. ūz; s. germ. *geutan, st. V., gießen; idg. *g̑ʰeud-, V., gießen, Pokorny 448; vgl. idg. *g̑ʰeu-, V., gießen, Pokorny 447; W.: mhd. ūzgiezen, st. V., ausgießen, vergießen, ausströmen; nhd. ausgießen, st. V., ausgießen, DW 1, 875, DW2 3, 1098; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 281 (ûzgiozan), EWAhd 4, 360

ūzgisceidan*, ahd., red. V.: Vw.: s. ūzgiskeidan*

ūzgiscricken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzgiskrikken*

ūzgisenten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. vertreiben; ne. expel; Q.: N (1000); E.: s. ūz, gi, senten; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 478 (ûzgisenten)

ūzgiskeidan* 1, ūzgisceidan*, ahd., red. V.: nhd. bestimmen?, auswählen, aussondern, ausscheiden; ne. designate?, choose; ÜG.: lat. designare Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lsch. lat. designare?; E.: s. ūz, gi, skeidan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 939 (ûzgiskeidan)

ūzgiskrikken* 1, ūzgiscricken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. hervorspringen, sich aufraffen?; ne. jump (V.) out; ÜG.: lat. prosilire Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. prosilire?; E.: s. ūz, gi, skrikken; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1239 (ûzgiscricken), ChWdW9 756b (ūzgiscricken); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

ūzgismelzit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ūzsmelzen*

ūzgiswīman* 1, ahd.?, st. V. (1a)?: nhd. auftauchen; ne. emerge; ÜG.: lat. emergere Gl; Q.: Gl (13./14. Jh.); I.: Lüt. lat. emergere?; E.: s. ūz, gi; s. germ. *swīmen, sw. V., sich bewegen, schwanken; vgl. germ. *swemman, st. V., schwimmen; idg. *su̯em-?, V., sich bewegen, schwimmen, Pokorny 1046

ūzgiwinnan* 1, ahd., st. V. (3a): nhd. gewinnen, wegreißen, abreißen, beseitigen; ne. win (V.), tear (V.) away; ÜG.: lat. avellere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. avellere?; E.: s. ūz, gi, winnan

ūzgiwintan* 1, ahd., st. V. (3a): nhd. herauswinden, wegreißen, austilgen?; ne. wind out; ÜG.: lat. avellere Gl; Q.: Gl (10. Jh.?); I.: Lüt. lat. avellere?; E.: s. ūz, gi, wintan

ūzgizucken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzgizukken*

ūzgizukken* 1, ūzgizucken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. herausziehen, wegziehen, an Land ziehen; ne. pull (V.) out; ÜG.: lat. subducere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. subducere?; E.: s. ūz, gi, zukken

ūzgoz* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Ausguss, Ausgießung, Vergießung; ne. effusion; ÜG.: lat. effusio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. effusio?; E.: s. ūz, giozan

ūzgraban* 3, ahd., st. V. (6): nhd. ausgraben, aufgraben, herausgraben; ne. dig up, dig out; ÜG.: lat. effodere Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüs. lat. effodere?; E.: s. germ. *graban, st. V., ausgraben, aushauen; idg. *gʰrebʰ- (2), V., graben, scharren, kratzen, Pokorny 455; W.: mhd. ūzgraben, st. V., ausgraben, befreien von; nhd. ausgraben, st. V., ausgraben, DW 1, 877, DW2 3, 1108; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 394 (ûzgraban), EWAhd 4, 571

ūzguz* 1, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Ausguss, Ausgießung, Vergießung; ne. effusion; ÜG.: lat. effusio NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. effusio?; E.: s. ūz, guz; W.: mhd. ūzguz, st. M., Ausgießung; nhd. Ausguss, M., Erguss, Ausguss, DW 1, 878, DW2 3, 1113

ūzhefen*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. ūzheffen*

ūzheffen* 2, ūzheven*, ūzhefen*, ahd., st. V. (6): nhd. herausheben; ne. lift out; ÜG.: lat. levare MF, perperam agere (= akust ūzheffen) MF; Q.: MF (Ende 8. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūz, heffen; W.: mhd. ūzheben, V., sich aufmachen; nhd. ausheben, st. V., ausheben, fangen, aufheben, DW 1, 883, DW2 3, 1126; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 779 (ûzheffen), EWAhd 4, 880

ūzheven*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. ūzheffen*

ūzhlenken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzlenken*

ūzhliozan*, ahd., st. V. (2b): Vw.: s. ūzliozan*

ūzholōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. aushöhlen, auswaschen; ne. excavate; ÜG.: lat. excavare Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. excavare?; E.: s. ūz, holōn; W.: mhd. ūzholen* (2), ūzholn, sw. V., aushöhlen; nhd. aushöhlen, sw. V., aushöhlen, inwendig hohl machen, DW2 3, 1131; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 1215 (ûzholôn), EWAhd 4, 1115

ūzhrūzōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ūzrūzōn*

*ūzinādiren?, ahd., sw. V. (1a): Hw.: vgl. as. ūtinathrian

ūzint, ahd., Präf.: nhd. heraus ..., ent...; ne. out (Präp.), away; Vw.: s. -spanan, -wintan; E.: s. ūz, int

ūzintspanan* 1, ahd., st. V. (6): nhd. herauslocken, entlocken, hervorholen; ne. entice out; ÜG.: lat. elicere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. elicere?; E.: s. ūz, int, spanan

ūzintwintan* 1, ahd., st. V. (3a): nhd. entwinden, entreißen; ne. unwind, extort; ÜG.: lat. extorquere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. extorquere?; E.: s. ūz, int, wintan

ūzir, ahd., Präf.: nhd. heraus..., hinaus..., fort..., aus...; ne. out (Präp.), away; Vw.: s. -ādrōn, -bliuwan, -brehhan, -brestan, -bulzen, -dinsan, -diozan, -drewen, -dwingan, -faran, -findan, -gān, -gangan, -jetan, -kwikken, -lesan, -liohhan, -lokkōn, *-lōsen?, -merken, -rīdan, -rinnan, -riuten, -rodōn, -roufen, *-skeidan?, -skepfen, -skīnan, -skrekkan, -sliofan, -snīdan, -springan, -stantan, -trīban, -wallan, -wegen, -welzen, *-wenten?, -werfan, -wintan, -wurzalōn, -wurzōn, -ziohan; E.: s. ūz, ir

ūzirādrōn* 1, ūzarādrōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. entkräften, entnerven; ne. enfeeble; ÜG.: lat. enervare Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. enervare; E.: s. ūz, ir, ādra; W.: vgl. mhd. uzædern, sw. V., entnerven, entkräften; nhd. (ält.) ausädern, sw. V., ausädern, DW 1, 825; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 32 (ûzarâdrôn), EWAhd 1, 57

ūzirbliuwan* 1, ūzarbliuwan*, ahd., st. V. (2a): nhd. herausschlagen; ne. knock out; ÜG.: lat. excudere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. excudere; E.: s. ūz, ir, bliuwan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1221 (ûzarbliuuuan), EWAhd 2, 192

ūzirbrechan*, ahd., st. V. (4): Vw.: s. ūzirbrehhan*

ūzirbrehhan* 4, ūzirbrechan*, ahd., st. V. (4): nhd. „ausbrechen“, hervorbrechen, hervordringen, Bahn schaffen, hinauswälzen; ne. break (V.) away, break (V.) out; ÜG.: lat. elicere Gl, erumpere Gl, evolvere Gl, proferre Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. erumpere?, evolvere?, elicere?; E.: s. ūz, ir, brehhan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1337 (ûzirbrehhan), ChWdW8 94b (ūzirbrehhan), ChWdW9 189a (ūzirbrehhan), EWAhd 2, 310; Son.: MrT02 = Tegernseer Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14410), TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B)

ūzirbrestan* 3, ahd., st. V. (3, 4): nhd. hervorbrechen, nach außen brechen, herausströmen, anwachsen, losbrechen, losstürmen, hervordringen, in Erscheinung treten, zum Vorschein kommen; ne. burst (V.), stream (V.), swell (V.); ÜG.: lat. erumpere Gl, increscere Gl, proruere Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lsch. lat. erumpere?, Lsch. lat. increscere?, proruere?; E.: s. ūz, ir, brestan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1370 (ûzirbrestan), EWAhd 2, 323

ūzirbulzen* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. aussprudeln, hervorsprudeln, hervorsprießen, hervorstoßen, aufschießen, schnell aufgehen, in Erscheinung treten, rasch auftauchen; ne. gush forth; ÜG.: lat. ebullire Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. ebullire; E.: s. ūz, ir, bolz; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 1, 1488 (ûzirbulzen), ChWdW9 201a (ūzirbulzen), EWAhd 2, 432; Son.: MrT01 = Regensburger Mischglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747) (3. Viertel 9. Jh.)

ūzirdinsan* 1, ūzirthinsan*, ahd., st. V. (3a): nhd. herausziehen; ne. pull (V.) out; ÜG.: lat. educere MF; Q.: MF (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. educere?; E.: s. ūz, ir, dinsan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 509 (ûzirdinsan), ChWdW9 220a (ūzirdinsan), EWAhd 2, 660

ūzirdiozan* 2, ūzirthiozan*, ahd., st. V. (2b): nhd. auftauchen, hervorgehen, hervorkommen, herauskommen; ne. appear, emerge; ÜG.: lat. emergere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. emergere; E.: s. ūz, ir, diozan; W.: mhd. ūzerdiezen, st. V., ausströmen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 553 (ûzirthiozan), ChWdW9 223b (ūzirdiozan), EWAhd 2, 690; Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ūzirdrewen* 1, ūzirthrewen*, ahd., sw. V. (1b): nhd. „erdrohen“, erzwingen, mit Drohungen abzwingen; ÜG.: lat. imperare N; Q.: N (1000); I.: Lbi. lat. imperare?; E.: s. ūz, ir, drewen; W.: mhd. uzerdröuwen, sw. V., durch Drohung abnötigen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 641 (ûzirthrewen), EWAhd 2, 770

ūzirdwingan* 1, ūzirthwingan*, ahd., st. V. (3a): nhd. entwinden, abzwingen, erzwingen, entreißen; ne. wrest from, extort; ÜG.: lat. extorquere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. extorquere?; E.: s. ūz, ir, dwingan; W.: mhd. ūzertwingen, st. V., abzwingen, abnötigen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 2, 823 (ûzirthuuingan), EWAhd 2, 925

ūzirfaran* 1, ahd., st. V. (6): nhd. „ausfahren“, herausfahren, ausziehen, sich entledigen, verlassen (V.); ne. go (V.) out, leave (V.); ÜG.: lat. exuere Gl; Q.: Gl (9. Jh.); I.: Lüt. lat. exuere; E.: s. ūz, ir, faran; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 614 (ûzirfaran), EWAhd 3, 61

ūzirfindan* 1, ahd., st. V. (3a)?: nhd. finden, entdecken, ausfindig machen, herausfinden; ne. find, discover; ÜG.: lat. eruere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. eruere?; E.: s. ūz, ir, findan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 3, 877 (ûzirfindan), EWAhd 3, 255

ūzirgān* 1, ūzirgēn*, ahd., anom. V.: nhd. ausgehen, hinausgehen, herausgehen, fortgehen, sich entfernen; ne. go (V.) out; ÜG.: lat. excedere Gl; Hw.: s. ūzirgangan*; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. excedere?; E.: s. ūz, ir, gān; W.: mhd. ūzergān, anom. V., zum Glück ausschlagen, gereichen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 89 (ûzirgên), ChWdW9 336b (ūzirgān), EWAhd 4, 63; Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B) (3. Viertel 9. Jh.)

ūzirgangan* 4, ahd., red. V.: nhd. ausgehen, hinausgehen, herausgehen, fortgehen, sich entfernen; ne. go (V.) out; ÜG.: lat. exire MF, O, T; Hw.: s. uzirgān*; Q.: MF (Ende 8. Jh.), O, OT, T; I.: Lüt. lat. exire?; E.: s. ūz, ir, gangan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 89 (ûzirgangan), ChWdW9 339a (ūzirgangan), EWAhd 4, 63

ūzirgēn*, ahd., anom. V.: Vw.: s. ūzirgān*

ūzirjetan* 1, ūzirgetan*, ahd., st. V. (5): nhd. ausjäten, mit der Wurzel ausreißen, herausreißen; ne. weed out; ÜG.: lat. (colligere) Gl; Q.: Gl (9. Jh.); E.: s. ūz, ir, jetan; W.: mhd. ūzerjeten, st. V., auswählen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 4, 1812 (ûzirjetan), EWAhd 5, 291

ūzirkwikken* 1, ūzirquicken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. beleben, reizen, aufscheuchen, heraustreiben; ne. revive, stimulate, stir up; ÜG.: lat. exciere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); E.: s. ūz, ir, kwikken; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 616 (ûzirquicken), EWAhd 7, 92

ūzirlesan* 1, ahd., st. V. (5): nhd. „auslesen“, sammeln, ausrupfen, aufsammeln; ne. pick out, gather; ÜG.: lat. colligere T; Q.: OT, T (830); I.: Lüt. lat. colligere?; E.: s. ūz, ir, lesan; W.: mhd. ūzerlësen, st. V., jemanden ins Herz schließen; nhd. auserlesen, st. V., auserlesen, DW 1, 851, DW2 3, 1028; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 858 (ûzirlesan), ChWdW9 508b (ūzirlesan), EWAhd 5, 1207

ūzirliohhan* 2, ūzirliochan*, ahd., st. V. (2a): nhd. ausreißen; ne. tear (V.) out; ÜG.: lat. evellere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. evellere?; E.: s. ūz, ir, liohhan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1143 (ûzirliohhan), EWAhd 5, 1347

ūzirlokkōn* 1, ūzirlockōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. herauslocken; ne. entice; ÜG.: lat. elicere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. elicere?; E.: s. ūz, ir, lokkōn (1); L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1259 (ûzirlockōn), EWAhd 5, 1431

*ūzirlōsen?, ahd., sw. V. (1a): Hw.: vgl. as. ūtālōsian*

ūzirmerken* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. aus dem Lande vertreiben, ausgrenzen; ne. exile (V.), drive away from a country; ÜG.: lat. extorris (= ūzirmerkit); Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. extorris (= ūzirmerkit); E.: s. ūz, ir, merken; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 489 (ûzirmerken), EWAhd 6, 346

ūzirmerkit*, ahd., (Part. Prät.=)Adj.: Vw.: s. ūzirmerken*

ūzirrīdan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. herauspressen, entwinden, entreißen, erzwingen, abnötigen; ne. press (V.), force (V.); ÜG.: lat. extorquere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. extorquere?; E.: s. ūz, ir, rīdan; W.: s. mhd. ūzrīden, st. V., auswinden, ausdrücken; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 940 (ûzirrîdan), EWAhd 7, 436

ūzirrinnan* 1, ahd., st. V. (3a): nhd. herausfließen, entstehen, entspringen, hervorbrechen, hervorströmen; ne. flow out, spring (V.), spring (V.) from; ÜG.: lat. oboriri Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. emanare?; E.: s. ūz, ir, rinnan; L.: EWAhd 7, 521

ūzirriuten* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausroden, ausrotten, ausstoßen; ne. root (V.), destroy; ÜG.: lat. (extorrere) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. exstirpare?, extorrere?; E.: s. ūz, ir, riuten; L.: ChWdW9 684b (ūzirriuten); Son.: Tgl013 = Londoner Canones-Glossen (London, The British Library - Department of Manuscripts Arund. 393) (2. Viertel 9. Jh.)

ūzirrodōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. ausroden, ausrotten; ne. root (V.); ÜG.: lat. exstirpare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. exstirpare?; E.: s. ūz, ir, rodōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1123 (ûzirrodôn)

ūzirroufen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausraufen, zerstreuen, auseinanderreißen, zerreißen; ne. distribute; ÜG.: lat. divellere Gl; Q.: Gl (1. Drittel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. divellere?; E.: s. ūz, ir, roufen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1182 (ûzirroufen), ChWdW9 688a (ūzirroufen), EWAhd 7, 677; Son.: Tgl012 = Die Würzburger Jesaias-Glossen (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 20) (1. Drittel 9. Jh.)

ūzirscīnan*, ahd., st. V. (1a): Vw.: s. ūzirskīnan*

ūzirscreckan*, ahd., st. V. (4): Vw.: s. ūzirskrekkan*

*ūzirskeidan?, *ūzirsceidan?, ahd., red. V.: Hw.: vgl. as. ūtāskēthan*

ūzirskepfen* 1, ūzirskephen*, ūzirscephen*, ahd., st. V. (6): nhd. „ausschöpfen“, wegkriegen, fortschaffen, beiseite schaffen; ne. scoop out of, get off, take (V.) away; ÜG.: lat. excipere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. excipere?; E.: s. ūz, ir, skepfen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1002 (ûzirskephen)

ūzirskephen*, ahd., st. V. (6): Vw.: s. ūzirskepfen*

ūzirskīnan* 1, ūzirscīnan*, ahd., st. V. (1a): nhd. hervorscheinen, hervorleuchten, sich hervortun, sich auszeichnen; ne. shine out; ÜG.: lat. emicare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. emicare?; E.: s. ūz, ir, skīnan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1103 (ûzirskînan)

ūzirskrekkan* 1, ūzirscreckan*, ahd., st. V. (4): nhd. überspringen, übergehen; ne. jump (V.); ÜG.: lat. transilire Gl; Q.: Gl (9./10. Jh.); I.: Lüt. lat. transilire?; E.: s. ūz, ir, skrikken; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1200 (ûzirscreckan), 8, 1202 (ûzirscrecken)

ūzirsliofan* 1, ahd., st. V. (2a): nhd. auftauchen, emporkommen; ne. emerge; ÜG.: lat. emergere Gl; Q.: Gl (Ende 10. Jh.); I.: Lüt. lat. emergere?; E.: s. ūz, ir, sliofan

ūzirsnīdan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. herausschneiden; ne. cut (V.) out; ÜG.: lat. resecare N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. resecare?; E.: s. ūz, ir, snīdan

ūzirspringan* 2, ahd., st. V. (3a): nhd. hervorspringen; ne. jump (V.) out; ÜG.: lat. emicare Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. emicare?; E.: s. ūz, ir, springan

ūzirstantan* 1, ahd., st. V. (6): nhd. auferstehen; ne. rise (V.) from the dead; Q.: O (863-871); I.: Lüt. lat. resurgere?; E.: s. ūz, ir, stantan; L.: ChWdW9 804a (ūzirstantan)

ūzirthinsan*, ahd., st. V. (3a): Vw.: s. ūzirdinsan*

ūzirthiozan*, ahd., st. V. (2b): Vw.: s. ūzirdiozan*

ūzirthrewen*, ahd., sw. V. (1b): Vw.: s. ūzirdrewen*

ūzirthwingan*, ahd., st. V. (3a): Vw.: s. ūzirdwingan*

ūzirtrīban* 3, ahd., st. V. (1a): nhd. austreiben, forttreiben, antreiben, verbannen; ne. drive out; ÜG.: lat. expellere Gl, exterminare Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), O; I.: Lüt. lat. expellere?; E.: s. ūz, ir, trīban; L.: ChWdW9 860b (ūzirtrīban); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ūzirwallan* 1, ahd., red. V.: nhd. hervorwallen, hervorbrodeln; ne. well out; ÜG.: lat. exaestuare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. exaestuare?; E.: s. ūz, ir, wallan

ūzirweggen* 1, ahd., sw. V. (1b): nhd. herausbewegen, ausrenken, aushebeln; ne. move out, pull (V.) out; ÜG.: lat. emovere Gl, (pellere)? Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. emovere?; E.: s. ūz, ir, weggen

ūzirwelzen* 3, ahd., sw. V. (1a): nhd. „herauswälzen“, ganz ausreißen, aufreißen, herausreißen; ne. roll out, tear (V.) up; ÜG.: lat. convellere N, eruere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N; I.: Lüt. lat. evellere?; E.: s. ūz, ir, welzen; L.: ChWdW9 922a (ūzirwelzen); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

*ūzirwenten?, ahd., sw. V. (1a): Hw.: vgl. as. ūtāwendian*

ūzirwerfan* 4, ahd., st. V. (3b): nhd. hinauswerfen, austreiben, hinaustreiben; ne. throw (V.) out; ÜG.: lat. (eicere foras) T; Q.: OT, T (830); I.: Lüt. lat. eicere foras?; E.: s. ūz, ir, werfan; L.: ChWdW9 932a (ūzirwerfan)

ūzirwintan* 12, ahd., st. V. (3a): nhd. herauswinden, entwinden, entreißen, herauspressen, ertrotzen, erwürgen; ne. wind out, extort; ÜG.: lat. (cogere) Gl, extorquere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. extorquere?; E.: s. ūz, ir, wintan

ūzirwurzalōn* 4, ahd., sw. V. (2): nhd. entwurzeln, ausreißen, mit der Wurzel herausreißen, völlig ausrotten, vertilgen; ne. root out; ÜG.: lat. eradere Gl, eradicare Gl, NGl, exstirpare N; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N, NGl; I.: Lüt. lat. eradicare; E.: s. ūz, ir, wurzalōn; L.: ChWdW9 985a (ūzirwurzalōn); Son.: Tgl008 = Würzburger Canonesglossen I (Würzburg, Universitätsbibliothek M. p. th. f. 146) (Anfang 9. Jh.)

ūzirwurzōn* 2, ahd., sw. V. (2): nhd. entwurzeln, ausreißen, vertilgen, ausrotten; ne. root out; ÜG.: lat. eradere Gl, eradicare Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. eradicare?; E.: s. ūz, ir, wurz; L.: ChWdW9 985a (ūzirwurzōn); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

ūzirziohan* 2, ahd., st. V. (2b): nhd. herausziehen, hervorziehen, zücken, ausrotten; ne. pull (V.) out, extinguish; ÜG.: lat. destringere Gl, exstirpare Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lüt. lat. exstirpare?; E.: s. ūz, ir, ziohan

*ūzjetan?, *ūzgetan?, ahd., st. V. (5): Hw.: vgl. as. ūtgedan

ūzkēren* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. „auskehren“, sich hinauswenden, hinausgehen; ne. drive away; Q.: O (863-871); E.: s. ūz, kēren; W.: mhd. ūzkēren, sw. V., herauskehren, zu Tage fördern; nhd. auskehren, sw. V., „auskehren“, austreten, DW 1, 891, DW2 3, 1142; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 129 (ûzkêren), ChWdW9 464a (ūzkēren), EWAhd 5, 483

ūzkwellan* 2, ūzquellan*, ahd., st. V. (3b): nhd. „ausquellen“, überquellen, hervorquellen, hervorsprudeln, hervorströmen, herausströmen; ne. well (V.), overflow (V.); ÜG.: lat. exundare Gl, fervere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); E.: s. ūz; s. germ. *kwellan, st. V., quellen; W.: mhd. ūzquellen, st. V., herausquellen; nhd. ausquellen, st. V., ausquellen, DW 1, 927, DW2 3, 1266; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 491 (ûzquellan), EWAhd 7, 47

ūzkweman* 17, ūzqueman*, ahd., st. V. (4) (5): nhd. herauskommen, nach draußen kommen, herausstürzen, hervorgehen, hervordringen, verlassen (V.), hervorragen, sich auszeichnen, ausgehen, in die Öffentlichkeit kommen, hervorgebracht werden, sich ergeben, ausdrücken, verdeutlichen?; ne. come out; ÜG.: lat. (dicere) N, (disputare) N, edere (V.) (2) Gl, egredi Gl, emergere? Gl, emicare Gl, erumpere Gl, evadere Gl, exire Gl, N, exprimere Gl, (muttire) Gl, venire foras T; Q.: Gl, L, N, T (830); E.: s. ūz, kweman; W.: mhd. ūzkomen, st. V., auskommen, herauskommen, loskommen; nhd. auskommen, st. V., „auskommen“, ausschliefen aus der Schale, ausbrechen, ausgehen, DW 1, 895, DW2 3, 1158; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 590 (ûzqueman), ChWdW9 655b (ūzqueman), EWAhd 7, 61; Son.: st. V. (4, z. T. 5)

*ūzlantes?, ahd., Adv.: Hw.: vgl. as. ūtlendes*

ūzlāz 30, ahd., st. M. (a): nhd. „Auslass“, Ende, Schluss, Ergebnis, Vollendung, Endung, Abschluss; ne. result (N.), ending (N.); ÜG.: lat. casus N, conclusio Gl, N, (conclusio syllogismi) N, eventus N, exitus N, finis N, illatio N, perfectio N; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: Lbd. lat. casus?, conclusio?, illatio?, perfectio?; E.: s. ūz, lāz; W.: mhd. ūzlāz, st. M., Auslass; nhd. (ält.) Auslass, M., Auslass, DW 1, 903, DW2 3, 1179

ūzlāzan* 17, ahd., red. V.: nhd. fortschicken, ausschicken, auslassen, loslassen, hervorkommen lassen, entspringen lassen, hervorbringen, ausströmen lassen, herausströmen lassen, nicht zurückhalten, entkommen lassen, vergießen, sich ergießen, aussprechen, beenden, aufhören, übergehen; ne. send away, free (V.); ÜG.: lat. effundere Gl, N, eicere Gl, eicere foras Gl, emittere N, (excutere) Gl, finire N, (finis) N, liberare Gl, mittere N; Q.: Gl, N, O (863-871); E.: s. ūz, lāzan; W.: mhd. ūzlāzen, red. V., auslassen, übergehen, freilassen; nhd. auslassen, st. V., auslassen, DW 1, 901, DW2 3, 1179; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 690 (ûzlâzan), ChWdW9 501b (ūzlāzan), EWAhd 5, 1078

*ūzleidizōn?, ahd., sw. V. (2): Hw.: vgl. as. ūtlēthitiōn*

ūzleiten* 9, ahd., sw. V. (1a): nhd. „hinausleiten“, hinleiten, herausführen, hinführen, hinausführen, führen, leiten, hervorbringen, herausfließen lassen; ne. lead to, lead away; ÜG.: lat. adducere foras T, deducere Gl, RhC, educere N, T, educere foras T, eicere T; Hw.: vgl. anfrk. ūtleiden*, as. ūtlēdian*; Q.: Gl, N, RhC, OT, T (830); I.: Lüs. lat. educere?; E.: s. ūz, leiten; W.: mhd. ūzleiten, sw. V., herausführen; nhd. ausleiten, sw. V., „ausleiten“, ableiten, DW 1, 909; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 595 (ūzleiten), ChWdW9 514b (ūzleiten), EWAhd 5, 1157

ūzleitī 7, ahd., st. F. (ī): nhd. „Hinausleitung“, Leichenbegängnis; ne. funeral (N.); ÜG.: lat. exsequiae Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. exsequiae?; E.: s. ūz, leiten

ūzleitida 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Hinausleitung, Bestattungsfeier, Leichenbegängnis; ne. funeral (N.); ÜG.: lat. (delatura) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. exsequiae?; E.: s. ūz, leiten

ūzlenken* 1, ūzhlenken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. entschnallen, aufmachen, aufschnallen; ne. open (V.); ÜG.: lat. exfibulare Gl; Q.: Gl (11. Jh.?); I.: Lüt. lat. exfibulare?; E.: s. ūz, lanka; W.: nhd. auslenken, sw. V., ausweichen, DW 1, 909; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 811 (ūz[h]lenken), EWAhd 5, 1175

ūzlenti* (1) 1, ahd., Adj.: nhd. ausländisch, verbannt; ne. foreign, banned; ÜG.: lat. exsul (= ūzlenti subst.) Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); I.: Lüt. lat. exsul?; E.: s. ūz, lant; R.: ūzlenti, (subst. Adj.=)M.: nhd. Verbannter; ne. exile (M.); ÜG.: lat. exsul Gl; L.: ChWdW9 498a (ūzlenti); Son.: Smr01 = Murbacher Sammelglossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

ūzlenti* (2) 1, ahd., st. N. (ja): nhd. „Außenland“, Strand; ne. beach (N.); Q.: O (863-871); E.: s. ūz, lant; W.: s. nhd. (ält.) Auslände, F., „Auslände“, DW2 3, 1175

ūzlesan* 3, ahd., st. V. (5): nhd. „auslesen“, auflesen, aufsammeln, sammeln, zusammenlesen, zusammenholen, ausrupfen; ne. pick out, gather; ÜG.: lat. colligere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. colligere?; E.: s. ūz, lesan; W.: mhd. ūzlësen, st. V., zu Ende lesen, auswählen, als vorzüglich hervorheben; nhd. auslesen, st. V., auslesen, erwählen, durchlesen, DW 1, 909; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 858 (ūzlesan), EWAhd 5, 1207

ūzliochan*, ahd., st. V. (2a): Vw.: s. ūzliohhan*

ūzliohhan* 1, ūzliochan*, ahd., st. V. (2a): nhd. „ausliechen“, ausreißen; ne. tear (V.) out; ÜG.: lat. evellere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. evellere?; E.: s. ūz, liohhan; W.: nhd. (ält.) ausliechen, sw. V., „ausliechen“, ausreißen, DW 1, 910; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1143 (ūzliohhan), EWAhd 5, 1347

ūzliozan* 1, ūzhliozan*, ahd., st. V. (2b): nhd. „auslosen“, austeilen, spenden, ausspenden; ne. lot (V.), distribute; Q.: O (863-871); E.: s. ūz, liozan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1167 (ûzliozan), ChWdW9 531a (ūzliozan), EWAhd 5, 1364

ūzlit* 2, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. Fehler, moralisches Überschreiten, Ausschweifung; ne. mistake (N.); ÜG.: lat. excessus B, Gl; Q.: B (800), GB, Gl; I.: Lüs. lat. excessus; E.: s. ūz, līdan; L.: ChWdW9 513a (ūzlit); Son.: TrT13 = Murbacher alumnis-Glossar zur Benediktinerregel (Oxford, Bodleian Library Jun. 25)

ūzliuti* 1, ahd., st. M. Pl. (i): nhd. Fremde (M. Pl.), fremdes Volk; ne. foreigners; ÜG.: lat. alienigenae NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. extranei?; E.: s. ūz, liuti; W.: mhd. ūzliute, st. M., Fremde; nhd. (ält.) Ausleute, M. Pl., „Ausleute“, DW 1, 910

ūzlōsen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. auslösen, herauslösen, herausreißen; ne. take out, tear (V.) out; ÜG.: lat. (eruere) T; Q.: T (830); I.: Lüt. lat. eruere?; E.: s. ūz, lōsen; W.: mhd. ūzlœsen, sw. V., auslösen, heraustrennen, herausholen; nhd. auslösen, sw. V., auslösen, ausschneiden, befreien, DW 1, 912, DW2 3, 1210; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1294 (ûzlôsen), ChWdW9 530a (ūzlōsen), EWAhd 5, 1447

ūzlougazzen* 1, ūzlougezzen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausspeien, erbrechen, Feuer ausspeien; ne. vomit (V.), belch fire; ÜG.: lat. vomere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūz, lougazzen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1359 (ûzlougazzen), EWAhd 5, 1474

ūzlougezzen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzlougazzen*

ūzluogēn* 2, ahd., sw. V. (3): nhd. hervorragen, hervorstehen, hervorschauen, hervorleuchten, herausragen, deutlich sichtbar werden; ne. stand (V.) out, shine from; ÜG.: lat. eminere Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüt. lat. eminere?; E.: s. ūz, luogēn; W.: mhd. ūzluogen, ūz lougen, sw. V., „auslugen“, Ausschau halten nach, hinausschauen; nhd. auslugen, sw. V., ausschauen, „auslugen“, DW 1, 913, DW2 3, 1214; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 1415 (ûzluogên), ChWdW9 545b (ūzluogēn), EWAhd 5, 1522; Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ūzmelcan*, ahd., st. V. (3b): Vw.: s. ūzmelkan*

ūzmelkan* 1, ūzmelcan*, ahd., st. V. (3b): nhd. melken, herauspressen, zutage fördern; ne. milk (V.); ÜG.: lat. (elicere) Gl; Q.: Gl (Ende 9. Jh.); E.: s. germ. *melkan, st. V., melken; idg. *mē̆lg̑-, *meləg̑-?, *h₂melg̑-, V., abstreifen, wischen, melken, Pokorny 722; W.: nhd. ausmelken, st. V., ausmelken, DW 1, 917, DW2 3, 1228; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 403 (ūzmelkan), EWAhd 6, 284

ūzmezzunga* 1, ahd.?, st. F. (ō): nhd. Ausmessung, Abmessung, Ausmaß; ne. measurement; ÜG.: lat. dimensio Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüt. lat. dimensio?; E.: s. ūz, mezzan; W.: nhd. Ausmessung, F., Ausmessung, DW2 3, 1233

ūzneman 10, ahd., st. V. (4): nhd. ausnehmen, herausnehmen, herausholen, herausgreifen, ausreißen, gewaltsam erorbern, zurücknehmen, auszeichnen, vorziehen, bezeichnen, hervorheben; ne. take out; ÜG.: lat. avellere Gl, designare Gl, educere T, emergere Gl, excerpere Gl, excipere Gl, praesumere Gl; Q.: Gl, OT, T (830); I.: Lbd. lat. praesumere?, excerpere?; E.: s. ūz, neman; W.: mhd. ūznemen, ūz nemen, st. V., ausnehmen, herausnehmen, auslösen, ausschließen; nhd. ausnehmen, st. V., ausnehmen, DW 1, 921, DW2 3, 1240; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 6, 1157 (ûzneman), ChWdW9 618a (ūzneman), EWAhd 6, 888

ūzōn 13, ūzen*, ahd., sw. V. (2, 1a?): nhd. verwerfen, ausschließen, ausschließen vertreiben, hintern, vermindern von, sich entäußern, sich einer Sache entäußern, verzichten auf, überliefern, verwinden; ne. exclude, renounce, deliver, decrease (V.); ÜG.: lat. alienum facere (= giūzōt habēn) N, destruere Gl, discernere N, excludere Gl, extenuare Gl, exterminare N, renuntiare N; Vw.: s. gi-; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūz; W.: mhd. ūzen, sw. V., sich entäußern, sich enthalten

ūzonōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ūzonōnti

ūzonōnti* 1, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: nhd. äußerste; ne. extreme (Adj.); ÜG.: lat. extremus I; Q.: I (Ende 8. Jh.); I.: Lüt. lat. extremus?; E.: s. ūz

ūzōr* 1, ahd., Adv.: nhd. außerhalb, weiter außerhalb; ne. outside (Adv.); ÜG.: lat. (extra) N; Q.: N (1000); I.: Lüt. lat. extra?; E.: s. ūz

ūzouh 22, ahd., Konj.: nhd. sondern (Konj.), aber; ne. but (Konj.); ÜG.: lat. sed T; Q.: OT, T (830); E.: s. ūz, ouh; L.: ChWdW9 886a (ūzouh)

ūzpflanza 1, ūzphlanza, ahd.?, st. F. (ō), sw. F. (n): nhd. Anpflanzung; ne. planting (N.); ÜG.: lat. emissio WH; Q.: WH (um 1065); E.: s. ūz, pflanza; Son.: eher mhd.

ūzphlanza, ahd.?, st. F. (ō), sw. F. (n): Vw.: s. ūzpflanza

ūzquellan*, ahd., st. V. (3b): Vw.: s. ūzkwellan*

ūzqueman*, ahd., st. V. (4) (5): Vw.: s. ūzkweman*

uzrascōn*, ahd., sw. V. (2): Vw.: s. ūzraskōn*

ūzraskōn* 1, uzrascōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. sich räuspern, ausspucken, die Kehle durch Räuspern freimachen; ne. clear o.’s throat, spit (V.); ÜG.: lat. exscreare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. exscreare?; E.: s. ūz-, raskōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 672 (ûzrascôn), EWAhd 7, 191

ūzrecken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzrekken*

ūzrekken* 1, ūzrecken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. fertig machen, hervorbringen,?, erläutern?, herauslösen?; ne. prepare; ÜG.: lat. expedire Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. expedire?; E.: s. ūz, rekken; W.: s. mhd. ūzrecken, sw. V., sich ausdehnen; nhd. ausrecken, sw. V., ausstrecken, DW 1, 929; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 902 (ûzrecken), EWAhd 7, 373

ūzrennen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. herausfließen, herausrinnen, ausgießen, hervorfließen lassen; ne. flow out; ÜG.: lat. emanare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. emanare?; E.: s. ūz, rennen; W.: mhd. ūzrennen, sw. V., hervorsprießen; s. nhd. ausrennen, st. V., „ausrennen“, DW 1, 934, DW2 1, 1287; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 910 (ûzrennen), EWAhd 7, 386

*ūzringan?, ahd., st. V. (3a): Hw.: vgl. as. ūtwringan*

ūzrinnan* 4, ahd., st. V. (3a): nhd. herausfließen, herauslaufen, ausströmen; ne. flow out; ÜG.: lat. (egerere) Gl, emanare Gl, (influere) Gl; Q.: Gl (790); I.: Lüs. lat. emanare?; E.: s. ūz, rinnan; W.: mhd. ūzrinnen, st. V., entspringen, herausfließen; nhd. ausrinnen, st. V., ausfließen, DW 1, 939, DW2 3, 1299; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1057 (ûzrinnan), ChWdW9 680b (ūzrinnan), EWAhd 7, 521; Son.: TrT01 = Salzburger Cura-Glossar (Sankt Florian, Stiftsbibliothek III 222 B), TrT09 = Salzburger Cura-Glossar II (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 949), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

*ūzrītan?, ahd., st. V. (1a): Vw.: s. dāra-

ūzrīzan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. ausreißen, ausbohren, ausstechen, durchbohren; ne. pull (V.) out; ÜG.: lat. (terebrare) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); E.: s. ūz, rīzan; W.: mhd. ūzrīzen, ūz rīzen, st. V., ausreißen, abreißen, abziehen; nhd. ausreißen, st. V., ausreißen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1117 (ûzrîzan), EWAhd 7, 590

ūzroffezzen* 2, ūzropfezzen*, ūzrophezzen, ahd., sw. V. (1a): nhd. verkünden, mitteilen, ausspeien, von sich geben; ne. announce, belch (V.); ÜG.: lat. eructare Gl; Q.: Gl, MNPsA (9. Jh.); I.: Lüs.?, Lbd.? lat. eructare?; E.: s. ūz, roffezzen; W.: mhd. ūzroffezen*, ūz roffezen, uzropfitzen, sw. V., aufstoßen, rülpsen; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1133 (ûzrophezzen), EWAhd 7, 622

ūzropfezzen, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzroffezzen*

ūzrophezzen, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzroffezzen*

ūzroufen* 4, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausraufen, ausreißen, herausreißen, ausrupfen, ausjäten, gewaltsam fortführen; ne. tear (V.) out; ÜG.: lat. evellere Gl, vellere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. evellere?; E.: s. ūz, roufen; W.: mhd. ūzroufen, sw. V., ausraufen, ausrupfen; nhd. ausraufen, sw. V., ausraufen, DW 1, 928, DW2 3, 1271; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1182 (ûzroufen), EWAhd 7, 677

ūzrūzōn* 1, ūzhrūzōn*, ahd., sw. V. (2): nhd. lärmen, summen, schwirren, entschwirren, summend herausfliegen, herausschwirren; ne. hum (V.), make a noise; ÜG.: lat. stridere Gl; Q.: Gl (12. Jh.); E.: s. ūz, rūzōn; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 7, 1308 (ûz[h]rûzôn), EWAhd 7, 838

ūzsanta* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Aussendung, Ausstrahlung, Abschleudern; ne. mission; ÜG.: lat. emissio Gl; Q.: Gl (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. emissio; E.: s. ūz, senten; L.: ChWdW8 252b (ūzsant); Son.: Tglr Rb = großes Reichenauer Bibel-Glossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC = XCIX) (Ende 8. Jh.)

ūzsazo*, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. ūzsazzo*

ūzsazzeo*, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. ūzsazzo*

ūzsazzo* 2, ūzsazzeo*, ūzsazo*, ahd., sw. M. (n): nhd. Aussätziger; ne. leprous (M.), leper; ÜG.: lat. leprosus Gl, morbus elephantinus (= ūzsazzen suht) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 8. Jh.); I.: Lsch. lat. leprosus?; E.: s. ūz, sizzen; R.: ūzsazzen suht: nhd. Aussatz; ne. leprosy; ÜG.: lat. morbus elephantinus Gl; L.: ChWdW8 257a (ūzsāzo), ChWdW9 734b (ūzsāzo); Son.: Sachglr = Sachglossar Hermeneumata (Vocabularius St. Galli) (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 913) (3. Viertel 8. Jh.), Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ūzsceidan*, ahd., red. V.: Vw.: s. ūzskeidan*

ūzsciozan*, ahd., st. V. (2b): Vw.: s. ūzskiozan*

ūzscorrēn*, ahd., sw. V. (3): Vw.: s. ūzskorrēn*

ūzscreckan*, ahd., st. V. (4): Vw.: s. ūzskrekkan*

ūzscricken*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzskrikken*

ūzscurgen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzskurgen*

ūzscutten*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzskutten*

ūzsenten* 18, ahd., sw. V. (1a): nhd. aussenden, ausschicken, schicken, ausstoßen, aussenden in, fortwerfen, vertreiben, bringen lassen, kommen lassen, zuteil werden lassen, herauslassen, freilassen; ne. send out; ÜG.: lat. diffundere N, emittere Gl, N, T, mittere B, N, mittere foras T; Hw.: vgl. as. ūtsendian*; Q.: B, GB, Gl (790), N, OT, T; I.: Lüs. lat. emittere?; E.: s. ūz, senten; W.: mhd. ūzsenden, st. V., aussenden, ausschicken; nhd. aussenden, unr. V., aussenden, entsenden, DW 1, 970, DW2 3, 1409; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 477 (ûzsenten), ChWdW9 719a (ūzsenten), EWAhd 7, 1124; Son.: Wba02 = Samanunga (Wien, Österreichische Nationalbibliothek Cod. 162)

ūzsīhan* 3, ahd., st. V. (1b): nhd. seihen, ausseihen, herausseihen, herausfiltern; ne. strain (V.); ÜG.: lat. eliquare Gl, excolare Gl, MF; Q.: Gl, MF (Ende 8. Jh.); I.: Lüs. lat. excolare?; E.: s. ūz, sīhan; W.: s. nhd. ausseihen, sw. V., seihen, DW 1, 968; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 609 (ûzsîhan); ChWdW9 723a (ūzsīhan), EWAhd 7, 1202; Son.: Aglr01 = Regensburger grammatisches Glossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14456)

ūzsīn* 1, ahd., anom. V.: nhd. „aus sein (V.)“, zu Ende sein (V.); ne. be gone; Q.: N (1000); E.: s. ūz, sīn (2); W.: mhd. ūzsīn, ūz sīn, ūzesīn, anom. V., außen sein (V.), aus sein (V.), zu Ende sein (V.), enden; nhd. aussein, unr. V., zu Ende sein (V.), ausgegangen sein (V.), DW 1, 968; L.: EWAhd 7, 1239

ūzskeidan* 5, ūzsceidan*, ahd., red. V.: nhd. ausscheiden, trennen, auswählen, aussondern, weggeben, absondern, ausschließen, nicht berücksichtigen; ne. eliminate; ÜG.: lat. designare Gl, segregare Gl, (sumere praeter) N; Hw.: vgl. anfrk. ūtskeithan*; Q.: Gl (10. Jh.), N; I.: Lbd. lat. designare?; E.: s. ūz, skeidan; W.: mhd. ūzscheiden, red. V., fortgehen; s. nhd. ausscheiden, st. V., aussondern, abgehen, DW 1, 947, DW2 3, 1335; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 938 (uzskeidan)

ūzskiozan* 1, ūzsciozan*, ahd., st. V. (2b): nhd. hervorragen, hervortreten; ne. stand (V.) out; ÜG.: lat. promunturium (= ūzskiozanti subst.) Gl; Q.: Gl (3. Viertel 9. Jh.); E.: s. ūz, skiozan; W.: nhd. ausschießen, st. V., ausschießen, DW 1, 948, DW2 3, 1345; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1119 (ûzskiozan), ChWdW9 751a (ūzsciozan); Son.: TrA05 = Kölner alphabetisches Beda-Glossar (Köln, Dombibliothek XIX) (3. Viertel 9. Jh.)

ūzskorrēn* 2, ūzscorrēn*, ahd., sw. V. (3): nhd. steil sein (V.), abschüssig sein (V.), schroff sein (V.), hervorragen, auskragen; ne. decline (V.); ÜG.: lat. abruptus (= ūzskorrēnti) Gl, praeruptus (Adj.) (= ūzskorrēnti) Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); E.: s. ūz, skorrēn; R.: ūzskorrēnti, (Part. Präs.=)Adj.: nhd. abschüssig, steil, schroff; ne. precipitous, steep; ÜG.: lat. abruptus Gl, praeruptus (Adj.) Gl; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1170 (ûzcorrên), ChWdW9 753a (ūzscorrēn); Son.: Tgl035 = Reichenauer Sedulius- und Iuvencus-Glossen I (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. CCXVII) (2. Viertel 9. Jh.), TrT05 = Regensburger Vitenglossar (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 14747)

ūzskorrēnti*, ūzscorrēnti*, ahd., (Part. Präs.=)Adj.: Vw.: s. ūzskorrēn*

ūzskrekkan* 1, ūzscreckan*, ahd., st. V. (4): nhd. hervorglänzen, vorspringen, hervorspringen, sich auszeichnen; ne. shine out of, protrude; ÜG.: lat. emicare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. emicare?; E.: s. ūz, skrikken; W.: nhd. ausschrecken, st. V., durch eingejagten Schrecken abringen, DW 1, 960; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1200 (ûzscreckan)

ūzskrikken* 2, ūzscricken*, ahd., sw. V. (1a): nhd. herausspringen, hervorspringen, hervorstürzen, herausstürzen; ne. dash (V.); ÜG.: lat. emicare Gl, prosilire Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. emicare?, prosilire?; E.: s. ūz, skrikken; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1238 (ûzscricken)

*ūzskurfen?, *ūzscurfen?, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. *ūzskurpfen?; Hw.: vgl. as. ūtskurpian*

ūzskurgen* 3?, ūzscurgen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. vorschieben, hinausstoßen, fortstoßen, hervorstoßen, herausstoßen, fortdrängen, herausdrängen; ne. push (V.) forward, shove out; ÜG.: lat. propellere Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. propellere?; E.: s. ūz, skurgen; W.: nhd. (rhein.) ausschurgen, ausschürgen, sw. V., ausfahren, Rhein. Wb. 7, 1919; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1349 (ûzscurgen)

*ūzskurpfen?, *ūzscurphen?, *ūzskurfen?, ahd., sw. V. (1a): Hw.: vgl. as. *ūtskurpian

ūzskutten* 3, ūzscutten*, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausschütten, ausgießen, fortstoßen, vertreiben, ausschütteln, abschütteln; ne. pour out; ÜG.: lat. excutere Gl, refundere N; Q.: Gl, N (1000); E.: s. ūz, skutten; W.: mhd. ūzschüten, ūz schüten, sw. V., ausschütten, hinauswerfen, entkleiden, ausziehen; nhd. ausschütten, sw. V., ausschütten, DW 1, 962, DW2 3, 1390; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 8, 1359 (ûzscutten, ûzscuttento)

ūzslahan* 1, ahd., st. V. (6): nhd. ausschlagen, ausbrechen, aufbrechen, hervorbrechen; ne. break (V.) out; ÜG.: lat. erumpere Gl; Hw.: vgl. as. ūtslahan*; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. erumpere; E.: s. ūz, slahan; W.: mhd. ūzslahen, st. V., hervorbrechen; nhd. ausschlagen, st. V., ausschlagen, DW 1, 951, DW2 3, 1356; L.: ChWdW9 764b (ūzslahan); Son.: Tgl001 = Freisinger Cura-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6277) (2. Viertel 9. Jh.)

ūzslīchan*, ahd., st. V. (1a): Vw.: s. ūzslīhhan*

ūzslīhhan* 1, ūzslīchan*, ahd., st. V. (1a): nhd. „ausschleichen“, hervorkriechen, heranschleichen, herankommen; ne. slink out; ÜG.: lat. erepere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. ērēpere?; E.: s. ūz, slīhhan; W.: nhd. (ält.) ausschleichen, st. V., „ausschleichen“, heimlich hinausgehen, DW 1, 955

ūzsliofan* 1, ahd., st. V. (2a): nhd. „ausschlüpfen“, auftauchen, hervorkommen, emporkommen; ne. slip out, emerge; ÜG.: lat. emergere Gl; Q.: Gl (1070); I.: Lüt. lat. emergere?; E.: s. ūz, sliofan; W.: mhd. ūzsliefen, st. V., ausschlüpfen, herausschlüpfen; nhd. (ält.) ausschliefen, st. V., „ausschliefen“, auskriechen, DW 1, 955, DW2 3, 1366

ūzsmelzen* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausschmelzen, in Wasser oder Brühe sieden; ne. melt out, boil in water or broth; ÜG.: lat. elixus (= ūzgismelzit); Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. elixus (= ūzgismelzit); E.: s. ūz, smelzen; W.: mhd. ūzsmelzen (1), ūz smelzen, st. V., ausschmelzen, ausfließen, zerfließen, sich verströmen; nhd. ausschmelzen, st. V., ausschmelzen, DW 1, 957, DW2 3, 1372

ūzsmīzan* 1, ahd., st. V. (1a): nhd. vertreiben, hinaustreiben; ne. drive (V.) away; Q.: O (863-871); E.: s. ūz, smīzan; W.: nhd. ausschmeißen, st. V., auswerfen, DW 1, 957, DW2 3, 1372; L.: ChWdW9 774a (ūzsmīzan)

ūzsnūden* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausblasen, ausatmen, aufblasen, schnaufen; ne. exhale, blow up; ÜG.: lat. proflare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. proflare?; E.: s. ūz, snūden; W.: s. nhd. ausschnäuzen, ausschneuzen, sw. V., ausschnäuzen, ausschneuzen, DW 1, 958, DW2 3, 1377

ūzsnūzen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausschnäuzen, ausschneuzen, schnäuzen, schneuzen, Nase putzen; ne. blow o.’s nose; ÜG.: lat. emungere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. emungere?; E.: s. ūz, snūzen; W.: nhd. (ält.) ausschneuzen, sw. V., „ausschneuzen“, DW 1, 958

ūzspanna* 1, ahd., st. F. (ō)?, sw. F. (n)?: nhd. Werg; ne. tow (N.) (2); ÜG.: lat. putamen (= hakka mit deru man uspanna wintit) Gl; Hw.: s. uspanna*; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); E.: s. ūz, spinnan; L.: ChWdW9 788b (ūzspanna); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ūzspīwan* 4, ahd., st. V. (1b): nhd. ausspeien; ne. spit out; ÜG.: lat. evomere Ph, exspuere T; Q.: O, Ph, T (830); I.: Lüs. lat. exspuere?; E.: s. ūz, spīwan; W.: mhd. ūzspīwen, ūz spīwen, ūzspīen, st. V., ausspeien, erbrechen; nhd. ausspeien, st. V., ausspeien, DW 1, 976, DW2 3, 1460; L.: ChWdW9 789a (ūzspīwan)

ūzsprangōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. entstehen, entspringen, hervorsprudeln; ne. originate; ÜG.: lat. emanare? Gl, remanare? Gl; Q.: Gl (1165?); I.: Lüt. lat. emanare?; E.: s. ūz, sprangōn

ūzsprechan*, ahd., st. V. (4): Vw.: s. ūzsprehhan*

ūzsprehhan* 2, ūzsprechan*, ahd., st. V. (4): nhd. „aussprechen“, sprechen aus; ne. „pronounce“; ÜG.: lat. vocem dare N; Q.: N (1000); I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūz, sprehhan; W.: mhd. ūzsprëchen, st. V., aussprechen; nhd. aussprechen, st. V., aussprechen, DW 1, 978, DW2 1, 1473

ūzsprengen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. „aussprengen“, aussenden, ausströmen; ne. send out, stream out; ÜG.: lat. emanare Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. emanare?; E.: s. ūz, sprengen; W.: mhd. ūzsprengen, sw. V., „aussprengen“, Flüssigkeit versprühen; nhd. (ält.) aussprengen, sw. V., aussprengen, ausspringen machen, DW 1, 979, DW2 3, 1481

ūzspringan* 5, ahd., st. V. (3a): nhd. entspringen, herausfließen, hervorquellen, herauskommen, hervorsprudeln; ne. originate, flow out, well out; ÜG.: lat. emanare Gl, exsilire Gl, remanare Gl; Q.: G, Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. exsilire?; E.: s. ūz, springan; W.: mhd. ūzspringen, st. V., sich verbreiten; nhd. (ält.) ausspringen, st. V., „ausspringen“, herausspringen, DW 1, 980, DW2 3, 1482

*ūzspriozan?, ahd., st. V. (2b?): Hw.: vgl. as. ūtsprūtan*

ūzspunna 3, ahd., st. F. (ō)?, sw. F. (n)?: nhd. Werg; ne. tow (N.) (2); ÜG.: lat. stuppa Gl; Hw.: s. uspunna; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.); E.: s. ūz, spinnan; L.: ChWdW9 788b (ūzspunna); Son.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.), TrT31a = Freisinger Adespota (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 6411)

ūzstadēn* 1, ahd., sw. V. (3): nhd. landen; ne. land (V.); ÜG.: lat. (litus) (N.) N, tendere N; Q.: N (1000); E.: s. ūz, stad

ūzstadōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. ausufern, landen, über die Ufer treten; ne. land (V.); Q.: N (1000); E.: s. ūz, stad

ūzstān* 2, ahd., anom. V.?: nhd. aufspringen; ne. jump (V.) up; ÜG.: lat. assurgere Gl, exsilire Gl; Q.: Gl (Ende 10. Jh.); I.: Lüt. lat. assurgere?, exsilire?; E.: s. ūz, stān; W.: mhd. ūzstān, ūzzestān, ūz stān, anom. V., „ausstehen“, ausbleiben, wegbleiben, ausruhen, fehlen; nhd. ausstehen, unr. V., ausstehen, aussteigen, hinaustreten, DW 1, 985, DW2 3, 1497

*ūzstehhan?, *ūzstechan?, ahd., st. V. (4): Hw.: vgl. as. ūtstekan*

ūzstenken* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. duften, ausduften, Duft verströmen; ne. smell (V.); ÜG.: lat. olere Gl, spirare Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); E.: s. ūz, stenken

ūzstepfen* 1, ūzstephen*, ahd., sw. V. (1a): nhd. herabspringen, ausspringen, aussteigen; ne. jump (V.) down, jump (V.) out; ÜG.: lat. (desilire) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lsch. lat. desilire?; E.: s. ūz, stepfen

ūzstephen*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzstepfen*

ūzstouben* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. verscheuchen; ne. drive away; Q.: N (1000); E.: s. ūz, stouben; W.: s. nhd. ausstauben, ausstäuben, sw. V., ausstäuben, untersuchen, DW 1, 983, DW2 3, 1492

ūzstōzan* 12, ahd., red. V.: nhd. ausstoßen, austreiben, hinausstoßen, verstoßen (V.), heraustreiben, vertreiben; ne. expel; ÜG.: lat. depellere Gl, detrudere Gl, eicere N, NGl, O, elidere Gl, expellere N, exturbare Gl, ferire Gl, mittere foras NGl, trudere Gl; Q.: Gl, N, NGl, O (863-871); E.: s. ūz, stōzan; W.: mhd. ūzstōzen, ūz stōzen, red. V., ausstoßen, hinausstoßen, verstoßen (V.), hinausstrecken; nhd. ausstoßen, st. V., ausstoßen, DW 1, 989, DW2 3; L.: ChWdW9 816b (ūzstōzan)

ūzstredan* 3, ahd., st. V. (5): nhd. herauswallen, herausströmen, hervorsprießen; ne. well (V.); ÜG.: lat. effervere Gl, pullulare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. effervere; E.: s. ūz, stredan

*ūzstrewen?, ahd., sw. V. (1b): Hw.: vgl. as. ūtstrōian*

ūzsūgan* 1, ahd., st. V. (2a): nhd. aussaugen; ne. suck (V.); ÜG.: lat. (depascere) Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lbd. lat. depascere?; E.: s. ūz-, sūgan; W.: mhd. ūzsūgen, st. V., sw. V., aussaugen; nhd. aussaugen, st. V., sw. V., aussaugen, DW 1, 944, DW2 3, 1323

ūzsuht 10, ahd., st. F. (i): nhd. Durchfall, Dysenterie, Ruhr; ne. diarrhea; ÜG.: lat. (colus) Gl, dysenteria Gl, (dysentericus) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lsch. lat. dysenteria?; E.: s. ūz, suht; W.: nhd. (ält.-dial.) Aussucht, F., „Aussucht“, DW 1, 994

ūzswellan* 1, ahd., st. V. (3b): nhd. hervorschwellen, auftauchen, emporkommen; ne. emerge; ÜG.: lat. emergere Gl; Q.: Gl (2. Viertel 9. Jh.); I.: Lüt. lat. emergere?; E.: s. ūz, swellan; W.: mhd. ūzswellen, st. V., „ausschwellen“, austreten von Wasser; nhd. (ält.) ausschwellen, st. V., ausschwellen, DW 1, 966; L.: ChWdW9 838a (ūzswellan); Son.: TrT22 = Kölner Genesisglossar (Köln, Dombibliothek CVII) (2. Viertel 9. Jh.)

ūzswimman* 3, ahd., st. V. (3a): nhd. „ausschwimmen“, auftauchen, schwimmend entkommen, emportauchen; ne. swim out; ÜG.: lat. emergere Gl, enatare Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. enatare?; E.: s. ūz, swimman; W.: mhd. ūzswimmen, ūz swimmen, st. V., „ausschwimmen“, hinausschwimmen; nhd. (ält.) ausschwimmen, st. V., „ausschwimmen“, DW 1, 966, DW2 3, 1397

ūzswizzen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. ausschwitzen; ne. sweat out; ÜG.: lat. exsudare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. exsudare; E.: s. ūz, swizzen; W.: mhd. ūzswitzen, sw. V., ausschwitzen; nhd. ausschwitzen, sw. V., ausschwitzen, DW 1, 967, DW2 3, 1399

ūzswizzida* 1, ahd., st. F. (ō): nhd. Ausschwitzung, Ausdünstung; ne. evaporation; ÜG.: lat. evaporatio N; Q.: N (1000); I.: Lüs. lat. evaporatio; E.: s. ūz, swizzen

ūzthiozan*, ahd., st. V. (2b): Vw.: s. ūzdiozan*

ūzthringan*, ahd., st. V. (3a): Vw.: s. ūzdringan*

ūztragan* 6, ahd., st. V. (6): nhd. hinaustragen, hinausbringen, herausbringen, fortführen, hinausführen; ne. carry out; ÜG.: lat. efferre Gl, eicere Gl, (mittere) N, portare NGl, producere Gl; Hw.: vgl. anfrk. ūtdragan*; Q.: Gl, N (1000), NGl, WH; E.: s. ūz, tragan; W.: mhd. ūztragen (1), ūz tragen, st. V., austragen, hinaustreiben, austreiben, ablenken; nhd. austragen, st. V., austragen, hinaustragen, zu Ende tragen, schlichten, DW 1, 1000, DW2 3, 1544

Uztreht* 3, ahd., ON: nhd. Utrecht; ne. Utrecht (a town in Holland); ÜG.: lat. Traiectum Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lw. lat. Trāiectum; E.: s. ūz?; s. lat. Trāiectum, N.=ON, Utrecht; vgl. lat. trāicere, V., hinüberwerfen, hinüberbringen; lat. trāns, Präp., jenseits, über; lat. iacere, V., werfen; vgl. idg. *ter- (5), Adv., durch, hindurch, über, Pokorny 1075; idg. *i̯ē-, *i̯ə-, V., werfen, machen, tun, Pokorny 502

ūztrib 2, ahd., st. M. (a?, i?): nhd. „Austrieb“, Eber, Wildeber; ne. boar; ÜG.: lat. (singularis)? Gl; Q.: Gl (12. Jh.); E.: s. ūz, trīban; W.: s. nhd. Austrieb, M., Austrieb, DW 1, 1004, DW2 3, 1563

ūztrīban* 15, ahd., st. V. (1a): nhd. vertreiben, austreiben, hinaustreiben, heraustreiben, verbannen; ne. drive out; ÜG.: lat. (depellere) N, (depulsor) N, eicere Gl, MF, O, eliminare Gl, emigrare Gl, eradere Gl, evomere Gl, exigere Gl, expellere N, T, exterminare Gl; Q.: Gl, MF (Ende 8. Jh.), N, O, T; I.: lat. beeinflusst?; E.: s. ūz, trīban; W.: mhd. ūztrīben, st. V., austreiben; nhd. austreiben, st. V., austreiben, ausjagen, DW 1, 1002, DW2 3, 1553; L.: ChWdW9 861a (ūztrīban)

ūztrībāri* 1, ahd., st. M. (ja): nhd. Vertreiber, Austreiber; ne. driving-out person; ÜG.: lat. exterminator Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüs. lat. exterminator; E.: s. ūz, trīban; W.: nhd. Austreiber, M., Austreiber

ūztribba*, ahd., sw. F. (n): Vw.: s. ūztrippa*

ūztribbo*, ahd., sw. M. (n): Vw.: s. ūztrippo*

ūztrībo 1, ahd., sw. M. (n): nhd. Austreiber, Antreiber; ne. driving-out person; ÜG.: lat. (exclusio) NGl; Q.: NGl (2. Viertel 11. Jh.); I.: Lüt. lat. exclusio?; E.: s. ūz, trīban

ūztrincan*, ahd., st. V. (3a): Vw.: s. ūztrinkan*

ūztrinkan* 2, ūztrincan*, ahd., st. V. (3a): nhd. austrinken; ne. drink up; ÜG.: lat. epotare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. epotare?; E.: s. ūz, trinkan; W.: mhd. ūztrinken, st. V., austrinken; nhd. austrinken, st. V., austrinken, DW 1, 1004, DW 1, 1563

ūztrippa* 2, ūztribba*, ahd., sw. F. (n): nhd. Ausgetriebene, Verbannte, verstoßene Frau; ne. banned woman; ÜG.: lat. eiecta (F.) Gl, (repudiata) (F.) Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. eiecta?; E.: s. ūz, trīban

ūztrippo* 4, ūztribbo*, ahd., sw. M. (n): nhd. „Ausgetriebener“, Verbannter, Vertriebener; ne. banned man; ÜG.: lat. eiectus (M.) Gl, (exsul) N, (extorris) Gl, extraneus (M.) NGl, (peccator) Gl; Q.: Gl (1. Viertel 9. Jh.?), N, NGl; I.: Lüs. lat. eiectus?; E.: s. ūz, trīban; L.: ChWdW9 861a (ūztribbo); Son.: Tgl015 = Regensburger Regum-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 9534) (1. Viertel 9. Jh.?)

ūztuon* 1 und häufiger, ahd., anom. V.: nhd. hinaustun, ausschließen; ne. shut out; ÜG.: lat. facere absque T; Q.: T (830); E.: s. ūz, tuon; W.: mhd. ūztuon, anom. V., sich anmaßen; nhd. (dial.) austun, unr. V., „austun“, DW 1, 997, DW2 3, 1568

ūzwāen* 1, ahd., sw. V. (1a): nhd. „herauswehen“, aushauchen, ausdünsten; ne. blow out; ÜG.: lat. exhalare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. exhalare; E.: s. ūz, wāen; W.: nhd. (ält.) auswehen, sw. V., „auswehen“, DW 1, 1012, DW2 3, 1585

ūzwallan* 4, ahd., red. V.: nhd. „herauswallen“, hervorsprudeln, hervorquellen, aufwallen, aufquellen, anschwellen; ne. overflow (V.); ÜG.: lat. ebullire Gl, effervescere Gl, scatere Gl; Hw.: vgl. anfrk. ūtwallan*; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. efferverscere?; E.: s. ūz, wallan; W.: mhd. ūzwallen, red. V., aufwallen, überkochen; s. nhd. auswallen, sw. V., „auswallen“, DW 1, 1008

ūzwartēn 1, ahd.?, sw. V. (3): nhd. Ausschau halten; ne. look (V.) out; Q.: WH (um 1065); E.: s. ūz, wartēn; Son.: eher mhd.

ūzwelzen* 2, ahd., sw. V. (1a): nhd. „herauswälzen“, herausreißen, aufreißen, losreißen; ne. roll out, tear (V.) up; ÜG.: lat. eruere Gl, evellere N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüs. lat. evellere?; E.: s. ūz, welzen

ūzwerf* 2, ahd., st. M. (i)?, st. N. (a)?: nhd. Auswurf, Hinausschleudern, Hinauswerfen; ne. discharge (N.); ÜG.: lat. iactura Gl, iactus Gl; Q.: Gl (nach 765?); I.: Lüt. lat. iactus?; E.: s. ūz, werfan; L.: ChWdW8 318b (ūzwerf)

ūzwerfan* 38, ahd., st. V. (3b): nhd. hinauswerfen, hinaustreiben, wegwerfen, treiben, hintreiben, hervorbringen, hervorquellen lassen, absondern, fortschicken, ausschwärmen lassen, auswerfen, aufreißen, entwurzeln; ne. throw (V.) out, drive (V.), send, tear (V.); ÜG.: lat. appellere N, auferre O, catazizare? Gl, edere (V.) (2) N, egerere Gl, eicere Gl, NGlP, O, T, eruere Gl, evellere Gl, exprimere Gl, diffundere foras N, eicere foras T, iacere Gl, mittere O, mittere foras T, proicere N, T, provolvere? Gl, reddere N, ruere Gl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N, NGlP, O, OT, T; E.: s. ūz, werfan; W.: mhd. ūzwerfen (1), ūz werfen, st. V., auswerfen, hinauswerfen, hinaustreiben; nhd. auswerfen, st. V., austreiben, auswerfen, DW 1, 1016, DW2 3, 1598; L.: ChWdW9 932b (ūzwerfan); Son.: Tgl099 = Glossen zu Caesarius und Hieronymus (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek 558), Wba03 = Affatim-Glossar (Oxford, Bodleian Library Jun. 25) (Anfang 9. Jh.)

ūzwerfling* 1, ahd., st. M. (a): nhd. Hinausgeworfener, über Bord Geworfener; ne. rejected person; ÜG.: lat. (iactura) Gl; Q.: Gl (12. Jh.); I.: Lüt. lat. iactura?; E.: s. ūz, werfan

ūzwert* 11, ahd., Adv.: nhd. außen, äußerlich, von außen, auswärts, außerhalb; ne. outside (Adv.); ÜG.: lat. forinsecus Gl, N, foris (Adv.) NGl; Q.: Gl (Anfang 9. Jh.), N, NGl; E.: s. ūz, wert; W.: mhd. ūzwert, Adv., äußerlich, auswärts; L.: ChWdW9 936b (ūzwert); on.: TrA01 = Alphabetisches Reichenauer Bibelglossar (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.), TrT08 = Reichenauer Bibelglossar Rf. (Karlsruhe, Badische Landesbibliothek Aug. IC bzw. XCIX) (Anfang 9. Jh.)

ūzwertes* 2, ahd., Adv.: nhd. draußen, auswärts, nach außen, außerhalb; ne. outwardly; ÜG.: lat. extrinsecus Gl, foris (Adv.) O; Q.: Gl (8. Jh.), O; I.: Lüt. lat. extrinsecus?; E.: s. ūz, wertes; W.: mhd. ūzwertes 1, Adv., auswärts; nhd. (ält.) auswärts, Adv., auswärts, DW 1, 1010, DW2 3, 1582; L.: ChWdW9 936b (ūzwertes)

ūzwertīg* 8, ahd., Adj.: nhd. äußere, auswärtig; ne. outward; ÜG.: lat. (deforis) Gl, (extra) N, in exterioribus rebus Gl, (extrinsecus) N; Q.: Gl, N (1000); I.: Lüt. lat. extraneus?; E.: s. ūz, wertīg; W.: mhd. ūzwertic, Adj., äußerlich, auswärtig; nhd. auswärtig, Adj., auswärtig, DW 24, 1010, DW2 3, 1581

ūzwertigī* 2, ūzwertīgī*, ahd., st. F. (ī): nhd. Äußerliches, Oberfläche, Außenseite; ne. superficies; ÜG.: lat. (forinsecus) Gl, superficies Gl; Q.: Gl (4. Viertel 9. Jh.); I.: Lsch. lat. superficies?; E.: s. ūz, wertīg; L.: ChWdW9 936b (ūzwertīgī); Son.: Tgl019 = Tegernseer Boethius-Glossen (München, Bayerische Staatsbibliothek Clm 18765) (4. Viertel 9. Jh.)

ūzwertīgī*, ahd., st. F. (ī): Vw.: s. ūzwertigī*

ūzwertson* 1, ahd., Adv.: nhd. auswärts, nach außen; ne. outwardly; ÜG.: lat. extrorsum Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. extrorsum?; E.: s. ūz, wertson

ūzwinnan* 1, ahd., st. V. (3a): nhd. wegreißen, abreißen, beseitigen; ne. tear (V.) away; ÜG.: lat. avellere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. avellere?; E.: s. ūz, winnan

ūzwintan* 2, ahd., st. V. (3a): nhd. „auswinden“, entwinden, entreißen, herauspressen; ne. unwind, extort; ÜG.: lat. (exprimere) Gl, extorquere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. extorquere?; E.: s. ūz, wintan; W.: mhd. ūzwinden, st. V., auspressen; nhd. auswinden, st. V., auswinden, DW 1, 1018, DW2 3, 1607

ūzwiscēn*, ahd., sw. V. (1a): Vw.: s. ūzwiskēn*

ūzwīsen* 1, ahd.?, sw. V. (1a)?: nhd. herausrufen; ne. call (V.) out; ÜG.: lat. excitus (= ūzgiwīsit)? Gl; Q.: Gl (13. Jh.); I.: Lüt. lat. exciere?; E.: s. ūz, wīsen; W.: mhd. ūzwīsen, ūz wīsen, sw. V., ausweisen, beweisen, verweisen, vertreiben; nhd. ausweisen, st. V., ausweisen, aussprechen, aus dem Land weisen, DW 1, 1013, DW2 3, 1591

ūzwiskēn* 1, ūzwiscēn*, ahd., sw. V. (1a): nhd. weggehen, abgehen, hinausgehen; ne. leave (V.); ÜG.: lat. excedere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. excedere?; E.: s. ūz, wiskēn; W.: mhd. ūzwischen, sw. V., aufwischen; nhd. auswischen, sw. V., auswischen, trocknen, DW 1, 1019, DW2 3, 1611

ūzwurf* 2, ahd., st. M. (i): nhd. Auswurf”, Hinauswerfen, Überbordwerfen; ne. the action of throwing overboard; ÜG.: lat. iactura Gl, iactus Gl; Q.: Gl (10./11. Jh.); I.: Lüt. lat. iactura?; E.: s. ūz, wurf; W.: mhd. ūzwurf, st. M., „Auswurf“, Ausscheidung; nhd. Auswurf, M., Auswurf, DW 1, 1021, DW2 3, 1616

ūzwurft* 1, ahd., st. F. (i): nhd. Auswurf, Hinauswerfen, Überbordwerfen; ne. discharge (N.); ÜG.: lat. iactus Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüt. lat. iactus?; E.: s. ūz, wurf, werfan

ūzwurzalōn* 2, ahd., sw. V. (2): nhd. entwurzeln, ausreißen, vertilgen, zerstören; ne. eradicate, root out; ÜG.: lat. eradere Gl, semirutus (= halb ūzgiwurzalōt) Gl; Q.: Gl (11. Jh.?); I.: Lüs. lat. eradicare?; E.: s. ūz, wurzalōn; W.: mhd. ūzwurzelen*, ūzwurzeln, ūz wurzeln, sw. V., „auswurzeln“, austreiben, ausrotten, ausreißen; nhd. auswurzeln, sw. V., auswurzeln, DW 1, 1021, DW2 3, 1619

ūzwurzōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. entwurzeln, ausreißen, vertilgen; ne. root out; ÜG.: lat. eradere Gl; Q.: Gl (10. Jh.); I.: Lüs. lat. eradere Gl; E.: s. ūz, wurz

ūzzegilīdan 1, ahd., st. V. (1a): nhd. hinausgehen; ne. go (V.) out; ÜG.: lat. excedere Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüt. lat. excedere?; E.: s. ūz, gi, līdan; L.: Karg-Gasterstädt/Frings 5, 912 (ûzzegilīdan), EWAhd 5, 1251

ūzzessōn* 1, ahd., sw. V. (2): nhd. aufwogen, aufwallen, emporbrausen, emporbranden; ne. well (V.); ÜG.: lat. exaestuare Gl; Q.: Gl (11. Jh.); I.: Lüs. lat. exaestuare; E.: s. ūz, zessōn

ūzziohan 11, ahd., st. V. (2b): nhd. ausziehen, strecken, herausziehen, ziehen, ausreißen, rupfen, hervorziehen; ne. stretch (V.); ÜG.: lat. (conferre) Gl, devolvere Gl, evellere Gl, (exserere) Gl, extrahere T, producere Gl, N, vellere Gl; Q.: G, Gl, N, T (830); I.: Lüs. lat. evellere?, extrahere?; E.: s. ūz, ziohan; W.: mhd. ūzziehen (1), ūz ziehen, st. V., ausziehen, herausziehen, entkleiden, ausnehmen, befreien; nhd. ausziehen, st. V., ausziehen, DW 1, 1037, DW2 3, 1632; L.: ChWdW9 1000b (ūzziohan)